Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Fäller tre företag som inte anmälde sponsring

Helene Wallskär
-
0
Fäller tre företag som inte anmälde sponsring

Tre läkemedelsföretag lät bli att anmäla sin sponsring av en psoriasiskongress för patientorganisationer till den så kallade samarbetsdatabasen hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Informationsgranskningsnämnden, IGN fäller nu därför företagen för överträdelse av branschens etiska regelverk.

Global paraplyorganisation

Den kongress det handlar om är IFPA-kongressen i Stockholm 27-29 juni i år. IFPA, international federation of psoriasis associations, är en global paraplyorganisation för nationella patient- och anhörigorganisationer på psoriasisområdet. Paraplyorganisationen har sitt säte i Sverige.

En rad läkemedelsföretag sponsrade IFPA-kongressen. Ett flertal av dem rapporterade in denna sponsring till den särskilda databas som Lif har sedan 2005. Syftet med databasen är att skapa tydlighet och öppenhet kring läkemedelsföretagens samarbete med intresseorganisationer, patienter, närstående och hälso- och sjukvården.

Missade anmäla sponsring

Men företagen Pfizer, Abbvie och Almirall anmälde inte sin sponsring av kongressen till samarbetsdatabasen. Detta har IGN uppmärksammat och fäller nu därför företagen.

Pfizer och Almirall accepterar IGN:s bedömning. Detta även om de till sitt försvar framhåller att det inte var respektive företags svenska del som höll i det aktuella samarbetet. Sverigekontoren menar att de inte hade koll på att de behövde anmäla även de samarbeten i Sverige som andra delar av de globala företagen stod för.

Abbvie ifrågasätter

Abbvie ställer sig däremot lite mer frågande till IGN:s anmärkning. Svenska Abbvie AB framhåller att det inte har något samarbete med IFPA utan allt samarbete sker med moderbolaget i USA. Ibland utan att svenska Abbvie får någon information om det.

Abbvie påpekar också att det var en internationell kongress och ifrågasätter om svenska patienter och anhöriga kan ses som en målgrupp för den.

”Syftet med att företagen skall vara transparanta med sina samarbeten med svenska patientföreningar är ju för att allmänheten skall kunna avgöra om dessa samarbete påverkar objektiviteten hos föreningarna. Denna möjliga påverkan existerar inte i detta fall”, skriver företaget i sitt svaromål.

Samtidigt medger Abbvie att det är en komplicerande faktor att mötet hölls i Sverige och efterlyser ett förtydligande från IGN om hur fallet ska tolkas.

Ska betala straffavgifter

IGN bekräftar att de etiska reglerna gäller för läkemedelsföretaget i sin interaktion med svenska organisationer eller dess medlemmar.

I det aktuella fallet finns det, enligt IGN, flera faktorer som tillsammans gör att IFPA-sponsringen faller inom detta regelverk. Eftersom IFPA har sitt säte i Sverige, det svenska Psoriasisförbundet är medlem och konferensen hölls i Sverige är det enligt IGN ”rimligt att anta att svenskt deltagande inte varit obetydligt”.

IGN anser därför att ”interaktionen med svenska medlemmar varit av en sådan omfattning att samarbetet skulle ha registrerats i samarbetsdatabasen”.

Abbvie och Pfizer ska betala straffavgifter på 110 000 kronor vardera och Almirall en straffavgift på 55 000 kronor.

Kvinnor har rätt till allsidig information

Redaktionen
-
0
Kvinnor har rätt till allsidig information

KRÖNIKA. I Sverige har vi både möjlighet till abort och tillgång till preventivmedel. Detta har bland annat stor betydelse för kvinnans jämlikhet, frihet, ekonomiska självständighet och hälsa.

Jakten på bra preventivmedel

Trots att detta gör att vi slipper styras av vår fertilitet, är det ändå kvinnan som blir utsedd till att leda sitt fertilitetsarbete. Med det menar jag att det är vi som oftast förväntas ”jobba” för att antingen bli eller inte bli gravida. ”Jobbskiftet” pågår största delen av våra liv. Däremellan, pågår möten med vården i jakten på ett preventivmedel som passar.

För att inleda positivt vill jag nämna en vän, som i samband med rådgivning hos sin barnmorska upptäckte att hon hade underliggande risker som gjorde att hon inte skulle ta vissa typer av preventivmedel. Genom försiktig vägledning, en rejäl dos av information samt vägande av för-och nackdelar kunde hon vara trygg i att välja en metod som visade sig både effektiv och hållbar.

Om alla hade varit lika nöjda med sitt val och rådgivning hade jag förmodligen inte reflekterat mycket kring just preventivmedel. Verkligheten är dock annorlunda och ibland blir det helt fel.

En erfarenhet många delar

Med min bakgrund som farmaceut är jag van vid att information läggs fram på ett sakligt och vetenskapligt sätt. Jag har stort förtroende för alla som jobbar inom hälso- och sjukvård. Därför blir jag förvånad när jag sitter i samtal med en barnmorska som inte verkar ha hört min historia som jag nyss berättat för henne om hur det hittills inte funnits något preparat som kroppen har tolererat.

Hon tittar ointresserat upp på mig och föreslår helt nya p-piller som hon påstår har flera positiva effekter. Det som inte tas upp är deras verkningsmekanism, potentiella biverkningar eller andra alternativ. Samtalet går fort och hux flux har jag ännu ett nytt preparat som visade sig vara icke kompatibelt.

Jag är långt ifrån ensam om min erfarenhet. På middag hos en väninna diskuterar vi mitt besök och mina väninnor nickar instämmande. De berättar om hur de antingen ska sluta/byta preventivmedel, ångrade sig eller tar hjälp av appar.

Lägg alla alternativ på bordet!

Efter att ha hört om andras erfarenheter tycker jag mig kunna se ett mönster. På besök hos barnmorskan verkar p-piller vara ett populärt erbjudande. Det förvånar mig eftersom det enligt Läkemedelsverket är hormonspiral, kopparspiral, p-stav och p-spruta som har bäst skydd mätt i så kallat Pearl Index (antalet oönskade graviditeter hos kvinnor under 1 års användning).

Kanske är det enklast att presentera något som de flesta känner till? Kanske barnmorskor tar fram sitt favorit p-piller av vana? Jag tror att jag talar för många fler än mig och mina väninnor när jag säger att vi behöver få mer allsidig information och att alla alternativ ska läggas fram på bordet.

Samarbetet mellan barnmorska och patient är viktigt för att individen ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Vi är sköra i mötet med vården. Vi delar med oss av våra egna liv, rädslor och tidigare erfarenheter till någon som vi ska ha förtroende för. Jag är övertygad om att betydligt fler kvinnor skulle hitta rätt om barnmorskorna tar hänsyn till hur en kvinna är som person, hennes livsstil, önskemål och tidigare erfarenheter.

Farmaceuter kan göra viktig insats

Som farmaceut känner jag ett ansvar för att sprida information om preventivmedel till kvinnor. Apotek är lättillgängliga för allmänheten, och farmaceuter kan spela en viktig roll genom att vara tillgängliga för att svara på följdfrågor som kan uppstå efter mötet med en barnmorska.

Jag tycker att det är värdefullt om vi i samband med expedieringen frågar kvinnan om hon har några funderingar eller erbjuder ytterligare information om möjliga biverkningar samt om hur preventivmedlet fungerar i kroppen. Vi ska också kunna fungera som ett bollplank samt stärka kvinnor genom att uppmuntra dem att återvända till sin barnmorska om ett preparat inte fungerar för personen i fråga.

Detta är väsentligt för att vården ska förstå grundorsaken till problemen. Samtidigt kan vi genom vår utbildning och erfarenhet ge anvisningar om hur man söker efter vetenskapliga källor med tillförlitlig information. Apoteket AB har till exempel på sin webbplats radat upp olika tillgängliga preventivmedel (både med och utan hormoner) på ett kort och koncist sätt.

Fler initiativ behövs

På flera läkemedelsföretag som tillverkar preventivmedel jobbar man ständigt med att ta fram material som bland annat tar upp grundläggande information om kvinnokroppen, hur preventivmedel verkar samt olika säkerhetsaspekter (potentiella biverkningar). En del har utvecklat hemsidor riktade till allmänheten som syftar till att öka kunskapen om vilka preventivmedel som finns på marknaden samt om vilka metoder som skulle kunna passa en viss individ beroende på de enskilda behoven.

Flera sådana initiativ behövs och bör synliggöras på apotek och i vårdsammanhang. Genom kampanjer och samarbeten mellan läkemedelsföretag, apotek och barnmorskor kan farmaceuter spela en stor roll i att förbättra informationen om preventivmedel och därmed stärka kvinnors hälsa och självbestämmande.

Hoppas på förändring

Jag hoppas på en framtid där fler kvinnor går ifrån barnmorskemottagningen och känner sig nöjda. Det handlar inte bara om att förskriva, utan också om att skapa rätt förutsättningar för att ge den information och det stöd till kvinnor som de behöver.

Signalen till samhället är glasklar enligt min åsikt. Vi behöver mer ingående information från vården samt flera alternativ till preventivmedel både med och utan hormoner. Tills dess fortsätter många kvinnor (däribland jag själv) att kämpa vidare med sitt fertilitetsarbete.

Sol Skärdin
Konsult inom regulatory/pharmacovigilance
Styrelseledamot i sektionen för läkemedelsinformation, Apotekarsocieteten

”Begränsat antal” som kan behöva vaccin mot mpox

Helene Wallskär
-
0
”Begränsat antal” som kan behöva vaccin mot mpox

Folkhälsomyndigheten gör nu vissa tillägg i sin rekommendation om vilka som kan behöva vaccin mot mpox. Orsaken är den senaste tidens ökande spridning av en allvarligare typ av mpox i Demokratiska republiken Kongo och flera andra länder i Afrika. En situation som Världshälsoorganisationen, WHO, utropat som internationellt hälsonödläge.

Biståndsarbetare kan behöva vaccin mot mpox

Sedan tidigare rekommenderar Folkhälsomyndigheten förebyggande vaccin mot mpox för vissa män och transpersoner som har sex med män samt för prostituerade som har sex med män.

Det finns även en rekommendation om vaccin för personer som i sin arbetsmiljö är utsatta för risk att smittas av mpox-virus, exempelvis laboratoriepersonal som jobbar med detta virus.

Nu lägger Folkhälsomyndigheten till en rekommendation som gäller resenärer till geografiska områden med pågående smittspridning i samhället. Men det är inte alla resande till dessa områden som kan behöva vaccin mot mpox, menar myndigheten. Rekommendationen gäller bara personer som har en särskild risk att bli utsatta för smitta.

Gäller begränsat antal personer

Detta kan till exempel gälla biståndsarbetare och hälso- och sjukvårdspersonal.

– Jag vill betona att de allra flesta resenärer inte behöver vaccination mot mpox. Med den här uppdateringen av rekommendationerna gör vi det extra tydligt att det är ett begränsat antal personer med stor risk som vi ser har det behovet, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

– Den viktigaste åtgärden för att skydda sig mot mpox om man befinner sig i ett område med pågående spridning är att avstå från nära fysiska kontakter, och framförallt nya sexuella kontakter.

Blodprov hittar Alzheimers sjukdom i primärvården

Helene Wallskär
-
0
Blodprov hittar Alzheimers sjukdom i primärvården

Utvecklingen av ett blodprov som hittar Alzheimers sjukdom lika träffsäkert som ryggmärgsvätskeprov har tagit ett nytt viktigt steg. Forskare på Skånes universitetssjukhus visar att provet fungerar lika bra i den vanliga sjukvården som i forskningsstudier.

Detta kan betyda stor skillnad inte minst för primärvårdens möjligheter att hitta Alzheimers sjukdom i tidiga stader.

– Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, framhåller forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Hittar Alzheimers sjukdom träffsäkert

Läkemedelsvärlden har även tidigare rapporterat om de pågående forskningsansträngningarna för att få fram ett lättanvänt, säkert diagnostiskt test för Alzheimers sjukdom. Flera svenska forskargrupper deltar i detta arbete där utvecklingen nu går snabbt.

Vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns professor Oskar Hansson och docent Sebastian Palmqvist och deras medarbetare. Gruppen har sedan 2019 varit med och utvecklat ett blodtest för Alzheimers sjukdom. Testet mäter nivåerna av ämnet fosfo-tau217 i kombination med kvoten mellan två former av proteinet amyloid-beta.

Tidigare studier har visat att blodtestet är mycket bra på att påvisa alzheimerförändringar redan innan sjukdomen börjar visa sig. Metoden är lika säker eller bättre än de ryggmärgsvätskeprov som man i dag normalt använder och som är betydligt besvärligare att ta.

Studie vid vårdcentraler och minneskliniker

I den nu aktuella studien undersökte forskarna hur bra blodtestet, som heter APS2, är när det används i den vanliga sjukvården. Studien är publicerad av tidskriften Jama.

Totalt 1 213 personer med misstänkt Alzheimers sjukdom deltog i studien. Närmare 700 av dem var utreddes vid någon av minnesklinikerna i Lund och Ängelholm. Övriga hade sökt vård för minnesproblem vid någon av de 17 vårdcentraler som medverkade.

Läkarna undersökte patienterna som också fick ta både blodtestet APS2 och ryggmärgsvätskeprov.

Innan läkarna fick se provsvaren bad forskarna dem att bedöma om patienten hade tidig Alzheimers sjukdom eller ej.

Viktigt för läkemedelsutveckling

Blodtestet hittade 90 procent av dem som enligt ryggmärgsvätsketestet hade alzheimerförändringar. Primärvårdsläkarna hittade 61 procent och specialistläkarna vid minnesmottagningarna 73 procent.

– Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist, som ledde studien tillsammans med Oskar Hansson.

Båda framhåller att de nya bromsmediciner som är på gång, exempelvis omdiskuterade lekanemab, gör att tidig diagnos av Alzheimers sjukdom nu blir allt viktigare.

– Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson.

I vården om ett par år

Att utesluta alzheimer genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.

– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1-2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Anser att lekanemab är för dyrt för skattebetalarna

Helene Wallskär
-
0
Anser att lekanemab är för dyrt för skattebetalarna

Det nya alzheimerläkemedlet lekanemab är för dyrt i förhållande till nyttan av behandlingen. Den bedömningen gör Storbritanniens hälsoekonomiska utvärderingsinstitut Nice, National institute for health and care excellence.

Trots att lekanemab, som Läkemedelsvärlden rapporterade, igår blev godkänt i landet är det därför osäkert vilken tillgång alzheimerpatienter i Storbritannien kommer att få till den nya behandlingen. I sitt utkast till rekommendation skriver Nice att den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, NHS, inte bör införa lekanemab.

Motiverar varför lekanemab är för dyrt

I ett pressmeddelande kommenterar Nice-chefen Samantha Roberts utkastet till rekommendation:

– Det här är ett nytt och växande medicinskt fält som utan tvekan kommer att utvecklas snabbt. Men verkligheten är att de förbättringar som denna första behandling ger är alltför små för att motivera de betydande kostnaderna för NHS, säger hon.

– Nice kan bara rekommendera behandlingar som ger bra värde för skattebetalarna

Positiv risk-nytta-balans

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt lekanemab under produktnamnet Leqembi för patienter med tidig Alzheimers sjukdom. MHRA undantar dock några patientgrupper som enligt studierna har högre risk för hjärnbiverkningen Aria, svullnader och/eller blödningar i hjärnan.

Med dessa undantag anser läkemedelsmyndigheten att patienternas nytta av behandlingen överstiger riskerna.

Men medan MHRA enbart tittar på risk-nytta-balansen för patienterna, är uppgiften för utvärderingsinstitutet Nice att göra en hälsoekonomisk bedömning. Och Nice tycker inte att Leqembi är värt pengarna.

Fördröjer sjukdomsutvecklingen

Den oberoende kommitté inom Nice som gjort analysen bekräftar att behandlingen kan bromsa sjukdomsutvecklingen och fördröja övergången från mild till måttlig Alzheimers sjukdom med 4-6 månader.

Detta är dock enligt institutets uppfattning en för liten effekt för att motivera kostnaderna för att införa behandlingen inom NHS.

– Det är en intensiv behandling för patienterna som bland annat kräver sjukhusbesök varannan vecka. Tränad vårdpersonal behöver övervaka patienterna för att upptäcka tecken på allvarliga biverkningar. Därtill kommer kostnaderna för att köpa in läkemedlet, säger Samantha Roberts.

Öppet för synpunkter

I USA kostar Leqembi 26 500 dollar (cirka 272 000 svenska kronor) per patient och år. Vilket pris som är aktuellt i Storbritannien är, enligt Nice, konfidentiellt. Enligt beräkningar kan omkring 70 000 personer i Storbritannien vara aktuella för behandling med Leqembi.

Utkastet till rekommendation från Nice är nu öppet för synpunkter från såväl allmänheten som organisationer och andra aktörer fram till 20 september. Remissförfarandet kallas ”public consultation”. Sedan kommer Nice-kommittén att komma med en slutlig rekommendation senare i år.

Oacceptabel följetong om nationella läkemedelslistan

Redaktionen
-
0
Oacceptabel följetong om nationella läkemedelslistan

DEBATT. I onsdags rapporterade Läkemedelsvärlden att SKR, Sveriges kommuner och regioner, vill bromsa införandet av den nationella läkemedelslistan, NLL, ännu en gång.

Regionerna kan omöjligt införa den nationella läkemedelslistan enligt tidsplanen. Det skriver organisationen i en hemställan till regeringen. Här kommenterar Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér beskedet från SKR:

DEBATT. Att vården och apoteken ska kunna kommunicera med viktig patientinformation i ett gemensamt it-system kan tyckas vara en självklarhet. Frågar man allmänheten så tror nog en majoritet att det redan fungerar så i ett av världens främsta it-länder.

Men att lagen om nationella läkemedelslistan, NLL, har blivit en följetong som pågått sedan 2018 när riksdagen beslutade om lagen, och skjutits upp flera gånger, börjar bli både löjeväckande och oacceptabelt.

Projektet har redan kostat gigantiska summor för alla inblandade parter utan resultat.

Drabbar hela apoteksbranschen

Apoteken har hela tiden ställt sig positiva till införandet av NLL och lagt ner stora resurser för att kunna uppfylla sina delar av att införa lagen. Anpassningar av it-system påbörjades för flera år sedan.

Apoteksbranschen planerar och arbetar intensivt för att införa NLL 1 december 2025 som lagen säger.

När nu regionerna igen flaggar för att de inte klarar tidsramen behöver apoteken få besked om hur man ska agera framöver. Det är inte rimligt att en hel bransch drabbas av att motparten inte uppfyller sin del.

Apoteken investerar i läkemedelslistan

De it-investeringar som apoteken redan har gjort för att kunna ansluta sig till NLL i tid, och följa den lag som riksdagen har beslutat om, riskerar att gå förlorade då regionerna inte uppfyller sin del.

Vi har stor förståelse för att det är mycket komplext för alla regioner att samordna sig till ett system och att de senaste åren inneburit påfrestningar i form av pandemi och det ekonomiska läget. Dessa faktorer har dock även påverkat apoteken.

Att regionerna återigen vill skjuta upp införandet – i princip på obestämd framtid – ställer apoteken i ett kritiskt läge. Ska apoteken fortsätta det pågående utvecklingsarbetet eller har man lagt ner dessa resurser i onödan och gör bäst i att avbryta?

Många fördelar med läkemedelslistan

Fördelarna med NLL är många, för alla inblandande parter, men främst för patienten. Idag är det vanligt att patienten har dubbla recept, gamla recept på läkemedel som inte ska användas eller saknar recept på viktiga läkemedel.

Det är först när förskrivarna har tillgång till NLL som de kan se till att patienten har möjlighet att genomföra sin behandling. De kan se att patienten har rätt recept som apoteken kan expediera och ge råd om.

En annan viktig fördel är att det minskar riskerna för att en patient kan få recept från olika läkare utan att respektive läkare har kännedom om det. Kanske är det tydligast när det gäller förskrivning av narkotikaklassade läkemedel där detta kan utnyttjas för missbruk.

Våra grannländer ligger före

Sverige har länge varit ett av världens främsta innovativa it-nationer. Vår utmaning ligger enligt många att inte halka efter i den utvecklingen som AI kan medföra.

Idag har våra grannländer kommit längre än Sverige. En nationell läkemedelslista är verklighet i Danmark sedan många år.

I Norge motsvarar funktionaliteten av landets e-receptflöde i stort det Sverige får i den första versionen av NLL.

Nu börjar apoteken tröttna

Apoteken hamnar mellan regionerna och staten och börjar nu tröttna på att inte få besked som man kan lita på.

Samtidigt som stora summor har lagts ner av apoteken på anpassa sina fungerande receptexpedieringssystem till NLL får apoteken inte full ersättning från staten för att expediera recept överhuvudtaget.

Det finns inte resurser hos apoteksbranschen att fortsätta i denna limbo med NLL. Vi behöver besked om hur vi ska agera och regionerna måste ge ett konkret besked om vad de vill. Att enbart skjuta upp införandet återigen medför svårigheter för oss andra inblandade.

Johan Wallér, vd, Sveriges apoteksförening

Storbritannien godkänner lekanemab mot Alzheimers

Helene Wallskär
-
0
Storbritannien godkänner lekanemab mot Alzheimers

Storbritanniens  läkemedelsmyndighet, MHRA, godkänner lekanemab för behandling av personer med tidiga stadier av Alzheimers sjukdom. Men godkännandet gäller inte Alzheimerpatienter med en viss genetisk profil som visat sig öka risken för en hjärnbiverkning som i sällsynta fall kan vara allvarlig.

MHRA går därmed en annan väg än EU:s läkemedelsmyndighet EMA som för knappt två månader sedan sa nej till lekanemab.

Godkänner lekanemab med undantag

MHRA anser, till skillnad från EMA, att patientnyttan av lekanemab överväger riskerna. Myndigheten konstaterar att detta är första gången som Storbritannien godkänner ett Alzheimerläkemedel som visat sig kunna bromsa sjukdomsutvecklingen.

– Vi är övertygade om godkännandet, tillsammans med villkoren för det, uppfyller god regulatorisk standard. Som med alla medicinska produkter kommer vi att övervaka detta läkemedels säkerhet noga, säger Julian Beach, ansvarig avdelningschef på MHRA.

Storbritannien godkänner lekanemab under produktnamnet Leqembi för patienter med tidig Alzheimers sjukdom som har högst en kopia av genen ApoE4. För de cirka 15 procent av patienterna som har två sådana genkopior, är homozygota, blir behandlingen inte godkänd i Storbritannien.

Orsaken är att en stor studie visar att personer som är homozygota för ApoE4 har högre risk än andra för biverkningen Aria, amyloid related imaging abnormalities. Det handlar om svullnad och/eller blödningar i hjärnan.

Påverkar risk-nytta-balansen

Denna sällsynta biverkning är oftast ofarlig men kan också vara livshotande. Risken för Aria var i studien 45 procent för dem med två kopior av ApoE4, 19 procent för dem med en genkopia och 13 procent för dem som saknade genen. I studiens placebogrupp uppträdde Aria hos 22 procent av de homozygota, 9 procent av dem med en genkopia och 4 procent av dem utan denna gen.

MHRA gör därför bedömningen att risken är större än nyttan för personer med dubbel genuppsättning.

Godkännandet undantar även två andra patientgrupper från att påbörja behandling med lekanemab på grund av förhöjd Ariarisk. Det gäller dels personer som har blodförtunnande behandling och dels personer med konstaterade amyloidinlagringar i hjärnans blodkärl.

Väg även för EMA?

Lekanemab har tidigare fått marknadsgodkännande i USA, Sydkorea, Japan, Kina, Hongkong, Israel och Förenade arabemiraten. Där är patienter med dubbel ApoE4-uppsättning inte undantagna på samma sätt som i Storbritanniens godkännande.

Men vissa menar att just ett sådant undantag skulle kunna vara en väg att gå även för EU:s läkemedelsmyndighet EMA som nu ska ompröva sitt nej till lekanemab. Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om denna diskussion.

Storbritannien kräver uppföljande studie

Lekanemab är en ursprungligen svenskutvecklad monoklonal antikropp som binder till proteinet amyloid beta. Vid Alzheimers sjukdom bildar klumpar av detta protein plack i hjärnan. Lekanemab verkar genom att krympa placken och hejda plackbildningen, vilket bromsar utvecklingen av sjukdomen.

Läkemedlet ges som infusion på en vårdmottagning varannan vecka, under överinseende av vårdpersonal.

I en 18 månader lång blindad och placebokontrollerad fas III-studie gav lekanemab en långsammare försämring än i placebogruppen. Placknivåerna i hjärnan minskade också.

MHRA kräver att det görs en uppföljande säkerhetsstudie efter godkännandet för att studiera risk-nytta-profilen i rutinmässig klinisk praxis.

Paxlovid påminner oss om ett oacceptabelt systemfel

Helene Wallskär
-
0
Paxlovid påminner oss om ett oacceptabelt systemfel

KRÖNIKA. Hörde statsepidemiolog Magnus Gisslén i en intervju på Ekot på onsdagsmorgonen. Han talade om den antivirala behandlingen Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) som skulle kunna rädda fler äldre från att bli svårt sjuka och dö i covid-19.

Men den potentiellt livräddande behandlingen används enligt statsepidemiologen alldeles för lite inom äldreomsorgen. Skrämmande, inte minst med tanke på pågående covidvåg. De mest sårbara äldre borde rimligen få all behandling som står till buds för att slippa allvarlig covid-19.

Som Magnus Gisslén sa i Ekot:

– Vi har en fortsatt dödlighet och allvarlig sjuklighet med sjukhusinläggningar i covid-19. En del skulle man ha kunnat förhindra om man gett behandling.

Strukturellt problem

Det här problemet diskuterade han också nyligen med min kollega Anna Bäsén i en artikel om covid-19-läget inför hösten. Det som det i grunden handlar om, är kommunernas halvdana sätt att hantera den medicinska sidan av äldreomsorgen.

Sköra äldre kan ha betydelsefull nytta av Paxlovid om de smittas av covid-19 och behandlingen ges i tid. Men detta läkemedel kan också interagera med flera andra mediciner och en läkare behöver därför göra en noggrann bedömning innan det sätts in. Det måste med andra ord finnas en läkare som snabbt går att nå och som kan göra denna bedömning.

– Den möjligheten finns inte alltid, det är ett strukturellt problem, sa Magnus Gisslén till Läkemedelsvärlden.

Ivo gör riktad tillsyn

Återigen blir vi påminda om det absurda i dagens system. Ett system där människor i de åldrar då vi, generellt sett, behöver tillgång till medicinsk kompetens som allra mest, i stället ofta får mycket sämre tillgång.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bedriver sedan några år en riktad tillsynsinsats vid kommunernas särskilda boenden för äldre. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat nådde ingen av de 293 granskade kommunerna till fullo de krav som gäller för vården vid särskilda boenden.

Ivo bedömde 2022 att de särskilda boendena hade för låg tillgång till läkare och sjuksköterskor, att de som gjorde medicinska bedömningar saknade kompetens för det, att läkemedelshanteringen inte var patientsäker och att vården i livets slutskede var bristfällig.

Ser fortsatt allvarliga brister

Med anledning av detta startade Ivo 2022 och 2023 en lång rad tillsynsärenden i kommuner runt om i landet. På sin hemsida skriver Ivo nu att kommunernas återredovisningar visar att det pågår ett omfattande arbete för att åtgärda bristerna.

”Likväl finns det fortsatt allvarliga brister i flera kommuners förmåga att säkerställa en godtagbar kvalitet och säkerhet. Tillsynen fortsätter därför i ett antal kommuner”, skriver Ivo.

Jo, det verkar ju behövas, kan man konstatera. Inte minst med tanke på att läkarbristen i äldreomsorgen fortfarande alltså leder till att sköra äldre går miste om potentiellt livräddande antiviral covid-19-behandling.

Blir ingen äldreomsorgslag

Ivo gör en viktig insats med sin riktade tillsyn. Men räcker det verkligen? Nej, jag är säker på att det behövs mycket mer om vi verkligen ska kunna göra något åt bristen på medicinsk kompetens i äldreomsorgen.

De som hoppats att Olivia Wigzells utredning om en ny särskild äldreomsorgslag skulle vända utvecklingen åt rätt håll blev ju besvikna i fjol. Efter remissrundan med mycket kritik från kommunerna skrotade den nuvarande regeringen utredningens förslag.

Det blir alltså ingen äldreomsorgslag.

Så frågan är hur det går med utredarens olika förslag om ökad tillgänglighet till medicinsk kompetens i äldreomsorgen? Bland annat föreslog utredaren att det dygnet runt ska vara möjligt att få läkarbedömning.

Ställ krav på kommunpolitikerna

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) besvarade i december i fjol en skriftlig fråga om saken från riksdagsledamoten Ulrika Westerlund (MP).

I sitt svar skriver ministern att de förslag från Olivia Wigzell som syftar till att stärka den kommunala hälso- och sjukvården ”bereds vidare i Regeringskansliet”. Med en välvillig tolkning kan det innebära att regeringen trots allt inte släppt frågan om kommunernas ansvar för att äldre har tillgång till den medicinska kompetens de behöver.

Hoppas det. För uppenbarligen klarar kommunpolitikerna inte att prioritera detta på egen hand – om inte lagen ställer skarpare krav på dem. Och så här kan vi faktiskt inte ha det.

SKR vill bromsa läkemedelslistan – igen

Anna Bäsén
-
0
SKR vill bromsa läkemedelslistan – igen

Nu vill SKR, Sveriges kommuner och regioner, återigen bromsa införandet av den nationella läkemedelslistan i landets alla regioner.

Det är andemeningen i en så kallad hemställan, begäran, från Sveriges kommuner och regioner, SKR, till sjukvårdsministern och statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD).

Lagen om den nationella läkemedelslistan trädde i kraft 1 maj 2021. Senast 1 december 2025 ska alla regioner vara anslutna. Men SKR anser att det är omöjligt för regionerna att hinna ansluta sig i tid.

Hotar patientsäkerheten

Organisationen framhåller att en förhastad anslutning av regionernas vårdinformationssystem till den nationella läkemedelslistan kan innebära patientsäkerhetsrisker.

– Vi ser en klar risk för störningar i läkemedelsanvändningen, med stora patientsäkerhetsrisker som följd, om anslutningen till läkemedelslistan inte sker i takt med förutsättningarna ute i landet, säger Johan Kaarme, chef för SKR:s vård- och omsorgsavdelning, i ett pressmeddelande från SKR under tisdagen.

Använder övergångslösning idag

Idag använder man en övergångslösning som heter Förskrivningskollen.

Där kan legitimerad vårdpersonal se vad patienter fått utskrivet på recept och vad de hämtat ut på apotek.

Men den nationella läkemedelslistan är tänkt att ersättas av det temporära systemet i slutet av 2025, enligt planen.

Förskrivningskollen kommer dock att finnas kvar även efter den 1 december 2025. Då kan den användas för att förskriva utanför arbetet eller om ens ordinarie system inte är tillgängligt, meddelar E-hälsomyndigheten.

Klarar inte tidsplanen

Fast Sveriges regioner klarar inte av att skicka information till den nationella läkemedelslistan enligt tidsplanen, enligt SKR.

Regionerna arbetar med att införa nya vårdinformationssystem som gör det möjligt att överföra information till den nationella läkemedelslistan.

Men det arbetet är långt ifrån färdigt.

Begär snabba åtgärder av regeringen

SKR anser att det brådskar med åtgärder från regeringen.

Om övergångslösningen Förskrivningskollen ska ersättas av den nationella läkemedelslistan på utsatt tid kan regionerna inte uppfylla lagens krav.

Organisationen vill att regeringens åtgärder ”rimmar och taktar” med införandet av nya vårdinformationssystem i regionerna.

Läkemedelslistan ett enormt lyft

SKR beskriver sig visserligen som positiva till den nationella läkemedelslistan. Enligt ordföranden Anders Henriksson, som undertecknat SKR:s hemställan, är den ett ”enormt lyft”.

Han understryker att den nationella läkemedelslistan bidrar till ökad patientsäkerhet, effektivitet och minskad dubbeldokumentation. Nya vårdinformationssystem är grunden för ”en modern, säker, effektiv och tillgänglig vård”.

Men efter det radar ordföranden upp en lång rad faktorer som försenar och kan ”kullkasta fastlagda tidplaner”.

Kallar kraven ”tidsmässigt orimliga”

SKR:s ordförande Anders Henriksson skriver bland annat så här:

”SKR anser att den tidplan och de tekniska krav som ställs på regionerna för att fullt ut kunna ansluta sina vårdinformationssystem till den nationella läkemedelslistan (NLL) är tidsmässigt orimliga.”

Han anser att det riskerar att påverka läkemedelsanvändningen och i förlängningen patientsäkerheten i Sverige negativt. Regionerna kan få onödiga investeringskostnader.

Många hinder för läkemedelslistan

Ordföranden beskriver många hinder för regionerna att införa den nationella läkemedelslistan.

Anders Henriksson skriver bland annat att införandet av nya vårdinformationssystem är en av de största de största investeringsobjekten i regionerna. De är i miljardklassen.

Enligt SKR är det kostsamt och svårt att avveckla gamla system. De är också både dyrare och besvärligare att försöka förändra och anpassa till nationella läkemedelslistan man först trodde. Dessutom ska ju dessa system ändå mönstras ut.

Kräver mycket personal

Införandet kräver också stora personalresurser och omfattande utbildningsinsatser.

Nya system ställer även krav på anpassning på EU-direktivet om hälsodata, EHDS, som bland annat ska underlätta gränsöverskridande utbyte av hälsodata, forskning och innovation.

Därutöver behöver regionerna exempelvis tillgodose behovet av AI-teknik.

Varnar för läkemedelshaveri

SKR:s ordförande tar också upp hindren för informationsöverföringen från sjukvården till apoteken. Läkemedelslistan innebär en helt ny kommunikationsväg för e-recept.

Enligt SKR:s begäran innebär detta omfattande förändringar, särskilt ordination och förskrivning.

Ordföranden Anders Henriksson varnar för att ”forcera” utvecklingstakten när det gäller det han kallar ”läkemedelsmodulen”.

Läkemedelsanvändningen kan bli störd och i värsta fall haverera, varnar han.

Radar upp svårigheterna

Svårigheterna är många enligt SKR. Kostnader, tidsåtgång och beroende av andra system är tänkbara osäkerheter. Kanske behöver man justera och ändra under tiden och arbetets gång, ibland flera gånger.

Processerna är komplicerade och svåra att överblicka. Därför tar det många år från beslut till fullständigt införande, enligt SKR.

Därtill poängterar Anders Henriksson att händelser i omvärlden också hotar, som pandemier, långdragna upphandlingsprocesser och kompetensförsörjning.

Förändringar kommer dessutom när regionerna redan är ansträngda, både när det gäller ekonomi och kompetensförsörjning.

Uppger ingen tidpunkt för läkemedelslistan

SKR bedömer sammantaget att dagens anslutningsplan inte är möjlig.

Exakt när man beräknar att alla regioner är fullt ut anslutna till den nationella läkemedelslistan uppger inte SKR i sin hemställan. Men enligt organisationen kommer majoriteten av regionerna att införa nya vårdinformationssystem 2025-2029.

Lagen om en nationell läkemedelslista behöver synkroniseras med den takt som regionerna inför de nya vårdinformationssystemen, anser ordföranden.

Därför är det först när dessa är på plats som regionerna kan ansluta sig till den nationella läkemedelslistan, enligt SKR.

Skjuter upp deadline

SKR, regionerna och andra sjukvårdsaktörer har satt klackarna i backen tidigare.

Att man flyttar deadline för den nationella läkemedelslistan är inget nytt. Det har skett flera gånger.

Listan sköts upp senast år 2023, som Läkemedelsvärlden rapporterat om. Då flyttar man fram tidpunkten till slutet av 2025.

Några år tidigare, 2020, flyttar regeringen fram startdatumet till 2021. Då ville SKR helt pausa arbetet med listan.

Hotar läkemedelshanteringen

Mycket står på spel, enligt SKR:s Anders Henriksson. Man riskerar läkemedelshanteringen,  patientsäkerheten och regionernas kostnaderna ökar.

Ett för snabbt införande riskerar att äventyra vårdpersonalen och patienternas förtroende och engagemang, hävdar SKR.

Däremot anser SKR det finns goda förutsättningar för regionerna att kunna läsa informationen i den nationella läkemedelslistan när lagen träder i kraft. Men alltså inte själva lämna information till listan.

Ingen region är ansluten idag

I dagsläget är det enbart Västra Götalandsregionen som ens påbörjat anslutningen för att kunna läsa läkemedelslistan. Ingen av regionerna kan läsa den nationella läkemedelslistan.

Inte heller är det någon av landets regioner som är fullt anslutna, det vill säga att de både kan läsa och lämna information.

Detta enligt E-hälsomyndigheten som ansvarar för läkemedelslistan idag.

Drygt 5000 har anmält sig till studie om Alzheimers

Helene Wallskär
-
0
Drygt 5000 har anmält sig till studie om Alzheimers

I våras berättade Läkemedelsvärlden om en ny studie om Alzheimers sjukdom som då snart skulle starta inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Den heter Real AD och har som mål att få fram metoder som passar i primärvården och gör att man kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än i dag.

Studien rekryterar deltagare bland regionens invånare i åldrarna 50-80 år utan demensdiagnos. Deltagarna fyller i frågeformulär och gör minnestester på sin mobil, dator eller surfplatta. Dessutom ska man lämna blodprov på någon av regionens vårdcentraler.

Den här proceduren ska man gå igenom i början och sedan ytterligare en gång efter 18 månader. Minnestesterna kan dessutom göras två gånger till, efter 27 och 36 månader.

I nästa steg kommer forskarna också att låta undersöka en delgrupp av deltagare med standardmetoder.

Bra start för studie om Alzheimers

För att det ska fungera behöver minst 3000 personer medverka i Real AD-studien. I dag, fem månader efter startskottet, har redan över 5000 anmält att de är intresserade. Hur många av dem som blir aktiva deltagare återstår att se, men de projektansvariga är ändå mer än nöjda med intresset.

– Det är långt över förväntan, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin och en av de ansvariga för studien, till Läkemedelsvärlden.

För honom finns dock ett smolk i glädjebägaren. Han är en av de många alzheimerexperter i Europa som nu är besvikna över läkemedelsmyndigheten EMA:s nej till EU-godkännande av det nya läkemedlet Leqembi (lekanemab) mot tidig Alzheimers sjukdom.

– Det är ett enormt bakslag för hela alzheimerfältet, säger han om EMA-utlåtandet.

– Det är dags att patienter även i Europa får tillgång till ett läkemedel som faktiskt kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Vi har varit utan behandlingar mot denna dödliga sjukdom alldeles för länge.

Hoppas på ändrat beslut

Michael Schöll är liksom många av de kollegor till honom som Läkemedelsvärlden tidigare talat med kritisk mot EMA:s avvägning mellan nytta och biverkningsrisk för Leqembi. Han pekar också på att läkemedelsbolaget Eisai nyligen presenterade data om tre års uppföljning av behandlingen.

Dessa ännu icke vetenskapligt publicerade data visar att behandlingen fortsätter att sakta ned försämringen även efter tre år. Den är en fortsättning på den studie som ligger till grund för godkännanden i USA och andra länder och även för EMA:s nej. Den hade en uppföljningstid på bara 18 månader.

– Vi vet redan mer än man gjorde när EMA tog sitt beslut, påpekar Michael Schöll som fortfarande hoppas att den kommande omprövningen till slut kommer att öppna vägen även in i EU för lekanemab.

Studie om Alzheimers söker verktyg

Det finns en tydlig koppling mellan Real AD-studien och turerna kring lekanemab. Studiens sökande efter effektiva screeningmetoder är en förberedelse för att vårdsystemet ska klara att ta emot de nya behandlingar som väntas.

Lekanemab och liknande terapier är riktade mot de sjukliga ansamlingarna av amyloidplack i patientens hjärna. För att ha effekt måste behandlingarna ges tidigt, helst innan symtomen börjar märkas.

Därför behöver även primärvården få verktyg för att hitta dem som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom, precis sådana verktyg som Real AD testar.

Får många frågor

Michael Schöll berättar att han och andra i projektet nu får många frågor från deltagarna om EMA-beslutet och vad det innebär.

– Det gäller att förklara att det är jätteviktigt att vi fortsätter det här arbetet oavsett hur det går med lekanemab, säger han.

– Det är viktigt att fortsätta förbereda vården för införande av sjukdomsmodifierande alzheimerbehandlingar. Jag anser att lekanemab är en bra kandidat. Men även om den mot förmodan får fortsatt nej av EMA så är flera andra lovande läkemedelskandidater under utveckling.

Optimist trots allt

Nästa alzheimerbehandling som EMA sannolikt kommer att ta ställning till efter lekanemab är en annan, liknande antikropp riktad mot amyloidplacken. Det handlar om Eli Lillys läkemedel Kisunla (donanemab) som i somras blev USA-godkänt av FDA för patienter med mild kognitiv försämring eller mild demens.

Liksom lekanemab ges donanemab som intravenösa infusioner och båda kan i sällsynta fall ha den ibland allvarliga biverkningen ARIA, svullnad och/eller blödningar i hjärnan.

Flera andra antikroppsbehandlingar i samma klass av läkemedel – bland andra trontinemab – har nått sena faser i den kliniska utvärderingen. Dessa anti-amyloid-terapier väcker, förklarar Michael Schöll, förhoppningar om mildare biverkningar och kanske även bättre effekt.

Trots det aktuella EMA-beslutet är han optimistisk om framtiden:

– Jag vet ju vad som finns i pipeline så för mig är det bara en tidsfråga innan vi får tillgång till sjukdomsmodifierande behandlingar. Även substanser riktade emot andra faktorer i sjukdomsutvecklingen är på gång och det kan bli aktuellt med kombinationsbehandlingar.

Ivo kritiserar region för felaktig covidvaccinering

Helene Wallskär
-
0
Ivo kritiserar region för felaktig covidvaccinering

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kritiserar Region Värmland för en felaktig covidvaccinering i januari 2022. En ung man, född 1991, fick Modernas vaccin Spikevax. Detta trots att Folkhälsomyndigheten redan i oktober 2021 hade stoppat just detta vaccin för hans åldersgrupp.

Stoppet berodde, som Läkemedelsvärlden rapporterade, på att säkerhetsövervakningen av vaccinerna hade visat på en ökad risk för hjärtmuskelinflammation, myokardit, av Modernas vaccin. En riskökning som framför allt gällde yngre män.

Kritisk mot felaktig covidvaccinering

Ett par veckor efter vaccineringen avled mannen oväntat. Obduktionen visade bland annat att det fanns inflammation i hjärtmuskeln.

Mannens anhöriga är övertygade om att det var felaktig covidvaccinering som orsakade hans död. De anmälde händelsen bland annat till Ivo, som nu kommer med sitt beslut.

Ivo kan enligt beslutet ”utifrån underlag i ärendet inte med säkerhet klargöra om dödsorsaken är orsakad av vaccinationen”. Men det spelar ingen roll för hur myndigheten bedömer Region Värmlands agerande.

Ivo bedömer att ”patienten inte har erhållit god vård i samband med vaccinationstillfället” och uppmanar regionen att beakta beslutet i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete.

Bristande ledning

Ivo anser att de brister som ledde till den felaktiga vaccineringen finns i flera led och inte ligger på någon enskild i vårdpersonalen. Det är enligt Ivo regionen som brustit i sitt ansvar att leda och planera verksamheten på ett patientsäkert sätt.

Det har bland annat framkommit att vaccinationspersonalen i Värmland vid den aktuella tidpunkten inte hade tillgång till digitala, uppdaterade vaccinriktlinjer från vårdgivaren. I stället skrev verksamhetschefen veckobrev till enhetschefer och driftledare. De skulle sedan sprida informationen vidare till vaccinationspersonalen.

Det hade också förekommit diskussioner om tolkningen av åldersgränsen för Modernas vaccin. Var det födelseåret som gällde eller måste personen ha fyllt 31 år för att få detta vaccin?

Ivo kan återkomma till regionen

Ivo bedömer att de verksamhetsansvariga inte hade kollat tillräckligt noga att all personal fått korrekt information. Att kontrollera det var särskilt viktigt med tanke på oklarheterna om åldersgränsen, menar myndigheten.

Ivo avslutar ärendet utan vidare åtgärder, men kan senare komma att följa upp hur Region Värmland åtgärdar de påpekade bristerna.

Fick ersättning från Kammarkollegiet

I beslutet redovisar Ivo också att de anhöriga är besvikna över att myndigheten inte tar ställning till om vaccinet var dödsorsak. Ivo anser dock att det inte finns förutsättningar för att närmare utreda denna fråga.

Två anhöriga fick tidigare i år, enligt SvT Värmland, en schablonersättning på 30 000 kronor vardera från Kammarkollegiet för sorg och saknad efter dödsfallet. Kammarkollegiet fungerar här som statens försäkringsbolag när den vanliga läkemedelsförsäkringen inte gäller.

Efter flera turer har en försäkringsläkare hos Kammarkollegiet bedömt att det kan finnas ett samband mellan vaccineringen och dödsfallet.

Antibiotikarecept på stabilare nivå

Helene Wallskär
-
0
Antibiotikarecept på stabilare nivå

Förskrivningen av antibiotikarecept ser ut att ha hamnat på en stabilare nivå och ökar inte lika snabbt som under 2022 och 2023.

Det här visar aktuell statistik hos Folkhälsomyndigheten.

Antibiotikarecept kraftigt ned 2020 och 2021

Under pandemin kom antibiotikaförskrivningen i Sverige för första gången ned under det nationella nätverket Stramas 250-mål för antibiotika på recept. Åtgärderna mot covid-19 hindrade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, effektivt spridningen av andra infektioner och människor avstod också från att besöka vården.

Men när allt återgick till det normala vände kurvan 2022 uppåt igen och den kraftiga ökningen av antibiotikaförskrivningen fortsatte även 2023. Riksgenomsnittet var efter denna uppgång i fjol 270 recept per 1000 invånare.

Nu fortsätter dock inte längre förskrivningen att öka i samma takt. Statistiken för 12-månadersperioden 1 augusti 2023-31 juli 2024 visar på en stabilisering.

Tre regioner kvar under 250

Riksgenomsnittet för den senaste 12-månadersperioden var 270,94 antibiotikarecept per 1000 invånare. Det innebär en ökning med bara drygt en procent jämfört med föregående 12 månader.

Genomsnittet för riket ligger nu alltså över Stramamålet på 250, men under de 286 recept per 1000 invånare som förskrevs 2019, året före pandemin.

Region Jönköping, Region Västerbotten och Region Jämtland håller sig fortfarande kvar under 250-strecket.

Lägst förskrivning har Region Västerbotten med 233,66 antibiotikarecept per 1000 invånare. Högst ligger Region Skåne med 301,64 recept per 1000 invånare.

Covidvaccination på finska apotek går alltför trögt

Anna Bäsén
-
0
Covidvaccination på finska apotek går alltför trögt

I maj utökade Finland antalet yrkesgrupper som får vaccinera mot olika sjukdomar, däribland ge covidvaccination. Nu får farmaceuter, tandläkare och så kallade närvårdare vaccinera.

Syftet är bland annat att underlätta höstens säsongsvaccinationer.

Förra hösten ringlade nämligen köerna till influensa- och covidvaccination på vårdcentralerna långa på flera orter i Finland.

Men i praktiken går införandet av vaccination på apotek långsamt. Det rapporterade finska Yle i lördags.

Trögt med covidvaccination

Vaccinering är inte vardag på finska apotek ännu. Detta trots att farmaceuter och så kallade provisorer, farmaceuter med tilläggsutbildning som förbereder dem för att bli apotekschefer, numera får vaccinera mot covid-19 och andra sjukdomar.

Orsakerna man anger till det långsamma införandet är praktiska problem, oklara riktlinjer och byråkrati.

Enligt en medlemsenkät som finska Apotekarförbundet genomförde i somras saktar byråkrati och oklara krav ner införandet. Runt 380 apotekare svarade på enkäten.

Apotekare vill ge covidvaccination

Ett hinder är att apoteken saknar tydliga regler för hur deras utrymmen för vaccinationer ska se ut.

Ett apotek som vill börja vaccinera måste ha en ansvarig läkare. Apoteket måste dessutom starta ett separat hälsotjänstföretag, specifikt för vaccinationerna. Något som fördröjer detta är att väntetiderna att få tillstånd från Valvira, den finska tillstånds- och tillsynsmyndigheten för social- och hälsovården, kan vara långa.

Apotekaren Tiina Heikkilä i Grankulla säger till Yle att situationen kring apoteksvaccineringarna är rörig just nu. Hon säger att de gärna vill vara med och ge vaccin mot covid-19 och influensa.

Behöver avtal för covidvaccination

Apotekspersonal som vill vaccinera behöver också utbilda sig för detta. En del av dessa utbildningar startar nu efter semestern, i slutet på augusti och början av september.

Apoteken måste också ha avtal för att kunna vaccinera. Apotekarförbundets farmaceutiska chef Inka Puumalainen säger så här till Yle:

– En utmaning när det gäller det nationella vaccinationsprogrammet, till exempel säsongsinfluensavaccinationer, är också att man borde nå avtal med välfärdsområdena (ungefär som Sveriges regioner, fast med fler uppgifter än sjukvård) om att de kan använda apotek för att vaccinera.

Covidvaccination på svenska apotek?

I Norge och Danmark får apotekspersonal ge vaccin. Även i Sverige vill farmaceuter börja vaccinera. År 2020, under pandemin, föreslog Sveriges farmaceuter och Sveriges apoteksförening att reglerna borde ändras.

Farmaceuter på apotek bör får ge covidvaccination framhöll de i ett brev till socialministern, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

– Apotek är ofta belägna på platser som många människor har lätt att ta sig till och har generösa öppettider. Många olika vaccinationspunkter i bra lägen innebär att risken för trängsel minskar, sa Johan Waller då, vd i Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Går att vaccinera sig på svenska apotek

Sveriges apoteksförening driver fortfarande frågan om att farmaceuter borde få vaccinera, som en del i utvecklingen av farmaceutiska tjänster.

Det går att vaccinera sig på många svenska apotek redan idag. Men då sköts vaccinationerna inte i apotekets regi och det är inte apotekspersonal som vaccinerar.

Istället är det sjukvårdsföretag som sköter vaccinationerna i anslutning till, eller i apotekens lokaler. Det är legitimerade sjuksköterskor eller läkare som ger vaccinationerna.

Vill få mpox-vaccinet godkänt för tonåringar

Helene Wallskär
-
0
Vill få mpox-vaccinet godkänt för tonåringar

Mpox-vaccinet Imvanex ger lika bra immunsvar hos barn och ungdomar i åldrarna 12-17 år som hos vuxna. Även säkerhetsprofilen är densamma. Detta enligt nya data från det danska läkemedelsföretaget Bavarian nordic. Företaget har lämnat in de nya resultaten till EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Det handlar, enligt ett pressmeddelande från företaget, om preliminära data från en pågående klinisk studie. Med dessa backar bolaget upp en begäran om att utvidga EU-godkännandet av Imvanex till att omfatta den aktuella åldersgruppen.

Ökar produktion av mpox-vaccinet

I förra veckan utropade Världshälsoorganisationen, WHO, mpox-utbrottet i Demokratiska republiken Kongo och andra afrikanska länder till ett internationellt hälsonödläge. En ny farligare mpox-variant, klad Ib, gör läget extra kritiskt.

Dagen därpå meddelande den svenska Folkhälsomyndigheten att ett fall av den nya farligare mpox-varianten upptäckts i Sverige. Det är det första konstaterade fallet av denna virusvariant utanför Afrika.

På lördagen meddelade företaget Bavarian nordic att det kommer att skala upp sin vaccinproduktion och samarbeta med de drabbade länderna i Afrika för att de ska få tillgång till vaccin. Något som de hittills inte haft.

Barn och tonåringar särskilt utsatta

På marknaden finns även ett annat mpox-vaccin som främst används i Japan, men Bavarian nordics Imvanex är det enda godkända mpox-vaccinet i EU och USA. I USA, där samma vaccin heter Jynneos, får det även ges till ungdomar. Men godkännandet i EU gäller däremot bara vuxna från 18 år.

Utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo och dess grannländer visar att barn och ungdomar är extra sårbara för mpox klad Ib. FN:s barnskyddsorgan Unicef presenterar siffror som visar att över hälften av de närmare 16 000 konstaterat smittade i Demokratiska republiken Kongo hittills i år är barn.

Sammanlagt har 548 av dessa drabbade dött och 463 av de döda var barn.

– Barn och ungdomar är särskilt utsatta för mpox under det pågående utbrottet i Afrika vilket visar hur viktigt det är att bredda tillgängligheten till vacciner och terapier till denna sårbara grupp, säger Paul Chaplin, chef på Bavarian nordic i ett pressuttalande.

Planerar studie från 2 års ålder

De preliminära resultat som företaget nu skickar in till EMA kommer från en pågående studie i USA. Där ingår 315 barn och ungdomar i åldrarna 12-17 år. Liksom de vuxna i studien fick de två doser av mpox-vaccinet.

De yngres immunsvar och biverkningsprofil överensstämde med resultaten hos de vuxna.

Bavarian nordic planerar även en studie av immunsvar och säkerhet för Imvancex i åldrarna 2-12 år. Den studien är tänkt att genomföras i Demokratiska republiken Kongo med start senare i år.

Redaktionen poddar om heta läkemedelsnyheter

Anna Bäsén
-
0
Redaktionen poddar om heta läkemedelsnyheter


 

Vi har haft en het sommar. Och då talar jag inte om vädret utan om hur det sett ut på nyhetsfronten.

Journalister och andra brukar säga att det är ”sommartorka” när det gäller bristen på nyhetshändelser semestertid.

Men så har det verkligen inte varit i år! Åtminstone inte när det handlar om läkemedel och hälso- och sjukvård.

Läkemedelspodden tar sommaruppehåll

Det har kommit väldigt många spännande nyheter under perioden då Läkemedelsvärlden – och Läkemedelspodden – har uppehåll för att jag och chefredaktör Helene Wallskär alls ska kunna ta någon sommarsemester.

Stängningen är nödvändig. Men samtidigt känns det lite dubbelt. Visst är det härligt med semester, men alla nyhetsjournalister vill ju vara med och rapportera när det händer något spännande.

– Det är faktiskt en smula frustrerande att vara semesterledig när nyheterna duggat ganska tätt inom vårt bevakningsområde, konstaterar chefredaktör Helene Wallskär i nya avsnittet av Läkemedelspodden.

Läkemedelspodden om sommarens nyheter

Därför kunde vi på Läkemedelsvärldens redaktion helt enkelt inte hålla oss från att göra ett avsnitt av Läkemedelspodden där vi fångar upp några av sommarens nyheter som vi tycker är mest spännande. Vi klurar också lite framåt på vad de här händelserna kan få för konsekvenser i höst.

Chefredaktör Helene var exempelvis tvungen att, mitt under en semestertur på väg med bilen ner till Skåne, köra av vid en rastplats och stanna bilen för att uppdatera sig på nyheterna.

Då hade europeiska läkemedelsmyndighetens EMA:s rådgivande kommitté CHMP kommit med ett negativt beslut om det svenskutvecklade alzheimerläkemedlet lekanemab.

– Jag hajade till, säger hon.

Det här håller vi koll på i höst

För till skillnad från amerikanska hälsomyndigheten FDA och flera andra hälsomyndigheter runt om i världen säger alltså EMA nej till lekanemab, eller Lequembi, som varumärkesnamnet är.

Beslutet får konsekvenser och väcker upprörda känslor både inom professionen och bland patienter och deras anhöriga, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterat om.

– Det tycks som att EMA, eller CHMP, anser att biverkningsrisken väger tyngre (än nyttan). Det är i alla fall min bild, säger Helene Wallskär i podden.

Men än är inte sista ordet sagt. För läkemedelsbolaget som marknadsför Lequembi kräver att man omprövar beslutet. Och det ska vi på Läkemedelsvärlden förstås hålla koll på i höst, intygar hon.

Priser på TBE-vaccination på tapeten

Själv har jag blivit uppringd under semestern av journalister som vill prata om enkäten om priserna på TBE-vaccination som Läkemedelsvärlden publicerade i mars. Många av landets nationella och lokala medier uppmärksammar resultatet av enkäten.

Läkemedelsvärldens kartläggning visar att prisskillnaderna mellan regionerna är mycket stora. I de billigaste regionerna kostar det under 2500 kronor att grundvaccinera sig för en familj som består av två vuxna och två barn. I den dyraste regionen kostar det mer än det dubbla, nästan 6500 kronor.

Under sommaren har man debatterat den här ojämlikheten i insändare och på ledarsidor. Vi pratar om hur det här kan tänkas utveckla sig framöver och om vilka regioner som är i startgroparna för att börja erbjuda gratis TBE-vaccin.

Heta stolen i Läkemedelspodden

Vi pratar också om det ska gå med målet att utplåna livmoderhalscancer med HPV-vaccin till år 2027.

Sen kan vi inte låta bli att ta upp ruljansen på viktiga maktpositioner inom myndighetsvärlden och hälso- och sjukvården.

Det har varit rena rama ”Heta stolen”, om du minns den gamla leken. Inte minst på generaldirektörsposterna.

Vi kan heller förstås inte låta bli att ta upp sommarvågen av covid-19 – och hur det blir med vaccinationerna i höst.

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt i spelaren här ovan. Du hittar även Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Svenska mpox-fallet hamnade i världens fokus

Helene Wallskär
-
0
Svenska mpox-fallet hamnade i världens fokus

Det nya svenska mpox-fallet som regeringen och Folkhälsomyndigheten i går höll snabbinkallad presskonferens om, väcker stor internationell uppmärksamhet. Orsaken är att det handlar om det första konstaterade fallet utanför Afrika av den farligare mpox-varianten klad Ib.

Varianten är mer smittsam och kan ge allvarligare sjukdom än klad II, som sedan tidigare sprids i bland annat Sverige och övriga Europa.

Händelserika dagar

På onsdagen förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, som Läkemedelsvärlden rapporterade, utbrottet av klad I som ett internationellt hälsonödläge. Då var det känt att klad I spridit sig till en rad andra afrikanska länder än Demokratiska republiken Kongo, där allt verkar ha börjat.

Sent dagen därpå kallade den svenska socialministern Jakob Forssmed (KD) till pressträff tillsammans med Folkhälsomyndigheten. De presenterade den nyhet om det svenska mpox-fallet som sedan snabbt spred sig över världen.

En person i Stockholmsområdet har visat sig vara smittad av den farligare mpox-varianten efter resa till områden i Afrika där utbrottet av klad I pågår. Personen har fått vård och information om de förhållningsregler som gäller för att hindra fortsatt smittspridning.

Experter om det svenska mpox-fallet

En av de många internationella medier som rapporterar om det svenska mpox-fallet är The Guardian. Där intervjuas folkhälsoexperten Lawrence Gostin, vid Georgetown law university centre, Washington, USA.

– Ett fall på den europeiska kontinenten kan leda till snabb internationell spridning, säger han till The Guardian.

– Ett fall i Sverige innebär sannolikt att det finns dussintals oupptäckta fall i Europa.

Väntar sig fler fall utanför Afrika

En annan expert som uttalar sig om det svenska fallet i The Guaridan är doktor Brian Ferguson, University of Cambridge, Storbritannien.

– Det kommer troligen att komma mer här och i andra delar av världen eftersom det för närvarande inte finns några mekanismer på plats för att stoppa importerade fall av mpox, säger han.

Även BBC intervjuar forskare som är oroade över betydelsen av det första konstaterade fallet utanför Afrika. Brittiska Pirbright institute arbetar med forskning om och prevention av virussjukdomar. Där finns forskaren Jonas Albarnaz som är expert på poxvirus, den virusfamilj som mpox-viruset tillhör.

Jonas Albarnaz säger till BBC att det svenska mpox-fallet är oroande eftersom det betyder att spridningen ”kan vara större än vi visste i går.”

Sverige har tillgång till vaccin

För den svenska befolkningens del innebär det nya mpox-fallet inga förändrade risker, enligt Folkhälsomyndigheten.

”Sverige har en beredskap för att diagnosticera, isolera och vårda personer med mpox på ett säkert sätt. Att en patient med mpox vårdas i landet påverkar inte risken för befolkningen i stort, en risk som den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC för närvarande bedömer som mycket låg”, skriver Folkhälsomyndigheten.

”Enstaka importfall som det nu aktuella kan dock förekomma också i fortsättningen.”

Myndigheten framhåller också att Sverige har tillgång till vaccin mot mpox och till antivirala läkemedel.

1...111213...29Sida 12 av 29