Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Björn Eriksson är ny GD på Socialstyrelsen

Anna Bäsén
-
0
Björn Eriksson är ny GD på Socialstyrelsen

Björn Eriksson blir ny generaldirektör vid Socialstyrelsen. Han börjar sitt arbete omgående. Det meddelade regeringen vid en presskonferens idag.

Hans anställning gäller från och med idag den 15 augusti 2024 och i sex år framåt. Björn Eriksson ersätter då Olivia Wigzell vars förordnande går ut.

– Björn Eriksson är en mycket erfaren och uppskattad myndighetschef. Och med honom som generaldirektör kommer myndigheten att kunna fortsätta utveckla sitt goda arbete, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson under presskonferensen.

– I honom så har vi identifierat en god chef och ledare med de egenskaper som behövs för att kunna axla ansvaret att leda Socialstyrelsen. Och jag är väldigt glad att Björn har accepterat uppdraget, fortsätter hon.

Björn Eriksson GD för myndighet med nyckelroll

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården står inför många viktiga utmaningar, poängterade Acko Ankarberg Johansson under presskonferensen. Socialstyrelsen har en nyckelroll i att möta dessa och stödja kommuner och regioner i deras arbete, poängterar hon.

– Myndigheten har förstås också en stor och viktig roll att möta de utmaningar vi har idag, som beredskap, säkerhet men också välfärdsbrottslighet.

Hon poängterade även att myndighetens roll när det gäller genomförandet av den nya socialtjänstlagen, stödja äldreomsorgen och personer som har assistans.

– Därtill är det regeringens ambition att öka den nationella styrningen och ansvarstagandet inom hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg Johansson berättar också att de firat av avgående generaldirektör Olivia Wigzell. Hon säger även att Olivia Wigzell gjort ett fantastiskt arbete under sin tid som generaldirektör för Socialstyrelsen.

”Vi har många utmaningar framför oss”

Björn Eriksson är tidigare generaldirektör för Läkemedelsverket, vilket han varit sedan 2021.

– Jag tackar för förtroendet och är naturligtvis mycket hedrad. Det är ett stort uppdrag att leda Socialstyrelsen. Och det är som Acko sa, ingen tvekan om att Socialstyrelsen har en av samhällets viktigaste uppgifter och frågorna som hanteras är för alla både angelägna och aktuella, säger han på presskonferensen och fortsätter:

– Jag kan konstatera att vi har många utmaningar framför oss. Inom ansvarsområdet ligger bland annat brännande frågor som barn och brott, äldreomsorg, beredskap och vårdplatsbrist.

– Det är inga enkla och lättlösta frågor, men det är tydligt för mig att avgående generaldirektör Olivia Wigzell skapat mycket goda förutsättningar för att vi ska fortsätta kunna göra ett bra jobb.

Björn Eriksson är hjärtläkare

Socialstyrelsens nya generaldirektör är läkare i botten och specialist i kardiologi.

Björn Eriksson har bland annat också varit bland annat sjukvårdsdirektör i Region Stockholm 2019 – 2021, regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen 2015 – 2017 och landstingsdirektör i Region Jämtland Härjedalen 2013 – 2014.

– Jag har också stor respekt för uppdragets komplexitet. För mig personligen innebär det att på kort tid sätta mig in inom nya områden och säkerställa att vi bedriver verksamheten vidare på samma fina sätt som gjorts hittills, säger han.

Joakim Brandenberg kommer att vikariera som generaldirektör för Läkemedelsverket tills dess att en ny har rekryterats, rapporterar regeringen. Brandenberg har vikarierat som generaldirektör tidigare.

”Krävs samordnad internationell insats”

Helene Wallskär
-
0
”Krävs samordnad internationell insats”

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus förklarade på onsdagen det pågående utbrottet av mpox klad I i flera afrikanska länder som ett internationellt hälsonödläge. Den engelskspråkiga termen är Public health emergency of international concern (PHEIC).

– Det är tydligt att det är nödvändigt med en samordnad internationell insats för att stoppa dessa utbrott och rädda liv, säger WHO-chefen i ett pressmeddelande.

I de planerade insatserna för att stoppa mpox-spridningen i afrikanska länder ingår att se till att de får tillgång till vacciner. Båda de vacciner som finns mot mpox förväntas skydda även mot den nya allvarligare virusvarianten. Även om det ännu inte finns några studier av detta.

Hälsonödläge för andra gången

Det här är andra gången på två år som mpox skapar ett internationellt hälsonödläge. Förra gången gällde PHEIC-klassningen 2022 spridningen av den mildare varianten mpox klad IIb över stora delar av världen, bland annat Sverige och övriga Europa.

Smittspridningen av klad IIb pågår fortfarande, främst bland män som har sex med män, men utgör sedan maj 2023 inte längre ett nödläge enligt WHO:s definition.

Virusvarianten mpox klad I har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, i åratal plågat Demokratiska republiken Kongo. Klad I orsakar svårare sjukdom än klad IIb. Bara i år har 15 600 fall, inklusive 537 dödsfall, rapporterats. Och nu har dessutom en undervariant av klad I börjat sprida sig.

Denna verkar kunna smitta lättare än sina föregångare som främst smittar vid sexuell kontakt. Klad I har också spridits till grannländerna Burundi, Kenya, Rwanda och Uganda.

Krävs pengar för att stoppa utbrotten

Enligt WHO-chefen kommer insatserna för att stoppa utbrotten av mpox att kosta omkring 15 miljoner amerikanska dollar (nästan 160 miljoner svenska kronor). WHO frigör nu 1,5 miljoner dollar (nära 16 miljoner kronor) ur en beredskapsfond och planerar att frigöra mer.

Dessutom uppmanar WHO medlemsländer och andra givare att bidra till insatsen mot mpox.

Ny terapi mot skelettcancer testas i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Ny terapi mot skelettcancer testas i Sverige

Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettcancer. Den drabbar barn och unga vuxna. Standardbehandlingen har inte förändrats mycket sedan 1980-talet och botar endast cirka 65 procent av patienterna.

Men nu pågår forskning om en ny typ av behandling som hittills visat lovande effekter mot denna form av skelettcancer genom att minska risken för återfall. Det handlar om läkemedlet cabozantinib, en så kallad tyrosinkinashämmare.

Behandlingen studeras bland annat i en sameuropeisk forskningsstudie, FOSTER-CabOS, där Sverige nu kommer att delta genom forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. De har fått ett uppstartsbidrag från Barncancerfonden för att kunna delta i studien.

Det är över tio år sedan en liknande europeisk forskningsstudie gjordes om osteosarkom.

Barn och vuxna

De flesta patienterna i studien kommer att vara barn under 18 år med nydiagnostiserad skelettcancer. Den nedre åldersgränsen i studien är två år, men det finns ingen övre åldersgräns. Patienterna kommer att få det läkemedel som testas  efter att standardbehandlingen med kirurgi och cytostatika är avslutad.

– Standardbehandlingen vid osteosarkom har många biverkningar och är redan väldigt krävande som den är för patienterna, så vi tror att det är en fördel att vi lägger till läkemedlet efter att den vanliga behandlingen är avslutad i stället för att kombinera allt på en gång, säger Fredrik Baecklund, medicinskt ansvarig för studien vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande från Barncancerfonden.

Patienter med skelettcancer lottas

Studien är randomiserad och placebokontrollerad. Det innebär att deltagarna kommer att lottas till antingen cabozantinib eller placebo som underhållsbehandling i tolv månader. Tyrosinkinashämmaren cabozantinib blockerar en typ av proteiner som man tror stimulerar cancertillväxten.

Forskarna vill se om behandlingen minskar risken för återfall i skelettcancer. Men de kommer även att studera hur den påverkar livskvaliteten. Det är viktigt med tanke på de biverkningar som läkemedlet kan ge.

– Tidigare studier har visat att tyrosinkinashämmare kan fördröja sjukdomsförloppet, men samtidigt är denna grupp av läkemedel ofta förknippad med biverkningar som högt blodtryck, hypotyreos, minskad aptit och försämrad sårläkning, berättar Fredrik Baecklund.

Start nästa år

Den första svenska patienten kommer troligtvis påbörja behandlingen i januari 2025 och studien pågår fram till oktober 2026. Totalt ska 530 patienter inkluderas i Europa om allt går enligt plan.

Nej till Ecstacy som medicin mot PTSD

Anna Bäsén
-
0
Nej till Ecstacy som medicin mot PTSD

MDMA, mest känt som Ecstacy, får nej av amerikanska hälsomyndigheten FDA som behandling mot posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos vuxna.

Att använda MDMA, med det kemiska namnet med det kemiska namnet 3,4-metylendioximetamfetamin, i samband med terapi mot posttraumatiskt stressyndrom har varit en aktuell fråga under flera år. Läkemedelsvärlden skrev exempelvis år 2017 att FDA klassar MDMA som en ”genombrottsbehandling”. Det innebär att myndigheten anser att substansen har potential att vara drastiskt bättre än nuvarande behandling av sjukdomen.

Men nu säger alltså FDA nej till att godkänna användningen av MDMA mot PTSD. Myndigheten vill ha en till fas III-studie för att ”ytterligare studera säkerheten och effekten” av behandlingen, skriver läkemedelsbolaget Lykos therapeutics i ett pressmeddelande.

Studier visar god effekt av Ecstacy

MDMA, Ecstacy, har både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper. Effekterna kan variera men när det används som en drog varar ett rus generellt i upp till 3 timmar, enligt Janusinfo.

Läkemedelsbolaget Lykos therapeutics har tidigare gjort två kliniska prövningar som visar på positivt resultat av MDMA i kombination med samtalsterapi för behandling av PTSD.

Två studier har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature medicine, en studie publicerades år 2023 och en publicerades 2021.

Dessa studier är grunden för bolagets första ansökan om godkännande.

Bestämt nej till Ecstacy som läkemedel

Trots lovande resultat röstade en oberoende rådgivande kommitté till FDA emot behandlingen i juni i år. Kommitténs nej var överväldigande med tio mot en. Rådgivarna anser att nyttan inte överväger riskerna och de kritiserar även den redovisade effekten.

Rådgivarna oroar sig över integriteten hos de kliniska studierna som ligger till underlag för ett godkännande.

Oron handlar särskilt om att det saknas information om säkerhet och problem att avgöra vad som är effekten av behandlingen.

Märker om de får Ecstacy

Medlemmar av kommittén kritiserar även studiedesignen och vill se mer vetenskapliga bevis. Att MDMA har centralstimulerande och hallucinogena effekter gör att studiedeltagarna kan märka om de får verksam substans eller placebo, enligt kommitténs ordförande.

FDA:s oberoende rådgivare slår också ner på att dokumentationen om försökspersonerna tidigare missbrukat Ecstacy, MDMA. De anser att den är slående dålig.

Rådgivarna anser också att det är svårt att analysera hur mycket av effekten som beror på samtalsterapin bidrar till de positiva resultaten, rapporterar Reuters.

Veteraner kritiserar FDA:s nej

I fredags meddelade läkemedelsbolaget att de fått ett så kallat CRL, complete response letter, från FDA. Ett sådant besked betyder att myndigheten slutfört granskningen och i nuvarande läge inte kan godkänna FDA med det underlag som finns.

Att myndigheten inte godkänner behandlingen har lett till upprörda känslor i olika grupper, inte minst bland veteraner i USA. Behovet av nya effektivare behandlingar mot PTSD är stort.

– Även om vi är övertygade om att MDMA-AT så småningom kommer att godkännas, råder det ingen tvekan om att detta beslut kommer att leda till mer onödigt lidande och förlorade liv, säger Martin Steele, ordförande för Veteran Mental Health Leadership Coalition, och Reason for Hope verkställande direktör Brett Waters i ett uttalande till CNN.

Begär omprövning av beslutet

Läkemedelsbolaget skriver i sitt pressmeddelande att de tänker begära ett möte med FDA för att be om omprövning av beslutet.

– FDA:s begäran om ytterligare en studie är djupt nedslående, inte bara för alla dem som ägnat sina liv åt denna banbrytande insats, utan främst för de miljontals amerikaner med PTSD, tillsammans med deras nära och kära, som inte har sett några nya behandlingsalternativ i över två decennier, säger Amy Emerson, verkställande direktör för Lykos therapeutics i pressmeddelandet.

Bolaget vill ha ytterligare diskussioner om myndighetens rekommendationer för en ny ansökan för ett FDA-godkännande. Bland annat understryker läkemedelsföretaget att FDA tidigare inte ansett att det skadligt att vissa försökspersoner använt MDMA tidigare.

Fortsätter utveckla Ecstacy som läkemedel

Läkemedelsbolaget konstaterar också att detta är en ny kombination av läkemedel och terapi. Den väcker unika forskningsfrågor för FDA, exempelvis när det gäller psykadeliska effekter.

– Även om ytterligare en fas 3-studie skulle ta flera år, vidhåller vi fortfarande att många av de förfrågningar som tidigare diskuterats med FDA och tagits upp vid den rådgivande kommitténs möte kan behandlas med befintliga data, krav efter godkännande eller genom hänvisning till den vetenskapliga litteraturen, säger Amy Emerson.

Bolaget tänker fortsätta utveckla behandlingsmetoden och försöka lösa meningsskiljaktigheterna med FDA.

Experter varnar för ojämlik tillgång till lekanemab

Helene Wallskär
-
0
Experter varnar för ojämlik tillgång till lekanemab

Svenska demensexperter varnar för att EU-stoppet för Alzheimerterapin lekanemab kan leda till ojämlik tillgång till behandlingen i vårt land. Farhågan är att resursstarka patienter kommer att åka utomlands för att få lekanemab medan de flesta inte har den möjligheten.

Det är också möjligt att vissa svenska läkare kommer att söka licens för läkemedlet åt sina patienter eftersom det är godkänt i andra länder. Hittills har Läkemedelsverket fått en sådan licensansökan för Leqembi (lekanemab) och beviljat den.

Alzheimerexperter är kritiska

Läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP sa i slutet av juli nej till EU-godkännande av Leqembi. CHMP bedömer att den uppmätta bromseffekten på Alzheimerförsämringen av Leqembi är för liten i förhållande till risken för allvarliga biverkningar. Det förklarar den svenska CHMP-delegaten Kristina Dunder i en tidigare LmV-artikel.

CHMP-utlåtandet startade en våg av ilska och besvikelse bland Alzheimerengagerade i Europa – såväl bland patienter och anhöriga som bland företrädare för vård och forskning.

När Läkemedelsvärlden ringer runt till några av landets mest framstående Alzheimerforskare är också kritiken mot EMA-beslutet massiv och samma argument återkommer.

Vänder sig mot bedömningen

Kritikerna ifrågasätter kompetensen hos den rådgivande expertgrupp som EMA-kommittén CHMP anlitade inför sitt beslut. De menar att rädslan för jäv och intressekonflikter kan ha hindrat CHMP från att rådgöra med verkligt kunniga och insatta Alzheimerspecialister.

De menar också att CHMP inte tar hänsyn till att det handlar om en dödlig sjukdom där det tidigare helt saknas sjukdomsmodifierande behandling. I ett sådant läge är även små behandlingseffekter ett viktigt framsteg som patienter bör få tillgång till, säger de.

Samtidigt anser de att CHMP överdriver risken för allvarliga biverkningar. Biverkningsrisken finns, men går att hantera, är en återkommande kommentar.

Tror patienter kommer söka sig utomlands

Dessutom är de svenska Alzheimerexperter Läkemedelsvärlden talat med djupt oroade över hur EMA-beslutet, om det inte ändras vid omprövningen, kommer att påverka den fortsatta utvecklingen i Europa.

– Beslutet är ett riktigt bakslag för Sverige och för Europa, både för patienterna och för forskningen, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet och nestorn inom svensk Alzheimerforskning, till Läkemedelsvärlden.

– Men det mest negativa är att detta kommer att hindra kunskapsutvecklingen kring Alzheimers sjukdom i vården. Att ha ett sjukdomsmodifierande läkemedel på marknaden betyder enormt mycket för att kunna fortbilda läkare och sprida kunskapen om bland annat den viktiga tidiga diagnostiken.

Han pekar också på att Leqembi nu kan komma att få en ojämlik användning. Detta eftersom läkemedlet är tillgängligt i andra länder. Leqembi är bland annat godkänt i USA och fortfarande under granskning i Storbritannien där det alltså återstår att se hur det går.

– Många som har möjlighet kommer att vilja åka utomlands för att få behandling, det har vi redan hört talas om. Det här kan bli väldigt odemokratiskt, säger Bengt Winblad.

Lekanemab på licens

Ett annat sätt för svenska patienter att få det nya läkemedlet skulle i nuläget vara licensförskrivning. Det gäller då att få kontakt med en läkare som är beredd att ansöka om licens för behandlingen hos Läkemedelsverket.

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för ordnat nationellt införande av nya terapier, uppmanar sedan tidigare regionerna att avvakta med att använda Leqembi och alltså inte förskriva det på licens.

Men ändå har Läkemedelsverket nyligen fått in och beviljat en licensansökan för Leqembi.

Av sekretesskäl avslöjar myndigheten inga detaljer om den beviljade Leqembilicensen, exempelvis vem som ansökte. ”Däremot kan vi informera om att Läkemedelsverket beviljar licenser baserat på att det finns ett medicinskt behov som inte kan tillgodoses med godkända läkemedel i Sverige”, skriver licenshandläggare Oska Bawar i ett mejl.

”Kan bli orättvist”

Licensläkemedel är läkemedel som inte är godkända för försäljning på den svenska marknaden, men där Läkemedelsverket lämnar ett särskilt tillstånd till försäljning. Det gäller vanligtvis en enskild patient.

Större delen av kostnaden för behandlingen står i de här fallen vanligen det offentliga för. Detta eftersom licensläkemedel normalt ingår i läkemedelsförmånerna med automatik utan att TLV bestämt något pris.

En som tror att licensförskrivning av Leqembi kan bli vanligare är överläkare Anne Börjesson Hanson, chef för sektionen för kliniska prövningar inom ME åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

– Efterfrågan från patienter och anhöriga kommer bara att öka. Jag tror att det kommer att finnas privata mottagningar som satsar på att erbjuda behandlingen. Det kan bli fruktansvärt orättvist, säger hon.

Avråder från licensförskrivning

Pauline Raaschou, överläkare i klinisk farmakologi och ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp äldres hälsa, tycker det är viktigt att motverka licensförskrivning av Leqembi.

– Det skulle kunna bli en ojämlik hantering där i första hand resursstarka patienter förskrivs läkemedlet säger hon.

– Dessutom kan det bli osäkert för patienterna. Att ge behandling med lekanemab kräver särskild utrustning och kompetens. Och det krävs en noggrann uppföljning av patienten både för att följa behandlingseffekten och med tanke på biverkningsrisken. Det vore mycket olyckligt om lekanemab börjar användas på lösa boliner utan att det finns uppbyggda vårdprocesser och kliniska riktlinjer på plats.

Hoppas på nya studier

Pauline Raaschou förstår den stora besvikelsen hos patienter och anhöriga, men tar inte ställning till om CHMP-beslutet är riktigt.

– Jag kan inte värdera om EMAs beslut i detta specifika fall är rätt. Men generellt betraktat så är ju kärnan i den regulatoriska processen just en sådan risk-nytta-bedömning som CHMP har gjort. Det är klart att vi känner besvikelse över att lekanemab inte visat tydligare effekter i förhållande till riskerna på populationsnivå. Men vi hoppas på nya studier och eller nya substanser och ger absolut inte upp hoppet.

Brist på diabetesläkemedel fortsätter året ut

Helene Wallskär
-
0
Brist på diabetesläkemedel fortsätter året ut

Det blir fortsatt brist på diabetesläkemedel under hela 2024. Detta framgår av ett informationsbrev från läkemedelsbolaget Novo nordisk till hälso- och sjukvården.

Brevet gäller de två läkemedlen Ozempic (semaglutid) och Victoza (liraglutid) från Novo nordisk. Båda de så kallade GLP-1-receptoranalogerna är godkända för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes typ 2, som tillägg till motion och hälsosam kost.

De kan användas som enda behandling i stället för metformin om detta läkemedel är olämpligt för patienten. De är även godkända som tillägg till andra diabetesterapier.

Victoza är dessutom godkänt för ungdomar och barn från 10 års ålder med otillräckligt kontrollerad diabetes typ 2, även här som tillägg till anpassning av kost och motion.

Långvarig brist på diabetesläkemedel

I brevet till vården betonar Novo nordisk, liksom tidigare, att all annan användning utgör off-label-förskrivning som gör att diabetespatienter kan bli utan dessa läkemedel.

Den stora och växande användningen av Ozempic som fetmaläkemedel har skapat en efterfrågan som Novo nordisk inte lyckas möta. Och den långvariga bristen kommer att fortsätta även under det sista kvartalet 2024, meddelar nu bolaget.

”Fortsatt begränsning av insättning av nya patienter på Ozempic rekommenderas därför till dess att tillgången förbättras.”

Bristerna hänger ihop

Bristen på Victoza hänger ihop med bristen på Ozempic. Detta eftersom Novo nordisk styrde om delar av sin produktionskapacitet från Victoza till Ozempic för att ”optimera användningen av produktionskapaciteten”.

I brevet skriver bolaget att tillgången på Victoza har blivit bättre sedan början av 2024, men att det fortfarande är brist av och till i vissa länder i Europa. Därför rekommenderar bolaget att vården även här tills vidare inte sätter in behandlingen hos patienter som inte har den sedan tidigare.

1,6 miljoner européers liv räddade av covidvaccin

Anna Bäsén
-
0
1,6 miljoner européers liv räddade av covidvaccin

En ny studie från Världshälsoorganisationen WHO påminner om att covidvaccin räddat miljontals liv i Europa.

Enligt WHO-forskarna räddade vaccinerna minst 1,6 miljoner personers liv och minskade dödligheten med åtminstone 59 procent. Det visar en ny studie från Världshälsoorganisationen WHO:s europakontor som nyligen publicerades i tidskriften The Lancet respiratory medicine.

Under perioden december 2020 till mars 2023 avlider mer än 2,2 miljoner européer av orsaker som beror på covid-19.

Det första covidvaccinet godkändes i Europa just i december 2020, som Läkemedelsvärlden berättade om.

Utan covidvaccin kunde 4 miljoner dött

Om vi inte fått vaccin mot covid-19 hade antalet döda nästan fördubblats, med 4 miljoner avlidna, enligt forskarna.

– Resultaten är tydliga: covid-19-vaccination räddar liv. Våra resultat påminner oss om den viktiga roll som vacciner spelar för att se till att människor återvänder till ett liv som liknar det de hade före pandemin över hela regionen, när det gäller arbete och fritid, säger forskaren och studiens författare Margaux Meslé i ett pressmeddelande från WHO:s europakontor och fortsätter:

– Utan den enorma vaccinationsinsatsen skulle många fler blivit utan sina försörjningsmöjligheter och familjer skulle förlorat sina mest utsatta.

Covidvaccin räddade flest från omikron

Forskarna skriver att de tror att det här är den första studien i sitt slag som gjorts. De uppskattar hur många liv som direkt räddats av covidvaccin både vad det gäller åldersgrupp, vaccindos, område och vilken variant som cirkulerat under pandemins olika faser.

Forskarna baserar sin uppskattning på de data som länder och områden rapporterat in varje vecka om antalet covidinfektioner och dödsfall, vaccinationstäckning och virustyp. De har också studerat de olika vaccinernas effekt utifrån den vetenskapliga litteraturen.

Deras studie visar att vaccinerna räddade flest liv under perioden december 2021 till mars 2023 då omikronvarianten av covid-19 dominerade.

Att börja vaccinera tidigt effektivast

De länder som snabbt börjar med breda vaccinationsprogram för stora delar av befolkningen räddar flest liv bland vuxna som är 25 eller över, visar studien. Dit hör länder som Belgien, Danmark, Island, Israel, Nederländerna, Malta och Storbritannien.

Studiens resultat visar, som förväntat, att vaccination är mest effektivt för att skydda de äldsta mot att dö i samband med covid-19.

Covidvaccin minskade dödligheten med 59 procent bland dem i åldrarna 70–79 år, 55 procent bland de i åldern 60–69 år, 52 procent hos dem i åldern 50–59 år och 47 procent hos dem i åldern 25–49 år.

Vaccin räddar nästan 20 000 svenskar

Europa har 44 länder. Av dessa har 34 europeiska länder rapporterat in mer detaljerade data till WHO och kan därför redovisas särskilt i studien. Den period studien gäller är vecka 50 år 2020 till vecka 12 år 2023.

I Sverige minskar covidvaccin dödligheten med 55-procent, enligt WHO-forskarna. Det innebär 158 avlidna per 100 000 invånare jämfört med de förväntade 353 per 100 000 invånare. Det betyder att covidvaccin räddar 19 981 liv under perioden.

Listan över de 34 länderna toppas av Israel, Storbritannien och Finland. Strax efter Sverige ligger Schweiz, Estland och Tjeckien. I botten återfinner vi Moldavien, Rumänien och Ukraina.

Sprids vid stora evenemang

Världshälsoorganisationen WHO påminner om att risken för allvarlig covid-19 inte är borta. Långt ifrån.

De senaste åtta veckorna har antalet patienter i primärvården i Europa femfaldigats. Andelen behöver läggas in på sjukhus ökar också, enligt WHO.

Förklaringar till sommarspridningen är bland annat att vi reser mer sommartid och träffar varandra vid stora evenemang som musikfestivaler och sportarrangemang.

Dessutom behöver inte covid-19 konkurrera med andra luftvägssjukdomar, som influensa, i lika hög grad sommartid som på vintern.

Riskgrupper behöver covidvaccin

Trots att antalet smittade är lägre nu under sommaren än under senaste vintersäsongen, som nådde sin topp i december 2023, orsakar covid-19 fortfarande sjukdom och död.

Vi har spridning av covid-19 året runt, understryker WHO. Organisationen uppmanar att riskgrupper tar uppdaterat covidvaccin.

Det handlar om äldre, gravida, personer med försvagat immunförsvar samt personer flera underliggande sjukdomar.

Men det gäller också hälso- och sjukvårdspersonal som utsätts för smittrisk när de arbetar.

Covidvaccin minskar risk för postcovid

– Även om vi nu är ute ur pandemifasen fortsätter SARS-CoV-2 att infektera människor och leda till sjukhusinläggningar och dödsfall i vår region. Därför fortsätter covid-19-vaccination att vara viktigt för människor som löper hög risk för allvarliga utfall om de blir smittade, säger Margaux Meslé och tillägger:

– Vi fortsätter att övervaka SARS-CoV-2-aktivitet och dess inverkan, såväl som den från influensa och respiratoriskt syncytialvirus (RSV).

Covidvaccin minskar också risken att drabbas postcovid, eller långcovid, som WHO kallar det.

Första genterapin mot solid cancertumör fick ja i USA

Helene Wallskär
-
0
Första genterapin mot solid cancertumör fick ja i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA beviljar accelererat godkännande för cancerterapin Tecelra (afamitresgene autoleucel, afami-cel). Det är en ny typ av behandling mot cancersjukdomen synovialt sarkom, en svårbehandlad mjukdelscancer som oftare drabbar yngre och män.

Den nya behandlingen förändrar med genterapi patientens egna T-celler så att de blir effektiva vapen mot cancertumören. Det är en princip som vi känner igen från de så kallade CAR-T-terapierna. Dessa har inneburit ett viktigt genombrott i behandlingen av blod- och lymfcancer.

Tecelra blir nu den amerikanska marknadens första T-cellsbaserade genterapi mot en cancer som, till skillnad från blod- och lymfcancer, ger solida tumörer. I EU finns ännu ingen sådan godkänd terapi mot en solid tumörform.

Sällsynt mjukdelscancer

Synovialt sarkom är en sällsynt cancer som kan uppkomma i mjukdelar på många ställen i kroppen, men särskilt i ben och armar. Patienterna är ofta under 30 år.

Standardbehandlingen är i första hand kirurgi. Om tumören är stor, svår att helt få bort eller har spridit sig används även strålning och/eller cytostatika.

– Potentiellt livshotande cancersjukdomar som synovialt sarkom fortsätter att ha en förödande inverkan på dem som drabbas, särskilt när standardbehandlingarna har begränsad effekt, säger Peter Marks, chef för FDA:s center för utvärdering och forskning kring biologiska läkemedel, i ett pressmeddelande.

– Detta första godkännande av en ny typ av immunoterapi erbjuder en viktig ny möjlighet för en patientgrupp med stort medicinskt behov och visar FDA:s vilja att bidra till framsteg inom utvecklingen av effektiva cancerbehandlingar.

Många villkor för Tecelra

FDA-godkännandet gäller behandling av vuxna patienter med synovialt sarkom som inte går att operera bort eller som har spridit sig i kroppen. Patienterna ska tidigare ha fått cytostatika. Flera andra villkor måste också vara uppfyllda för att en patient ska omfattas av godkännandet.

Villkoren handlar dels om några faktorer i personens genetiska profil och dels om att tumören måste uttrycka ett visst protein på sin yta, MAGE-A4.

Behandlingen förändrar patientens egna T-celler så att de uttrycker en receptor för just MAGE-A4 på tumörcellerna. På så vis riktas T-cellernas attack effektivt mot cancertumören.

Accelererat godkännande

Det aktuella FDA-beslutet är ett accelererat godkännande. Denna procedur använder FDA för att snabbare kunna godkänna behandlingar mot svåra sjukdomar där det finns stort behov av nya terapier.

Myndigheten baserar då sitt godkännande på indirekta bevis, som till exempel laboratorievärden eller röntgenbilder. Om sådana så kallade surrogatmått tyder på en klinisk effekt hos patienten kan FDA ge accelererat godkännande. Företaget måste då genom fortsatta studier bekräfta den kliniska nyttan.

Kräver övervakning

Företaget bakom Tecelra är brittiska Adaptimmune. Godkännandet är baserat på en icke blindad fas II-studie där 44 patienter med synovialt sarkom fick behandlingen. Det var 43,3 procent av dem som svarade på Tecelra och behandlingssvaret varade under i median ett halvår.

En studie som ska bekräfta den kliniska nyttan av behandlingen pågår.

Bland de vanligaste biverkningarna som FDA räknar upp finns illamående, kräkningar, trötthet, infektioner, feber, förstoppning, magsmärta, hjärtklappning och andnöd. Tecelra kan även orsaka olika immunreaktioner som kan vara livshotande.

Patienterna måste därför övervakas noga.

Sverige behöver fler unga män som blodgivare

Anna Bäsén
-
0
Sverige behöver fler unga män som blodgivare

Knappt tre av hundra svenskar är blodgivare. Det är alldeles för få. Antalet behöver fördubblas, enligt Socialstyrelsen.

Regeringen har gett flera olika myndigheter uppdrag som gäller landets blodförsörjning.

Socialstyrelsen ska exempelvis genomföra en informationsinsats för att få fler att ge blod.

– Det här är viktigt. Ofta finns det blod så det räcker. Vi har relativt få blodgivare i Sverige. Det ligger på gränsen. Det finns inget extra att ta till, säger utredaren Linda Savolainen på Socialstyrelsen.

Myndigheten delredovisade uppdraget i våras.

Viktigt för landets beredskap

Sverige behöver ett robust och säkert lager av blod och blodkomponenter även ur ett beredskapsperspektiv, inför både allvarliga händelser i fredstid och krig.

Krig och politiska oroligheter i världen samt Sveriges samarbete med EU och Nato, gör frågan högaktuell. Blodgivare behöver kunna kallas in snabbt, oavsett var i landet som behovet uppstår.

– Vi behöver fler registrerade blodgivare. Och om vi får fler blodgivare behöver de kanske inte ge blod lika ofta, säger Linda Savolainen.

Många svenskar vill bli blodgivare

Trots brister uppger många svenskar paradoxalt nog att de vill ge blod. Det visar en tidigare opinionsundersökning som organisationen Ge blod gjorde bland allmänheten 2020.

Sju av tio vuxna svenskar har övervägt att ge blod och en av tre säger att de kan tänka sig att ge blod.

Närmare 60 procent av det blod som gavs 2023 kom från blodgivare som är 45 år eller äldre. Åldersgruppen 18-44 år stod för endast omkring 40 procent av blodet, enligt siffror från Ge blod.

Har inte tid att ge blod

Tidsbrist är en av vanligaste orsaker svenskar anger för att inte bli blodgivare.

– Människor vill ge blod, men hinner inte, säger Ingrid Engström, kommunikatör vid organisationen Ge blod och undersköterska på Blodcentralen i Stockholm.

Det finns andra länder som lyckas bättre med att rekrytera blodgivare, berättar hon.

– Finland, exempelvis, ligger i topp. Sverige saknar medvetenhet om hur viktigt det är. Kanske kan det bero på att det var länge sen vi var i krig, tror hon.

Män är lämpliga som blodgivare

Enligt Socialstyrelsens analys från mars i år är män är generellt sett mindre villiga att ge blod än kvinnor. Detta trots att de, i synnerhet yngre män, är mer lämpade av rent biologiska skäl.

Män har i regel bättre järnvärden än kvinnor, de är oftare större till växten och har därmed större total blodvolym än kvinnor. Män kan ofta också ge blod något oftare än kvinnor.

Dessutom har en hel del yngre kvinnor så låga blodvärden att de inte får ge blod. Yngre kvinnors sämre blodvärden beror bland annat på att de menstruerar. De kan också väga för lite, eftersom viktgränsen för blodgivare är 50 kilo.

– Vi vill få fler män att lämna blod. Varför det är svårt att nå den gruppen är inte lätt att säga, men det kan exempelvis bero på att man tycker att det är otäckt med nålar, säger Linda Savolainen.

Karenstid för tatuerade blodgivare

En annan orsak till underskottet av yngre män kan vara att de oftare tatuerar sig än kvinnor, förklarar kommunikatören Ingrid Engström. Både tatueringar och piercingar ger en karenstid på sex månader.

Att man studerar utanför sin hemort samt frekventa partnerbyten är annat som ger karenstid inför blodgivning.

– Men i medelåldern, efter 40, är andelen blodgivare ganska lika mellan kvinnor och män, säger Ingrid Engström.

”Det finns inte direkt några pengar”

Blodcentralerna har begränsat med pengar att lägga på information och kampanjer, berättar Ingrid Engström.

– Det finns inte direkt några pengar. Det skulle behövas en pott. Samtidigt är det samhällsviktigt och en del av sjukvårdens uppdrag, säger hon.

Under sommaren och i storstadsregionerna är problemen särskilt vanliga.

När den här artikeln publiceras är det exempelvis akut brist på blodgrupperna 0-, A- och B- i Stockholms län. Blodlagren behöver fyllas på omedelbart, enligt organisationen Ge blod.

Många blodgivare ger inte blod under sommaren, exempelvis på grund av att de är på semester. Andra som besökt länder där det finns smittor får karenstid och måste vänta med att ge blod.

Regionernas samarbete frivilligt

Dessutom försvårar rent strukturella orsaker. Regionerna och blodverksamheterna är självstyrande och har olika regler. Flera regioner samarbetar med det är på frivillig bas.

– Min uppfattning är att det funkar bra i allmänhet. Men ett nationellt register och styrsystem skulle underlätta, säger Linda Savolainen.

Därför händer det att man nekar blodgivare att donera på en annan ort än den där de är folkbokförda.

– Om man är registrerad blodgivare i Stockholm får man exempelvis inte lämna blod i Skåne, berättar Socialstyrelsens utredare.

Blodgivaren måste börja om

Samordningsproblemen gör att en blodgivare som exempelvis vill ge blod på orten där man har sin sommarbostad måste börja om från början. Det innebär att personen behöver genomgå en ny registreringsprocess.

– Det bästa vore om blodgivare kunde lämna blod där de befinner sig, säger Socialstyrelsens Linda Savolainen.

Blodgivaren behöver också upprepa, så kallade sållningstester, prover för olika sjukdomar som sprids via blod.

Skapar nationellt register över blodgivare

Socialstyrelsen arbetar just nu med ett gemensamt samordnat register och systemstöd över blodgivare.

Förutom att det förenklar för blodgivare att donera på annan ort underlättar det för blodverksamheterna att hjälpa varandra och dela med sig av blod.

– De skulle enkelt kunna se vad det finns blod av en viss typ och slippa lägga tid på att ringa runt, säger Linda Savolainen.

Idag är det inte ens säkert att alla regioner och verksamheter använder samma IT-stöd för sina blodgivarregister. Allt fler skaffar sig det gemensamma systemet Prosang, berättar kommunikatören Ingrid Engström.

– Alla regioner är inte klara och alla är inte sammankopplade, säger hon.

Behöver öka den etniska mångfalden

Linda Savolainen poängterar att det också är viktigt att få fler blodgivare av annan etnisk härkomst än svensk.

– Den ökade etniska mångfalden i Sverige idag har lett till en större mismatch mellan blodgivare och mottagare av blodet, säger hon.

Att man kräver svenskt medborgarskap och svensk legitimation för att få bli blodgivare påverkar tillgången.

– Många som är uppväxta i andra länder lever, pluggar och arbetar här i Sverige. Men på flera större orter tillåter man nu blodgivning på engelska. Däremot har inte arabiska kommit än, som ju är ett av de större språken bland personer från andra länder.

Samma regler för homosexuella

Snart ändrar man också reglerna för män som har sex med män.

Idag har de en karenstid på sex månader efter senaste tillfället de hade sex. Detta gäller även om mannen har en fast partner och inga andra sexuella kontakter. Snart tar man bort det kravet.

– Samma regler kommer att gälla för alla. Vi kommer att förslå samma karensregler efter nya sexuella kontakter oavsett kön och sexuell läggning, säger Socialstyrelsens Linda Savolainen.

Den nya analysmetoden med NAT-test som Sverige ska införa, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, förväntas också öka antalet blodgivare.

Stoppar äldre från att ge blod

Regionerna har också varierande regler när det gäller urval av blodgivare. Enligt föreskrifterna kan en person som år 65 eller mer och i övrigt frisk fortsätta som aktiv blodgivare om personen går på regelbundna läkarkontroller.

Stockholm har exempelvis ingen övre åldersgräns.

– Personer 65 år och över och är ofta väldigt friska och fräscha idag. Här missar man en stor grupp, säger Linda Savolainen.

Ingrid Engström önskar också att åldersgränserna var mer lika så fler äldre kan ge blod.

”Gav mig den på att ta fram vaccin”

Anna Bäsén
-
0
”Gav mig den på att ta fram vaccin”

Ann-Mari Svennerholm och hennes liv och forskargärning skulle bli en fantastisk dramadokumentär.

Här finns alla ingredienser en filmmakare kan önska sig. Det är framgångar och bakslag, internationell storpolitik och banbrott med ett vaccin som räddar miljoner liv. Just nu är hon dessutom nära att få fram av ett nytt livräddande vaccin. Dessutom finns här en kärlekshistoria.

Allt detta mot en fond som växlar dramatisk. Från hårt och envist arbete i laboratoriet och praktiska insatser för att hjälpa utsatta i fattiga länder till högtidlig utdelning av utmärkelser och priser, som kungens guldmedalj, i de elegantaste salonger.

”Det finns liv att rädda”

Fast om Netflix, Time Warner eller liknande hör av sig om en huvudroll är jag rätt säker på att seniorprofessor Ann-Mari Svennerholm nobbar erbjudandet.

Hon har nämligen mycket viktigare saker att göra. Som att ta fram världens första vaccin specifikt riktat mot etec-diarré. I hela 30 år har hon arbetat med att utveckla ett vaccin mot diarrésjukdomen.

– Det finns liv att rädda. Arbetet är viktigt och stimulerande och det är jätteroligt att göra skillnad, säger seniorprofessorn i mikrobiologi och immunologi vid Göteborgs universitet.

Ann-Mari Svennerholm vill skydda barnen

Etec är enterotoxinbildande E.-coli bakterier. Bakterierna producerar toxiner, gifter, som ger diarré. Ett av gifterna som bakterien bildar är snarlikt ett som bildas av kolerabakterier.

I vardagligt tal kallar man det många gånger för turistdiarré, eller mer lättsamt, Montezumas hämnd. Men etec-diarré kan vara mycket allvarlig för utsatta grupper. Den är ofta en dödlig sjukdom hos barn i utvecklingsländer.

– Jag är u-landsforskare och mest intresserad av att skydda barn i utvecklingsländer mot diarré. Jag har varit i Bangladesh mer än femtio gånger för att göra studier av kolera och etec, fortsätter hon.

Ligger bakom 470 artiklar

Seniorprofessorns CV är imponerande. På tok för långt att återge i sin helhet i en sådan här artikel. Bara som det faktum att hon har publicerat 470 forskningsartiklar.

Därför är det inte helt lätt att veta var man startar berättelsen om en så lång forskarkarriär.

Låt oss därför börja när jag mötte Ann-Mari Svennerholm för första gången.

Det var vid den ceremoniella invigningen av Internationella vaccininstitutet, IVI, i Karolinska institutet science park i Solna i maj i år. Det är för övrigt bara en av många organisationer där hon suttit i styrelsen.

Ann-Mari Svennerholm mer intressant

Hennes make, den mångfaldigt prisade Jan Holmgren, högtidstalade vid den officiella invigningen om succén med koleravaccinet Dukoral, som Läkemedelsvärlden berättade om.

Han är, precis som Ann-Mari Svennerholm, seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. I sitt tal berättar han om hennes betydelsefulla insatser för framtagandet av om koleravaccinet. Själv sitter hon i publiken.

Strax före invigningen var Jan Holmgren i Korea och tog emot ett av världens finaste priser för vaccinforskning, Park MahnHoon award, som Läkemedelsvärlden rapporterat. 

Hon har svårt att sluta forska

Vid minglet i samband med invigningen småpratar jag med en diplomat. Jag säger att Ann-Mari Svennerholm verkar vara en väldigt spännande forskare som jag gärna vill intervjua.

Diplomaten instämmer och säger med glimten i ögat något i stil med att hon är ”minst lika intressant som sin man, kanske mer”. Han konstaterar också att Ann-Mari Svennerholm kanske inte stått fullt lika mycket i rampljuset som sin make.

När jag återger ordväxlingen med diplomaten slår hon skrattande ifrån sig.

–  Nä, nä, det får man inte säga. Så är det inte alls!

– Men vi har jobbat väldigt hårt bägge två och jobbar fortfarande många år efter pensionsåldern. Det är ju så när man håller på med något man tycker är jätteviktigt, och som ändå går framåt steg för steg. Då är det svårt att sluta.

Paret arbetar tillsammans med koleravaccinet

Göteborgs universitet börjar sin forskning om kolera 1970. Jan Holmgren leder arbetet. Han får två doktorander till sin hjälp. Den ena doktoranden är Ann-Mari Svennerholm.

Labbchefen och doktoranden blir kära, flyttar ihop och gifter sig. De arbetar tätt tillsammans i början av utvecklingen av det nya drickbara koleravaccinet Dukoral.

Ann-Mari Svennerholm klarlägger exempelvis kroppens immunförsvar mot kolera och hur man bäst stimulerar det med vaccin.

År 1984 är hon huvudförfattare för en betydelsefull studie, publicerad i The Journal of infectious diseases.Den visar att oralt koleravaccin, men inte vaccin som ges i injektionsform, ger stark immunitet i tarmen. Det beror på att drickbart vaccin stimulerar tarmens lokala immunförsvar effektivt.

Studien visar att två doser av parets orala koleravaccin ger lika bra immunsvar i tarmen som genomgången kolerasjukdom. Att ha haft kolera ger i sig ett bra skydd mot att drabbas igen under flera år.

Är ett av världens främsta vapen mot kolera

Nu har Dukoral och billigare kopior av vaccinet räddat miljoner liv i utvecklingsländer.

Idag är oralt koleravaccin ett av världens allra främsta vapnen mot kolera.

–  Jan har fortsatt att vidareutveckla koleravaccin på ett föredömligt sätt. Han har exempelvis gjort enklare varianter av vaccinet, berättar Ann-Mari Svennerholm och fortsätter:

– Jag har istället ägnat mig åt utmaningen att tillsammans med ett svenskt vaccinbolag, Scandinavian biopharma, ta fram ett effektivt etec-vaccin.

Världen saknar etec-vaccin

Idag finns det inget vaccin som specifikt är riktat mot etec. Man behandlar diarrésjukdomen med vätsketillförsel i form av drickbar socker- och saltlösning, ibland även antibiotika.

I hela 30 år har Ann-Mari Svennerholm arbetat med att ta fram ett specifikt vaccin mot etec. I vardagligt tal kallar man ofta etec-diarré för turistdiarré, eller mer lättsamt, Montezumas hämnd.

Enligt en rapport från världshälsoorganisationen WHO ligger etec ofta bakom diarré hos barn i utvecklingsländer, resenärer och militärer som tjänstgör i utsatta länder.

Infektionen orsakar vattniga diarréer, buksmärtor, kräkningar och ibland även feber.

Det som gör infektionen så farlig är just de rikliga diarréerna. Personen det drabbar kan förlorar många liter vätska per dygn, vilket gör att man snabbt kan bli uttorkad. Därför är etecinfektion en vanlig orsak till dödsfall i fattiga länder med bristande sanitet och sjukvård. Dödligheten är särskilt hög hos barn i utsatta länder.

Mortalitetssiffrorna varierar. Enligt John Hopkins center for immunization research orsakar etec 210 miljoner fall av diarré per år och hela 380 000 dödsfall.

Studier visar god effekt

För sex år sedan rapporterade Läkemedelsvärlden om hennes framgångsrika studier av det nya drickbara vaccinet, som fått namnet Etvax, hos barn i Bangladesh.

– Vaccin kan rädda liv. Att minska dödligheten är det viktigaste. Men upprepade diarréer gör också att barnen riskerar undernäring. Det i sin tur hämmar deras utveckling och påverkar deras kognitiva förmåga negativt, berättar Ann-Mari Svennerholm.

Etvax har studerats i en rad länder med goda resultat hos både barn och vuxna. Förutom studier från Bangladesh har studier gjorts i Sverige, Zambia och Gambia. Det har även testats på amerikanska resenärer till Guatemala och Mexiko och på finska utlandsresenärer som besökt Benin i Västafrika.

Svårigheter att utveckla etec-vaccin

Koleravaccinet Dukoral ger visserligen ett visst skydd även mot etec. Men det skyddet är begränsat eftersom det riktar sig mot vissa etec-typer. Därför är det viktigt att ta fram ett vaccin som är effektivt mot de allra flesta etec-bakterier.

Att ta fram ett vaccin mot diarrésjukdomen är komplicerat, konstaterar Ann Mari Svennerholm. Precis som med koleravaccinet gäller det att stimulera immunsvaret i tarmen.

Orsaken är att det finns hundratals olika etec-stammar som drabbar människor och djur.

Därför är det svårare att ta fram ett vaccin mot etec än mot kolera som bara orsakas av några få bakterietyper, berättar Ann-Mari Svennerholm.

– Vaccinet som vi har utvecklat, Etvax, består av fyra av de vanligaste etec-stammarna. Vi hoppas att det ska vara effektivt mot upp till 80 procent av alla etec-stammar, säger hon.

Har kommit längst i vaccinutvecklingen

Ann-Mari Svennerholm och hennes forskarkollegor är inte ensamma om att försöka utveckla ett vaccin direkt riktat mot denna diarrésjukdom.

Många forskare arbetar med att utveckla ett effektivt etec-vaccin.

– Men vi har kommit längst, konstaterar hon.

Nu, efter 30 års forskning, är etec-vaccinet snart i mål och färdigt för marknaden, berättar hon.

– Jag tror att det är klart inom tre år, max fem år, berättar professorn.

Fördelen med etec-vaccinet, jämfört med ett koleravaccinet, är att det finns en stor och pengastark marknad för vaccinet bland resenärer.

Att utveckla vaccin för sjukdomar som nästan bara drabbar utvecklingsländer är svårt att finansiera. Det beror på att köpkraften i länderna är svag.

Finns en kommersiell marknad

Många välbärgade turister kommer säkerligen vilja ha ett vaccin som skyddar dem från en tarminfektion som gör att de måste gå på toaletten tio-tjugo gånger per dag och får sin resa förstörd, konstaterar hon.

– På det sättet är det ett bra kommersiellt vaccin, säger hon.

Genom att vaccinet kan säljas till resenärer i rika länder kan det finnas möjlighet att använda det också i utvecklingsländer, där det verkligen är livräddande. Men då till ett lägre

”Är extremt envis”

På frågan om hur hon orkat och haft tålamod att försöka få fram ett riktigt bra vaccin mot etec i hela tre decennier svarar Ann-Mari Svennerholm:

– Man bara bestämmer sig, orkar hålla på och är extremt envis. Jag har gett mig den på att ta fram ett effektivt vaccin mot etec, säger hon.

Då är det kanske inte så konstigt att hennes råd till andra kämpande forskare är:

– Ge inte upp!

Digitalt verktyg hittar de farligare hudtumörerna

Helene Wallskär
-
0
Digitalt verktyg hittar de farligare hudtumörerna

Så gott som alla de omkring 70 000 personer per år som får basalcellscancer blir botade. Men för några av dem kan sjukdomen ändå orsaka stora problem och mycket lidande.

Det är de som får högaggressiva tumörer. Basalcellscancer uppkommer vanligen i ansiktet. Högaggressiva tumörer växer inte bara på ursprungsstället utan sprider sig även in i omkringliggande vävnad. Dessa patienter får ofta gå igenom upprepade operationer för att få bort all cancervävnad.

Nu har forskare i Göteborg tagit fram ett digitalt diagnosstöd som gör det lättare att tidigt identifiera de aggressiva tumörerna. Då kan man också operera dessa patienter med en lämpligare metod redan från början. Forskarna presenterar sina resultat i en studie i Dermatology Practical & Conceptual.

Aggressiv basalcellscancer svår att operera

Basalcellscancer (basaliom) är den vanligaste och också den ”snällaste” av de tre huvudtyperna av hudcancer, som alla har många timmar i solen som en viktig riskfaktor. Basalcellscancer växer vanligen sakta och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. Detta till skillnad både från den allvarligaste typen, malignt melanom, och även från skivepitelcancer.

Behandlingen vid basalcellscancer är att operera bort tumören. Efter operationen skickas den borttagna vävnaden till en patolog för kontroll.

När det handlar om högaggressiva tumörer hittar patologen då ofta kvarvarande cancerceller i kanterna av vävnadsprovet. Detta tyder på att man inte har lyckats få bort hela tumören och operationen kan behöva göras om.

Hittade tydliga tecken

Forskarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet har därför utvecklat en algoritm som mycket pricksäkert i förväg kan hitta aggressiva tumörformer.

Deras studier bygger på bilder av tumörer hos 297 patienter med bekräftad basalcellscancer. Bilderna är tagna både med vanlig kamera och med hjälp av dermatoskop – en sorts förstoringslupp försedd med en stark ljuskälla.

Sex erfarna hudläkare analyserade bilderna oberoende av varandra. Syftet var att fastställa vilka som är de tydligaste tecknen på att en tumör är högaggressiv.

Studien visar att de tydligaste tecknen är om tumören har en knölig yta, om dess gränser är suddiga, samt om den hade ett ljusare slätt parti (ofta kallat ”white porcelaine area”). Även sårbildning där det finns små blodkärl visade sig vara ett kännetecken på att det rör sig om en aggressiv form, vilket tidigare inte varit känt.

Algoritm med hög känslighet

Baserat på dessa fynd skapade forskarna en algoritm och testade hur bra den var på att skilja ut högriskformer från annan basalcellscancer. Algoritmen hittade 81,4 procent av de högaggressiva fallen.

Studiens förstaförfattare är forskaren Hannah Ceder. Hon är doktorand på institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet, samt specialistläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det vore bra för patienterna om vi kunde utveckla enkla preoperativa metoder som hjälper läkare att identifiera dessa högrisktumörer, som den här algoritmen, säger hon i ett pressmeddelande.

Vill se bättre behandling av basalcellscancer

Hannah Ceder är en av de kirurger i landet som behärskar operationsmetoden Mohs kirurgi. Den metoden är lämplig vid högaggressiv basalcellscancer. Kirurgen samarbetar under operationen med en patolog som analyserar vävnadsprover medan patienten är kvar på operationsbordet.

Syftet är att vara helt säker på att hela tumören är borta innan operationssåret stängs.

– Mohs kirurgi ger oss full kontroll av marginalerna, samtidigt som vi bevarar frisk vävnad. Vi har tidigare visat att vanlig kirurgi misslyckas med att ta bort hela tumören i över hälften av fallen, när det gäller patienter med högaggressiv basalcellscancer på näsan, säger Hannah Ceder.

Långa väntetider

Metoden är dock mer resurskrävande än standardbehandlingen och väntetiderna för Mohs kirurgi är långa. Även av det skälet behöver man använda diagnostiska verktyg som den nya algoritmen, menar Hannah Ceder:

– Det skulle göra det lättare att avgöra vilka tumörer som enkelt kan opereras bort med vanlig kirurgi utan en biopsi först, och vilka som kräver ytterligare undersökning för att identifiera de fall som kräver Mohs kirurgi.

WHO kallar till möte om utbrottet av svårare mpox

Helene Wallskär
-
0
WHO kallar till möte om utbrottet av svårare mpox

Den typ av svårare mpox som plågar Demokratiska republiken Kongo har de senaste månaderna även börjat dyka upp i några av dess grannländer. Situationen är nu så oroande att Världshälsoorganisationen, WHO, kallar in en kommitté bestående av ledande internationella experter.

Det meddelade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en presskonferens på onsdagen.

Expertkommitténs uppgift är att diskutera om mpox-utbrottet nu ska klassas som ett internationellt folkhälsonödläge. Termen är ”public health emergency of international concern” och motsvarar vad som i dagligt tal brukar kallas pandemi.

– I ljuset av spridningen av mpox utanför Demokratiska republiken Kongo, och möjligheten till fortsatt internationell spridning inom och utanför Afrika, har jag beslutat tillkalla en nödlägeskommitté, sa WHO-chefen.

– Kommittén kommer att ha möte så snart som möjligt.

Ska öka tillgång till vacciner

Om WHO utropar ett internationellt hälsonödläge ökar de rättsliga möjligheterna för organisationen och andra aktörer att vidta åtgärder mot utbrottet. Åtgärder för att bistå de drabbade länderna och att försöka begränsa smittspridningen.

WHO försöker också underlätta för de länder där smittan nu sprids att få tillgång till vacciner mot mpox, vilket de tidigare knappast alls har haft. Det finns i dag två sådana vacciner. Det ena är Imvanex (även kallat Jynneo) från Bavarian Nordic som Sverige använder. Det andra är ett vaccin kallat LC16 från det japanska företaget KM biologics.

Genom att föra in dessa på en lista över läkemedel för nödanvändning (”emergency use”) ser WHO till att låginkomstländer som inte har egna vaccingodkännanden att vila på ändå kan använda dem.

Dessutom kan hjälporganisationer som vaccinalliansen Gavi och FN-organet Unicef då skaffa vacciner för att distribuera dem där de behövs.

Svårare mpox än i Europa

Viruset bakom det pågående utbrottet i Demokratiska republiken Kongo och dess grannländer ger svårare mpox än den variant av viruset som vi sett i vårt land.

Den mildare varianten kallas klad II och sprids sedan 2022 i bland annat Sverige och övriga Europa. Den smittar främst vid sexuella kontakter och smittspridningen sker hittills huvudsakligen bland män som har sex med män.

I Sverige uppmanar Folkhälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, fortsatt personer i denna riskgrupp att vaccinera sig vilket de kan göra kostnadsfritt.

Ny virusvariant oroar

Mpox klad II kan, enligt Folkhälsomyndigheten, förutom blåsor på olika delar av kroppen ge feber, huvudvärk, muskelvärk och andra infektionssymtom. Men de är i regel mildare än de symtom som klad I orsakar. Mpox klad I kan även vara livshotande.

Mpox klad I smittar inte bara vid sexuell kontakt och har bland annat drabbat många barn. Utbrottet i Demokratiska republiken Kongo har pågått i åratal. Bara sedan början av 2023 har omkring 27 000 fall rapporterats där, varav över 1 100 med dödlig utgång.

Smittspridningen har accelererat i år och en ny undervariant av klad I har dykt upp i det afrikanska utbrottet. Den kallas klad Ib och kan inte bara ge livshotande symtom utan verkar dessutom smitta ännu lättare än sin föregångare.

Allt fler fall i Afrika

Ett 50-tal fall av mpox har enligt WHO i år rapporterats av andra afrikanska länder än Demokratiska republiken Kongo. Centralafrikanska republiken, Republiken Kongo, Kamerun, Elfenbenskusten, Liberia, Nigeria och Sydafrika har haft fall av mpox klad Ia.

Kenya, Rwanda och Uganda har rapporterat fall av den nya undervarianten klad Ib och prover från Burundi är ännu inte färdiganalyserade.

”Mycket låg” risk för svårare mpox i Europa

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC publicerade nyligen en analys av mpox-risken i Europa. ECDC bedömer att risken är mycket låg för att den nya formen av svårare mpox, klad Ib, ska sprida sig till europeiska länder.

Risken för den mildare mpox klad II är enligt ECDC låg för Europas befolkning i stort, och måttlig bland män som har sex med män.

”Personer får hiv i väntan på förebyggande Prep”

Redaktionen
-
0
”Personer får hiv i väntan på förebyggande Prep”

DEBATT. Över 60 procent av de som vill få tag i den förebyggande hiv-medicinen Prep, vet inte var man ska vända sig.

Samtidigt har personer fått hiv under tiden de stått i kö i väntan på att få Prep utskrivet. Väntetiderna är över ett år i vissa regioner, som bland andra Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat i flera artiklar.

Nu måste regeringen agera så att alla som behöver kan få tillgång till den livsviktiga medicinen.

Ojämlik tillgång till förebyggande Prep

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, RFSL, har kartlagt tillgången till förebyggande Prep i Sverige 2024.

Vår rapport visar att tillgången är ojämlik över landet och att en stor del av målgruppen inte vet var man vänder sig för att få Prep.

Prep, preexpositionsprofylax, är en medicin som minskar risken för hiv och ett av de mest effektiva verktygen vi har som skyddar mot hiv. För att minska spridningen är det därför oerhört viktigt att personer med ökad risk att få hiv som vill ha Prep snabbt ska få tillgång till det.

För långa köer till Prep

I våras skickade RFSL ut en enkät till bögar, bisexuella killar och transpersoner som tar eller vill ha Prep. Samtidigt skickades även frågor till smittskyddsenheter i samtliga regioner. Vi ställde frågor om regionernas rutiner kring förskrivning av Prep. 20 av 21 regioner svarade på enkäten.

I sammanställningen uttrycker målgruppen att det är för långa köer och för svårt att få Prep, att det förekommer fördomar och brister i vårdpersonalens bemötande och kunskap om Prep och hbtqi-personers livsvillkor.

Nästan två av tre, 62 procent, av de bögar, bikillar och transpersoner som vill ha Prep vet inte var de ska vända sig för att få behandlingen.

Den här siffran ser ungefär likadan ut oavsett var i landet man bor. Bland de som antingen står i kö eller får Prep har 40 procent upplevt väntan som lång. Kötiden i Stockholm är cirka 13 månader i dagsläget.

Går inte att få Prep i Skåne

Stockholm, Skåne och Västra Götaland är de regioner som har högst efterfrågan på Prep.

I Stockholm väntas problemet med köer minska i samband med att antalet kliniker som skriver ut Prep ökar från 1 september.

Läget i Skåne är värst. Där är kön helt stängd sedan oktober 2023 med hänvisning till resursbrist, och inga nya patienter får Prep utskrivet.

Personer vars sexuella hälsa förbättras av Prep behöver få tillgång till medicinen utan långa kötider, oavsett var i landet man bor.

Nu måste regeringen agera

Vården behöver säkerställa god hbtqi-kompetens i bemötandet av patienter.

Nu måste regeringen agera så att alla som behöver ska få den viktiga hiv-medicinen Prep, oavsett var i landet man bor.

Regionerna måste också bli mycket bättre på att ta tillvara de många som vill ta ansvar för sin och andras sexuella hälsa genom att använda Prep.

Här är RFSL:s krav för bättre Prep-vård

För att förbättra Prep-vården vill RFSL att:

  • Regeringen bör ge Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att öka hbtqi-kompetent bemötande inom vården, bland annat avseende Prep. Samarbete bör ske med SKR och de regioner med störst efterfrågan på Prep.
  • Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att förbättra nödvändig information och kommunikation till regionerna för att kunna säkra tillgången till Prep. Särskilt viktigt är att målgruppen vet vart man ska vända sig.
  • Regeringen bör vidta åtgärder för att öka jämlikheten i landet vad gäller Prep.  Vården ska se likadan ut i hela landet, oavsett var man bor.
  • Samtliga regioner behöver avsätta resurser, införa riktlinjer och arbetssätt så att tillgången till Prep radikalt förbättras.
  • Region Stockholm, Skåne och Västra Götaland – som är regioner med hög efterfrågan på Prep – måste vidta och följa upp åtgärder för att korta kötiderna. Den som vill ha Prep bör få en första bedömning inom vårdgarantin.
  • Socialstyrelsen bör initiera en översyn av nya alternativ för Prep-behandling.

Peter Sidlund Ponkala
Förbundsordförande, RFSL

Kan smalare målgrupp öka chansen för lekanemab?

Helene Wallskär
-
0
Kan smalare målgrupp öka chansen för lekanemab?

Många intresserade diskuterar nu chansen för lekanemab att till slut bli godkänt mot Alzheimers sjukdom även i EU, trots den inledande motgången.

I slutet av juli sa läkemedelsmyndigheten EMA genom sin expertkommitté CHMP nej till Leqembi, som är produktnamnet på den ursprungligen svenskutvecklade antikroppen.

Läkemedelsbolaget Eisai begär nu enligt sin svenska partner Bioarctic omprövning av CHMP-beslutet. När denna ansökan kommit in har kommittén enligt regelverket 60 dagar på sig att genomföra omprövningen.

Så går en omprövning till

Kristina Dunder på Läkemedelsverket är sedan tolv år svensk ledamot i CHMP och var med och fattade det enhälligt nekande beslutet. Inför den kommande omprövningen berättar hon att det generellt sett är ovanligt att kommittén ändrar sitt utlåtande vid en omprövning, men att det förekommer.

– Det har hänt, jag har varit med om det även om det inte är så många gånger, säger hon till Läkemedelsvärlden.

När ett CHMP ska ompröva ett beslut får ärendet två nya så kallade rapportörer, kommittéledamöter som är huvudansvariga för ärendet. Tidigare var ledamöterna från Frankrike och Danmark rapportörer, men nu ska man utse nya.

Bolaget har också rätt att begära ett nytt möte med den särskilda expertgrupp inom det aktuella fältet – i det här fallet neurologi och Alzheimers sjukdom – som CHMP rådgör med inför ett beslut.

Går det att öka chansen för lekanemab?

Däremot får företaget inte skicka in några nya data inför en omprövning.

– En omprövning baseras på samma underlag som det första beslutet, förklarar Kristina Dunder.

Så frågan är vad Eisai kan göra för att få CHMP att ändra sig. En möjlighet som nämns, bland annat i en analys av Dagens medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake (bakom betalvägg), är att smalna av det marknadstillstånd man ansöker om.

Carl-Magnus Hake diskuterar om det exempelvis kan räcka för CHMP att utesluta den undergrupp av Alzheimerpatienter som har dubbel uppsättning av riskgenen ApoE4. Det är välkänt att just denna grupp har en kraftigt ökad risk för biverkningen ARIA, amyloid-related imaging abnormalities.

Får föreslå smalare patientgrupp

ARIA innebär svullnad (ödem) och/eller blödningar i hjärnan. Biverkningarna är ovanliga, oftast symtomlösa och ofarliga, men kan också i värsta fall vara livshotande.

Om man utesluter de som har störst risk för allvarlig ARIA skulle det teoretiskt kunna förändra balansen mellan nytta och risk.

– Företaget får vid en omprövning föreslå en smalare indikation om de skulle vilja. Men jag kan förstås inte uttala mig om ifall det skulle påverka vår bedömning i just detta fall, kommenterar Kristina Dunder.

Skilda slutsatser

Lekanemab redan är godkänt under namnet Leqembi i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel. Läkemedelsmyndigheterna där har alltså gjort en annan bedömning än CHMP trots att de haft samma dataunderlag.

– Vi har kommit till olika slutsatser om avvägningen mellan nyttan av behandlingen för patienten och risken för allvarliga biverkningar. Det händer ibland, säger Kristina Dunder.

Kärnfrågan för båda läkemedelsmyndigheterna är om den konstaterade Alzheimerbromsande effekten är tillräckligt stor för att väga upp risken för allvarliga biverkningar.

För liten bromseffekt

De data om bromseffekten som myndigheterna studerat kommer från en fas III-studie som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. I den studien minskade lekanemab försämringen av kognition och funktion med 27 procent jämfört med placebo över en period på 18 månader.

Forskarna mätte effekten med hjälp av demenssymtomskalan CDR-SB. Den går från 0 till 18 poäng där maxpoängen innebär svår demens inom sex olika områden (bland andra minne, bedömningsförmåga och social funktion).

Både lekanemabgruppen och de som fick placebo blev sämre under de 18 månaderna. Men det skilde 0,45 poäng på skalan till förmån för dem som fick lekanemab. Det är en statistiskt signifikant skillnad, men CHMP och dess rådgivande Alzheimerexperter bedömer den som liten.

– Det är en begränsad effekt, vilket jag förutsätter att även FDA anser. Men vi har hamnat olika när det gäller balansen mellan nytta och risk.

”Doxy-pep kan ännu inte rekommenderas i Sverige”

Helene Wallskär
-
0
”Doxy-pep kan ännu inte rekommenderas i Sverige”

En dos doxycyklin efter osäkert sex kan minska risken att drabbas av en sexuellt överförd infektion. Sådan behandling med dagen-efter-antibiotika kallas doxy-pep och har blivit efterfrågad bland män och transpersoner som har sex med män.

Doxy-pep får också en allt större uppmärksamhet bland forskare och vårdpersonal som ett sätt att dämpa ökningen av sexuellt överförda bakterieinfektioner.

Men svenska läkare bör inte börja förskriva doxycyklin på detta sätt – åtminstone inte förrän vi får mer kunskap om hur det påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens. Det anser tre infektionsspecialister på Venhälsan vid Södersjukhuset i Stockholm. I en debattartikel i Läkartidningen varnar Finn Filén, Jaran Eriksen och Catharina Missailidis för att överanvända doxycyklin som profylax mot sexuellt överförda infektioner.

Om doxy-pep på ECDC-möte

Redan i mars i år kommenterade en av artikelförfattarna, Finn Filén, doxy-pep-trenden i en intervju med Läkemedelsvärlden.

– Jag har funderat mycket på detta. Och för egen del skulle det kännas helt oseriöst att skriva recept på antibiotika ”vid behov”. Jag vill hellre att testning ska vara enkel och lättillgänglig än att använda antibiotika på det här sättet, sa han då.

Senare diskuterade ett europeiskt nätverk av specialister på sexuellt överförda infektioner frågan vid en konferens i Stockholm i juni. Diskussionen leddes av bland andra experter på antibiotikaresistens vid den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Slutsatser om profylax med doxycyklin

I en artikel i tidskriften Eurosurveillance rapporterar ECDC-experterna om de europeiska slutsatserna.

De slår fast att det finns vetenskapligt stöd för att en singeldos med 200 mg doxycyklin inom 72 timmar efter sex utan kondom minskar risken för klamydia och syfilis. När det gäller skyddet mot gonorré är resultaten mer blandade i studier i Europa än i USA, där doxy-pep även varit effektivt mot gonorré. Det beror sannolikt på skillnader i resistensläget, menar författarna.

De skriver också att det är oklart hur användning av doxy-pep på längre sikt påverkar resistens mot doxycyklin och andra antibiotika. Ändå rekommenderar de att man även i Europa bör kunna överväga doxy-pep till vissa grupper av män som har sex med män och hög risk för sexuell smitta. Detta under medicinsk övervakning.

Avråder från doxy-pep i Sverige

Men detta är ingen rimlig strategi i Sverige, anser Finn Filén och hans två kollegor vid Venhälsan. Det skriver de i Läkartidningen.

De förklarar att de patienter som eventuellt skulle ha nytta av att få doxy-pep, i dag ändå får snabb diagnos och effektiv behandling om de drabbas av en sexuellt överförd smitta.

Därför är det, menar de, inte värt att ta risken för ökad antibiotikaresistens i spåren av doxy-pep. Det handlar både om resistens mot doxycyklin och om hur ordinationerna skulle kunna påverka antibiotikaanvändningen och -resistensen i stort.

Om mottagningar för sexuellt överförda infektioner, STI, skriver ut doxycyklin som dagen-efter-profylax ”vore det svårare att till exempel i primärvården argumentera mot profylax mot andra slags infektioner, och kanske även mot egenbehandling av luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och hudinfektioner”.

Lättillgängligt på nätet

Det nationella antibiotikanätverket Strama ser just nu över doxy-pep-frågan för att kunna utforma riktlinjer.

Men Venhälsans specialister påpekar också att oavsett vad riktlinjerna blir, så kommer svenska läkare att träffa patienter som använder doxy-pep. Doxycyklin är billigt och lättillgängligt via bland annat utländska nätapotek.

Doxy-pep kan förändra symtombilden vid vissa infektioner. Därför är det viktigt att STI-läkare frågar sina patienter om eventuell antibiotikaanvändning, förklarar de.

NAT-test ska öka svensk blodsäkerhet

Anna Bäsén
-
0
NAT-test ska öka svensk blodsäkerhet

Sverige använder inte NAT-test, en förkortning av nucleic acid testing, vid screening av blodgivare. Istället använder man andra säkerhetsprover, så kallade sållningstester, som serologiska antikroppstester mot exempelvis hiv och hepatit.

Det här gör Sverige till det enda landet i hela EU som inte använder NAT-test.

Men en rad beslut och utredningar gör att även Sverige snart kommer att bli tvungna att införa NAT-test.

NAT-test detekterar inte alla smittor. Analysmetoden är ett tillägg till dagens serologiska prover.

Däremot är en viktig vinst med NAT-test är att det upptäcker smitta tidigare än de seroligiska testmetoder Sverige använder idag.

Krav på NAT-test från många aktörer

Kraven på hårdare blodsäkerhet kommer från många håll; regeringen, Nato och sannolikt snart även från EU.

–  Det kan vara så att andra länder inte vill byta blod med oss eftersom vårt blod inte anses vara tillräckligt säkert. Men jag tror att svensk blod ändå skulle accepteras i nödfall, säger Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.

Att Sverige inte använder NAT-test gör att utbyte av blod med andra EU- och Natoländer försvåras, förklarar Linda Savoinen.

En rad omständigheter gör behovet av ökad blodsäkerhet extra tydligt. Förutom pandemin handlar det om Ukrainakriget och andra konflikter i vår omvärld, Sveriges medlemskap i Nato och utredningar som visar på behovet av stärkt blodberedskap.

Ökar den militära beredskapen

Det svenska försvaret samarbetar med andra länder inom blodförsörjning vid krig och katastrofer via NATO Blood Panel.

Redan 2022 konstaterar regeringen att: ”Att Sverige inte har NAT-testning innebär ett problem vid samarbete eftersom blod från Sverige inte lever upp till andra länders krav på smittsäkerhet.”

Nato (North atlantic treaty organisation) vill att Sverige inför NAT-test, berättar Linda Savolainen.

– Vi ska samarbeta kring blod även inom Nato. Vi ska kunna hjälpa varandra inom Nato-länderna, säger Linda Savolainen och fotsätter:

– Det är av militär vikt, vilket ställer högre krav på blodcentralerna. I händelse av kris eller krig behöver det finnas en plan för ökad kapacitet gällande blodtappningar och komponentframställning.

NAT-test viktigt för patientsäkerheten

Nu ska alltså också Sverige ansluta sig till övriga länder som använder NAT-test.

I slutet på juni i år gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 27 miljoner för arbete med säkrare screening av blodgivare.

– Högre krav på smittsäkerhet är ett viktigt steg för patientsäkerheten. Kan vi upptäcka smitta tidigare kan vi också förkorta karenstiderna och det kan i sin tur leda till ett större antal blodgivare och fler blodtappningar per år, säger Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen påbörjar förberedelser för ett stegvist införande av NAT-tester i Sverige i alla regioner. Sveriges kommuner och regioner, SKR, får 6 miljoner kronor för att samordna ett successivt införande i alla regioner.

Region Skåne är först med testet

Region Skåne är pilotregion och är först med den nya analysmetoden. Alla blodgivare i regionen kommer NAT-testas. Region Skåne får 20 miljoner av regeringen för att finansiera pilotprojektet.

Socialstyrelsen i sin tur får använda 1 miljon för sitt arbete. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget senast 1 september 2025.

Ny EU-förordning om blod

Dessutom arbetar EU med en ny förordning om blod och blodprodukter. Den träder i kraft 2027. Alla EU-länder ska följa förordningen om blodsäkerhet.

Redan 2022 konstaterar EU att NAT-test är ”state of the art”, den modernaste och bästa analysmetoden för att upptäcka smittor som hiv, HTLV I och HTLV II, hepatit B, hepatit D, Epstein-Barrvirus och cytomegalovirus.

Enligt Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen är det troligt att den kommande EU-förordningen även omfattar regler om att alla blodgivare ska genomgå NAT-test.

– Även om de tekniska riktlinjerna i förordningen inte är klara är det sannolikt att det blir så, säger Linda Savoinen.

Ville införa den tidigare

Socialstyrelsen har redan tidigare argumenterat för införandet av NAT-testning av blodgivare.

Men då har regionerna nobbat på grund av de ökade kostnaderna det extra säkerhettestet innebär.

– Vi på Socialstyrelsen ser många fördelar med NAT-test. Att få analysresultat kan gå så snabbt som på en dag, säger hon och fortsätter:

– Antikroppar däremot, tar oftast betydligt längre tid att upptäcka med serologiska prover. Ibland kan det ta ett halvår innan kroppen utvecklar antikroppar. Det är lång tid, konstaterar Linda Savolainen.

Regioner kan ha testutrustning redan

NAT-test är ett PCR-prov, där PCR står för polymerase chain reaction. PCR-test hittar arvsmassa, DNA eller RNA, i smittämnen som orsakar sjukdom. De flesta av oss bekantade oss med PCR-tester för covid-19 under pandemin.

Den stora fördelen med NAT-testning är just att flera smittor kan upptäckas mycket snabbt. Långt före personen hinner utveckla antikroppar eller antigener som de vanliga serologiska proverna kan upptäcka.

Det finns förmodligen redan en del resurser på plats för NAT-testning ute i regionerna, tror Linda Savoinen.

– Vissa regioner köpte PCR-instrument under pandemin för att testa för covid-19, säger hon.

NAT-test upptäcker många olika virus

Forskning visar att NAT-test, bland annat en studie av bloddonationer i Indien som är publicerad i Journal of laboratory physicians, ökar säkerheten hos blodprodukter.

Liknande studier har nyligen publicerats från blodcentraler i Kina samt från Egypten.

Det nya testet kan upptäcka omkring 58 olika bakterier och virus, vad man vet idag. Några av dessa är exempelvis hiv, hepatit C, hepatit B, Parvovirus B19, Denguefeber och West nile-virus.

Minskar risken för smitta

På grund av snabbheten minskar NAT-test risken att smitta överförs i samband med att personer får blod jämfört med dagens serologiska prover.

NAT-testerna upptäcker också virus som West nile-virus och Denguefeber i ett tidigt stadium.

Det är viktigt eftersom dessa virus nu sprider sig geografiskt uppåt i Europa, och också kan  drabba oss i Norden, poängterar Linda Savolainen.

NAT-test är en extra säkerhet

För blodgivarna kommer den nya analysmetoden inte att innebära någon skillnad, enligt Linda Savolainen.

– Blodcentralerna kommer att behöva fortsätta att använda vanliga serologiska tester för att upptäcka sjukdomar som exempelvis syfilis.

– NAT-testet är ett tilläggstest. Det betyder bara att man tar bara ett rör blod till, berättar hon.

Kan öka antalet blodgivare

Genom man kombinerar serologiska prover med NAT-test öppnar man upp för utökad individuell riskbedömning. Förhoppningen är att det nya testet även ökar antalet blodgivare, berättar utredare Linda Savolainen.

Dagens rutintester av antikroppar ger nämligen längre karenstider, väntetider, för potentiella blodgivare, än NAT-tester.

En grupp som i högre utsträckning skulle kunna bli blodgivare är män som har sex med män.

Idag är regeln att män som har sex med män måste vänta med att ge blod i sex månader efter det senaste tillfället de hade sex. Det gäller även om mannen lever i ett monogamt förhållande med en annan man.

– Det är jättetokigt när det finns en så bra testmetod, konstaterar Linda Savolainen.

Många blodgivare har karenstid idag

Det är fler än män som har sex med män som har karenstid innan de får bli blodgivare.

Personer som har tatuerat eller piercat sig har exempelvis sex månaders karens. Resenärer som besökt länder där vissa infektionssjukdomar, som West Nile-virus, Denguefeber och malaria förekommer, har fyra till sex månaders karens.

– Det är alltså en stor grupp personer som skulle kunna bli potentiella blodgivare med hjälp av NAT-test, säger Linda Savoinen.

Finns fler metoder för säkrare blod

Idag finns även andra metoder för att minska risken för smittspridning vid överföring av blodkomponenter.

Blodcentralerna använder en rad olika metoder, exempelvis för att rena blodkomponenter som trombocyter och plasma.

Några exempel är olika former av bestrålning, lösningsmedel, att ta bort antikroppar eller tillsättning av speciella molekyler.

Vilka metoder regionerna och blodcentralerna använder kan variera. Det utreder dock inte Socialstyrelsen.

– Jag kan inte uttala mig så mycket om det, för det bestämmer verksamheterna själva. Här är det ingen nationell samordning, utan det handlar om lokala traditioner, avslutar Linda Savoinen.

1...121314...29Sida 13 av 29