Månads arkivering januari 2002

Lyckopiller till Fido

Att vara hund är inte lätt. Begränsad tillgång på mat, toalettbesök bara när husse eller matte vill, tvingas gå i koppel ? inte konstigt de blir lite deppiga ibland.

Men lugn, det finns bot tillhands, skriver Aftonbladet. Läkemedlet klomipraminhydroklorid (Clomicalm) är speciellt framtaget för ändamålet. Den veterinära indikationen är "separationsrelaterade tillstånd hos hund som yttrar sig i form av destruktivt beteende".

I sin värdering av Clomocalm skriver LV: "Den kliniska effekten ? är mycket begränsad. I första hand bör problemet lösas ? genom att hundar ej lämnas ensamma under långa tidsperioder."

Paracetamol eller ASA

0

Vid en landsomfattande svensk studie på 1 024 män och kvinnor mellan 18 och 75 år framkom att regelbunden användning av läkemedel med paracetamol eller ASA, var och en för sig, gav en ökad risk för kronisk njursvikt. De som tagit läkemedel med paracetamol motsvarande 500 gram
(1 000 tabletter) eller mer hade tre gånger ökad risk för kronisk njursvikt. För de som tagit samma mängd ASA var risken i det närmaste fördubblad.
Alla patienter i studien hade en bakomliggande njursjukdom med ökad risk för försämrad njurfunktion. Resultaten visar att man bör vara försiktig vid långvarig smärtbehandling av äldre eller kroniskt sjuka personer med ökad risk för försämrad njurfunktion.
Studien är gjord vid Institutionen för medicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet i Stockholm.

Mer restriktiv HIV-behandling bättre

En studie vid Huddinge sjukhus visar att bara fem procent av de patienter som behandlats med bromsmedicin i fyra år hade utvecklat resistens. Det är betydligt bättre än i USA och Sydeuropa där det finns studier som visar att upp mot hälften
av patienterna utvecklat resistens.

Sen svensk behandling
Anledningen är enligt överläkare Anders Sönnerberg, professor vid infektionskliniken Huddinge sjukhus, att man varit betydligt restriktivare när det gäller att skriva ut bromsmedicin. I USA har man i princip behandlat alla patienter så snart HIV konstaterats och i Italien har man behandlat 95 procent av patienterna jämfört med drygt 60 procent vid Huddinge sjukhus. För övriga länder finns inte så mycket publicerat.

Nya europeiska riktlinjer
? Vi har hela tiden varit mer restriktiva medan omvärlden nu börjar närma sig vårt förhållningssätt, säger han.
Anders Sönnerberg var med vid utformningen av de nya europeiska riktlinjerna för HIV-behandling som kom i maj och de är klart för en betydligt restriktivare behandling än tidigare. Detsamma gäller även i USA där en förändring är på gång.

Frankrike satsar på forskning om åldrande

Institutet ska vara ett samordnande centrum för en rad forskningsinstitut, universitet och patientföreningar och forskningen ska inriktas på fyra huvudområden. Det första området är kognitiva funktioner som minne, språk och logiskt tänkande hos personer över 65 år. Man ska också mäta vaskulärt åldrande och dess patologi. Alla kända genetiska faktorer ska undersökas och deras inflytande utvärderas.
Projekt i det andra området ska koncentreras på att ta fram djurmodeller som kan användas för åldersforskning. De ska ingå i en nationell databas som ska inrättas vid universitetet i Montpellier.
Det tredje området är sensoriska handikapp som hör till åldrande som syn, hörsel och problem i rörelseapparaten. Tillsammans med grå och grön starr har åldersrelaterad degeneration av gula fläcken blivit den vanligaste orsaken till blindhet i Frankrike. Ett centrum för forskning kring gula fläcken ska inrättas för att utveckla nya strategier för behandling. Området hörselproblem ska särskilt inriktas på att definiera den molekylära basen för hörselnedsättning.
Det fjärde området ska studera användning av informationsteknologi när det gäller att förbättra den fysiska och psykiska statusen hos äldre människor.

Influensavaccinering förvärrar inte astma

0

Astma Influensa orsakar betydande sjuklighet hos barn och vuxna med astma och därför rekommenderar de flesta länder vaccination. Men det finns misstankar om att vaccinering kan förvärra astman. En nyligen gjord systematisk genomgång
av litteratur som gäller säkerhet av influensavaccin var inte entydig.
För att undersöka säkerheten hos inaktiverat influensavaccin gjorde forskare vid American Lung Association i USA en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad multicenterstudie på 2 032 patienter med astma (i åldern 3 till 64 år). Studien visar att influensavaccinet är säkert för barn och vuxna med astma ? även för de med svår astma. Forskarna kunde inte identifiera någon subgrupp baserat på sjukdomens svårighetsgrad som ökar antalet astmaanfall och astmans svårighetsgrad var lika vare sig man fått vaccin eller placebo. Studien visar att influensavaccinering inte förvärrar astma. Forskarna menar att det bevisar att de gällande riktlinjerna för immunisering av patienter med astma är säkra. Forskarna drar slutsatsen att alla med astma bör vaccineras varje år för att därmed minska dödlighet och sjukdom.
New England Journal of Medicine 2001;345:1529

Cytokin nytt terapeutiskt mål för inflammatorisk tarmsjukdom

0

Tarmsjukdomar En ny studie visar att en faktor, MIF (cytokine makrophage-migration inhibitory factor), spelar en viktig roll i uppkomsten av Crohns sjukdom. Olika sätt att påverka effekten av MIF kan innebära framtida möjligheter att behandla sjukdomen, forskare i Boston, USA, hävdar att kolit beror på samverkan mellan slemhinnans immunsystem och tarmbakterier. Vid kolit stimulerar bakteriella produkter immunsystemet kontinuerligt vilket orsakar att MIF frisätts.
Cytokinet har en mängd proinflammatoriska funktioner som att upphäva den immunsuppressiva effekten av steroider och öka produktionen av tumör nekrosfaktor, TNF, samt kväveoxid hos immunceller.
Forskarna undersökte plasmakoncentrationer av MIF hos patienter med aktiv Chohns sjukdom samt faktorns roll i djur-
modell av kolit. De fann att patienter med Crohns sjukdom hade högre plasmakoncentrationer av MIF än i den friska kontrollgruppen och att Crohns sjukdom orsakade ökade nivåer av MIF i plasma.
Även djurförsök visade att kolit har samband med MIF och att faktorn krävdes för sjukdomsutveckling både i akut och kronisk musmodell av kolit.
Administrering av monoklonala antikroppar som blockerade MIFs verkan förhindrade sjukdomsutveckling samt under-
tryckte etablerad kolit.
Nature Immunology (2001;2:1061)

ASA och warfarin lika bra för strokepatienter

0

Stroke Forskare vid Columbia Presbyterian Medical Center i New York, USA, jämförde effekten av warfarin och ASA hos
2 206 patienter som hade haft en icke kardiogen ischemisk stroke.
Forskarna fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde ny stroke eller dödsfall ? 17,8 procent i warfaringruppen och 16 procent i ASA-gruppen. Andelen som fick större blödning var låg och lika i båda grupperna, men patienter i warfaringruppen hade fler mindre blödningar än i ASA-gruppen.
En tidigare studie har visat att warfarin är effektivare än aspirin när det gäller att förhindra en ny stroke hos patienter med förmaksflimmer. Den aktuella amerikanska studien visar resultat för patienter utan förmaksflimmer och där är alltså warfarin inte effektivare än ASA.
Det är därför viktigt att fastställa korrekt diagnos eftersom de bör påverka valet av terapi ? warfarin för patienter med förmaksflimmer och ASA för resen av patienterna eftersom det är billigare och kräver mindre övervakning av patienterna ? är den slutsats forskarna drar av studien.
New England Journal of Medicine (2001;345:1444)

Viktutveckling i barndomen påverkar vuxenfetma

0

Fetma Under de senaste 20 åren har förekomsten av fetma och övervikt hos både barn och vuxna ökat dramatiskt. Över hälften av alla vuxna i USA och delar av Europa är överviktiga och i u-länderna är det ett växande problem. Tidsperspektivet och den geografiska spridningen motsäger en genetisk koppling till övervikt.
Sambandet mellan födelsevikt och övervikt senare i livet har undersökts i många studier och visar på ett generellt positivt samband trots att det varierar i storlek. Men vissa studier har också rapporterat en J-formad eller U-formad relation med en högre förekomst av fetma både för de lägsta och de högsta födelsevikterna, vilket tyder på ett mer komplext samband. Andra studier har funnit att snabb viktuppgång i barndomen förutsäger fetma i vuxen ålder.

En möjlig anledning till studiernas varierande resultat kan vara att vikten har mätts vid olika åldrar eller att man inte har tagit hänsyn till faktorer som matvanor, fostertidens längd, föräldrarnas vikt eller socioekonomiska förhållanden.

Snabb viktuppgång riskfaktor
I British Medical Journal (2001;323:1331-1335) publicerades en engelsk studie vars syfte var att utvärdera hur födelsevikten påverkar BMI vid olika åldrar samt om denna relation kvarstår när man har tagit hänsyn till faktorer som födelsevikt och hur mycket vikten har ökat under barndomen.
Studien baseras på 10 683 personer som var födda 1958 och som sedan följdes upp till 33 års ålder. Resultatet visade ett svagt positivt samband mellan födelsevikt och BMI samt att risken för vuxenfetma var högre hos de som hade ökat mycket i vikt före sju års ålder. Det gällde i större utsträckning män än kvinnor och mest ökade de män i vikt som hade haft en låg födelsevikt samt ? med ett svagare samband ? de som hade smala mammor.
Forskarna kan inte förklara varför födelsevikt och barndomstillväxt är relaterade till utveckling av vuxenfetma hos män medan sambandet inte är lika starkt hos kvinnor. Mammans vikt verkar däremot svara för relation mellan födelsevikt och BMI hos både män och kvinnor.
Generellt visade studien att den positiva relationen mellan födelsevikt och BMI hade samband med moderns vikt ? tyngre mödrar får tyngre barn som tenderar att bli tyngre vuxna. Faderns vikt hade däremot inte någon inverkan på risk att bli överviktig som vuxen ? men där är resultatet mer osäkert eftersom det inte är lika väl dokumenterat, påpekar forskarna.
Om sambandet mellan mor och barn är biologiskt eller beteendemässigt betingat, om det är påverkan före eller efter födseln, kan inte sägas säkert utifrån denna studie. Men forskarna menar att resultatet ändå visar att det ger långtidsfördelar att förhindra fetma hos gravida ? både för barnen och för kvinnorna själva.
I studien hade faktorer som graviditetens längd, socialklass, moderns ålder och moderns rökvanor ingen inverkan på vikten vid 33 års ålder.

Betydelse för behandling
När det gäller behandling har både beteendepåverkan och läkemedelsterapi hittills visat begränsad effekt när det gäller att behandla fetma. Därför är prevention genom åtgärder på samhällsplan ett logiskt fokus. I de komplexa samband som finns mellan födelsevikt och senare fetma samt viktutvecklingen i barndomen kan nyckeln finnas till effektiva preventiva strategier, menar forskarna. ?Det kanske är viktigare att koncentrera sig på att satsa på sociala åtgärder för att förhindra barnfetma än att ta fram läkemedel för de som redan är feta?.

Risk för utvecklingsländer
Studiens resultat är också viktigt ur det perspektivet att fetma blir ett allt vanligare problem i utvecklingsländer i takt med att man går över till en mer västerländsk livsstil. Det hävdar en expert som kommenterar studien i samma numer av BMJ (sid 1320).
I dessa länder är kvinnorna ofta smala till följd av en fattig barndom och de får i stor utsträckning barn med låg födelsevikt. Förändrade ekonomiska förhållande och ändrad livsstil gör att barnen växer snabbt, kanske särskilt pojkar eftersom de ofta får förmåner när det gäller att fördela maten mellan syskonen.

Generell riskfaktor
Resultaten är också viktiga eftersom kombinationen låg födelsevikt och snabb viktuppgång har identifierats som en riskfaktor även för andra kardiovaskulära riskfaktorer som ökat blodtryck.
Det finns exempelvis studier som har visat att risken för hjärtkärlsjukdom är ökad hos kvinnor som var korta vid födseln men som sedan växte snabbt samt hos män som vägde lite vid födseln och ökade mycket i vikt senare i livet. Flera hypoteser om varför kompensatorisk tillväxt kan vara en hälsorisk senare i livet har presenterats, en del från djurförsök, men hittills är det mest spekulationer och mycket lite är känt som kan överföras på människa.

ASA och warfarin lika bra för strokepatienter

En ny studie visar att ASA och warfarin är lika effektivt när det gäller att förhindra ett nyt insjuknande hos strokepatienter utan förmaksflimmer.

Stroke Forskare vid Columbia Presbyterian Medical Center i New York, USA, jämförde effekten av warfarin och ASA hos
2 206 patienter som hade haft en icke kardiogen ischemisk stroke.
Forskarna fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde ny stroke eller dödsfall ? 17,8 procent i warfaringruppen och 16 procent i ASA-gruppen. Andelen som fick större blödning var låg och lika i båda grupperna, men patienter i warfaringruppen hade fler mindre blödningar än i ASA-gruppen.
En tidigare studie har visat att warfarin är effektivare än aspirin när det gäller att förhindra en ny stroke hos patienter med förmaksflimmer. Den aktuella amerikanska studien visar resultat för patienter utan förmaksflimmer och där är alltså warfarin inte effektivare än ASA.
Det är därför viktigt att fastställa korrekt diagnos eftersom de bör påverka valet av terapi ? warfarin för patienter med förmaksflimmer och ASA för resen av patienterna eftersom det är billigare och kräver mindre övervakning av patienterna ? är den slutsats forskarna drar av studien.
New England Journal of Medicine (2001;345:1444)

Cytokin nytt terapeutiskt mål för inflammatorisk tarmsjukdom

Genom att hämma ett cytokin som har samband med inflammatorisk tarmsjukdom hoppas amerikanska forskare kunna ta fram ny behandling av Crohns sjukdom.

Tarmsjukdomar En ny studie visar att en faktor, MIF (cytokine makrophage-migration inhibitory factor), spelar en viktig roll i uppkomsten av Crohns sjukdom. Olika sätt att påverka effekten av MIF kan innebära framtida möjligheter att behandla sjukdomen, forskare i Boston, USA, hävdar att kolit beror på samverkan mellan slemhinnans immunsystem och tarmbakterier. Vid kolit stimulerar bakteriella produkter immunsystemet kontinuerligt vilket orsakar att MIF frisätts.
Cytokinet har en mängd proinflammatoriska funktioner som att upphäva den immunsuppressiva effekten av steroider och öka produktionen av tumör nekrosfaktor, TNF, samt kväveoxid hos immunceller.
Forskarna undersökte plasmakoncentrationer av MIF hos patienter med aktiv Chohns sjukdom samt faktorns roll i djur-
modell av kolit. De fann att patienter med Crohns sjukdom hade högre plasmakoncentrationer av MIF än i den friska kontrollgruppen och att Crohns sjukdom orsakade ökade nivåer av MIF i plasma.
Även djurförsök visade att kolit har samband med MIF och att faktorn krävdes för sjukdomsutveckling både i akut och kronisk musmodell av kolit.
Administrering av monoklonala antikroppar som blockerade MIFs verkan förhindrade sjukdomsutveckling samt under-
tryckte etablerad kolit.
Nature Immunology (2001;2:1061)

Nyfikenheten driver Arvid Carlsson vidare

0

Det har nu gått drygt ett år sedan Arvid Carlsson fick Nobelpriset i medicin för sina upptäckter om dopamin och dess betydelse. Han är fortfarande lika verksam med att ta reda på mer om hjärnan och dess signalsubstanser ? nu med fokus på en helt ny läkemedelsprincip som kallas dopaminstabilisering.
Trots att hans akademiska grupp har skiftat till att bli ett aktiebolag, Carlsson Research AB, finns man kvar högst upp på Farmakologiska institutionen på medicinarberget ? något som gör att han skämtsamt kallas ?Carlsson på taket?.

När Nobelpriset tillkännagavs blev han i ett slag en riktig kändis även utanför den medicinska världen, men rent personligt tycker han inte att priset har förändrat livet så mycket.
? Jag har fått mindre fritid än jag hade innan. Man är plötsligt en guru som ska uttala sig om allt och jag har fått en otrolig massa inbjudningar av alla de slag, säger han.

Arvid Carlsson är vid det här laget van vid utmärkelser, sedan 1970-talet har han tilldelats det mesta som finns av prestigefyllda priser. Han är lite förvånad över att Nobelpriset är så mycket mer i allas ögon, både bland allmänhet och kolleger.

? Det är en helt annan mediabevakning världen över när det gäller Nobelpriset ? något vi ska vara glada över. Det finns knappast något som gör Sverige mer känt än Nobelpriset ? utom möjligen IKEA.
För arbetet har priset inneburit en väldig skillnad, inte minst i relation till universitetet. På sikt behöver bolaget större lokaler och man har länge letat efter en lämplig tomt. Efter att Nobelpriset kom fanns det plötsligt tre att välja mellan.
När det gäller samarbetet med industrin har företaget ännu inte haft tillfälle att testa om priset har gett några fördelar. Bolaget bildades 1998 och då reste Arvid Carlsson runt i hela världen för att hitta investerare.
? Det visade sig sedan att sjätte AP-fonden, som är mer eller mindre granne med oss, var intresserade och lade in 60 miljoner i bolaget. Det räcker kanske ytterligare ett eller två år och sedan finns det olika alternativ. Antingen säljer vi av ytterligare en bit av vårt bolag, som förhoppningsvis har fått ett högre värde, delvis genom Nobelpriset, eller också ingår vi ett avtal med ett stort läkemedelsbolag om någon substans som vi har patentskydd på, säger han.

Inte för sent
De upptäckter som gav Arvid Carlsson Nobelpriset gjordes redan på 1950-talet, men han tycker inte att han har fått vänta för länge på priset.
? Andra har tyckt att det kommer sent ? inte jag, säger han roat.

? På sätt och vis var det bra att det kom nu, om jag hade fått det tidigare skulle jag kanske inte ha fått de andra utmärkelserna. Ska man vara lite krass är det också mycket mer pengar idag än för 20 år sedan och när det gäller vårt bolag är det en fördel priset kommer nu när vi befinner oss i en avgörande fas.
Han tycker också att det är trevligt att det har anknytning till 100 årsjubileumet, det har inneburit extra mycket festligheter.

Forskarbanan given
För Arvid Carlsson var det från början inte självklart att han skulle bli läkare, men eftersom han kommer från en akademisk familj var någon form av forskning naturligt.
? Men de andra var humanister så där gick jag min egen väg. Jag tyckte att man skulle vara lite mer ?nyttig?, säger han.
Att han skulle ägna sig åt hjärnans signalsubstanser var mycket en slump. Sin avhandling skrev han inom ett helt annat område ? kalciumomsättningen. Vid den tidpunkten fick han rådet att satsa på något som var mer centralt i farmakologin och Arvid Carlsson tyckte själv att biokemisk farmakologi hade framtiden för sig.

En äldre vän ? professor Sune Bergström, som sedermera också fick Nobelpriset ? hjälpte honom att komma till den legendariske Bernhard B Brodie som var chef för ett laboratorium vid National Institute of Health i USA.
? Det var en fantastisk tur eftersom det var ett laboratorium som låg precis i forskningsfronten, säger Arvid Carlsson.

Dopaminhypotesen

På så sätt kom han rakt in i det område som han sedan har ägnat resten av livet åt. När Arvid Carlsson efter sex månader återvände till Lund, där familjen fanns kvar, skiftade hela forskargruppen område och började arbeta med hjärnans signalsubstanser.
Vid den tiden var det inte känt att det finns en signalsubstans i hjärnan som heter dopamin. Brodie och hans grupp arbetade med det närbesläktade serotoninet och hade funnit att om man ger ett antipsykotiskt medel ? Reserpin ? så försvinner serotonin från hjärnan.
Men Arvid Carlsson ville undersöka vad Reserpin hade för inverkan på noradrenalin. När han testade det fick han samma resultat som Brodie hade fått med serotonin.

? Det var det första som ledde oss in på dopamin. Vi spekulerade i att det berodde på en brist på signalsubstanserna och undersökte detta vidare.
När serotonin tillfördes hände inte så mycket men när man gav ett förstadium till noradrenalin ? L-dopa ? fick man en väldigt dramatisk effekt och alla symtom som hade framkallats av reserpin försvann. När man fann att det inte var noradrenalinet som hade kommit tillbaka undersökte man substansen mellan L-dopa och noradrenalin ? dopamin.
Vid den tiden var den allmänna uppfattningen att dopamin saknade fysiologisk aktivitet. Men Arvid Carlsson kunde visa att beteendeeffekterna direkt korrelerade till bildningen av dopamin. Han såg också att fördelningen i hjärnan var en helt annan än för noradrenalin och att dopamin fanns i delar av hjärnan som har med rörelsekontroll att göra. Han kunde också visa att behandling med L-dopa återställde dopaminhalten i hjärnan och därmed rörelseförmågan. Det ledde fram till teorin att dopamin är av stor betydelse för uppkomsten av Parkinsons sjukdom.
Allt detta skedde inom loppet av ett par år i slutet av 1950-talet och är det som konkret motiverade Nobelpriset.

Kemisk överföring viktig
Vid den tiden var den allmänna uppfattningen att all överföring av information mellan hjärnans nervceller var elektrisk. Därför ville man inte acceptera Arvid Carlssons teori att dopamin var en transmittorsubstans. På ett möte 1960 i London skakade alla experter på huvudet åt hans observation.
Arvid Carlsson hade året innan fått en professur vid Göteborgs universitet. I samarbetade med professor Nils-Åke Hillarp, som hade utvecklat en metod där man i mikroskopet kunde se var i hjärnan de olika signalsubstanserna sitter, kunde han visa att kemisk signalöverföring är viktigt även i hjärnan.

Som en följd av detta utvecklades L-dopa som läkemedel och är sedan 1970-talet fortfarande det preparat som har haft och har störst betydelse vid behandling av Parkinsons sjukdom.
? Egentligen var det här med Parkinsons sjukdom ett sidospår ? naturligtvis ett mycket viktigt sådant, säger Arvid Carlsson.
? Vårt huvudintresse var psykoser och i samband med att vi kartlade hjärnans signalsubstanser förstod vi också att de nya antipsykotiska medlen verkade genom att blockera receptorerna för dopamin. Forskningen utvecklades sedan till frågan om hur schizofreni och psykoser uppkommer. Teorin att det är en överfunktion av dopamin som spelar roll för uppkomsten kom vi in på 1963.
Vad som sedan hände var att läkemedelsföretagen utvecklade allt mer specifika medel ? något som egentligen inte innebär någon vinst för behandlingen, menar Arvid Carlsson. Det kan leda till en för stark påverkan och allvarliga neurologiska biverkningar.
Det ledde fram till den hypotes som hans företag nu arbetar efter och som går ut på att ett antipsykotiskt medel inte får sänka dopaminfunktionen under normalläge.
? Dopamin är så viktigt för oss för att vi ska fungera, det har inte bara med rörelseapparaten att göra. Det allra viktigaste tror jag är belöningssystemet, det är det som driver oss i allt vi gör, säger Arvid Carlsson.

Jämnare dopaminfunktion
Han började därför leta efter substanser som ger jämnare dopaminnivåer och kom in på så kallade partiella dopaminagonister. De tog fram prototypen för en sådan som nu prövas i kliniska studier av en kollega till Arvid Carlsson i USA. Det finns också andra partiella agonister på gång som kan nå marknaden inom ett par år.
? Det är en princip som jag tror mycket på och när de kommer får nog de gamla medlen svårt att stå sig i konkurrensen. Fördelen med partiella agonister är att man kan aldrig komma ner i en underfunktion av dopamin som är besvärande.

Helt ny princip
De nya dopaminstabilatorerna som Carlsson Research utvecklar verkar enligt en annan princip. De liknar varandra genom att de både kan sänka eller höja dopaminfunktionen så att den blir normal oavsett om den från början varit för hög eller för låg.
Att man gick vidare med stabiliserare i stället för partiella agonister berodde på att det var en ny och mer spännande princip och att stabiliserarna har en bättre oral tillgänglighet.
En svårighet i utvecklingen av dopaminstabiliserarna har varit att de inte visar effekt in vitro, vilket har gjort många skeptiska. Däremot visade sig substansen ha unika egenskaper i djurstudier.
Carlsson Research har flera dopaminstabiliserare under utveckling och de två som kommit längst är ACR 16, som just nu undersöks i fas I-studier och OSU6162 som idag ägs av Pharmacia.
? Vi utvecklade OSU6162 tillsammans med dåvarande Upjohn och där hade vi väldigt lovande resultat i djurstudier. Det gjorde att vi inledde kliniska pilotstudier på flera indikationer som långt framskriden Parkin-
sons sjukdom med besvärande dyskinesier av L-dopa samt Huntingtons sjukdom, säger Arvid Carlsson.

? Det är humanitärt utomordentligt angeläget att dessa patienter får behandling och där är vi väldigt missnöjda med Pharmacia som inte alls har drivit projektet.
Arvid Carlsson önskar förhandla med Pharmacia om att ta över OSU6162 för att kunna utveckla båda substanserna.
Den mest lovande indikationen för dopaminstabiliserarna, förutom biverkningar av L-dopa och Huntingtons sjukdom, är schizofreni.
? Ett annat tänkbart område är hela missbruksområdet. Där verkar dessa substanser genom att kapa topparna som drogen ger, vilket gör att man inte får den förväntade kicken. Jag tror också att det kan finnas stora kategorier bland äldre som kan behöva en mild stimulans De har en stor benägenhet, särskilt om de blir ensamma, att bara bli sittande. Det är ett sorts inaktivitetssymtom som liknar depression, säger Arvid Carlsson.

Stabilisering ny princip
Stabiliserarna innebär en helt ny princip för läkemedelsbehandling och Arvid Carlsson tror att principen kan vara tillämplig även på andra signalsubstanser som exempelvis noradrenalin. Områden i hjärnan som är centrala för noradrenalin kan vara för känsliga för allt som är nytt eller farligt och det kan vara störande för vårt psyke. Eventuellt kan det kanske också ingår i psykosmekanismen.

Prozacs föregångare
Depressionsbehandling är också ett område där Arvid Carlsson gjort stora insatser. I samarbete med Hässle/Astra utvecklade han zimelidin ? det första SSRI-läkemedlet.
Det var 1968 som Arvid Carlsson fann att tricykliska antidepressiva inte bara verkade på återupptaget av noradrenalin utan också på serotonin. Detsamma gällde en del antihistaminer, bland annat feniraminerna och difenhydramin. På basen av feniraminerna utvecklades zimelidinet som senare drogs in på grund av biverkningar och Astra lade ner all forskning på serotonin.
? Men Lilly fortsatte där vi hade slutat och tog difenhydraminet som var vårt andra uppslag och utvecklade det till Prozac. Om Astra i stället hade förstått vilket guldägg de hade så kunde de haft Prozac flera år före Lilly. Man hade också kunnat komma till rätta med zimelidinets biverkningar som sannolikt var dosberoende, menar han.

Inte lyckopiller
Arvid Carlsson vänder sig emot benämningen lyckopiller och den debatt som fördes när Prozac lanserades.
? Boken ?Listening to Prozac? är oerhört intressant. Den visar hur vagt gränsområdet mellan sjukt och friskt är. Det finns människor som man med gängse diagnostik inte skulle klassa som sjuka och ändå kan de fungera mycket bättre med Prozac.
Arvid Carlsson tycker att det ofta kommer in lite av moraliserande i debatten kring SSRI.

? Det verkar lite som att vissa människor vill styra och ställa för andra. De accepterar inte att varje människa har rätt att själv välja vad man vill med sitt liv ? givetvis efter att ha fått ingående information.

Eftersom det kommer allt fler rapporter om biverkningar med SSRI finns det stort behov av bättre läkemedel. Det är inte uteslutet att stabiliserare kan vara verksamma även här, menar Arvid Carlsson

Revolutionen dröjer
Arvid Carlsson är inte odelat optimistisk inför den genetiska revolutionen.
? Jag skulle vilja säga att det dröjer 25 år, kanske längre, innan resultaten kommer. Det är ett så stort steg mellan generna och den slutliga mänskliga maskinen. De flesta stora sjukdomar är också multifaktoriella där många gener och omgivningsfaktorer spelar in. Där tror jag inte att genetiken ens inom 25 år kan bidra med lösning. Se bara till Huntingtons sjukdom där genen är identifierad, liksom det protein som genen gör, och det har ändå inte resulterat i någonting.

Dinosaurieeffekt
Den nya tekniken driver också utvecklingen mot allt större läkemedelsföretag. Det ligger enorma investeringar i allt det nya och de som inte lyckas blir uppköpta. Arvid Carlsson tycker att de stora läkemedelsföretagen ofta lider av ?dinosaurieproblem? ? maskineriet blir trögt och byråkratiskt. Samtidigt kommer avknoppningar av mindre företag och det är där innovationerna sker.
? Det är en ny och intressant struktur på hela området som är väldigt spännande. Vi är glada att vi med vårt företag ligger rätt i tiden på det viset, säger Arvid Carlsson.
Det bekymrar honom att forskningsklimatet försämras och att Europa halkar efter USA. Det allvarligaste är att unga forskare flyttar ut. Eftersom USA är en enda stark marknad kan de investera i forskning på ett helt annat sätt.
? Men vi kan ha en del fördelar här i Europa. Genom att vi inte är så uniforma är det större chans att det kommer originella idéer. Många gånger har idéerna fötts här och sedan tagits över av USA, säger han.
Arvid Carlsson tycker att tilldelningen av forskningsmedel är ?chockerande dålig? i Sverige idag.

? Jag kan bara jämföra med hur det var på min tid. Under de år jag gjorde mina upptäckter som ledde till Nobelpriset var jag nybörjare på mitt område, jag var 33 år, men jag hade fem duktiga tekniker och två ingenjörer plus ett par doktorander.
? Hade det varit idag hade jag inte kunnat göra dessa upptäckter. Det är en väldigt allvarlig försämring, säger Arvid Carlsson.
Det är naturligtvis det som gör att jag har bildat ett bolag. Det är en nödvändighet eftersom resurserna inom den akademiska forskningen är så små. Men det kan också leda till ett snabbare kommersiellt utnyttjande av forskningsresultat.

Nyfikenheten styr
Idag är 33 personer anställda i Carlsson Research. Arvid Carlssons idé har hela tiden varit att företaget ska bestå av lika delar farmakologer och läkemedelskemister.

? Allt vi gör baseras på studier på de intakta organismerna i hjärnan. Vad som kan vara ett problem när man har det som huvudsaklig approach är att man inte alltid vet om det man ser är en primär eller sekundär reaktion. Fördelarna är att vi ser saker som ger oss uppslag.

Det är just det ovissa som är så spännande med arbetet, menar Arvid Carlsson. Att följa olika teorier och se vart de leder.
? Det är helt klart att nyfikenheten spelar en stor roll ? man vill veta mer och förstå mer. Vårt område är spännande och det är trots allt mycket som vi inte vet om den mänskliga hjärnan. I förhållande till det som fortfarande är okänt, så vet vi egentligen nästan ingenting, säger Arvid Carlsson.

zeitung test no2 *släng*

sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs

zeitung test *släng*

dsgds sdgsd sdg sdgsdgd sdgssg wsg sdgvsvs sdgbsdbg sdvsdv jksdvsdkj sdjhdskjhsd sdgvsdvgsgvsd sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs

Långa behandlingar med sömnmedel trots att riskerna borde vara kända

2

Trots att det sedan länge är känt att bensodiazepiner kan skapa beroende hos användarna och därför enligt behandlingsrekommendation ? ?endast ska förskrivas efter noggrant övervägande av indikationen och för kortast möjliga tid.? hade mer än 75 procent av de tillfrågade fått dessa eller de besläktade sömnmedlen Stilnoct, Imovane och Sonata i ett till fem år. Ibland ännu längre.

Fler än hälften angav att de kände sig beroende av medlen. Många hade gjort misslyckade försök att avsluta medicineringen.

Enkät till förnyare av recept

Det visar en studie från Nepi som kartlagt användningen av dessa medel i Jönköping och Skåne. I studien som man gjort tillsammans med läkemedelskommittéerna i Jönköpings läns landsting och Skåne frågade man via en enkät 150 patienter som löste ut förnyade recept om deras upplevelse av de här läkemedlen och hur länge de använt dem.

I FASS påtalas sedan många år risken för tillvänjning och problem vid utsättandet av medlen.

? Socialstyrelsen utfärdade redan för tio år sedan utmärkta riktlinjer för förskrivningen, av bensodiazepiner, men det är uppenbart att de inte följs, kommenterar Arne Melander, på Nepi.

Analogerna ökar

Förskrivningen av bensodiazepiner har sjunkit men istället har de nyare sömnmedlen Imovane, Stilnoct och Sonata övertagit den marknaden. I kemisk mening är analogerna inte bensodiazepiner. Men de binder sig till samma receptorer, har samma verkningsmekanism och samma funktion som bensodiazepiner. Riskerna för beroende är därför likartade, påpekar Arne Melander.

I FASS varnas också för tillvänjning på Imovane och Stilnoct och att behandlingen inte bör överstiga fyra veckor. Dessa är också, precis som bensodiazepiner, narkotikaklassade.

Däremot har det senast godkända medlet, Sonata inte någon varning för tillvänjning. I Läkemedelsverkets produktresumé står att ?missbrukspotentialen kan för närvarande ej värderas?. Läkemedlet fick EU-godkännande våren -99.
Helene Rosengren Whitley på Wyeth Lederle som säljer Sonata känner inte till några rapporter om tillvänjningsrisk.

? Men Sonata är nytt och säljer inte så mycket.

Köptes illegalt

Till Läkemedelsverket har det inkommit en rapport från en medicinklinik om beroenderisk. Det gällde en patient som köpt Sonata illegalt.

Björn Arvidsson på Läkemedelsverket som var kontaktperson för Sonata inför det centrala godkännandet säger att det egentligen inte finns något som talar för att sömnmedlet skulle innebära någon mindre risk än de övriga.

Arne Melander menar att samma misstag upprepas än en gång. Barbiturater, meprobamat, metakvalon ansågs alla till en början som problemfria, liksom bensodiazepinerna. Idag, tror han, finns en risk att analoger förskrivs som alternativ eftersom de marknadsförs som ?icke-bensodiazepiner?.

? I vår studie utgjorde de nästan hälften av Jönköpings totala användning av lugnande och sömnmedel.
Eftersom analogerna är fyra-fem gånger så dyra som de egentliga bensodiazepinerna blev användningen också betydligt dyrare.

Inte heller Imovane eller Stilnoct var från början narkotikaklassade och varning för tillvänjningsrisk fanns inte heller från början.

Tjänsteexport ingår inte i Apotekets avtal med staten

0

Sveriges farmacevtförbund tycker inte att Apoteket AB ska satsa på kommersiell tjänsteexport. Något Jan Bergqvist ordförande i företagets styrelse tidigare uttalat sig positivt om och som Apoteket flaggat för sedan i våras då en plan utarbetades för företagets internationella strategi. I den ingår att sälja tjänster både på den kommersiella marknaden och inom ramen för biståndsprojekt.

? Vi har invändningar mot affärsmässiga satsningar utomlands mot bakgrund av den pågående omorganisationen,som nu tar all tid och farmacevtbristen, säger Inga-Lill Furberg fackförbundets representant i Apotekets styrelse.

? Det ingår inte i vårt verksamhetsavtal med staten och bör i så fall i första hand diskuteras med ägarna när ett nytt verksamhetsavtal skrivs. Omorganisationen inverkar också negativt på resultatet och det måste man också väga in.

Först öppna apotek

Andra kritiska röster som Läkemedelsvärlden talat med menar att så länge företaget inte klarar den egna verksamheten, till exempel öppna apotek ska man inte ge sig på verksamheter som ligger utanför uppdraget. Kritiker påminner om tidigare projekt i Kina i början av 80-talet som staten kritiserade eftersom det låg utanför avtalet.

Om det kommer med något om internationell tjänsteexport i det nya avtal som Apoteket och staten nu börjat förhandla om återstår att se.

Kaj Möllefors på Apoteket AB; planens arkitekt och pådrivare säger att för tillfället händer inget vad gäller den affärsmässiga delen. Först måste ägarna säga sitt. Men han hoppas att Apoteket mer aktivt ska gå in i olika biståndsprojekt.

? För den som vill finns det dock stora kommersiella möjligheter i och med att WTO-avtalet träder i kraft nästa år. I Kina är till exempel redan ett hundratal, främst amerikanska, apotekskedjor intresserade av att etablera sig.

Det är också mot Kina som Apoteket AB återigen riktat intresse. Enligt Kaj Möllerfors främst beroende på att kineserna bett om det.

? För oss som inte är ett rent kommersiellt bolag kan det vara svårt att dra igång sådana här affärsmässiga projekt.

Troligare med bistånd

För tillfället är biståndsprojekten intressantare säger han.

? Farmacevter åker i och för sig ut och arbetar med bistånd. Men då har de gjort det som privatpersoner, inte i projekt som företaget varit delaktigt i.

Tanken nu är att Apoteket AB aktivt ska gå in och söka samarbete med olika etablerade biståndsorganisationer. Eftersom sådana projekt finansieras av till exempel SIDA, Världsbanken eller WHO innebär det inte risktagningar för bolaget.

Till detta är också Svenska farmacevtförbundet positivt, säger Inga-Lill Furberg.

Flunitrazepam bör
avregistreras i Europa

0

? Vi kommer att föreslå justie- och socialdepartementet att man tar upp en diskussion i EU om eventuell avregistrering, säger Gunnar Holmberg som varit projektledare för den rapport som publiceras i mitten av februari. 
I den ingår bland annat Rättsmedicinalverkets studier av bensodiazepinanvändningen bland häktade och rättspsykiatriskt undersökta samt rättskemiska analyser av flunitrazepam.
Resultaten från studierna visar bland annat att 35 procent av drygt 900 tillfrågade använde bensodiazepinpreparat ( här ingår också de bensodiazepinliknande medlen Stilnoct och Imovane). 13 procent hade använt bensodiazepiner när de begick brottet. Vid till exempel grovt rån och grov misshandel var 23 respektive 18 procent påverkade av läkemedlen. Men de flesta var också påverkade av någon annan drog, ofta alkohol.
Flunitrazepam, ofta Rohypnol, hade en särställning bland de preparat som studerats.

Oklart samband
? Flunitrazepam är det klart dominerande medlet både när det gäller missbruk och anknytningen till bisarra brott. Varför flunitrazepam tycks så kopplat till aggressiva impulser har vi inte lyckats finna några vetenskapliga förklaringar till.
? Vi kan bara konstatera att det finns ett samband och anser därför att det finns starka skäl att avregistrera substansen.

Mest illegalt
Närmare 90 procent av de intervjuade hade fått sina flunitrazepam på den illegala marknaden.
? Men om man på EU-nivå avregistrerar flunitrazepam innebär det rimligen att produktionen av läkemedlet minskar ännu mer. Därmed skulle alltså tillgången på legalt tillverkade flunitrazepam på den illegala marknaden minska.
Försäljningen av preparatet har också minskat drastiskt från 45 miljoner i början av 90-talet till 4-5 miljoner de senaste åren. Även om flunitrazepam kan vara kliniskt berättigat så hänvisar Gunnar Holmberg till länder som USA, Kanada och Finland där substansen inte säljs.
Den legala förskrivningen är idag bara 10 procent av vad den var för tio år sedan. Företaget Roche som säljer Rohypnol har också minskat produktionen och lagt ned de flesta fabriker som tillverkat medlet på licens. Idag är det bara fem av för några år sedan tretton fabriker som tillverkar medlet.

Hur ska Läkemedels-förmånsnämnden organiseras?

Socialminister Lars Engqvist presenterade den nya läkemedelspropositionen före jul. I den föreslås bland annat en Läkemedelsförmånsnämnd som ska bestämma vilka läkemedel som ska ingå i förmånssystemet.

Nu diskuteras det inom Socialdepartementet och andra berörda var denna nämnd ska ligga rent geografiskt i landet. Vissa ser det som självklart att den ska ligga i Stockholm, medan andra föreslår en utlokalisering utanför huvudstaden. I Edhags utredning föreslogs att nämnden samlokaliseras med Läkemedelsverket i Uppsala men propen föreslår att den inte samlokaliseras med någon myndighet verksam inom läkemedelsområdet.

Jane Ahlqvist Rastad
Läkemedelsverket

Viktigast är att sjukvården får en god representation och att representanterna har bred kompetens och förankring inom det medicinska området. Kunskap om klinisk prövningsmetodologi och vana att bedöma läkemedelsdokumentation samt hälsoekonomiska studier är också viktig.

Beträffande placeringen av nämnden kan jag se samordningsvinster genom lokalisering i närheten av Läkemedelsverket i Uppsala. Nämnden behöver ju ha tillgång till Läkemedelsverkets dokumentation och kunskap om de nya läkemedlen och deras plats i terapin.

Anders Hernborg
SFAM:s läkemedelsråd
Nämnden kommer av praktiska skäl att förläggas till Uppsala-Stockholms-trakten. Jag delar i stort propositionens intentioner med nämnden och den organisation som skissas med företrädare för såväl professionella myndigheter som landsting. Representanter för patient- och pensionärsföreningar kunde möjligen lagts som ett brukarråd utanför själva nämnden. Verksamheten är ny och spännande. Kraven på ledamöternas etik och integritet måste ställas högt om dess praxis och beslut skall vinna trovärdighet och acceptans.

Gunilla Johansson
Distriktsläkare, Uppsala
Lägg enheten på en plats där man behöver arbetstillfällen. Det kan inte vara nödvändigt att den ska placeras i en storstad. Enheten bör bestå av läkare, apotekare, farmakologer och ekonomer.

Björn Lindeke
Vd Apotekarsocieteten
Med Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN) införs en ny storhet som skall bestämma vilka preparat som skall rabatteras och till vilken grad. Vid sidan av pengar och resurser tillfogas dimensioner som etik och prioritering mellan individer. LFMN måste vara duktig på att värdera läkemedel och man måste snabbt kunna interagera med relevanta kompetenser. FMN behöver inte ?per automatik? förläggas till Stockholm, men nämnden bör lokaliseras till en kunskapsintensiv hälso- och sjukvårdsmiljö. Rent generellt tror jag ju att Uppsala är att föredra framför till exempel Sunderbyn.

Klinisk verksamhet krävs för att läkemedel ska subventioneras

0

Endast den som har en arbetsplats bör tilldelas en arbetsplatskod, anser regeringen i propositionen om den nya läkemedelsförmånen. Arbetsplatskoden föreslås samtidigt vara en förutsättning för att ett förskrivet läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet.

Av Läkarförbundets drygt 35 000 medlemmar är några tusen pensionerade, hur många, i yrkesverksam ålder, som inte är kliniskt verksamma har förbundet inga uppgifter på men man uppskattar att det kan röra sig om cirka fem procent.

Tolkning återstår

Men innebär förslaget att läkare som idag arbetar med forskning eller annat på ett läkemedelsföretag, på ett verk, myndighet eller sadlat om till bonde och skriver poesi ska kunna få en arbetsplatskod och skriva ut subventionerade läkemedel eller inte? Och hur blir det med pensionärerna? Hur ska förslaget tolkas och vem ska ha tolkningsföreträde?

?Propositionstexten är mycket kortfattad, men jag utgår från att man
skall vara kliniskt verksam för att få en arbetsplatskod, säger
Mariannne Boivie projektledare för Landstingsförbundets
läkemedelsprojekt. Den kommande riksdagsbehandlingen hoppas jag skall
klargöra hur det är tänkt

Charlotta Lokrantz sakkunnig på socialdepartementet och som arbetat med propositionen gör inte samma tolkning:

? Egentligen står det ju bara att det ska vara en arbetsplats som kan identifieras. Så det är inget i propositionen som hindrar att en läkare som inte arbetar kliniskt får en arbetsplatskod kopplad till sin arbetsplats menar hon. Däremot blir hon vagare när det gäller pensionerade läkare.

? Detaljerna får utarbetas av de berörda.

Läkarförbundet har inte motsatt sig arbetsplatskodningen, men Per-Olov Stålbo på förbundet beskriver det som en tuff attityd från statsmakternas sida att inte längre tillåta att läkemedel förskrivna utan arbetsplatskod subventioneras.

? Vi accepterade det förutsatt att det inte blir någon inskränkning i förskrivningsrätten. Men då måste man lösa kodningen för de som idag inte har någon självklar arbetsplats.
Annars blir det i praktiken anser Per-Olov Stålbo en inskränkning av förskrivningsrätten eftersom patienten inte har rätt till subvention. Han får också stöd av bland andra Barbro Westerholm, ordförande i Sverges pensionärsförbund som i ett uttalande kräver att alla läkare ska kunna få en kod och förskriva mot subvention.

Idag anges någon form av arbetsplatskod på ungefär 70 procent av samtliga recept.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng