Vi har väl alla stunder när vi tillfälligt tappar sugen i coronavardagen. Kanske när en ny supermuterad och mycket smittsammare virusvariant dyker upp på scenen. Eller när en ny statsminister och en ny generaldirektör meddelar nya restriktioner vid ännu en i den oändliga raden av flaggkantade presskonferenser mot kungsblå bakgrund. För egen del slog en lätt hopplöshet till i några sekunder när jag bara några dagar efter att ha fått den eftertraktade tredje dosen läste att Israel nu har börjat ge den fjärde. Hur många ska det behövas egentligen innan det här är över, var känslan som for förbi. Men på många sätt är situationen mycket mer hoppfull nu än när vi stod inför vår första jul- och nyårshelg med covid-19. Det är nog bra om vi påminner oss om det!
Fem vacciner på ett år
Statistiken över de många fallen och dödsfallen är oerhört sorglig läsning. Men även framstegen i kampen för att ta kontroll över viruset är många, vilket också syns i Läkemedelsvärldens och andra mediers rapportering om nya forskningsresultat, covid-19-läkemedel och vacciner.
Inte minst har just vaccinerna kraftigt förbättrat våra odds. För nästan precis ett år sedan godkände EU-kommissionen det första coronavaccinet och i slutet av december 2020 kunde vaccineringen på svenska äldreboenden starta.
I dag finns fem EU-godkända vacciner mot covid-19 och ytterligare fyra är under löpande granskning hos EMA. Den 21 december hade 7 355 704 personer (81,4 %) över 11 år i Sverige fått minst två doser covid-19-vaccin och 2 201 667 personer (26,5%) över 17 år hade fått tre doser. Globalt har vaccinationer, trots en oacceptabelt ojämn fördelning av vaccinationsmöjligheterna, räddat miljontals liv.
Fler vaccintyper ger ytterligare förbättring
Det gångna året har tyvärr också visat oss att det finns svåra hinder att ta sig förbi för att vaccinforskningens framsteg ska ge maximal hjälp mot pandemin. Det har till exempel visat sig att vaccinerna skyddseffekt avtar tydligt på ett halvår och att man ibland kan bli smittad och föra smitta vidare även om man är vaccinerad. Men forskning och statistik visar att riskerna här är mycket mindre än för den som inte är vaccinerad. Och att även om man får viruset så är det mycket mindre risk att bli allvarligt sjuk och att dö.
Tack vare de första covid-19-vaccinerna är det därför färre som hamnar på sjukhus med covid-19 och som dör av sjukdomen, trots hög smittspridning. Och när arsenalen av vacciner vartefter utvidgas kommer de förhoppningsvis att kunna bli ännu effektivare verktyg mot pandemin.
Vaccin utan vaccinationer räddar inga liv
En svårare nöt att knäcka verkar vara att se till att mycket fler människor får tillgång till vaccin och tar det. Här stjäl och översätter jag en bra formulering som några amerikanska forskare nyligen skrev i Jama: Vacciner räddar inga liv, det är vaccinationer som gör det.
Hur bra coronavacciner vi än har så gör de bara maximal nytta om tillräckligt många människor över hela världen får dem. Detta betyder bland annat att vi i höginkomstländer behöver ta behovet av vacciner och vaccinationsstöd i andra delar av världen på ett helt annat allvar än hittills. Det spelar faktiskt ingen roll för viruset om vi gör det av rättviseskäl eller av ren självbevarelsedrift för att minska global smittspridning och mutationstakt. Det som spelar roll är att viruset får sämre möjligheter att sprida sig och utvecklas vilket vore goda nyheter för oss alla.
Det räcker inte heller alltid att skänka doser, lika viktigt kan det ofta vara att bistå med det stöd som behövs för att få till logistiken kring vaccinationerna och att informera befolkningen. Annars kan det bli som det enligt Reuters via DN blev i Niger där en miljon Astradoser fick slängas för att bäst-före-datumet hann gå ut.
Även här på hemmaplan behöver jobbet med att få fler att vaccinera sig gå ännu bättre än hittills. I Sverige är lägre covid-19-vaccinationsgrad tydligt kopplad till lägre inkomst och lägre valdeltagande. Grupper i befolkningen som redan har sämre hälsa än genomsnittet har nu även högre risk att drabbas av covid-19. Och dessutom kan lägre vaccintäckning i vissa områden öka på den allmänna smittspridningen i hela befolkningen.
De medarbetare från regioner och frivilligorganisationer som jobbar för att fler i vissa utsatta områden ska vaccinera sig gör ett jätteviktigt jobb. Bara ös på dem alla resurser de kan behöva för att öka takten!
Avstå från tvång
Något som jag däremot hoppas att vi i Sverige kommer att fortsätta att vara försiktiga med är att införa vaccintvång. Att man, som Region Dalarna, kräver vaccinationsbevis av de anställda som arbetar nära patienter är möjligen motiverat med tanke på vård- och omsorgstagarnas rätt att slippa onödiga smittrisker. Men de planer på allmän vaccinplikt som finns i andra länder är inget att ta efter. Sverige har nått den höga vaccintäckning vi har i exempelvis det nationella barnvaccinationsprogrammet genom frivillighet och tillit mellan vård och medborgare. Det ska vi vara rädda om!
Kraven på vaccinationsbevis i olika sammanhang har redan skapat en debatt där en del som inte vaccinerat sig beskriver att de känner sig uteslutna från samhällsgemenskapen. Att inte få gå på exempelvis bio är dock ingen enorm inskränkning av den personliga friheten utan kanske en åtgärd som behövs just nu. Men jag hoppas att vi fortsätter att göra så lite skillnad som det bara är möjligt mellan vaccinerade och ännu inte vaccinerade. För ju mer vi lyckas hålla ihop samhället desto större är chansen att många känner tillit, tar till sig information och vill vaccinera sig.
God jul och gott nytt år!
Ett hot mot möjligheterna att bekämpa sars-cov-2 är också den allt mer omfattande och oblyga desinformationen om covid-19-vaccinerna. Läkemedelsverket samlar på sin webbplats de vanligaste missuppfattningarna, myterna och lögnerna om coronavaccin.
De som avsiktligt sprider sådan desinformation utan att bry sig om ifall den är sann eller inte har jag inget till övers för. Men jag förstår att det kan vara lätt för andra att bli övertygad av dessa ofta välformulerade och engagerande utsagor som gärna hänvisar till någon doktor eller annan expert.
Det finns nog ingen annan väg för att motverka att folk blir lurade än att intensifiera ansträngningarna att få ut lättillgänglig forsknings- och faktabaserad information. Det är viktigt att ta människors oro och frågor på allvar och försöka hjälpa till att hitta svar.
Detta vill även vi på Läkemedelsvärlden kunna fortsätta bidra till under nästa år. Men först ser vi fram emot en jul- och nyårshelg som vi hoppas blir så vanlig det går (och ingen ”omikronjul” som jag sett att kreativa rubriksättare kallar den).
Vi önskar våra läsare god jul och gott nytt år. På återseende 2022!