Annons
Home 2016

Årlig arkivering 2016

Lägre dödlighet med tillväxthormon

Sara Heyman
-
0
Lägre dödlighet med tillväxthormon

Hypofysadenom, eller tumör i hypofysen, är en oftast godartad, långsamt växande tumör. Men när den växer hämmar den ändå hypofysen och därmed de hormoner som styrs därifrån: bland annat tillväxthormon, könshormon och kortisol. Ett växande adenom kan även påverka synnerven, varför ett begränsat synfält också är ett symtom. Behandlingen består i huvudsak av att kontrollera tumören samt ersätta hormonerna som kroppen behöver.

I studien, som gjorts vid Sahlgrenska akademin och publiceras i The European Journal of Endocrinology, har 426 patienter med icke hormonproducerande hypofysadenom följts. 207 av dessa fick behandling med tillväxthormon och 219 fick det inte. Urvalet för vilka som skulle få behandling var inte slumpmässigt, utan följde helt enkelt gällande internationella riktlinjer för behandling av patienter med hypofystumörer och hormonella brister. Endast de patienter med bekräftad brist på tillväxthormon ska få sådan ersättningsbehandling.

Grupperna har sedan följts upp under en lång tid, i medianvärde 12,2 år för gruppen med hormonbehandling och 8,2 år för gruppen utan. En jämförelse mellan grupperna visade lägre dödlighet hos de som fått behandling med tillväxthormon. Dödligheten jämfördes också mot normalbefolkningen, och även i den jämförelsen var den lägre.

– Nu är vi först i världen med att kunna visa att dödligheten är helt normaliserad för den här patientgruppen, säger Daniel S. Olsson, forskare och läkare samt första författare till studien. Vi känner oss säkra på detta: när vi ger tillväxthormon och övrig modern behandling till patienter med hypofysära hormonella brister, så återför vi dessa patienter till normal dödlighet. Det hade de inte för 20-25 år sen.

I studien framkommer också att gruppen som får tillväxthormonbehandling också har fler brister av andra hormoner. Det förklarar Daniel S. Olsson med att gruppen som får behandlingen har en svårare tumörsjukdom. Det är tumörens utbredning som påverkar eller skadar hypofysvävnaden, vilket ger de övriga hormonbristerna.

Man har sedan länge vetat vad patienter med hypofysadenom och tillväxthormonbrist har för problem: lägre livskvalitet, mindre muskler, mer fett och ökad mängd riskfaktorer för hjärtsjukdom. Tidigare studier med ersättningsbehandling med tillväxthormon har visat att patienterna får lägre blodtryck, sänkta blodfetter, mindre benskörhet och mindre förminskad muskelmassa. Men man har fram tills nu inte kunnat påvisa en förbättring vad gäller dödlighet.

– Vi förespråkar inte att alla patienter med hypofystumör ska få tillväxthormon, förtydligar Daniel S. Olsson. Men för de som har en bekfräftad tillväxthormonbrist, som kan komma i åtanke för ersättningsbehandling med tillväxthormon, kan vi nu visa att dödligheten för dem är som för övriga befolkningen.

Läkemedel minskar återfall i våldsbrott

Sara Heyman
-
0
Läkemedel minskar återfall i våldsbrott

Det är svenska forskare vid Karolinska institutet, tillsammans med kollegor vid Oxford University som har studerat 22 275 fångar i en longitudinell registerstudie som publiceras i JAMA idag.

I studien ingick alla personer som släppts mellan 1 juli 2005 och 31 december 2010 från den svenska kriminalvårdens anstalter. Samtliga följdes upp fram till 31 december 2013, eller tills att de avlidit, flyttat från Sverige eller åter hamnat i fängelse.

Som våldsbrott definierades bland annat mord, rån, sexuella övergrepp och olaga hot. Data inhämtades från läkemedelsregistret, som innehåller information om alla läkemedel som hämtats ut mot recept på apotek från och med juli 2005.

Olika klasser av psykofarmaka studerades: antipsykotiska, antidepressiva, centralstimulerande och läkemedel för beroendesjukdom (till exempel metadon, men även nikotin). Även antiepileptika, som används i behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och humörsvängningar, ingick. Personernas uppföljningstid delades in i perioder med eller utan medicinering. De personer som tagit mediciner hela uppföljningsperioden, eller inte medicinerat alls, uteslöts.

Resultatet visade på tydliga skillnader: Under perioderna som de personer som fick antipsykotisk läkemedelsbehandling tog dessa läkemedel, var antalet återfall i våldsbrott 42 procent lägre än under perioderna utan behandling. Hos de personer som fått centralstimulantia, var återfallen i brott 38 procent lägre under de perioder de medicinerade jämfört med perioder utan medicin. Allra störst var skillnaden när det gällde läkemedel för drogberoende, här var återfall i våldsbrott 52 procent lägre under perioder med medicinering.

Användning av antidepressiva och antiepileptika visade inte på samma resultat som de övriga psykiatriska läkemedlen.

Skillnaderna studerades genom att jämföra varje individ och dennes perioder med eller utan medicin, för att inte få de problem det innebär att jämföra individer med olika problem och olika behandlingar med varandra.

Effekten av läkemedlen visade sig vara lika stor, eller till och med ännu större, än den av de behandlingsprogram som kriminalvården har på sina anstalter för att minska återfall i brott.

– Det är värt att tänka på att man kan använda den här typen av medicinering för patienter med drogproblem eller psykisk sjukdom. Det är ett sätt att minska återfallen i våldsbrott, säger Paul Lichtenstein, forskare vid Karolinska Institutet och en av författarna till artikeln till Läkemedelsvärlden.se.

Man kan fråga sig varför personer som suttit på anstalt och har psykiska sjukdomar och drogberoende inte i högre grad behandlas med dessa läkemedel i dagsläget. Paul Lichtenstein förklarar det bland annat med att många människor är obenägna att ta mediciner.

Dessutom finns biverkningar och annat, till exempel den sociala situationen, att ta med i bedömningen av hur en patient ska behandlas, påpekar han.
– Resultatet från vår studie, att medicinering kan minska risken för återfall i våldsbrott, blir ytterligare en sak att lägga i vågskålen för läkare i mötet med dessa patienter, säger Paul Lichtenstein.

Forskarna konstaterar i artikeln att även om kännedomen om ADHD bland vuxna ökar, så är det fortfarande underdiagnostiserat bland vuxna på anstalt. De skriver också att tidigare interventionsstudier på anstalter framför allt har fokuserat på psykologiska behandlingar. De som gjorts på läkemedel har bland annat handlat om metadon, och då fokuserat på symtom och minskade återfall i drogmissbruk.

Forskarna går i sin artikel ett steg längre och menar att sådana effekter också skulle kunna leda till färre återfall i våldsbrott. På grund av den höga andelen drogmissbrukare bland personer som får fängelsestraff, och den höga risken för för tidig död i denna grupp, skulle läkemedelsbehandling för drogmissbruk kunna ha en betydande effekt på folkhälsan, menar forskarna.

Länk till artikeln: http://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2576607

”Vårda redan befintliga innovationsmiljöer”

Märit Johansson
-
0

Läkemedelsbranschen är viktig för den svenska exporten. Men för att innovationsklimatet ska vara gynnsamt krävs attraktiva och gynnsamma innovationsmiljöer.

Men även om det startas många bra initiativ är frågan om det inte är bättra att satsa på redan befintliga strukturer och miljöer.

Läs hela Märit Johansson blogginlägg här.

Särläkemedel in i förmånen

Ingrid Helander
-
0
Särläkemedel in i förmånen

Den ovanliga ärftliga ögonsjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati, LHON, leder till kraftig försämring av synen och drabbar mellan fem och sju personer per år.

Sjukdomen behandlas med Raxone, idebenon, som efter beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nu kommer att ingå i högkostnadsskyddet med begränsning. Hittills har läkemedlet används på licens för behandling av LHON och andra sjukdomar.

Förmånsbeslutet fattades efter så kallade trepartsöverläggingar där företaget bakom läkemedlet och landstingen kommit överens om en prissättning och en riskdelningsmodell som TLV bedömt som rimlig i förhållande till nyttan.

– Det här är första gången ett förtag och landstingen tecknat en sidoöverenskommelse för ett särläkemedel efter trepartsöverläggningar. Vi kan komma långt med de nya sätten att arbeta tillsammans för att lösa utmaningarna med prissättningen av särläkemedel, säger Sofia Wallström, generaldirektör på TLV, i ett uttalande i samband med subventionsbeslutet.

Den sidoöverenskommelse företaget bakom Raxone och landstingen har tecknat innebär att de båda parterna delar på osäkerheter rörande effekten av behandlingen och antal patienter som kan förväntas få behandlingen.

LHON debuterar i 20-30-årsåldern och i Sverige finns uppskattningsvis cirka 200 patienter. Sjukdomen beror på mutationer i de energiproducerande mitokondrierna. Detta innebär att mitokondrierna inte fungerar som de ska utan producerar fria syreradikaler som skadar de nervceller i ögat som behövs för att se.

Den aktiva substansen i Raxone, idebenon, är en antioxidant och verkar genom att återställa mitokondriernas funktion och därmed förhindra cellskadan som uppstår av de fria syreradikalerna.

Beslutet om subvention av Raxone, idebenon, gäller enbart för behandling av LHON.

Apotekarsocieteten köper utbildningar för egenvård

Sara Heyman
-
0
Apotekarsocieteten köper utbildningar för egenvård

Det är ett femtiotal utbildningar inom en rad egenvårdsområden, bland annat hud, värk, infektioner och gynekologi, som köps upp från företaget eduDoc av Läkemedelsakademin, som är ett dotterbolag till Apotekarsocieteten. 

Utbildningarna är digitala och kommer att uppdateras och vidareutvecklas i Apotekarsocietetens regi.

– Egenvård är ett växande område, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Vi har fått många förfrågningar framför allt från apotekskedjorna men även från sjukvården, om att man vill ha en långsiktigt stabil aktör som levererar utbildningar inom egenvård.

I förlängningen hoppas Karin Meyer att man ska kunna få till en branschgemensam standard och certifieringar av egenvårdsrådgivare. Som det ser ut idag är det upp till apoteken själva att sätta standard för sina egenvårdsrådgivare och se till att de har rätt kompetens.

– Receptfria läkemedel är potenta produkter som om de används rätt kan göra stor nytta, men om de används fel kan leda till ohälsa. Vi vill att kompetensen inom hela vårdkedjan, även inom detta område, säkerställs, säger Karin Meyer.

Utbildningarna inom egenvård kommer att börja erbjudas från Läkemedelsakademin från och med början av nästa år.

Högre risk för dödlig mässlingskomplikation

Sara Heyman
-
0
Högre risk för dödlig mässlingskomplikation

Subakut skleroserande panencefalit, SSPE, är ett tillstånd med inflammation i hela hjärnan. Det är en neurologisk sjukdom som alltid leder till döden.

Mässlingsviruset är extremt smittsamt och orsakar feber, snuva, utslag och halsont. I sällsynta fall sprider sig viruset till hjärnan, där det förblir i vilande form. År efter mässlingsinsjuknandet kan viruset reaktiveras, och då leda till SSPE och därmed döden. Forskare kan i dagsläget inte säga vad som orsakar att viruset reaktiveras.

Tidigare har man trott att risken för SSPE efter mässling var en på 100 000, men ny forskning visar att risken kan vara väsentligt högre. Studier i Tyskland på barn som fått mässling före fem års ålder, visade att risken för att få SSPE efter mässling var en på 1700 hos de barn som fått mässling innan de fyllt fem år. För de som fått mässling som spädbarn, innan de hunnit vaccineras, var risken ännu högre: en på 600.

De nya uppgifterna presenterades vid IDWeek2016, ett årligt möte för hälso- och sjukvårdspersonal inom infektionssjukdomar i USA. Resultatet visar hur viktigt det är att vaccinera sig – enda skyddet är vaccin. De amerikanska forskarna bakom studien varnar till och med sina landsmän för att resa till Europa, där mässling fortfarande finns på sina håll, med barn som inte ännu fått två doser mässlingsvaccin.

– Det är helt enkelt inte värt risken, säger James D Cherry, professor i barnmedicin och infektionssjukdomar vid University of California, och en av författarna till studien, i en kommentar till forskningspresentationen.

För att en hel befolkning ska skyddas mot mässling bör 95 procent av alla ha två doser vaccin. Då skyddas även de som av olika skäl inte kan vaccineras. Barn under ett år bör inte vaccineras mot mässling, eftersom de fortfarande bär antikroppar från modern, vilket gör vaccinet mindre effektivt. Men det innebär att barn under sitt första levnadsår är oskyddade. Personer med defekt immunsystem kan också få vara utan vaccin.

För att dessa individer, små barn och människor med sänkt immunförsvar, ska skyddas mot mässling, krävs att i princip alla i den övriga befolkningen är vaccinerade. Den nya vetskapen om hur hög risken är för SSPE efter mässling, visar ännu tydligare hur viktigt det är med en hög grad av vaccinering för att ge skydd åt alla individer i en befolkning.

Ett steg närmare lag om e-recept

Sara Heyman
-
0
Ett steg närmare lag om e-recept

Receptförskrivning bör hanteras elektroniskt för att öka säkerheten, anser Läkarförbundet. Några aspekter vill man dock försäkra sig om innan man välkomnar förändringen.

– Det måste finnas en lösning för hur läkare förskriver elektroniskt åt dem som saknar personnummer eller har skyddad identitet, säger Emma Spak, ansvarig för e-hälsa och läkemedelsfrågor på Läkarförbundet. Det är viktigt att de ska kunna förskrivas läkemedel på samma villkor som alla andra. Ett digitalt system måste fungera för alla patientgrupper.

Läkarförbundet vill dessutom se ett avgiftsfritt system för alla förskrivare.

– Om man ställer krav på elektronisk förskrivning, bör man tillhandahålla det verktyg som behövs, säger Emma Spak.

I uppdraget från regeringen ingår det att se över vilka situationer där undantag från en regel om elektroniska recept kommer att behövas. Vad det kan röra sig om vill man från socialdepartementet i nuläget inte uttala sig mer specifikt om, men säger att det exempelvis skulle kunna handla om stora IT-störningar.

Det är redan idag bara omkring två procent av alla recept som hämtas ut på öppenvårdsapotek med ett pappersrecept. Med pappersrecept är det svårare att se vad en patient har förskrivits och hämtat ut. Genom att all receptförskrivning ska ske elektroniskt hoppas sjukvårdsminister Gabriel Wikström att både medvetna och omedvetna fel kan undvikas, och därmed att patientsäkerheten kan förbättras.

Vad gäller skyddet av patienters integritet, menar man på socialdepartementet att det inte borde bli särskilt stor skillnad, eftersom så stor andel av alla receptförskrivningar redan idag sker elektroniskt.

Även fackförbundet Sveriges farmaceuter välkomnar steget från regeringen.

– Vi tycker det är väldigt positivt. Med pappersrecept finns alltid större möjligheter att fuska och förfalska recept, säger ordförande Kristina Billberg Fritjofsson.

Särskilt viktigt är det självklart när det handlar om kontrollvaror, det vill säga narkotiska preparat.

– Men det handlar också om att förenkla arbetet för våra medlemmar på apoteken. Pappersrecept tar mycket mer tid att hantera. Dessutom minskar risken för fel när ett manuellt moment, det vill säga registreringen, försvinner, säger hon.

Kristina Billberg Fritjofsson talar också om de patienter som inte vill finnas i några register, som alltid kommer med pappersrecept till apoteket. Det blir en utmaning hur man ska göra med den patientgruppen, konstaterar hon.

E-recept ingår också i arbetet för en nationell läkemedelslista, som bland annat Läkarförbundet efterfrågat en längre tid. Ett förslag väntas komma från regeringen före årsskiftet. Hittills har både Läkarförbundet och SKL ansett att införandet av en nationell läkemedelslista gått för långsamt.

– Det är otroligt viktigt att det inte blir några fler hinder på vägen nu, säger Emma Spak på Läkarförbundet.

Uppdraget som rör elekroniska recept ska redovisas för regeringen senast den 15 december 2017.

”Varför får inte kostnaderna öka?”

Fredrik Hed
-
0

Varför ska det vara ett självändamål att kostnader för läkemedel inte ska öka? Det rabblas som ett mantra, ”kostnaderna får inte öka”.

Varför inte, undrar jag, om det medför bot och lindring för sjuka människor, och lägre kostnader på andra ställen?

Vårdens uppgift är att bota och lindra, inte att säga nej av kostnadsskäl.

Läs hela Fredrik Heds blogginlägg här.

Uppmuntrar forskning för ”kvinnligt Viagra”

Sara Heyman
-
0
Uppmuntrar forskning för ”kvinnligt Viagra”

I dokumentet slås behovet av ett läkemedel för kvinnor som lider av nedsatt sexuell lust eller förmåga fast: ”Sexuell dysfunktion kan (…) påverka flera delar av en kvinnas liv, inklusive hennes relation med en partner. Det finns ett medicinskt behov av att utveckla läkemedel för att behandla kvinnor med sexuell dysfunktion, där effekten överväger riskerna.” konstaterar FDA.

Så sent som förra sommaren godkände FDA det allra första läkemedlet på området, Addyi med den aktiva substansen flibanserin. Som Läkemedelsvärlden.se tidigare har rapporterat har det läkemedlet varit en besvikelse.

Forskare i Nederländerna som gick igenom data från åtta randomiserade kliniska prövningar, konstaterade att effekten var liten (något fler sexuella tillfredsställande händelser i månaden) medan riskerna för biverkningar i form av yrsel, trötthet och illamående, var relativt höga. Substansen kan också ge farligt lågt blodtryck om det till exempel tas i kombination med alkohol.

Så nu hoppas alltså den amerikanska läkemedelsmyndigheten på nya, bättre substanser. Dokumentet ges ut i syfte att säkra att forskningen sker på ett effektivt sätt och att inga studier görs som senare inte ska godkännas. För att inte förlora värdefull tid i misslyckad forskning, vill FDA uppenbarligen vara proaktiv och kommer med detaljerad information om hur studierna på nya substanser bör utföras.

Bland annat påpekas i dokumentet att man bör vara noggrann i urvalet av sina försökspersoner, och skilja på bristande sexuell lust och bristande sexuell upphetsning. Om man inte med sin nya substans hoppas på att behandla båda dessa funktioner, utan endast den ena av dem, bör man se till att hitta kvinnor med rätt sorts bekymmer för sina tester, påpekar FDA.

Vidare rekommenderas att urvalspersonerna bör ha stabila förhållanden. För även om kvinnor som inte är har det också kan lida av sexuell dysfunktion, så bör kvinnorna som ska ingå i en studie ha varaktiga partnerrelationer, eftersom det minskar sannolikheten för partnerbyten under tiden för studierna. Det skulle kunna påverka resultatet på ett oönskat vis, konstaterar den amerikanska läkemedelsmyndigheten.

Det tidigare läkemedlet, Addyi, kom att kallas kvinnligt Viagra. Verkningsmekanismen, som sker i hjärnan genom att påverka serotoninet, har dock inga likheter med Viagra, som ökar blodtillförseln till svällkroppar.

Otydligt om kompetens för råd om egenvård

Ingrid Helander
-
0
Otydligt om kompetens för råd om egenvård

Både intresset och möjligheterna för att behandla lindriga åkommor och sjukdomar på egen hand ökar. Likaså utbudet av egenvårdsprodukter och möjligheten till rådgivning via exempelvis 1177 Vårdguiden.

Samtidigt påtalas bristen på kvalitetssäkring av de råd som ges om bland annat receptfria läkemedel.

– I dag finns ingen reglering kring vilka kvalitetskrav som ställs på olegitimerad personal på apotek för att få ge råd om receptfritt, utan det är upp till varje apoteksaktör själv att avgöra kompetensen. Det ser vi från förbundet som ett stort problem och en risk vad gäller patientsäkerheten, säger Kristina Billberg Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter.

Det saknas också en samstämmighet kring vilket underlag man utgår från vid rådgivning om egenvård och receptfria läkemedel. Hälso- och sjukvården använder upplysningstjänsten 1177. Även många apotek, men inte alla, använder tjänsten i olika utsträckning.

– Det vore bra med en större samverkan mellan apoteken och 1177, anser Ellen Vinge, ordförande i nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, LOK.
– Det bästa vore om alla inblandade kring en patient, från läkare och sjuksköterska till sjukgymnast och apotekspersonal har en gemensam bas och hänvisar till samma källor.

Frågan om samlat kunskapsstöd för rådgivning inom egenvårdsområdet diskuteras nu som en möjlig punkt i nästa års upplaga av Nationella läkemedelsstrategin, NLS.

– Det finns stora fördelar med att få med en sådan aktivitet i NLS just med tanke på behovet av att all rådgivning bör utgå från samma underlag. Kunskapsstöd på apoteken kring rådgivning är i dag hög men det är en klar fördel om alla information till patient utgår från samma underlag, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.

Vid Luleå tekniska högskola forskar Silje Gustafsson om kvalitetssäkring och patientnöjdhet vid rådgivning om egenvård. Hon har bland annat undersökt hur människor agerar och var man söker information när man är lindrigt sjuk.

– Apoteken är populära källor till råd och högst tillförlitlighet har man för råd från sjukvården och 1177, säger Silje Gustafsson.

Den faktor som inverkade mest var hur nöjd man var med rådgivningen från 1177 var hur trygg man kände sig efteråt. Det handlade enligt deltagarna som ingick i studien på hur väl man hade blivit lyssnad på av sjuksköterskan och hur väl man upplevde att hen förstått situationen.

– Det var viktigt att man fick tydliga och konkreta råd om vad man själv kunde göra och att man kände sig välkommen tillbaka, säger Silje Gustafsson.

Även hon tror att 1177 skulle kunna användas mer systematiskt för rådgivning inom hela vårdkedjan.

– Råden i 1177 är väldigt väl standardiserade, tanken är att man ska få samma råd oavsett om man bor i Malmö eller i Luleå, säger Silje Gustafsson.

Både Kristina Billberg Fritjofsson och Robert Svanström menar att här skulle apoteken kunna ta en mer aktiv roll.

– I dag är inte apoteken med i framtagandet av informationen, men det vill vi vara i framtiden, säger Robert Svanström.

Vad gäller själva egenvårdsprodukterna ser Ellen Vinge ett behov hos vården att på ett enkelt sätt få överblick över hur sortimentet på apotek ser ut. I dag finns inte den möjligheten annat än att själv gå in på apotek och titta i hyllorna.

– Som läkare vill jag gärna kunna rekommendera olika receptfria läkemedel till mina patienter och då behöver jag veta vad som finns, säger Ellen Vinge.

Även rådgivning inom affärsmässig verksamhet väcker frågor som bör belysas menar Silje Gustafsson.

– Ibland kan ju det bästa rådet vara att inte ta något läkemedel och hur påverkas rådgivningen då om den som ger råd också vinner ekonomiskt på att rekommendera preparat som patienten inte behöver?

Frågan om kvalitetssäkring av rådgivning om receptfria läkemedel diskuteras under Läkemedelskongressen den 8 november. Läs mer om programmet här.

Otillräcklig kunskap om barns läkemedel

Sara Heyman
-
0
Otillräcklig kunskap om barns läkemedel

Det är ett begränsat antal rapporter om biverkningar som rör barns läkemedelsanvändning som kommer till Läkemedelsverket varje år. Orsaker till detta är bland annat bristande rapportering och att det är svårt att fånga upp och dokumentera enskilda läkemedelsbiverkningar, särskilt hos barn. Därför har Läkemedelsverket nu tittat på ärenden som inkommit till Patientnämnderna för att där hitta mer information om läkemedelshändelser hos barn.

Myndigheten har undersökt samtliga 21 patientnämnders ärenden som rört just barn och läkemedel under 2014. Man hittade totalt 135 ärenden, de flesta från storstadsregionerna. Barnens medianålder i ärendena var nio år. Närmare hälften, drygt 40 procent, av fallen innefattade läkemedelsbiverkningar, några som bedömdes som allvarliga. 

Ett stort problem är dock att central information, som till exempel läkemedlets namn, ofta saknas i ärendena. Och det är just behovet av förbättrad systematisk uppföljning av barns läkemedelsanvändning som tagits upp på Läkemedelsverkets expertmöten. Man har pekat på ett generellt kunskapsbehov när det gäller uppföljning av barns läkemedelsanvändning, men bland annat specifikt rörande läkemedel inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Statusrapporten som lämnats in till regeringen ingår i ett regeringsuppdrag från 2011 om att ”utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning”. Barnläkare har sen länge påtalat bristen på barnanpassade läkemedel och de säkerhetsrisker som detta innebär.

Under året har Läkemedelsverket bland annat publicerat behandlingsrekommendationer om neuroleptika för barn, och utvärderat hur möjligheterna ser ut för att följa upp barns läkemedelsanvändning i de hälsodataregister som finns tillgängliga.

Under 2017 och 2018 kommer myndigheten fortsätta med publicering och uppföljning av rekommendationer för säkrare läkemedelshantering för barn. Man kommer även bland annat hålla ett expertmöte om vätskebehandling för barn och planera för en registeruppföljning av melatonin.

Apotek begränsar försäljning av paracetamol

Ingrid Helander
-
0
Apotek begränsar försäljning av paracetamol

Branschföreningen Sveriges Apoteksförening inför begränsningar för unga under 18 år att köpa paracetamol i tablettform. Från och med den 1 november får unga endast köpa en förpackning per köptillfälle på landets apotek. Enskilda apotekskedjor har tidigare haft liknande begränsing.

Fram till den 31 oktober 2015 kunde värktabletter med den aktiva substansen paracetamol säljas i livsmedelsaffärer. Men efter rapporter om ökad försäljning och ökat självskadebeteende begränsade Läkemedelsverket förra hösten försäljningen till endast apotek.

Apoteksbranschens nya policy är dock inte kopplad till rapporter om ytterligare ökning av självskadebeteende eller överdoseringar, utan handlar enligt Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, om att apoteksbranschen vill visa att man frågan på allvar.

– Vi vet att överdosering av paracetamol är ett problem och genom att begränsa försäljningen kan vi vara ett filter för att förhindra självskadebeteende hos unga människor, säger Johan Wallér.

Något totalstopp för att köpa mer än en förpackning paracetamol blir det knappast inte eftersom det i praktiken fortfarande är möjligt att helt enkelt gå till olika apotek för att göra sina inköp.

– Detta täpper inte till alla hål kring problemet, men vi tror att det kan få ett stopp för impulsköp hos till exempel unga som mår dåligt, säger Johan Wallér.

Exakt hur kontrollen ska ske på enskilda apotek är upp till apoteksaktörerna själva att utforma.

– Vi förutsätter att alla gör vad man kan för att följa överenskommelsen.

Den begränsade försäljningen gäller endast paracetamol i tablettform. Andra beredningar som flytande form, brustabletter och stolpiller berörs inte.

Paracetamol är den aktiva substansen i Alvedon och Panodil

Utvecklar nytt influensavaccin för barn

Ingrid Helander
-
0
Utvecklar nytt influensavaccin för barn

Runt 150 friska frivilliga vuxna, både kvinnor och män, ingår i den nyss startade kliniska fas I/II-prövningen av ett nasalt influensavaccin. Vaccinet är speciellt utvecklat med målgruppen barn under två år i åtanke, men kan användas i alla åldersgrupper.

– Målet är att utveckla ett influensavaccin som är bättre än dagens, både de injicerbara och det nasala som finns på marknaden, säger Hans Arwidsson, vd för Eurocine Vaccines, som utvecklar vaccinet.

Bolaget har fram tills nu undersökt vaccinet i prekliniska studier i illrar, som är den vedertagna djurmodellen för influensavaccin. Illrars immunsystem liknar till stor del det i influensanaiva barn och djuren blir dessutom sjuka i influensa, vilket till exempel inte möss blir.

– Efter illrarna vaccinerats utsattes de för influensavirus och ingen av dem visade sedan några detekterbara virusnivåer, säger Hans Arwidsson.

I dag finns ett nasalt influensavaccin på marknaden baserat på levande försvagat virus. Det är dock inte godkänt för barn under två år, vilket enligt Hans Arwidsson, är en högprioriterad grupp.

– Det finns ett stort behov av influensavacciner för barn för att ge dem ett fullgott skydd.

Eurocines vaccin bygger på inaktiverat, spjälkat, virus och administreras tillsammans med ett adjuvans i form av droppar till nässlemhinnan. Adjuvanset består av liposomer, det vill säga fettkapsalar, som fungerar som bärarmolekyler och som för viruskomponenterna över slemhinnebarriären.

– När man injicerar ett vaccin får man ett systemiskt immunsvar. Levereras det i stället direkt till slemhinnan får man ett dubbelt immunsvar, både lokalt i nässlemhinnan och ett systemiskt, säger Anna-Karin Maltais, forsknings- och utvecklingschef på Eurocine Vaccines.

I den kliniska prövningen, som ska genomföras på två platser i Sverige under den kommande influensasäsongen, är syftet framförallt att studera säkerhet.

– Men vi kommer även att samla in data om immunsvar, säger Anna-Karin Maltais.

Studien kommer så gott det går att blindas och försökspersonerna delas in i grupper som antingen får Eurocines nasala vaccin, ett annat nasalt influensavaccin, injicerat vaccin eller placebo. Resultat från studien väntas i mitten på nästa år.

Målet efter det är att Eurocine, som är ett så kallat virtuellt bolag med endast tre anställda, ska hitta en partner som kan driva projektet vidare på egen hand eller i samarbete med bolaget.

En relevant fråga i sammanhanget är naturligtvis eventuella biverkningar, särskilt med tanke på att en prioriterad målgrupp är barn.

– Vi har diskuterat detta noga med Läkemedelsverket och andra experter och den kliniska utvecklingsfasen är till för att titta på just dessa saker. Men vi ser ingen anledning till att vårt vaccin skulle innebära några hälsorisker, säger Hans Arwidsson.

Om de kliniska försöken och den vidare utvecklingen går enligt plan tror Hans Arwidsson att ett första vaccin kan finnas på marknaden ”några år in på 2020-talet”.

– Förutom den pågående- och ytterligare studier kommer vi att behöva genomföra ett fas III-program, vilket måste göras under två influensasäsonger, säger Hans Arwidsson.

I dag rekommenderar Världshälsoorganisationen, WHO, att alla barn från sex månaders ålder och upp till 5 år vaccineras mot influensa. I dagsläget ingår dock inte influensavaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet, något som Hans Arwidsson till stor del tror beror på behovet av bättre influensavacciner för barn.

Ny upptäckt kan ge manligt preventivmedel

Ingrid Helander
-
0
Ny upptäckt kan ge manligt preventivmedel

Cellpenetrerande peptider, det vill säga små delar av aminosyror som kan tränga in i celler, kan enligt ny forskning påverka rörelseförmågan hos spermier. Det har brittiska forskare vid University of Wolverhampton kommit fram till.

I laboratoriet har forskarna designat peptider som kan tränga in i spermier, något som hittills visat sig svårt. Väl inne i spermien kan peptiderna påverka den intracellulära biologin genom att förbättra eller hämma spermiens rörelseförmåga.

Upptäckten kan enligt forskarna användas både för att utveckla manliga preventivmedel och för behandling av manlig infertilitet, som kan bero på dålig rörlighet hos spermierna .

– Vår förhoppning är att utveckla något som kan bli kliniskt användbart och som kan utvecklas vidare i framtiden, säger Sarah Jones, forskare i molekylär farmakologi vid University of Wolverhampton, och en av forskarna bakom studien i ett uttalande på universitetets hemsida.

De försök som hittills har gjorts för att utveckla hormonbaserade manliga p-piller har stött på patrull eftersom det visat sig att förändringarna i hormonnivåerna kan vara irreversibla. De cellpenetrerande peptiderna påverkar dock inte hormonsystemet och har därmed inte samma problem.

Forskningen görs i samarbete med universitetet i Aveiro i Portugal. Hittills har de brittiska forskarna använt spermier från nötkreatur i sina studier medan forskarna i Portugal har tillgång till mänskliga spermier för vidare försök.

Ökat sug efter farmaceuter inom vården

Ingrid Helander
-
0
Ökat sug efter farmaceuter inom vården

Tidigare i år presenterades en studie gjord vid Norrlands universitetssjukhus som visade att läkemedelsrelaterade återinläggningar minskade i en grupp patienter med demens eller kognitiv svikt, med kliniska apotekare som en del i vårdteamet.

– Det här är ett sätt av flera att uppnå säkrare läkemedelsbehandling och gruppen kliniska apotekare kan absolut fylla en funktion här, sade Susanne Eklund, handläggare av läkemedelsfrågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en kommentar till Läkemedelsvärlden.se.

Intresset från landstingen att anställa farmaceuter inom vården har också ökat. År 2011 fanns det cirka 150 landstingsanställda farmaceuter, en siffra som 2014 var uppe i cirka 360 stycken, enligt uppgifter från Sveriges Farmaceuter. Nu, ytterligare två år senare, beräknas antalet vara drygt 500 baserat på antalet medlemmar i nätverksgruppen Landstingsfarmaceuterna.

– I dag har alla landsting farmaceuter anställda, säger Clary Holtendal, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter.

Ett av dem är Region Östergötland som anställde sin första kliniska apotekare år 2010.

– Vi har varit lite av en slow starter men har nu kliniska apotekare på bland annat akuten och inom psykiatrin och geriatriken, säger Monica Hagman, Närsjukvårdsdirektör i Region Östergötland.

I dag har man totalt fem apotekare som arbetar kliniskt i multidisciplinära vårdteam.

– De är ett bra stöd för läkarna att bolla med och för att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen. Jag tror att vi kommer att fortsätta bygga ut antalet kliniska apotekare i ungefär samma takt som hittills, men det handlar om att hitta rätt personer.

Och enligt Monica Hagman är det inte alldeles lätt att hitta personal. Förutom att personen måste ha relevant utbildning, det vill säga femårig apotekarutbildning med påbyggnad av magisterutbildning i klinisk farmaci, ställs stora krav på de kommunikativa färdigheterna.

– Problemet för oss har varit att hitta kompetenta apotekare som dessutom har den kliniska påbyggnaden. Rollen innebär mycket patientsamtal och eftersom de kliniska apotekarna är en form av spjutspetsar när de kommer ut i vården ställer det krav på en djup kompetens både kommunikativt och farmaceutiskt, säger Monica Hagman.

Matts Balgård är klinisk apotekare och arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han bekräftar kravet på behov av god kommunikation.

– Utvecklingen av klinisk farmaci bygger mycket på individer och de individuella färdigheterna. Jag skulle gärna se att grundutbildningen anpassades mer till dagens behov och fokuserade mer på läkemedelsanvändning, säger han.

I dagsläget arbetar Matts Balgård bland annat på en geriatrikavdelning där han gör läkemedelsgenomgångar för inneliggande patienter. Det är också inom geriatriken och vid behandling av multisjuka äldre som kliniska apotekare hittills varit vanligast förekommande i Sverige.

– Men jag tror och hoppas att det kan spridas till andra områden där det används mycket läkemedel, som inom exempelvis intensivvården, säger Matts Balgård.

I Östergötland arbetar de kliniska apotekarna bland annat med att göra läkemedelsgenomgångar inför kirurgiska ingrepp och att stödja läkarna vid läkemedelsbehandling hos patienter med många olika läkemedel. Diskussioner förs också om att vårdcentralsapotekare ska involveras i receptförnyelser.

– Det finns ett intresse från vårdcentraler att med hjälp av apotekare öka kvaliteten i patienternas läkemedelsbehandling i samband med receptförnyelse. Vi ska försöka hitta ett arbetssätt som inte ger merarbete för sjuksköterskor och läkare och samtidigt bidrar till att optimera nyttan av läkemedel, säger Monica Hagman.

Frågan om utvecklingen av sjukvårdsfarmaci och kliniska apotekare diskuteras under Läkemedelskongressen den 9 november, där också Monica Hagman medverkar. Läs mer om programmet här.

Säkert att använda p-piller vid amning

Ingrid Helander
-
0
Säkert att använda p-piller vid amning

Att de flesta läkemedel passerar över i modersmjölken är väl känt. I vilken utsträckning beror på flera faktorer som läkemedelskoncentration hos modern, läkemedlets proteinbindningsgrad, fettlöslighet, molekylstorlek och surhetsgrad.

Hittills har ammande kvinnor rekommenderats p-piller baserade på gestagen. Långtidsstudier på barn upp till sex år, som ammat och vars mödrar ätit gestagena p-piller, visar att de inte påverkats negativt av mammans hormonbehandling, skriver Janusinfo.

Inte heller om mamman ätit kombinerade p-piller, med gestagen och östrogen, tycks innebära någon fara för det ammande barnet. Dock bör man vara medveten om den ökade risken för trombos hos kvinnan med den typen av p-piller vilket gör att man bör avvakta sex veckor efter förlossningen innan användandet av dessa.

Vid höga doser av kombinerade p-piller kan dock mjölkproduktionen minska och man har också sett enstaka fall av gynekomasti, det vill säga utveckling av bröstkörtlarna, hos barnet, enligt Janusinfo.

1...567...30Sida 6 av 30