KRÖNIKA. Det är inte bara vi medicinjournalister som just nu intresserar sig för de nya fetmaläkemedlen. Också för våra kollegor på ekonomiredaktionerna verkar detta just nu vara ett särskilt spännande område att rapportera om.
Det är ofta kul och lärorikt att ta del av ekonomijournalisternas fetmabevakning eftersom de belyser ämnet ur delvis helt andra vinklar än jag själv är van vid.
Ibland kan det dock vara lite skrämmande också.
Fetmabehandling en god affärsidé
En ekonomisk kommentator som nyligen skrivit om fetmaläkemedel är Dagens nyheters Carl Johan von Seth. ”Danmark håller på att spricka av bantningspiller” lyder rubriken på artikeln (bakom betalvägg).
Han skriver om det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk. Efterfrågan på företagets diabetesläkemedel Ozempic och dess viktminskningsmedel Wegovy (båda med semaglutid) har exploderat. Det har, som även Läkemedelsvärlden rapporterat, lett till kritisk brist på framför allt Ozempic i hela världen.
För patienter och vård är detta ett allvarligt problem, men för aktörerna på aktiemarknaden är det också ett bevis för att Novo nordisk har en riktigt lönsam och lovande affärsidé.
”Aktieanalytiker har knappat in siffrorna och kastat sig över Novo Nordisk-aktien”, sammanfattar Carl Johan von Seth.
Novo nordisk och Unicef
Han berättar att Novo nordisk nu är Europas högst värderade bolag med ett börsvärde som överstiger Danmarks samlade bruttonationalprodukt. Och att bolagets försäljningsframgångar ensamma förklarar att Danmarks ekonomi går som tåget när övriga Norden kämpar med vikande tillväxt.
Ändå ganska häpnadsväckande tycker jag yrvaket, eftersom jag hittills mest fokuserat på medicinska och folkhälsomässiga aspekter av fetmaläkemedlen.
Folkhälsa intresserar sig för övrigt även det framgångsrika bolaget självt för. Detta framgår av ett aktuellt pressmeddelande där Novo nordisk kungör förlängning av ett samarbete med FN:s barnrättsorganisation Unicef.
Projektet går ut på att förebygga fetma bland barn och ungdomar i länder i Sydamerika och Sydostasien. En företagsrepresentant förklarar hur viktigt detta är eftersom utvecklingen av fetma i världen för närvarande är ohållbar och ”skapar hårt tryck på världens länder”.
Obegripligt stor marknad
Unicefsamarbetet kan ses som en del av Novo nordisks mångåriga imagebyggande som ett socialt ansvarstagande läkemedelsbolag. Företagets arbete med det som kallas CSR, Social corporate responsibility, har ofta beskrivits som en förebild för andra i branschen.
Som obotlig cyniker kan jag ändå inte låta bli att undra hur långt det kan vara lönsamt för bolaget att gå för att förhindra fetma utan läkemedel. Förmodligen har man räknat på det.
För att återvända till ekonomijournalisterna läste jag också en annan smått hisnande rapport om aktieanalytikernas starka tilltro till fetmamarknadens storlek och tillväxtpotential. Den danska ekonomijournalisten Kristian Sjøgren skriver i Dagens pharma (också den bakom betalvägg) att denna marknad är så stor ”att det kan vara svårt att förstå”.
Analytikerna tror på fortsatt fetmaökning
Enligt artikeln säljs fetmabehandling redan nu för ungefär 6,5 miljarder dollar (drygt 70 miljarder kronor) om året. Och de bedömare som citeras räknar med att den globala försäljningen kan vara uppe i 100 miljarder dollar (drygt 1 100 miljarder kronor) om året redan 2030 eller 2035.
Analytikerna räknar nämligen med att fetman i världen kommer att fortsätta öka i minst nuvarande takt. Och dessutom att en allt större andel av personer med fetma kommer att behandlas med läkemedel.
Till detta kommer att behandlingstiderna kan komma att bli betydligt längre än vad som brukar sägas, framhåller en av de citerade analytikerna. Han påpekar att behandlingstider på kanske två, tre eller fyra år skulle öka marknadens värde betydligt.
Skrämmande perspektiv
Det är här jag börjar tycka att de affärsmässiga perspektiven ändå känns lite skrämmande. Om dessa bedömare har rätt så kommer den nuvarande ökningen av fetma ju bara att få fortsätta, sannolikt bekämpad huvudsakligen med aptitdämpande läkemedel.
Förstå mig rätt; att vi börjar få tillgång till nya effektiva läkemedel som kan hjälpa människor med fetma att gå ned i vikt är ett fantastiskt framsteg. Läkemedlen kan bli en vändning i deras liv och ge stora förbättringar av hälsa och livskvalitet.
Men det finns också en massa mer att göra för att färre människor ska behöva få de här problemen. För det handlar ju ändå till stor del om vår livsstil. Främst om vad och hur vi äter och om hur mycket vi rör på oss.
Lönsamt satsa mot barnfetma
Sånt går även att påverka med olika samhällsåtgärder. Man kan ändra livsmedelslagar, använda skattepolitik, skapa tätortsmiljöer som gynnar fysisk aktivitet, göra insatser i skolor och förskolor och en massa annat.
Jag skrev nyligen om ett livsstilsprogram för att behandla barnfetma. Det gick ut på att ge föräldrarna kunskap och stöd genom en serie träffar så att de skulle kunna förändra familjens och barnets livsstil.
En studie visade att programmet hade kliniskt meningsfull effekt på barnens vikt i minst fyra år. Programmet beräknades kosta regionen 1 700 kronor per barn och år i personalkostnader.
Den här typen av vård är dåligt utbyggd i vårt land. Ändå måste den vara en mycket lönsam investering om en del av barnen slipper fetma – och inte behöver några fetmaläkemedel i framtiden.
