Annons
Home 2002

Årlig arkivering 2002

Störst i världen men tvåa i Sverige

0

Lipidsänkning behövs för en väldigt stor patientgrupp i hela världen och Lipitor är väldigt effektivt och säkert. Det är förklaringen till att atorvastatin säljer mest i världen enligt Leif Lohm, medicinsk rådgivare på Pfizer. Långtidsstudierna som undersöker effekten på hjärtinfarkt och död är inte klara än på ett par år. Men de flesta läkare väljer ändå atorvastatin, eftersom det ger en större sänkning av LDL, det onda kolesterolet, än andra läkemedel.

Anders G Olsson är professor på Hälsouniversitetet i Linköping och en av Sveriges ledande forskare på blodfettssänkande läkemedel. Han menar att framgången för atorvastatin beror både på data och skicklig marknadsföring.

? Dels sänker atorvastatin bevisligen LDL bättre än andra, och sedan har amerikanska läkare köpt argumentet ?the lower, the better? på ett annat sätt än vad svenska har gjort.

Sverige är nämligen undantaget från atorvastatins stora framgångar. Här säljer det mer beprövade simvastatin (Zocord) bättre. Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna rekommenderar att simvastatin och pravastatin skrivs ut i första hand. Leif Lohm på Pfizer argumenterar inte emot, utan konstaterar bara att läkare i Sverige och utlandet gör olika bedömningar. I resten av världen utgår man ifrån att det är sänkningen av kolesterol som skyddar mot hjärtinfarkt och död. Statinerna har andra effekter också (se artikel intill) men det är osäkert hur viktiga dessa är.

Inga data, inga pengar
De båda professorerna Björn Beerman på Läkemedelsverket och Arne Melander på Nätverket för läkemedelsepidemiologi (Nepi) är överens om att man för förebyggande läkemedel bör inskränka högkostnadsskyddet till att täcka dem som har visat resultat på sjukdom och död. Arne Melander, som är författare till en färsk rapport från Nepi om statiner, menar att det är en viktig princip som han hoppas att Läkemedelsförmånsnämnden ska ta till sig, när den från den 1 oktober börjar avgöra vilka läkemedel som ska subventioneras. Vad gäller just atorvastatin har han två argument för att vänta med att förskriva det.

? Dels har man lyckats övertyga läkare om att sänkt kolesterol alltid leder till lägre dödlighet, när det kanske snarare finns en optimal nivå för kolesterol. Dels är det tveksamt om Lipitor är mer verksamt än andra statiner, det kan vara en doseringsfråga.

Måste använda sunt förnuft
Anders G Olsson tycker att man måste använda sitt sunda förnuft när man väljer statin.

? Det är naturligtvis rätt att rekommendera det läkemedel som är bäst dokumenterat, men samtidigt kan du ta pravastatin som exempel. Det är väldigt väldokumenterat, men effekten är ganska begränsad. Då kan man lika väl ge det som ger en bättre LDL-sänkning, även om vi inte är framme riktigt vid de där hårda studierna.

? Beträffande Lipitor så finns det ju ändå placebokontrollerade studier som är mindre och kortare, Miracl och Avert, så visst finns dokumentation. Och framför allt är Lipitor så mycket använt, och det har ju inte förekommit några larmrapporter om några frekventa biverkningar i vanlig klinisk användning. Så jag tycker att om man har patienter som har svårt att nå målvärdet för kolesterol, så kan man mycket väl använda Lipitor.

Leif Lohm på Pfizer konstaterar att följsamheten till gällande riktlinjer för lipidsänkande behandling kunde vara bättre. Arne Melander menar att detta gör att skillnaden mellan olika statiner är tämligen oväsentlig.

? Läkare bör snarare fråga om patienten tar preparatet som man ska i stället för att byta preparat. Det kan också vara en fråga om något så enkelt som att ställa in rätt dos.

Konkurrens på väg
Enligt de studier som kommit hittills har Astrazenecas preparat rosuvastatin ännu bättre effekt på kolesterolsänkning än atorvastatin. Konkurrensen kan bli hård, men Anders G Olsson tror att det kan finnas plats för båda preparaten.

? Det är fortfarande en väldig underbehandling, så det finns ju mycket att erövra.

Leif Lohm vill inte uttala sig om rosuvastatin förrän preparatet är godkänt och alla data finns tillgängliga. Pfizer forskar mycket inom hjärt-kärlområdet och har en del nya infallsvinklar. Men man har ingen ny statin i klinisk prövning att kontra med.

? Vi är nöjda med den vi har. Vi känner oss trygga med Lipitor. När det gäller säkerhet måste varje statin bedömas för sig, och där har vi mycket omfattande data.

Anders G Olsson har arbetat med alla företag som arbetar med blodfettssänkande medel, och vet hur det gick till när atorvastatin kom.

? MSD var nog lite för självsäkra med 4S-studien, som var den första och mycket övertygande studien om att behandla med Zocord. Jag kommer ihåg att jag föreslog att man skulle göra nya studier, men då hade de stängt kranen för lipidforskningen. Och så kommer då en som sänker LDL bättre.

? Det har varit en jätteskicklig marknadsföring av Lipitor med ?the lower, the better?. Och det försöker Astrazeneca göra om med rosuvastatin när det kommer.

Studiens resultat kan inte generaliseras

0

I den aktuella annonsen lanserar Nordic Drugs (ND) generikaläkemedlet Acura (cetirizin) med rubriken ?Snabb och effektiv allergilindring?. Vidare står det: ?Cetirizin ger snabb effekt och har visat tillslag redan efter 20 minuter?. Hänvisning sker till en studie av Coulie et al.
IGM anmärker på den refererade studien. Det är en experimentell studie på sju friska försökspersoner, i vilken man studerade den hämmande effekten av cetirizin på experimentellt histaminframkallade kvaddlar (urtikaria) och rodnader. I studien sågs ?tillslag? så tidigt som 20 minuter efter oral administrering av cetirizin på kvaddlar men ej på rodnader.
IGM menar att studien inte är en klinisk studie på patienter. Effekten sågs på friska försökspersoner i en strikt försökssituation med reaktion på histaminprovokation på huden. Den kan inte generaliseras att omfatta effekt på samtliga godkända indikationer.
Inte heller är påståendet om snabb effekt förankrat i produktresumén. Där står att effekten sätter in inom två timmar och maxeffekt uppträder efter fyra timmar, vilket väsentligen skiljer sig från den bild som annonsen förmedlar.
ND medger anmärkningar, men menar att annonsens spridning är ringa. Detta förtjänar dock inget beaktande enligt IGM.
IGM anser att Nordic Drugs har brutit mot artiklarna 4.3, 11.2 och 11.5 i Regler för läkemedelsinformation. Företaget åläggs därför att betala en IGM-avgift om 60000 kronor.

Föreläsningen saknar anknytning till informationen

0

Hösten 2001 inbjöds sjukvårdspersonal i Östersundsområdet till vad som i inbjudan beskrevs som ?Produktinformation i samband med föreläsning av Rigmor Robert, läkare och Jungpsykolog, kring temat livsbalans?. I inbjudan framgick också hur anmälan ska göras, ett mer detaljerat program för kvällen inkluderande snittar och dryck, information om Dracos astmaläkemedel samt föreläsningen om livsbalans. Den som var intresserad skulle också anmäla sitt deltagande till den avslutande middagen.
Landstingsförbundet anser att inbjudan strider mot avtalet mellan Landstingsförbundet, Lf, och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, om information och utbildning. Lf anser att sammankomster ska arrangeras så att de på ett naturligt sätt integreras i sjukvårdens verksamhet. Samarbetet ska ske på ett ansvarsfullt och meningsfullt sätt utan att parternas oberoende ställning i förhållande till varandra rubbas eller kan ifrågasättas.
Det anmälda arrangemanget motsvarar inte avtalets intentioner eftersom snittar och dryck, en ovidkommande föreläsning med efterföljande middag utgör en dominerande del av aktiviteten. Vidare kan inte aktiviteten ses som en produktinformation då föredraget inte på något sätt anknyter till astmabehandling utan istället tar upp helt andra frågor.
Draco bestrider anmälan. Man menar att ämnet är i hög grad berör vårdens personal genom att ta upp mänsklig stress och utbrändhet, samt möjligheterna att finna balans mellan privatliv och arbetsliv. Draco menar att båda föredragen var seriösa och nyttiga för deltagarna. Programpunkterna är alla väl förenliga med avtalet. Eftersom mötet startar direkt efter arbetsdagens slut är det rimligt att bjuda på lättare förtäring innan samt ?en enkel arbetsmiddag? efter mötet. Draco tycker att man klart och tydligt deklarerat vad mötet går ut på och kallar även hela mötet för just ?Produktinformation?.
I sin bedömning betonar NBL det centrala i avtalet mellan Lf och Lif ? att avtalet ska säkerställa att samarbetet sker på ett ansvarsfullt och meningsfullt sätt, och att parternas oberoende ställning till varandra ej rubbas eller kan ifrågasättas. I flera tidigare ärenden har en praxis utformats om vad som kan godkännas och inte.
Angående förtäringen finner inte NBL anledning att anmärka på omfattningen av denna. Snittar med dryck och middag efteråt är rimligt och kan anses som enkel.
Däremot är inte NBL lika övertygad vad gäller föredraget om livsbalans. För att ett informationsarrangemang inte skall riskera att komma i konflikt med avtalets syfte måste det finnas någon saklig anknytning till de inbjudnas yrkesmässiga medicinska verksamhet. Därav följer dock, menar NBL, att ett sådant ämne inte alltid accepteras inom ramen för ett företags information ? speciellt vid produktinformation. I avtalet står att sådan information ska ?behandla ett medicinskt ämnesområde där information om företagets produkter utgör en integrerad del?. NBL menar att föreläsningen inte har haft något att göra med informationen om Dracos astmaläkemedel. Därför har inte den informationen varit en integrerad del av det medicinska ämnesområde som var sammankomstens huvudpunkt.
NBL finner att Draco har brutit mot artikel 24 i Regler för läkemedelsinformation. Företaget åläggs därför att betala en NBL-avgift om 50000 kronor.
Avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen finns att läsa på http://www.lf.se/lakemedel/avtalLf_Lif.htm

Börsnedgången hotar Nepis fria forskning

0

Den statligt initierade stiftelsen Nepis verksamhet är beroende av att börsen stiger.
? Vi har blivit väldigt beroende av det. På lång sikt är det inte så lyckat, konstaterar Nepis chef Arne Melander.
Till att börja med placerades Nepis stiftelsekapital om 50 miljoner kronor i räntebärande värdepapper.
? Då var det ingen konst att få tio procents avkastning, alltså fem miljoner per år. Men redan ett år efter starten var avkastningen nere på sex procent och sedan har den fortsatt ner, konstaterar Arne Melander.
För några år sedan styrdes placeringarna om, mot aktier och fonder. Men så kom börsraset. Förra året blev avkastningen bara drygt tre miljoner kronor.
För att få pengar till sina projekt tvingas Nepi jaga pengar på andra håll, bland landstingen, Apoteket och till och med läkemedelsbolagen.



Forskningspengar krymper
? Vi har en mycket snäv policy för bidrag från läkemedelsindustrin. I princip måste initiativet komma från oss, vi designar projektet och driver det. Vi får inte vara det minsta beroende av medeltilldelaren, inte ens om det är en offentlig instans, säger Arne Melander.
Från början hade Nepi också ett startkapital på sex miljoner kronor i fria forskningspengar. Men de pengarna har nu krympt till två miljoner, bland annat eftersom stiftelsekapitalet varje år måste värdesäkras i 1995 års penningvärde.
? På sikt är det en ohållbar situation, om vi inte kan öka avkastningen eller öka kapitalet. Och det har vi ingen möjlighet till idag, säger Arne Melander.
? Nepi skulle behöva 20-30 miljoner per år till producentobunden forskning, uppföljning av effekter och biverkningar, säger Barbro Westerholm, ordförande i Sveriges Pensionärsförbund och ledamot i Nepis styrelse.
Arne Melander tar till ännu mer:
? En statlig utredare ansåg att staten borde avsätta 500 miljoner kronor för såna här studier, men finansdepartementet avslog, så det blev noll.



Vill inte diskutera utåt
? Förr eller senare kommer man att inse vidden av problemet. Svenskarna lade över 25 miljarder kronor på läkemedel år 2000. Om tio år kanske vi lägger 80 miljarder. Jag ser det som en naturlag att man måste syssla med problemet.
? Om vi från början hade satt in en del på börsen så hade vi haft ett oerhört mycket bättre utgångsläge. Men det hjälper inte att vara efterklok.
? De som höll i stiftandet var inga superspecialister på ekonomi. Och vi är själva inga affärsmänniskor, vi är forskningsfostrade. Vi siktar på att maximera verksamheten och finansiera den så gott det går.
? Nu håller vi på och inventerar vilka instanser som kan hjälpa oss, men det är internt och inget som jag har anledning att diskutera utåt, säger Arne Melander.
Enligt Nepis ordförande Lars G Nilsson kan det bli aktuellt att gå till staten och be om pengar.
? Kanske. Vi söker öppningar där, men har inte hittat dem ännu.



?Hankar oss fram?
Lars G Nilsson säger att Nepi ?pratar med landstingen hela tiden?.
? Ett stort projekt som Nepi driver tillsammans med Läkaresällskapet, Landstingsförbundet, Apotekarsocieteten, Apoteket med flera, handlar om hur man förbättrar följsamheten till ordinationer. Där ställer Landstingsförbundet upp med sammanlagt nio miljoner kronor under tre år.
? Så vi ska nog hanka oss fram. Visst har vi ont om pengar, men det har vi haft hela tiden, säger Lars G Nilsson.
Apoteket har hjälpt Nepi med en miljon de två senaste åren och Lars G Nilsson hoppas på lika mycket nästa år. Men inget är bestämt.
? I Apotekets uppdrag ingår att verka för en bättre läkemedelsanvändning och vi sätter värde på Nepis arbete, därför har vi stöttat dem, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
? Men vi har inte tagit ställning till att gå in och täcka eventuella underskott kommande år.
Kritiska röster hävdar att Apoteket använder Nepi för att komma in i landstingen och sälja tjänster?
? Nej, nej, den strategin finns inte, säger Thony Björk.
? Visst jobbar vi mot landstingen på olika sätt, men där finns Nepi överhuvudtaget inte med.
Från den andra stiftaren, Apotekarsocieteten, ser det mörkt ut:
? Vi kan inte bidra med pengar, eftersom vi också är beroende av värdepapper som backat på börsen, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten och styrelseledamot i Nepi.
? Det gäller ju att få pengar av dem som kan spara pengar på Nepis verksamhet. Rimligen bör landstingen vara intresserade av många Nepi-projekt. Och som initiativtagare till Nepi borde
väl socialdepartementet ta sitt ansvar för att ha Nepi kvar.

Yngre bönder drabbas mindre ofta av astma

0

Astma är mindre vanligt bland yngre bönder än hos svenskar i övrigt. Det visar en undersökning från Uppsala där 3 500 bönder ingick.
En förklaring tros vara att bondbarn har mycket kontakt med djur och vistas i ladugårdsmiljöer.
Däremot visade undersökningen att äldre bönder utvecklar astma oftare än andra. Forskarna tror att skälet till det också är ladugårdsmiljön som om man vistas i den under många år blir astmaframkallande.

Kortare behandling med antibiotika

0

En studie gjord av forskare från WHO visade att tre dagars behandling med amoxicillin mot lunginflammation var lika bra som en behandling i fem dagar.
Studien som nyligen publicerats i Lancet utfördes på 2 000 barn mellan två månader och fem år med okomplicerad lunginflammation. Hos en femtedel av barnen misslyckades behandlingen oavsett om de fått behandling i tre eller fem dagar.

Allt nikotin kan orsaka spädbarnsdöd

0

Nikotin i alla former, även som ersättningsläkemedel till tobak, ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Det visar resultat från den forskning som bland annat professor Hugo Lagercrantz vid Astrid Lindgrens barnsjukhus tagit fram. Han och hans medarbetare har i djurförsök funnit hur de receptorer som ska svara på syrebrist slås ut av nikotinet. Det förklarar hur andningsreflexerna riskerar att inte komma igång efter ett andningsuppehåll i sömnen. I Sverige dör cirka 40 spädbarn om året i plötslig spädbarnsdöd.

Bioteknikföretag bildar industriförening

0

Sweden BIO är namnet på en nybildad industriförening. Ett flertal av landets största och mest aktiva bioteknikföretag står bakom organisationen vars syfte är att förbättra villkoren för den forskande bioteknikindustrin. Sverige har enligt internationella rapporter flest bioteknikföretag per capita i världen.

Stort internationellt pris till forskare i Lund

0

Professor Catharina Svanborg vid Lunds universitet och hennes forskargrupp i immunologi har fått ett internationellt pris, värt cirka fem miljoner kronor.
Priset delas ut av en stiftelse finansierad med donationer från läkemedelsföretaget Bristol-Myers-Squibb.
Motiveringen till att gruppen i Lund fått priset är deras forskning om infektionsmekanismer med urinvägsinfektioner som modell.

Ny ADHD-medicin fördröjs

0

FDA vill att läkemedelsföretaget Lilly kompletterar sina studier om det nya läkemedlet för behandling av ADHD (Attention-deficit hyperactivity disorder).
Enligt SCRIP kräver det amerikanska läkemedelsverket kompletterande upplysningar innan godkännandet. För Lilly innebär det att marknadsföringen av medlet tomoxetin, som är en selektiv noradrenalinhämmare, fördröjs till våren 2003.

VI TYCKER

0

Barbro Westerholm
Ordförande SPF
Det är två i Sverige tillgängliga statiner, pravastatin och simvastatin som visats ha förebyggande effekt avseende hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. Övriga statiner saknar fortfarande dokumentation över långtidspreventiv effekt. I avvaktan på sådan anser jag att endast pravastatin och simvastatin bör subventioneras av samhället. De patienter som ingår i prövningar av långtidseffekt av andra statiner bör få sina läkemedelskostnader ersatta av industrin.

Steinar Höeg, Ordförande LIF
Ja. Ett läkemedel är inte färdigforskat vid introduktionen. Först tittar man på grundläggande effekter och bieffekter. Subvention bör ges för ett nytt läkemedel och därefter måste forskningen och dokumentation i kliniska studier och i klinisk praxis fortsätta. Vissa studier tar lång tid att göra, till exempel mortalitetsstudier. Att vänta på all dokumentation skulle kraftigt försena introduktionen av nya läkemedel i Sverige. Det skulle missgynna svenska patienter.

Anders Hernborg
Distriktsläkare, Laholm
Frågan om klasseffekter tillhör de svårare vid jämförelser av läkemedel. Gäller resultaten från en tiazid- eller en ACE-hämmarstudie för alla olika substanser inom gruppen? Det måste bedömas från fall till fall. Industrin måste stimuleras att visa effekter på hårda ändpunkter. Svårt att vara helt konsekvent där resonemangen kan bli olika för olika indikationer. I fallet statiner skulle jag idag för de bredare indikationerna bara förorda subvention för simva- och pravastatin (Zocord respektive Pravachol) utifrån visade resultat på hårda ändpunkter.

Mikael Hoffmann, chef, Läkemedelsenheten, Östergötland
Nämndens uppgift är inte att spara pengar åt landstingen. Dess beslut ska bidra till att våra gemensamma skattemedel används på bästa möjliga sätt för våra patienter utifrån Riksdagens prioriteringsriktlinjer. Begränsning av subvention till enbart ett fåtal substanser i en grupp skulle i sig leda till terapiskiften och inte med automatik minskade utgifter för läkemedel. Förskrivarna och landstingen har stort ansvar gentemot patienten att läkemedel som dokumenterat minskar lidande och död väljs.

Jan-Erik Ögren
Sjukhusapoteket, Skellefteå
Det bör inte vara olika subventioneringsgrad för statiner på grund av att några har visat något bättre resultat. Med olika subventionering skulle vi tvingas gå igenom alla nuvarande registreringar och nagelfara skillnader i effekt. Troligen skulle vi då finna att det finns skillnader hos olika patienttyper, åldersgrupper, kvinnor/män, för olika indikationer och så vidare. Det är viktigare att använda rätt läkemedel till rätt individ i rätt dos vid rätt tid och under rätt tid, samt att sätta ut läkemedel som ger biverkan eller inte ger rätt effekt.

Hormonersättning omprövas i USA

0

Det amerikanska läkemedelsverket FDA har beslutat ompröva risker och fördelar med alla kombinationer av hormonersättningspreparat som innehåller östrogen och gestagen efter de senaste rönen i studien Women´s Health Intiative (WHI).
Trots att studien bara tittade på en kombination hormonersättning (Wyeths Prempro) ska USA:s hälsodepartement hålla ett allmänt möte i höst för att se i vilken utsträckning resultaten från WHI även gäller produkter med andra kombinationer. Man ska också ta upp risker med långtidsanvändning vid lägre doser än i Prempro liksom värdera kända fördelar för godkända indikationer i ljuset av de nya uppgifterna samt studiens innebörd för framtida kliniska studier om hormonterapi.
Även inom EMEA har man börjat diskutera behandlingen med hormonersättning.
Birgitta Gerne

NICE ska inhämta råd från allmänheten

0

Ett allmänt råd ska inrättas av National Institute for Clinical Exelence, NICE, för att få med åsikter från allmänheten i sina beslut.
Kommittén ska vara öppen för människor som bor i England eller Wales och som inte arbetar inom hälso- och sjukvården, förser sjukvården med produkter eller representerar patientgrupper.
Det allmänna rådet ska göra att man håller bättre kontakt med den allmänna opinionen, får nya perspektiv på tekniska frågor som vilken grad av bevis som behövs för att fatta olika beslut samt över huvud taget bidra med ?vanligt bondförstånd?. Det kan handla om socialt betingade värderingar som hur mycket resurser som ska fördelas till barn i förhållande till vuxna eller äldre.
Bildande av rådet har enligt Pharmaceutical Journal (2002; 269:237) attackerats av Liberala Demokrater som menar att NICE används av politiker för att slippa ta ansvar för obekväma besparingsåtgärder.

Lif anklagas för skrämselpropaganda inför generikareformen

0

Den 17 september offentliggjorde Läkemedelsverket den fullständiga listan över utbytbara läkemedel inför generikareformen som träder i kraft den 1 oktober. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Läkemedelsverket accepterat skillnader i den information som bland annat anges i läkemedlens bipacksedlar. Läkemedelsindustriföreningen (Lif) redovisade nyligen en genomgång av nyligen godkända generika där man pekar på dessa skillnader.
? Det absoluta flertalet av alla generika som godkänts det senaste året har betydande skillnader i indikationer, dosering, varningar och kontraindikationer, säger Richard Bergström, vd för Lif.

Kampanj mot reform

Ett antal tunga namn i läkemedelssverige, Björn Beerman, Marianne Boivie, Stefan Carlsson, Nina Rehnqvist med flera, anklagade därefter Lif i ett inlägg i Dagens Medicin för skrämselpropaganda, med hänvisning till undersökningen och den annonsbilaga i Svenska Dagbladet vecka 34 där föreningen uppmanar patienter att uppmana förskrivarna att kryssa på recepten efter den 1 december och därmed hindra apoteket att byta till generika. Lif har dessutom distribuerat en broschyr till landets patientföreningar, där man ger allmänheten tips om hur man undviker generisk substitution.
Anita Finne-Grahnén, som är ansvarig för Läkemedelsverkets lista på utbytbara läkemedel, instämmer i kritiken.
? Det är inte bra att oroa patienterna i onödan, läkemedlen på vår lista är ju medicinskt likvärdiga och utbytbara.
Enligt Anita Finne-Grahnén finns enstaka fall där väsentliga skillnader i informationen utgör ett hinder för utbytbarhet trots att preparaten är medicinskt likvärdiga.
? Men det handlar inte om många fall. Det finns en procedur för att rätta till detta, det blir då fråga om en så kallad variation i hela Europa.

Axel axlar ordförandeskapet i LFN

0

Axel Edling är domare, har varit generaldirektör för Konsumentverket och lett den så kallade Hallandstunnelkommissionen. Han har dock ingen större erfarenhet av läkemedelsområdet.
? Det blir mycket att sätta sig in i, men uppgiften känns stimulerande. Arbetsfältet för myndigheten är kontroversiellt och har stor betydelse för många människor, säger Axel Edling.
? Nu inleder vi processen för att ta fram arbetsformer och inte minst bedömningskriterier. Vi kommer att träffas tätt inledningsvis. Jag inser de olika intressenternas behov av att så fort som möjligt ta del av de kriterier som ska gälla. Vi kommer att arbeta med stor öppenhet och förstås ta del av infallsvinklar från industrin med flera. Tidsramarna är snäva men vi hoppas kunna ge vägledning om hur vi kommer att arbeta i hyfsat god tid.
Det rabalder som uppstod när fetma- och impotensläkemedel exkluderades från läkemedelsförmånen i fjol indikerar hur ?negativa? beslut från nämnden kan komma att tas emot. Axel Edling säger sig vara medveten om det stora förväntningstryck som vilar på den nya nämnden.
? Vi får försöka att inte tänka på detta. Integriteten i nämndens beslut är viktig.
Kriterierna kommer nog ofta att bli kontroversiella oberoende av hur de utformas, säger Axel Edling.

Nämndens ?pappa? ledamot

Regeringen beslutade den 12 september, efter lång försening, att tillsätta Axel Edling som ordförande samt tio personer som ordinarie ledamöter i Läkemedelsförmånsnämnden. Dessa förordnanden gäller från den 1 oktober och två år framåt. De personliga suppleanterna var dock fortfarande inte utsedda vid denna tidnings pressläggning.
Bland ledamöterna märks bland annat den förre överdirektören vid Socialstyrelsen Olof Edhag, som ledde den statliga utredning som lade fram förslaget om Läkemedelsförmånsnämnden. Förre socialministern Gertrud Sigurdsen ingår också i nämnden som en av två lekmannarepresentanter.
I övrigt ingår som ordinarie ledamöter Per Carlsson, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, Magnus Johannesson, docent i hälsoekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, Rurik Löfmark, överläkare i Gävle, Ingmarie Skoglund, ordförande i läkemedelskommittén i Södra Älvsborg, Rune Dahlqvist, professor i klinisk farmakologi i Umeå, Ellen Vinge, docent i klinisk farmakologi i Lund, Ann-Kathrine Granérus, professor i geriatrik i Linköping samt Christina Wahrolin, vice ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan HSO.

Mycket kodande för marginell tandläkarförskrivning

0

TANDVÅRD Tandvårdens förskrivning av läkemedel är marginell. En kartläggning i Stockholms län visar att länets tandläkare och tandhygienister står för cirka 1,3 procent av samtliga recipen. I Stockholm liksom i många andra landsting har det inte förekommit någon registrering av koder när det gäller tandvården. Men från 1 oktober ska dessa recept precis som alla andra ha en arbetsplatskod för att ingå i subventionen. Bara i Stockholm rör det sig om cirka 1 000 arbetsplatser som enligt lagen ska ha en arbetsplatskod för en förskrivning som utgör cirka 0,3 procent av läkemedelskostnaden.

Apoteken i Stockholm kodar
I Stockholm har Apoteket och landstinget kommit överens om att stödkoda med en kollektiv arbetsplatskod. Det innebär att apotekspersonalen registrerar alla recept från tandvården manuellt i terminalsystemet.
? Men det här är en temporär lösning, säger Lars-Åke Söderlund som förhandlat för Apotekets räkning.
Hur man löser tandvårdens kodning skiftar mellan landstingen, men det är bara i Stockholm man slutit avtal om stödkodning.
? I Skåne har vi beslutat om tre olika koder som nu fördelas, berättar tandvårdsdirektör Thomas Fors.
? En till privatpraktiserande, en till de offentliganställda och en till de i utbildning.
I flera landsting har man valt gruppkodning, framför allt av de privatpraktiserande, medan varje folktandvårdsklinik har en egen kod.
Men i till exempel Gävleborg ska varje privatpraktiserande också ha egen arbetsplatskod.
Ingert Nilsson