Annons
Home 2023

Årlig arkivering 2023

SMA-screening av alla nyfödda har startat

Helene Wallskär
-
0
SMA-screening av alla nyfödda har startat

SMA-screening av nyfödda var under diskussion i flera år innan Socialstyrelsen i början av 2023 kom med ett förslag till rekommendation.

Remissinstanserna tog emot förslaget väl. Och sedan 30 augusti gäller nu Socialstyrelsens nya föreskrifter om nyföddhetsscreening för spinal muskelatrofi, SMA. Detta innebär att SMA är en av 26 medfödda sjukdomar som ingår i det så kallade PKU-testet.

Screenar för ärftliga sjukdomar

PKU-testet är ett blodprov som sedan 1960-talet tas på alla nyfödda i vårt land. Det har fått sitt namn efter förkortningen av det engelska namnet på den första genetiska sjukdom som man började screena för, fenylketonuri.

Syftet är att hitta barn med allvarliga medfödda sjukdomar som går att behandla. Det handlar också om sjukdomar där tidig diagnos är viktig för behandlingen.

Och det är just nya behandlingar som gör att Socialstyrelsen nu inför SMA-screening. De SMA-terapier som kommit på senare år gör tidig upptäckt viktig och meningsfull.

Nya behandlingar mot SMA

Det finns en potentiellt botande behandling i form av genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek) som har införts i Sverige.

Dessutom finns bromsläkemedlen Spinraza (nusinersen) och Evrysdi (risdiplam) som kan hejda sjukdomsutvecklingen.

Spinal muskelatrofi är en allvarlig medfödd muskelsjukdom som drabbar cirka 1 per 10 000 nyfödda barn. Sjukdomen leder till att nervceller som styr skelettmuskulaturen slutar att fungera.

Barnen har inga symtom när de föds men snart börjar muskelsvagheten att öka. Utan behandling kan de svårast sjuka barnen inte lära sig att sitta, stå eller gå och sjukdomen leder i de allvarligaste fallen till för tidig död.

Vill varningsmärka epilepsi- och migränläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Vill varningsmärka epilepsi- och migränläkemedel

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté Prac, Pharmacovigilance risk assessment committee, vill nu varningsmärka epilepsi- och migränläkemedlet topiramat.

I Sverige används substansen i läkemedel mot migrän och epilepsi, exempelvis under namnen Topimax och Topimarat.

Topiramat är också godkänt i ett kombinationsläkmedel för viktminskning vid namn Qsiva (febtermin/topimarat) i en handfull EU-länder. Däribland Sverige.

EMA, däremot, har vid två tillfällen vägrat godkänna topiramat som bantningsmedel med hänvisning till hälsorisker för hjärta, psyke och fosterskador hos gravida..

Topiramat kan orsaka fosterskador

Prac är EU:s expertorgan och bedömer risker med läkemedel. Det är känt sen tidigare att topiramat kan orsaka fosterskador. Risken är två-till tre gånger högre jämfört med en referensgrupp som inte använder epilepsimedicin.

– Redan idag finns det ganska skarpa begränsningar för kvinnor som kan få barn, säger Ulla Wändel Liminga.

– Topiramat får inte användas av gravida mot migrän eller för att gå ner i vikt. Kvinnor som kan bli gravida och tar topiramat får tydlig information om att de måste använda preventivmedel, säger hon.

Ulla Wändel Liminga är vetenskaplig ledare för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket och Sveriges delegat i Prac. Hon har varit med och tagit fram de nya expertrekommendationerna.

Skärper användningen av topiramat

Topiramat får användas av kvinnor med epilepsi som kan bli gravida. Nu skärper Prac begränsningarna för att minska användningen.

– Nu inför vi ytterligare strikta rekommendationer och metoder för att sprida kunskapen om dessa i form av ett graviditetsförebyggande program. Vi inför ett omfattande riskminimeringsprogram för att skydda barnen, säger hon.

Anledningen till den nya granskningen är att forskare sett en koppling mellan topiramat och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet, vilket Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

Väger mindre vid födseln

EMA-experternas nya granskning av vetenskapen förstärker kunskapen att topiramat kan ge fosterskador. Mellan 4 och 9 av alla barn som föds av kvinnor som behandlats med topiramat för epilepsi under graviditeten drabbas. Detta jämfört med 1 till 3 av 100 barn som föds av kvinnor som inte tar sådan behandling.

Vart femte barn till kvinnor som tog topiramat under graviditeten var mindre och vägde mindre än förväntat vid födseln. Det kan jämföras med vart tjugonde barn till mammor utan epilepsi.

Kan tredubbla risken för autism

Två observationsstudier visar att medlet riskerar att ge neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barnet om mamman tagit topiramat under graviditeten för att behandla epilepsi.

Det handlade särskilt om autismspektrumstörningar, intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD, Attention deficit hyperactivity disorder.

Risken för störningar i barnens utveckling var två till tre gånger högre hos barn vars mammor tagit topiramat. Det jämfört med barn till mammor utan epilepsi och som inte tar epilepsimediciner.

Den tredje studien visade inte på någon ökad sådan risk.

– Men sammantaget med de fosterskadande effekterna anser vi det befogat med omfattande riskminimerande åtgärder, säger Ulla Wändel Liminga.

P-piller räcker inte som skydd

Alla kvinnor och flickor som tar topiramat ska informeras om risker en graviditet innebär för barnen, bland annat genom broschyrer, berättar Ulla Wändel Liminga.

Kvinnor som tar medicinen och kan bli gravida behöver skydda sig extra noga.

Så kallade säkra perioder, kondom och p-piller inte är tillräckligt pålitliga när det gäller topimarat. Exempelvis påverkar topiramat hormonerna i p-piller.

– Då är spiral eller barriärskydd i kombination med p-piller att föredra. Men det är förstås en individuell diskussion, säger Ulla Wändel Liminga.

Varning på förpackningen

Alla kvinnor som använder medlet ska också få ett kort med information om riskerna när de hämtar ut läkemedlet.

På läkemedlets ytterförpackning ska det finnas en tydlig varning. Produktinformationen ska också uppdateras.

Alternativa behandlingar ska övervägas för flickor och kvinnor som tar topimarat. Behovet av behandling med läkemedlet ska omvärderas en gång per året.

Krav på läkemedelsföretag

Expertkommittén vill också att företagen som marknadsför läkemedlet genomför en läkemedelsanvändningsstudie. De ska göra undersökningar bland personal och patienter för att följa effekterna av de nya åtgärderna.

Nu ska rekommendationerna granskas formellt i ytterligare en instans innan de träder i kraft.

Så hjälper antioxidanter cancer att sprida sig

Helene Wallskär
-
0
Så hjälper antioxidanter cancer att sprida sig

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som har publicerats i The journal of clinical investigation.

Fynden ger ytterligare belägg för tidigare forskningsresultat som tyder på att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

Antioxidanter ger nya blodkärl

Forskarna genomförde laboratoriestudier av mänskliga lungcancerceller, tumörer från djur och mänskliga tumörorganoider. Det senare är tredimensionella mikrotumörer som man skapar för forskningsändamål.

Studierna visade att tillförsel av antioxidanter som C- och E-vitamin aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl. Då får tumörerna mer näringstillförsel och kan snabbare växa och sprida sig i kroppen.

Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära samt prorektor vid Karolinska Institutet, har lett studien. Han förklarar i ett pressmeddelande att det gäller att undvika för höga doser av antioxidanter:

– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk.

Kartlagt mekanismer

Martin Bergös forskargrupp har tidigare visat att antioxidanter påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1.

Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker, vilket exempelvis sker när extra antioxidanter tillförs via kosten. Nu har forskarna gått vidare och kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.

Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1α – en mekanism vars upptäckare belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019.

Mekanismen gör att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. HIF-1α och BACH1 arbetar tillsammans i tumörerna, visar den nya forskningen.

Kan ge nya behandlingsmetoder

Forskarna menar att de nya upptäckterna kan komma till klinisk nytta för patienter.

– Det pågår en del försök med läkemedel som stryper blodkärlsnybildning, så kallade angiogeneshämmare, men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats, säger Ting Wang, doktorand i forskargruppen.

– Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer. Till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogeneshämmare än patienter med låga BACH1-nivåer,

– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer.

”Nödvändig samordnad vaccinationskampanj”

Redaktionen
-
0
”Nödvändig samordnad vaccinationskampanj”

Tidpunkten för Folkhälsomyndighetens vaccinationskampanj mot covid-19 diskuteras. Ska man ta det uppdaterade covidvaccinet direkt när det kommer eller vänta på Folkhälsomyndighetens samordnade kampanj tillsammans med influensavaccin i november?

När ska man ta det? frågar sig krönikören Britta Svensson i Aftonbladet. Virusforskaren Ali Mirazimi säger i en intervju med Läkemedelsvärlden att den som är gammal och skör inte ska låta det gå mer än sex månader mellan doserna. Oavsett Folkhälsomyndighetens kampanjstart.

Apotekaren och vaccinsamordnaren Erik Fredholm kommenterar varför han tycker Folkhälsomyndighetens samordnade vaccinationskampanj är både är välkommen och nödvändig.

Kan ge högre vaccinationstäckning

KOMMENTAR: Under hösten väntas uppdaterat covid-19 vaccin levereras till Sverige. Det skyddar mot den virusvariant som dominerar nu. Folkhälsomyndigheten kommunicerar att covid- och influensavaccin kan ges vid samma tillfälle.

En gemensam start för regionerna att vaccinera med båda vaccinerna framgår av Folkhälsomyndighetens information och sker den 7 november.

Från vården är detta ett välkommet beslut. Det skapar förutsättningar för en hög generell vaccinationstäckning i rekommenderade grupper och en effektiv arbetsinsats.

Samordnad vaccinationskampanj effektivt

Ända sedan den första vaccinationen mot covid-19 startade i december 2020 har regionerna varit vana vid snabba besked och omställningar.

Som vaccinsamordnare i region Örebro län anser jag att det är det en fördel i planeringen och genomförandet när Folkhälsomyndigheten har bra framförhållning och tydligt kommunicerar att det går att samvaccinera med influensa.

Då kan resurser användas effektivt och förutsättningarna ökas för en hög täckningsgrad, av båda vaccinerna.

Nådde WHO:s mål

Två närliggande exempel förklarar: Hösten 2021, när det snabbt beslutades om en tredje dos av covid, kunde regionerna ge vaccin mot covid och influensa samtidigt i stor utsträckning.

Det gav en hög vaccinationsgrad mot båda virusen.

För första gången kunde flera regioner nå upp till Världshälsoorganisationen WHO:s mål om 75-procentig täckning mot influensa hos individer över 65 år och vaccinet tog slut.

Uppdelad vaccinationskampanj förra året

Ett år senare koordinerades inte vaccinationskampanjerna. Covid-19-vaccin gavs i september medan influensavaccin gavs i november.

Det ledde till en minskad vaccinationsvilja, framförallt mot influensa. Samtliga regioner utom en rapporterade en minskning i antalet givna influensadoser.

För vissa var minskningen så stor som 14 procent. I rena siffror innebar det att bara för Region Örebro förblev 10 000 beställda doser oanvända.

Sköra äldre valde bort vaccin

Som vaccinationssamordnare har jag ofta kontakt med våra vaccinationsmottagningar och kommunernas ansvariga sjuksköterskor. De senare koordinerar vaccinationerna på våra särskilda boenden för äldre.

Återkopplingen var samstämmig under förra hösten. De vittnade om att det är resurseffektivt att kunna erbjuda två vaccindoser vid samma vaccinationstillfälle. Bra för brukaren, bra för personalen och enklare genomförande.

Det berättades också om en stor vaccinationströtthet hos allmänheten. Detta förstärktes av de dubbla vaccinationsperioderna. Många valde förvisso att invänta influensakampanjen för att ta båda sprutorna samtidigt.

Men många valde bort minst en vaccination. Denna inställning fanns även hos många på äldreboenden. Detta trots att det stora behovet och trots att de blev erbjudna sprutorna i sitt boende.

Kombinerade vaccinationer bättre

Inom hela vaccinationsfältet händer det nu massor. Vi har nya vacciner eller uppdaterade rekommendationer för vaccin mot kikhosta, pneumokocker, TBE och HPV och i dagarna godkändes första vaccinet mot RS-virus.

Att vi har alla dessa vacciner är fantastiskt. Men det har också ett pris. Det frestar på individernas vilja att ta alla sprutor. Det frestar också på vår primärvård och vår barn-och mödrahälsovård som får fler arbetsuppgifter.

När vi kan kombinera vaccinationer så ser vi att vaccinationsviljan ökar och vår personal används effektivt. Så även om en vaccindos ibland får vänta några veckor ser vi att det leder till en bättre täckning totalt sett.

Bra med samverkan

Under tiden vaccinationerna mot covid-19 framskridit har regionernas samverkan med Folkhälsomyndigheten utvecklats.

Vi har fortfarande avstämningar flera gånger per månad där vaccinsamordnare, smittskyddsläkare och distributionsansvariga samarbetar tillsammans med Folkhälsomyndigheten för en så bra situation som möjligt.

Många av de rekommendationer som vi ser idag har kommit ur detta samarbete där vi gemensamt har kunnat diskutera alla faktorer som påverkar. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog.

Erik Fredholm
Apotekare
Vaccinsamordnare Region Örebro Län

Covidviruset pirola sprids troligen i hela landet

Anna Bäsén
-
0
Covidviruset pirola sprids troligen i hela landet

Som väntat finns nu covidviruset pirola, eller BA.2.86 som är den formella beteckningen på viruset, i Sverige. Det bekräftar Folkhälsomyndigheten.

Att viruset skulle hitta hit för eller senare är något experterna räknat med, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Kraftigt muterad virusvariant

Både internationella och nationella myndigheter som Världshälsoorganisationen WHO och Folkhälsomyndigheten håller ett extra öga på pirola/BA.2.86.

Orsaken är att viruset är så förändrat jämfört med tidigare omikronvarianter.

Covidviruset pirola har många nya mutationer, 36 fler, än den stam som cirkulerar mest i Sverige.

Uppmärksamheten kring pirola beror på de många mutationerna. Diskussionen handlar bland annat om förändringarna gör viruset mer smittsamt.

Experterna vet ännu inte om pirola lättare tar sig igenom immunförsvaret, trots vaccination eller tidigare infektion.

Fem fall av covidviruset pirola i augusti

Läkemedelsvärlden ställde fem frågor till Folkhälsomyndighetens utredare Emmi Andersson.

Hur många fall rör det sig om?

– Inom Folkhälsomyndighetens övervakningsprogram för SARS-CoV-2 har hittills fem fall av virusvarianten BA.2.86 (inofficiellt kallad pirola) påvisats i prover tagna under augusti.

Enligt myndighetens utredare har de inte fått in några nya pirolafall under fredagen.

Låg spridning av covidviruset pirola

Vilka regioner rör det sig om?

– Proverna som samlas in kommer från hela landet och hittills har fynden gjorts i tre regioner i olika delar av landet, Västmanland, Västernorrland och Stockholm, vilket talar för att spridning på låg nivå förekommer nationellt.

Hur ser ni på den nya varianten?

– Mycket är osäkert kring egenskaperna hos BA.2.86 men hittills finns inget som talar för att varianten ger en annorlunda eller allvarligare sjukdomsbild än andra undervarianter inom mikron.

– Huruvida varianten kommer att ha en fördel gentemot andra nu cirkulerande varianter och därmed få större spridning är också oklart än så länge. Studier pågår av olika forskargrupper kring virusets egenskaper, men data är ännu begränsade.

Vaccinerna skyddar mot svår sjukdom

Skyddar de nuvarande och de uppdaterade vaccinerna mot pirola?

– Från det kunskapsläge som finns idag bedömer Folkhälsomyndigheten att de nuvarande och kommande vaccinerna ger skydd mot allvarlig sjukdom och död även för BA.2.86.

Kommer ni att ändra era planer, exempelvis vad gäller vaccinationskampanjen?

– Inga förändringar i planeringen för vaccinationsinsatsen planeras. Folkhälsomyndigheten följer kunskapsläget och det epidemiologiska läget noga för att kunna anpassa åtgärder och rekommendationer vid behov.

Thony Björk tar plats i Läkemedelsverkets styrelse

Helene Wallskär
-
0
Thony Björk tar plats i Läkemedelsverkets styrelse

Regeringen har utsett Thony Björk till ny ledamot i styrelsen för Läkemedelsverket. Han är förordnad till styrelsen från och med 24 augusti i år till och med 31 augusti 2026.

Thony Björk, 67 år, är apotekare med både lång och bred erfarenhet från olika delar av läkemedelsområdet. Under åren 1995-2015 hade han olika ledande befattningar, bland annat som informationsdirektör, inom Apoteket AB.

Innan dess var han vice vd hos Apotekarsocieteten, där han i dag fortfarande är ideellt aktiv.

Han har också bland annat varit ordförande i fackförbundet Sveriges farmaceuter och haft ledande poster inom den internationella farmaceutorganisationen FIP.

På senare år har han varit verksam som sakkunnig i läkemedelsfrågor i intresseorganisationen SPF seniorerna.

Vid Läkemedelsverket har han tidigare varit med i patient- och konsumentrådet.

– Jag ser fram emot att, både inom styrelsen och till generaldirektören, bidra med min kunskap och mångåriga erfarenhet från läkemedels- och apoteksområdet, säger Thony Björk i ett pressmeddelande.

– Läkemedelsverket har ett viktigt uppdrag att säkerställa tillgång till säkra och effektiva läkemedel och medicinsktekniska produkter, till både sjukvård och patienter. Därför är det här ett uppdrag jag tar på stort allvar,

Läkemedelsverket leds sedan 2018 av en styrelse som tillsätts av regeringen. Generaldirektören är myndighetens chef och ansvarig för den löpande verksamheten.

Hopp om behandling mot snabbt dödlig barncancer

Anna Bäsén
-
0
Hopp om behandling mot snabbt dödlig barncancer

I höst går Sverige med i en internationell forskningssatsning av en ny behandling mot dödlig barncancer. Norge och Danmark är redan med.

Satsningen ska ta fram ny behandling mot en cancerform som kallas atypisk teratoid rabdoid, förkortat ATRT.

Ovanlig snabb dödlig barncancer

Det är en ovanlig och snabbväxande hjärntumör som främst drabbar barn.

– Dödligheten är 100-procentig utan behandling. Vi behandlar ju, men trots det har sjukdomen dålig prognos, berättar Britt-Marie Frost, cancerforskare, överläkare och forskningschef på Barncancerfonden.

Vill minska dödlig barncancer

Nu satsar Barncancerfonden 400 000 kronor på att Karolinska universitetssjukhuset startar en studie i höst.

När studien är igång får den sannolikt fortsatta medel.

– Barncancerfonden har ambitionen att öka barns överlevnad och minska biverkningarna, berättar Britt-Marie Frost.

Svårbehandlad barncancer

Forskningen har kommit långt när det gäller många barncancerformer.

Men fortfarande finns det vissa former av svårbehandlad dödlig barncancer.

– Det här är en av dem. Det är därför vi tycker att den här forskningen är så viktig att satsa på. Sverige måste vara en del av den internationella forskningen, säger Britt-Marie Frost.

Läkemedel i stället för strålning

Ett mål med studien är att se om strålning, som kan ge svåra biverkningar, kan ersättas med intensivare läkemedelsbehandling.

Forskarna ska prova att trippla behandlingen med högdoscytostatika. I stället för ett slags cytostatika i hög dos ska barnen få tre olika cytostatika i hög dos.

– Det är viktigt att förstå att barnen som överlever ändå inte blir helt återställda. De får ofta komplikationer både av tumören och av strålbehandlingen, säger Britt-Marie Frost.

– Barn ska, efter behandling, leva ett långt liv och vi satsar mycket på forskning som handlar om att minska komplikationerna av de tuffa behandlingarna, säger Britt-Marie Frost.

Vanligt dö tio månader efter diagnos

ATRT är medfött och drabbar nästan bara barn. De flesta, 70 procent, diagnosticeras före tre års ålder.

Ofta upptäcks hjärntumören ännu tidigare, runt ett års ålder, berättar Britt-Marie Frost.

I en tidigare amerikansk långtidsstudie, publicerad 2012, följdes 144 personer i 36 år. Vanligast var att få diagnosen just omkring ett års ålder.

Medelöverlevnaden efter diagnos var bara tio månader.

Det görs framsteg

Kirurgi, cytostatika och strålning är behandlingar som används idag.

Vad läkarna väljer att använda beror bland annat på barnets ålder och var tumören sitter.

Behandlingen går framåt. Om tumörens är placerad så att det går att operera bort den är prognosen bättre.

Strålbehandling av äldre barn är hoppfullt. Idag strålbehandlas allt yngre barn, från tre års ålder och uppåt.

Är farligare för spädbarn

Men strålning är inte lämpligt för spädbarn, ett år eller yngre.

Det är en anledning till att de allra minsta har större risk att återfalla i sjukdomen och dö.

– Deras hjärnor är så omogna, så tidigt i sin utveckling. De har hög risk att få stora skador av strålbehandling, säger Britt-Marie Frost.

Alla spädbarn får trippelhögdos

I den nya studien får alla spädbarn, ett år eller yngre, högdosbehandling med tre olika cytostatika.

Behandlingen har redan, i annan forskning, visat sig kunna ge bättre överlevnad och mindre biverkningar än strålning.

– Tidigare har barn under ett år endast fått cytostatika, men nu börjar vi ge alla trippelhögdos, alla får från och med nu en intensifierad behandling, berättar den svenska studieledaren Kleopatra Georgantzi i ett pressmeddelande.

Kleopatra Georgantzi är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, forskare på Karolinska institutet och prövningsenheten Hope.

Hoppas på färre biverkningar

De äldre barnen mellan 12 och 35 månader slumpas till att få endera strålbehandling eller trippel högdosbehandling med cytostatika.

Målet är att undersöka om effekten på cancern är lika stor med cytostatika och om risken för svåra biverkningar minskar.

– Det betyder att vi kommer att undersöka och jämföra effekterna av att vi ersätter strålning av hjärnan, som vi vet kan ge kognitiva biverkningar, men även problem med syn eller hörsel, med en trippel högdos av cytostatika, säger Kleopatra Georgantzi i pressmeddelandet.

Två svenska barn drabbas varje år

Det är svårt att forska fram nya behandlingar av den här typen av ovanlig men extremt allvarlig barncancer. En viktig orsak är att antalet fall är så litet.

I Sverige drabbas ungefär två barn om året.

Därför är sådana här internationella studiesamarbeten, då patienter från många olika länder är med, så viktiga.

Tuff men värdefull behandling

Både strålning och trippelhögdos cytostatika är tuffa och jobbiga behandlingar att genomgå.

– Det är klart det är en etisk fråga. Men alternativet för de här barnen är värre, säger Britt-Marie Frost.

Sådana här studier är tidskrävande.

Att se om överlevnaden förbättras kan gå ganska fort. Hjärntumören är dödlig så snabbt.

Däremot är det svårare att fastställa om trippelbehandlingen minskar de långsiktiga biverkningarna. Det tar åtminstone tio år innan det går att se om barnen som överlever fungerar bättre kognitivt, påpekar Britt-Marie Frost.

När når skydd mot RSV barn i Sverige?

Helene Wallskär
-
0
När når skydd mot RSV barn i Sverige?

Ett nytt läkemedel och ett nytt vaccin ökar möjligheterna att ge spädbarn skydd mot RS-virus, respiratoriskt syncytialvirus, RSV.

Men det är osäkert vilken tillgång svenska spädbarn kommer att få till vaccinet och det skyddande läkemedlet inför den RSV-säsong som är i antågande i höst eller vinter.

När det gäller läkemedlet, den monoklonala antikroppen Beyfortus (nirsevimab), inväntar regionerna nationella rekommendationer innan de inleder en eventuell upphandling.

När det gäller vaccinet kommer tillverkaren att erbjuda det till den svenska marknaden i höst. Men det återstår att se vilka vårdaktörer som köper in det, och de som vaccinerar sig kommer att få betala själva.

Ny antikropp ger skydd mot RSV

Antikroppsläkemedlet Beyfortus blev godkänt i EU för knappt ett år sedan för att ge spädbarn skydd mot RS-virus under deras första RSV-säsong. Viruset kan ge svåra luftvägsinfektioner hos en del barn, och även hos äldre personer, och har de två senaste vintrarna haft en intensiv spridning.

Till skillnad från det äldre antikroppsläkemedlet Synagis (palivizumab) är Beyfortus godkänt för alla spädbarn och inte enbart för vissa riskgrupper.

En annan skillnad är att Beyfortus ges som en injektion vid ett enda tillfälle inför säsongen. Detta medan palivizumab kräver en ny injektion varje månad medan RSV-spridning pågår, och bland annat därför bara ges till de allra mest sårbara för tidigt födda barnen.

Olika roller kan ge olika rekommendationer

Regionerna i Sverige väntar nu på nationella rekommendationer om Beyfortus innan de köper in läkemedlet.

Sådana är på väg från både NT-rådet och Läkemedelsverket. NT-rådet är regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier. Rekommendationen därifrån och den från Läkemedelsverket kan komma att se delvis olika ut, eftersom de utgår från olika uppdrag.

Vägledning från Läkemedelsverket i höst

Läkemedelsverket har påbörjat arbetet med att uppdatera sina behandlingsrekommendationer för RSV med hjälp av en expertgrupp.

Detta är ett tidskrävande arbete. Den fullständiga revideringen kommer inte att vara klar förrän senvåren 2024, enligt utredaren och projektledaren Elin Kimland.

Därför tar Läkemedelsverket också fram ett särskilt dokument inför RSV-säsongen 2023-2024. Det blir ett utlåtande från myndigheten om läkemedelsprofylax av RSV hos barn som kommer att innefatta bedömning av Beyfortus.

– För att kunna ge vården vägledning redan inför den kommande säsongen arbetar vi stegvis i samverkan med barnläkare och Folkhälsomyndigheten, förklarar Elin Kimland.

– Första steget är att ta fram ett utlåtande som omfattar Folkhälsomyndighetens genomgång av riskgrupper samt val av profylax mot RSV-infektion hos barn. Enligt planerna ska det vara klart i slutet av september.

Vilka ska få skydd mot RSV?

Parallellt med Läkemedelsverkets process sker utvärderingen av Beyfortus hos NT-rådet. NT-rådets uppdrag är att ge regionerna en rekommendation om införande av läkemedlet.

I rekommendationen kommer rådet att ta hänsyn till hälsoekonomi, till skillnad från Läkemedelsverket som inte ska ta med ekonomiska aspekter i sina bedömningar.

Flera frågor väntar på svar från NT-rådet:

Ska vården börja ge antikroppsläkemedlet till spädbarn? Ska alla barn i en viss ålder få det i så fall eller bara vissa grupper?

TLV utvärderar hälsoekonomin

NT-rådets ordförande Gerd Lärfars förklarar i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden att analysen fortfarande pågår. Hon berättar också att de olika myndigheter som nu arbetar med RSV håller varandra uppdaterade.

”Vi har ju lite olika roller när det gäller nya läkemedel men det är viktigt att vi stämmer av respektive processer och samordnar oss vilket också sker”, skriver hon.

NT-rådet har även beställt en hälsoekonomisk utvärdering av Beyfortus från Tandsvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och denna pågår.

Andra länder har bestämt sig

Under tiden som regionerna och vården väntar på NT-rådets och Läkemedelsverkets rekommendationer har en del andra länder kommit längre i sina beslutsprocesser. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for disease control and prevention) kom till exempel nyligen med sin rekommendation.

CDC rekommenderar Beyfortus för alla spädbarn under åtta månader inför deras första RSV-säsong, samt för barn med förhöjd risk för allvarlig sjukdom ända upp till 19 månaders ålder.

Frågan är hur den globala tillgången på läkemedlet kommer att se ut inför denna säsongsstart om även Sverige så småningom vill börja köpa in läkemedlet.

Stor global efterfrågan

Beyfortus är framtaget av Astrazeneca men marknadsförs av Sanofi.

– Vid en positiv rekommendation kommer vi på Sanofi göra vårt yttersta för att få Beyfortus till Sverige så fort som det är möjligt, givet en stor global efterfrågan, svarar Sanofis Sverigechef Per Öhlén.

– Stora länder som USA, Frankrike och Spanien har rekommendationer på plats och har därför redan köpt in doser av Beyfortus för att skydda alla barn mot RS-virus.

Nytt vaccin ger skydd mot RSV

Förutom antikroppsbehandlingen Beyfortus har det nu kommit ytterligare en ny möjlighet att ge spädbarn skydd mot RSV. Det är vaccinet Abrysvo som EU-kommissionen nyligen godkände efter en positiv rekommendation från EMA.

Abrysvo är godkänt att ge både till personer från 60 år och uppåt och till gravida kvinnor i graviditetsvecka 24-36.

Genom att vaccinera gravida kan man skydda barnet efter födseln och ett halvår framåt. Vaccinet ger upphov till antikroppar hos den gravida kvinnan som via moderkakan förs över till barnet. Metoden kallas maternell vaccination.

Kommer till Sverige i höst

Abrysvo marknadsförs av läkemedelsföretaget Pfizer. Enligt Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige, kommer Abrysvo att finnas i Sverige från och med slutet av oktober.

– Jag vill inte kommentera vilken volym det rör sig om. Men vi gör vaccinet tillgängligt för den svenska marknaden och hoppas att det kommer att komma till användning redan inför den kommande RSV-säsongen, säger han.

– Det kommer att finnas att beställa för alla som vill, såväl privata vaccinatörer som den offentliga vården.

– Eftersom det ännu inte finns någon nationell rekommendation eller offentlig finansiering på plats, kommer de flesta som vill ta vaccinet sannolikt att få betala själva nu i början.

Folkhälsomyndigheten har pågående arbete

Det är Folkhälsomyndigheten som beslutar om nationella vaccinrekommendationer och vaccinationsprogram i Sverige. Myndigheten bekräftar via sin presstjänst att den har ett pågående arbete om RSV, men avböjer att för närvarande kommentera ytterligare.

Om ett vaccin ingår i ett vaccinationsprogram är regioner och kommuner skyldiga att erbjuda sina invånare och det ska vara gratis att vaccinera sig för den enskilde.

Vaccinrekommendationer är inte lika bindande utan mer en vägledning för kommuner och regioner. De beslutar själva om de ska följa dem eller ej och om eventuella avgifter för patienterna.

Hoppas att nationellt beslut kommer

Men både privata vaccinatörer och den offentliga vården erbjuder även andra vacciner än de som liksom det nya RSV-vaccinet ligger utanför både vaccinationsprogram och nationella rekommendationer.

Så det finns möjlighet att Abrysvo börjar användas i Sverige i höst.

Andreas Palmborg på Pfizer hoppas dock att det längre fram ska komma nationella beslut angående RSV-vaccinet och att regionerna ska bestämma sig för att använda det och finansiera det.

– För att tillgången ska bli jämlik behöver man också bygga en struktur för vaccineringen som gör det enkelt för gravida kvinnor att välja att vaccinera sig, till exempel inom mödrahälsovården.

”Välkommet med bättre RSV-skydd för spädbarn”

Helene Wallskär
-
0
”Välkommet med bättre RSV-skydd för spädbarn”

Läkaren och barninfektionsspecialisten Lars Navér är glad över att det nu kommer möjligheter att förebygga RSV-infektion.

Både ett antikroppsläkemedel och ett vaccin mot respiratoriskt syncytialvirus, RSV, är godkända. I en annan artikel berättar Läkemedelsvärlden mer om dem och undersöker när de kan komma att få bredare användning i Sverige.

Viktigt minska RSV-smitta

Lars Navér framhåller att det vore ett viktigt framsteg att kunna minska antalet RSV-infektioner hos spädbarn.

– Det är ovanligt att RS-virus orsakar dödsfall. Men det är en mycket vanlig infektionssjukdom hos yngre barn och ett stort bekymmer, säger han.

Lars Navér är forskare vid Karolinska institutet, docent i pediatrik och verksamhetschef inom nyföddhetsvården vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Många negativa effekter av RSV

Han är också en av de experter som bidrar med kunskap och erfarenhet i bland andra Läkemedelsverkets arbete med kommande behandlingsråd om RSV.

Han är noga med att inte avslöja något om vilka de kommande slutsatserna av detta arbete kan bli. Men framhåller att RSV-infektioner hos barn inte bara orsakar sjukdom, oro och inkomstbortfall i familjer, utan även samhällskostnader i form av vårdkostnader och ersättning för vård av sjukt barn.

– Dessutom kan det stora antalet inläggningar på barnsjukhusen tränga undan annan, planerad, barnsjukvård. Det finns alltså många skäl till att alla preparat som kan minska antalet fall och behovet av sjukhusinläggning är välkomna, säger han.

Lars Navér påpekar dock att såväl antikroppsläkemedlet som vaccinet mot RSV kräver att man bygger upp en vårdorganisation för att kunna ge dem i större skala.

– Man behöver ha en plan för detta och jag tror inte att någon ännu riktigt har det, säger han.

Två intensiva RSV-säsonger

Den senaste RSV-säsongen, säsongen 2022-2023, startade i början av november. Det är tidigare än vad som var vanligt före covid-19-pandemin. Under säsongen rapporterades 15 439 laboratorieverifierade fall, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

Sammanlagt 270 RSV-patienter behövde under säsongen vård inom intensivvården vid totalt 297 vårdtillfällen (sammanhängande vårdperioder), enligt statistik från Folkhälsomyndigheten

Vid 57 procent av dessa vårdtillfällen var intensivvårdspatienten ett barn i åldrarna 0-4 år. Inga RSV-orsakade dödsfall rapporterades.

Pandemin stökade till det

Båda de två senaste RSV-säsongerna har varit ovanligt intensiva, efter en RSV-paus i början av pandemin när så många infektioner tillfälligt försvann på grund av våra smittskyddsåtgärder.

– Före pandemin var det en väldig regelbundenhet hos RSV-epidemierna. Varannan säsong kom smittan tidigare och spridningen var kraftigare medan varannan säsong var lugnare, berättar Lars Navér.

– Mycket stökades till under pandemin och vi vet ännu inte om RSV-mönstret kommer att återgå till det som var normalt tidigare. Om det gör det så borde den säsong vi nu har framför oss kunna bli lugnare, men det återstår att se.

Malin Frenning tar över vd-posten på Rise

Helene Wallskär
-
0
Malin Frenning tar över vd-posten på Rise

Företagsledaren Malin Frenning blir ny vd vid det oberoende statliga forskningsinstitutet Rise. Den 2 oktober efterträder hon Pia Sandvik på vd-stolen.

Rise är ett statligt bolag med samhällsuppdrag. Institutet beskriver sig som ”en innovationspartner för hela samhället” som ”hjälper vi till att utveckla teknologier, produkter, tjänster och processer som bidrar till en hållbar värld och ett konkurrenskraftigt näringsliv.”

Rise driver bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt om läkemedel och medicinteknik.

Institutets nya vd Malin Frenning har i dag en hög chefspost vid ingenjörs- och designföretaget Afry. Hon har även haft en rad andra ledande befattningar inom näringsliv och offentlig sektor.

Malin Frenning har bland annat varit landstingsdirektör i Stockholm och vd för Telia Sverige. Hon har också haft styrelseuppdrag i organisationerna Svenskt näringsliv och IT & Telekomföretagen.

– Det känns fantastiskt roligt och spännande att kliva in i ett bolag där fokus ligger på hållbar tillväxt genom forskning och utveckling av hög kvalitet. RISE är en viktig och stark aktör för att säkerställa ett hållbart samhälle, säger Malin Frenning i ett pressmeddelande.

Fälls för påstående om Donaxyl till gravida

Helene Wallskär
-
0
Fälls för påstående om Donaxyl till gravida

Läkemedelsföretaget Campus pharma AB marknadsför det receptfria läkemedlet Donaxyl (dekvalinium). Det är ett bakteriedödande läkemedel i form av vaginaltabletter som ska användas mot bakteriell slidkatarr, vaginos.

I reklamutskick till vården om Donaxyl skrev företaget ”Kan användas under graviditet och amning”.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, anser dock att detta påstående är ”förenklat och vilseledande”. I sin anmärkning till Campus pharma framhåller IGN att påståendet inte stämmer med det som står i läkemedlets produktresumé.

Inga djurstudier av Donaxyl

Produktresumén sammanställer kunskapen om ett läkemedel. Detta dokument ska enligt läkemedelsbranschens etiska regelverk vara grunden för information och reklam om läkemedlet.

I produktresumén för Donaxyl står att läkemedlet enbart bör användas under graviditet om tydligt behov föreligger. Det står vidare att begränsade data från fyra kliniska studier av totalt 181 gravida patienter inte visade på någon påverkan på barnet.

Samt att det inte gjorts några djurstudier om eventuella negativa effekter för foster. Detta eftersom läkemedlet inte tas upp så mycket i kroppen när det tas som vaginaltablett.

Menar att Donaxyl är säkert

I sitt svaromål håller företaget inte alls med IGN. Campus pharma framhåller i stället att både kliniska studier och klinisk erfarenhet visar att Donaxylbehandling under graviditet är säker för barnet.

Företaget uppskattar att minst 1,1 miljoner gravida kvinnor har använt läkemedlet efter att det blev godkänt. Inga biverkningar som gäller barnet har enligt svaromålet rapporterats.

Dessutom framhåller företaget att Donaxyl enligt texten i Fass tillhör graviditetskategori A.

I denna kategori finns ”Läkemedel som kan förmodas ha intagits av ett betydande antal gravida kvinnor och kvinnor i fertil ålder utan att man hittills noterat någon form av säkerställd störning i reproduktionsprocessen som ökad missbildningsfrekvens eller annan ogynnsam fosterpåverkan.”

Ska betala straffavgift

Trots företagets invändningar håller IGN fast vid sin bedömning att reklampåståendet är förenklat och vilseledande i relation till produktresumén. Företaget ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Räkna med att covidviruset pirola kommer hit

Anna Bäsén
-
0
Räkna med att covidviruset pirola kommer hit

Det nya mycket muterade covidviruset pirola BA.2.86 väcker viss oro hos hälsomyndigheter och forskare.

Världshälsoorganisationen WHO har omikronvarianten BA.2.86 under särskild övervakning, VUM, variants under monitoring.

Även svenska Folkhälsomyndigheten uppger att den har extra observans på BA.2.86 både globalt och nationellt.

Mutationen har fått smeknamnet pirola i media, en förklaring är att pi and rho kommer efter omikron i det grekiska alfabetet. En av Jupiters asteroider har samma namn.

WHO namnger bara varianter av särskild betydelse. På nästa sådan blir det logiska namnet pi.

Har 36 nya mutationer

Orsaken till uppmärksamheten är att pirola har ovanligt många mutationer i spikeproteinet.

Spikeproteinet hjälper viruset ta sig in i cellerna.

Covidviruset pirola har 36 mutationer jämfört med omikronvariant XBB1.5.

Den senare är vanligast i Sverige just nu, enligt ECDC.

Virusforskaren svarar

Ali Mirazimi är ledande virusforskare vid Karolinska institutet, KI, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Läkemedelsvärlden ringde och ställde fem frågor om pirola.

Kommer vi att få pirola till Sverige?

– Än så länge har smittan inte hittats här. Vi kan nog räkna med att pirola tar sig hit också. Den finns redan i flera länder, som Danmark, Storbritannien, Island och USA. Men man kan aldrig vara säker. Med det sagt vet vi inte hur utbrett viruset blir. Det är andra faktorer som påverkar.

Hur farligt är pirola?

– Det vet vi inte ännu. Ännu finns det inget som tyder på att den ger allvarligare sjukdom. Men vi ska komma ihåg antalet fall är få, än så länge.

Varför är finns det då sådan oro? Folkhälsomyndigheten anser att mängden mutationer kan ge pirola spridningsfördelar.

– Ja, oron är att de många mutationerna gör att den lättare ska lyckas gå förbi immunförsvaret, vare sig man är vaccinerad eller har haft infektionen tidigare. Om kroppen inte känner igen viruset sprids den lättare.

Hur utbrett kan covidviruset pirola bli? 

– Det finns så många varianter. Idag vet vi inte vilken som blir den dominerande stammen. En del dyker upp och dör ut, det beror på många olika saker.

– Om viruset gör dig jättesjuk sprids det mindre, du stannar helt enkelt hemma och smittar inte andra. Om du däremot bara blir lite sjuk är det en annan sak. Du tappar inte i aktivitet utan kan röra på dig och sprida smittan.

– Och även mild sjukdom kan bli farlig hos vissa känsliga grupper. Det är därför så viktigt att skydda de äldre. Vi måste se till att de inte missar att vaccinera sig i tid, eftersom skyddet avtar snabbare hos äldre.

Ger det uppdaterade vaccinet bättre skydd mot BA.2.86/pirola? 

– Vi vet väldigt lite om BA2.86 och därmed ännu mindre hur effektivt det nya vaccinet skyddar mot BA2.86. Men alla de tidigare vaccinerna har skyddat bra mot svår sjukdom orsakat av alla andra varianter!

Bekämpar dengue med bakteriebärande myggor

Helene Wallskär
-
0
Bekämpar dengue med bakteriebärande myggor

Bakteriebärande myggor är ett nytt vapen mot den tropiska infektionssjukdomen denguefeber. Hjälporganisationen Läkare utan gränser börjar nu använda metoden i det hårt denguedrabbade Honduras.

– Förekomsten av denguefeber är alarmerande och de preventiva åtgärder som används i dag skyddar inte tillräckligt, säger Edgard Boquin, Läkare utan gränsers projektkoordinator i Honduras i ett pressmeddelande.

Snabbt växande hälsohot

Omkring hälften av världens befolkning lever i områden med ett klimat som gynnar smittspridningen av en grupp av virus som kallas arbovirus. Tre sådana virus som smittar via myggor är dengue, zika och chikungunya.

Alla tre orsakar infektionssjukdom hos människor.

Denguefeber är ett allvarligt hälsohot i bland annat större delen av Nord- och Sydamerika. Antalet fall ökar också snabbt år för år.

Hos de flesta ger infektionen visserligen bara milda influensaliknande symtom.

Men vissa smittade kan i stället bli allvarligt sjuka och få livshotande blödningar och organskador. Spädbarn är i riskzonen för svår dengueinfektion, liksom äldre, gravida, vissa kroniskt sjuka, överviktiga och personer med ökad blödningsbenägenhet.

Behandling mot dengue saknas

Det finns vaccin mot denguefeber, men enligt Läkare utan gränser ger de inte tillräckligt skydd i de hårt drabbade länderna.

– Det finns ingen behandling mot denguefeber och de vaccin som tillverkas ger inte tillräckligt skydd mot infektion, säger Edgard Boquin.

För att förhindra denguespridning arbetar hälsomyndigheter därför med att minska stammarna av de smittspridande myggorna. Ett problem är dock att myggorna blivit resistenta mot många av de bekämpningsmedel som används.

Bakteriebärande myggor ny metod

Det är här som den nya metoden kommer in i bilden. För att bekämpa de smittspridande myggorna använder man nu andra myggor.

Metoden innebär att man släpper ut myggor som bär på bakterien wolbachia i den lokala myggpopulationen. Det leder till att en allt större andel av myggorna blir bärare av denna bakterie. Bakterien blockerar virus och gör det svårt för dem att föröka sig inne i myggorna.

På så vis blir det allt färre myggor som bär på denguevirus och andra arbovirus.

Metoden har redan prövats framgångsrikt i andra drabbade länder. Det har visat sig att denguespridningen minskar avsevärt i områden där många av myggorna bär på bakterien wolbachia.

Hoppas på permanenta lösningar

Nu börjar Läkare utan gränser därför att använda metoden i Honduras i samråd med lokala aktörer. Myggutsättningen sker framför allt i olika delar av huvudstaden Tegucigalpa.

– Det första målet är att minska dödsfall och sjukdomsfall orsakade av dengue och andra arbovirus, säger Edgard Boquin.

– På längre sikt hoppas vi att de nya metoderna kan bli permanenta lösningar för att förhindra att människor drabbas av myggburna sjukdomar. Det är dags för förändring.

Virusforskare: Covid-19 är inte säsongsbunden

Anna Bäsén
-
0
Virusforskare: Covid-19 är inte säsongsbunden

Covid-19 är inte säsongsbunden, enligt en rad forskare och experter.

Viruset muterar ständigt. Dessutom kan smittan slå till när som helst.

Många svenskar funderar nog på när de ska ta covidvaccinet.

Uppdaterade vaccin väntas i oktober. Folkhälsomyndighetens vaccinkampanj startar den 7 november.

Vissa diskuterar om myndighetens tajming är rätt.

Samordnad vaccinkampanj i november

Folkhälsomyndigheten har satt startdatum för höstens samordnade vaccinationskampanj mot covid-19 och säsongsinfluensan till den 7 november.

Myndigheten vill att regionerna erbjuder båda vaccinerna samtidigt, som Läkemedelsvärlden rapporterade om i torsdags. Men sars-cov-2 är inte bundet till vintersäsongen, till skillnad från influensaviruset.

– Man ska komma ihåg att vi har levt med influensa i hundratals år. Det här är bara den tredje höst- och vintersäsongen med covid-19 vi har framför oss. Väldigt mycket talar för att det blir ett säsongsvirus, men rent vetenskapligt kan vi inte säga det säkert än, säger Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska institutet, KI.  

Covid-19 är inte säsongsbunden

Vanlig säsongsinfluensa slår normalt hårdast under vintermånaderna med en topp i januari eller februari.

Men covidvirus förvånar. Covid-19 är inte säsongsbunden. Åtminstone finns inget tydligt mönster ännu.

– Våra kroppar är fortfarande naiva, ovana, vid viruset. Skyddet försvinner när nya varianter seglar upp, säger Ali Mirazimi.

Om du är skör, äldre och i riskgrupp och det var länge sen du vaccinerade dig, så vänta inte till november utan vaccinera dig nu, uppmanar KI-forskaren.

– Skyddet avtar snabbt, mellan sex och nio månader.

Smittan kan överraska

Baserat på det vi ser idag talar mycket för att covidsmittan kommer att bli säsongsbunden i framtiden, enligt Ali Mirazimi.

– Det kan ta tid innan vi säkert vet om sars-cov-2 är ett säsongsvirus.

– Men det finns inga garantier. Smittan kan överraska, säger han.

Covid-19 är inte säsongsbunden, även enligt WHO-experter.

”Jag ser inga tydliga säsongsvariationer för SARS-CoV-2 ännu,” skriver Kanta Subbarao, chef för Världshälsoorganisationens Collaborating Center for Reference and Research on Influenza i Australien, i ett mejl till tidningen Stat News.

Har haft olika mönster

Sars-cov-2 sprids året runt. Säsongen 2021/2022 var smittan mest intensiv under vintern i Sverige.

Spridningen drog igång på allvar sista veckan i december, visar Folkhälsomyndighetens statistik. I mitten av februari började antalet fall sjunka.

Säsongen före, 2020/2021, är annorlunda. Då hade Sverige två toppar.

Smittan nådde sin högsta topp veckan före jul 2020 och sjönk sedan. Men sen drar smittspridningen igång igen för att bli som värst i april 2021.

Kan få två covidsäsonger

Luftvägssmittor sprids som mest höst, vinter och vår.

Tiden varierar mellan olika smittor. Så även om sars-cov-2 visar sig vara ett säsongsvirus behöver det alltså inte komma samtidigt som säsongsinfluensan.

– Och om det är ett säsongsvirus är det inte säkert att det följer samma mönster som influensan. Vi kanske får två covidsäsonger, en oktober-november och en i mars-april, säger Ali Mirazimi.

Andra experter ser tecken på att smittan kan komma i vågor var femte, sjätte månad eller liknande.

Styrs av nya virusvarianter

Michael Osterholm, chef för University of Minnesotas Center for infectious disease research and policy, påpekar i Stat News att utbrott varit knutna till nya varianter.

Beta, delta och omikron orsakade utbrott vid olika tillfällen under 2021.

– Det var inte kopplat till någon form av miljöförhållanden. Och det är vad man ofta tänker på med säsongsvariationer.

Svårare planera mot covid

Säsongsbundenhet gör det enklare att skydda befolkningen. Man kan exempelvis planera innehållet i influensavaccin, förbereda vaccinationskampanjen och fördela sjukvårdsresurser.

Kommunikationen till allmänheten är också enklare. Vi är ju vana vid att influensan kommer varje vinter.

Det är svårare att planera vaccinationskampanjer mot smittor som kan få utbrott lite när som helst.

Har kampanjen rätt tajming?

Frågan många svenskar ställer sig är förstås när det är den bästa tiden att covidvaccinera sig.

De nya uppdaterade vaccinerna väntas komma i oktober.

Folkhälsomyndigheten planerar kampanjstarten senare, 7 november.

Har kampanjen rätt tajming? Startar den för sent?

– Det där är en trixig fråga. Först och främst ska man komma ihåg att det är en rekommendation till äldre och riskgrupper. Jag skulle säga att det är fråga om praktikaliteter för att få fler att vaccinera sig, säger Ali Mirazimi.

Praktiskt för vården

Personer i riskgrupper ska ändå vaccinera sig mot influensan. Det är praktiskt för sjukvården att ge två vaccin vid samma tillfälle. Det är också smidigt för individen att ta båda vaccinerna en och samma gång.

– När något försvinner glömmer människor av pandemin och går inte och vaccinerar sig. På det här sättet är det lättare att få människor att vaccinera sig.

Är Folkhälsomyndigheten för sena på bollen, som en del tycker? Ska jag gå och ta det nya vaccinet så snart det finns och inte vänta till november?

– Det går inte att ge ett 100 procentigt svar på. Det vaccin som finns idag skyddar bra mot svår sjukdom, det kommande fungerar lite bättre mot de nya varianterna. Det beror helt på vem du är.

Vissa bör inte vänta till november

En 50-åring, som annars känner sig frisk och stark, kan vänta till kampanjstarten, tycker Ali Mirazimi.

Men för den som är äldre och skör, kanske tillhör en riskgrupp, är det viktigt att inte låta det gå mer än sex månader mellan vaccineringarna. Oavsett kampanjstart.

– Skyddet avtar snabbt, mellan sex och nio månader. En äldre skör person som vaccinerade sig i januari bör gå och ta covidvaccin nu direkt och inte vänta till november. Det vaccin vi har i dag är bra. Sen kan personen fylla på med det uppdaterade vaccinet senare, säger Ali Mirazimi.

Prata med din läkare

Virusforskaren medger att budskapen kanske låter motstridiga.

Ali Mirazimi poängterar att han och Folkhälsomyndigheten har olika roller.

– Jag säger inte att Folkhälsomyndigheten gör fel. Jag svarar på dina frågor som en vetenskapsman. Myndigheten har till uppgift att skydda hela befolkningen.

Det allra viktigaste när det gäller covidvaccinering är vem du är, poängterar KI-forskaren.

– Håll dig uppdaterad om Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Rådgör med din läkare, särskilt om du är äldre eller i riskgrupp, om du är osäker på hur du ska göra, säger han.

Utökad gentestning dubblade ärftliga fall

Helene Wallskär
-
0
Utökad gentestning dubblade ärftliga fall

Svenska forskare har med intressanta resultat studerat utökad gentestning för att spåra ärftliga former av bröst- och äggstockscancer.

Forskarna tog in fler sjukdomsgener i testet än vad som är standard. Då fördubblades antalet kvinnor som visade sig ha ärftliga orsaker bakom cancersjukdomen.

Studien, som är publicerad i BMC Cancer, ger kunskap som kan användas vid individuell riskbedömning, förebyggande åtgärder och för att skräddarsy behandling.

Tester upptäcker ärftlig bröstcancer

De två sjukdomsgenerna BRCA1 och BRCA2 är sedan länge välkända cancergener. De är mutationer som ger en väsentligt ökad risk för bröst- och äggstockscancer.

I släkter där många kvinnor drabbas av dessa sjukdomar kan man misstänka att det finns genetiska orsaker. Kvinnor i sådana familjer kan då få genetisk rådgivning och testning för att se om de bär på en sjukdomsgen.

Om svaret är ja och kvinnan ännu inte insjuknat kan man sätta in förebyggande åtgärder som regelbunden uppföljning eller att operera bort bröst och/eller äggstockar.

Och om kvinnan redan drabbats kan den genetiska informationen ge underlag för val av behandling och fortsatt uppföljning.

Erbjöd utökad gentestning

Men den genetiska cancerforskningen har gjort nya framsteg.  I dag finns det förutom BRCA1 och BRCA2 ytterligare elva gener som tydligt har kunnat kopplas till en förhöjd risk för dessa två cancerformer.

Skulle man kunna upptäcka fler fall av ärftligt orsakad bröst- och äggstockscancer med utökad gentestning? Den frågan belyste forskare i den aktuella studien.

Det var en nationell forskningsstudie där landets samtliga cancergenetiska mottagningar medverkade. Under åren 2012-2018 erbjöd mottagningarna utökad gentestning till 4622 kvinnor med bröst- och/eller äggstockscancer.

Det motsvarar ungefär 85 procent av alla som utreddes för misstänkt ärftlig former av dessa sjukdomar under den perioden.

Fördubblade de ärftliga fallen

Med utökad gentestning där forskarna testade deltagarna för 13 gener i stället för två fördubblades antalet kvinnor som fick en ärftlig förklaring till cancern. De två mest välkända generna BRCA1 och BRCA2 hittades hos 8,9 procent av deltagarna.

Någon av de övriga elva cancergenerna hittades hos 8,2 procent.

Kan leda till riktad behandling

Studiens resultat har påverkat det nationella vårdprogrammet för bröstcancer och lett till att fler kvinnor erbjuds genetisk testning. Bland annat får nu alla med så kallad trippelnegativ bröstcancer ett sådant erbjudande, oavsett ålder.

– I vår studie hade drygt 27 procent av kvinnor med trippelnegativ bröstcancer en påvisbar genetisk avvikelse och just i denna grupp ser vi också ofta genetiska varianter som kan leda till riktad behandling, säger forskaren Hans Ehrencrona som ledde studien i ett pressmeddelande.

Han är docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne.

På sikt kommer sannolikt fler gener att ingå i standardtesterna. Hur många återstår att se eftersom vissa av de kända generna trots allt är mycket sällsynta.

Hoppas att fler ska ta vaccin mot covid-19 i höst

Anna Bäsén
-
0
Hoppas att fler ska ta vaccin mot covid-19 i höst

Folkhälsomyndigheten tror att fler som behöver ta vaccin mot covid-19 i höst kommer att göra det.

Detta jämfört med vårens kampanj som gav klent resultat.

– Vi ser med tillförsikt på hösten och högre vaccinationstäckning. Vi tror att höstinsatsen mot covid-19 kommer att få draghjälp eftersom den samordnas med vaccinationskampanjen mot influensa, säger Johanna Rubin, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Vårkampanjen för vaccin mot covid

I våras, från och med 1 mars, rekommenderade Folkhälsomyndigheten personer som är 80 år eller över att ta en påfyllnadsdos vaccin mot covid-19.

Anledningen till vårkampanjen är att vaccinet ger sämre effekt hos äldre och skyddseffekten avtar betydligt snabbare hos snabbare än hos yngre.

Men resultatet av kampanjen blev klent. Detta trots att myndigheten gick ut och påminde regionerna om att satsa på att vaccinera de allra äldsta.

När sommaren stod för dörren i juni hade bara hälften av denna sköra grupp tagit sin boosterdos, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Varierande täckning i regionerna

Under sommaren är det ofta svårare att få vaccinationstider, vårdpersonalen går på semester. Vissa vaccinationsmottagningar stänger helt periodvis. Andra drar ner på tiderna.

Täckningen varierade också en hel del mellan regionerna.

– En del regioner hade en mer fokuserad kampanj i mars-april, andra hade inte det. Sommaren är en mellanperiod mellan vaccinationsinsatserna. Mycket i samhället stängs ju också ned och vaccinationstiderna minskar, konstaterar Johanna Rubin.

Vaccin mot covid i höst

Nu i höst rekommenderas i princip alla som är 50 år eller över att vaccinera sig mot covid-19.

Detsamma gäller personer som är 18 år eller äldre och tillhör en riskgrupp. Det handlar exempelvis om högt blodtryck, fetma eller immunhämmande sjukdomar eller behandlingar.

Myndigheten har i samråd med regionerna startdatumet för vaccinationskampanjen till 7 november, enligt Johanna Rubin. Vaccinet mot covid-19 erbjuds då samtidigt som influensavaccinet.

Uppdaterat vaccin mot covid

De som ska ta covidsprutor i höst får rådet att vänta på de uppdaterade vaccinerna.

Nya covidvacciner väntas vara klara i oktober.

De bedöms kunna skydda mot allvarlig sjukdom och död av EG 5, eller Eris, och de andra muterade undervarianterna av omikron, vilket Läkemedelsvärlden berättade om i onsdags.

Hoppfull om samordnad kampanj

Johanna Rubin är hoppfull om att en samordnad kampanj ska ge en god vaccinationstäckning.

– Det är lättare att ge ett tydligt budskap när man har en kombinerad start. Dessutom är det ju så att riskgrupper och äldre ändå är vana att gå och ta influensavaccin, säger hon.

– Det gör det enklare både för individen och sjukvården, man besöker vården en gång och får båda vaccinationerna.

Patienten erbjuds alltså att få en spruta mot covid-19 och en mot influensa vid samma besök.

Forskarna arbetar också med att utveckla en kombinerad influensa- och covidspruta.

Oklart hur följsamma regionerna blir

Folkhälsomyndighetens tanke är alltså att både influensa- och covidkampanjerna startar den 7 november.

Men hur samordnat det verkligen blir mellan regionerna i höst är inte helt säkert.

Stockholm planerar att starta covidvaccinationerna redan i oktober, enligt Smittskydd Stockholm, och influensavaccinationerna 7 november.

Samordning ska ge skjuts

Regionerna är självstyrande och ser olika ut. De har olika lokala förutsättningar, det kan exempelvis handla om hur arbetsbördan ser ut, konstaterar Johanna Rubin.

– Det finns ett samarbete och konsensus. Men det kan finnas enstaka regionala varianter, säger hon och fortsätter:

– Folkhälsomyndigheten anser att en samordnad och gemensam vaccinationsinsats kommer att ge en bra skjuts nationellt och få större uppmärksamhet.

1...91011...27Sida 10 av 27