Läkemedel minskar återfall i våldsbrott

Behandling med antipsykotiska och centralstimulerande läkemedel och läkemedel för drogberoende har tydliga samband med färre återfall i våldsbrott hos personer som avtjänat fängelsestraff. Det visar en studie gjord på över
20 000 personer som suttit på anstalt i Sverige.

1 Nov 2016, kl 17:38
3

Det är svenska forskare vid Karolinska institutet, tillsammans med kollegor vid Oxford University som har studerat 22 275 fångar i en longitudinell registerstudie som publiceras i JAMA idag.

I studien ingick alla personer som släppts mellan 1 juli 2005 och 31 december 2010 från den svenska kriminalvårdens anstalter. Samtliga följdes upp fram till 31 december 2013, eller tills att de avlidit, flyttat från Sverige eller åter hamnat i fängelse.

Som våldsbrott definierades bland annat mord, rån, sexuella övergrepp och olaga hot. Data inhämtades från läkemedelsregistret, som innehåller information om alla läkemedel som hämtats ut mot recept på apotek från och med juli 2005.

Olika klasser av psykofarmaka studerades: antipsykotiska, antidepressiva, centralstimulerande och läkemedel för beroendesjukdom (till exempel metadon, men även nikotin). Även antiepileptika, som används i behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och humörsvängningar, ingick. Personernas uppföljningstid delades in i perioder med eller utan medicinering. De personer som tagit mediciner hela uppföljningsperioden, eller inte medicinerat alls, uteslöts.

Resultatet visade på tydliga skillnader: Under perioderna som de personer som fick antipsykotisk läkemedelsbehandling tog dessa läkemedel, var antalet återfall i våldsbrott 42 procent lägre än under perioderna utan behandling. Hos de personer som fått centralstimulantia, var återfallen i brott 38 procent lägre under de perioder de medicinerade jämfört med perioder utan medicin. Allra störst var skillnaden när det gällde läkemedel för drogberoende, här var återfall i våldsbrott 52 procent lägre under perioder med medicinering.

Användning av antidepressiva och antiepileptika visade inte på samma resultat som de övriga psykiatriska läkemedlen.

Skillnaderna studerades genom att jämföra varje individ och dennes perioder med eller utan medicin, för att inte få de problem det innebär att jämföra individer med olika problem och olika behandlingar med varandra.

Effekten av läkemedlen visade sig vara lika stor, eller till och med ännu större, än den av de behandlingsprogram som kriminalvården har på sina anstalter för att minska återfall i brott.

– Det är värt att tänka på att man kan använda den här typen av medicinering för patienter med drogproblem eller psykisk sjukdom. Det är ett sätt att minska återfallen i våldsbrott, säger Paul Lichtenstein, forskare vid Karolinska Institutet och en av författarna till artikeln till Läkemedelsvärlden.se.

Man kan fråga sig varför personer som suttit på anstalt och har psykiska sjukdomar och drogberoende inte i högre grad behandlas med dessa läkemedel i dagsläget. Paul Lichtenstein förklarar det bland annat med att många människor är obenägna att ta mediciner.

Dessutom finns biverkningar och annat, till exempel den sociala situationen, att ta med i bedömningen av hur en patient ska behandlas, påpekar han.
– Resultatet från vår studie, att medicinering kan minska risken för återfall i våldsbrott, blir ytterligare en sak att lägga i vågskålen för läkare i mötet med dessa patienter, säger Paul Lichtenstein.

Forskarna konstaterar i artikeln att även om kännedomen om ADHD bland vuxna ökar, så är det fortfarande underdiagnostiserat bland vuxna på anstalt. De skriver också att tidigare interventionsstudier på anstalter framför allt har fokuserat på psykologiska behandlingar. De som gjorts på läkemedel har bland annat handlat om metadon, och då fokuserat på symtom och minskade återfall i drogmissbruk.

Forskarna går i sin artikel ett steg längre och menar att sådana effekter också skulle kunna leda till färre återfall i våldsbrott. På grund av den höga andelen drogmissbrukare bland personer som får fängelsestraff, och den höga risken för för tidig död i denna grupp, skulle läkemedelsbehandling för drogmissbruk kunna ha en betydande effekt på folkhälsan, menar forskarna.

Länk till artikeln: http://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2576607

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Då kan vi slopa rättsväsendet, lägga ner samtliga av landets fängelser och ge alla stackars “brottslingar” (samhällsoffer) läkemedel istället. Vem ska förresten montera in abilify-pumpen för att säkerställa compliance?

  2. Det kan vara så att det finns två typer av våld. Missbruksframkallat och ärftligt våld, där syskon eller föräldrar varit våldsamma. Tycker det är viktigt att forska mer på detta för att kunna minska våldet i samhället för en reduktion med c:a 50 % är klart intressant. Experterna på detta idag är rättspsykiatrin, som har 25 % av psykiatrins sängplatser och sedan 25 % av platserna är tvångsvård, där man kan vara en fara för sig själv och andra. Om vården skall engagera sig i medicinering mot våld, så är det väl rättspsykiatrin, som bör sköta detta och kanske via mottagningar. De flesta som sitter på rättspsyk har missbruk (75%) och har hotat eller utövat våld. Antipsykotika har en snabb antiaggressiv effekt efter några dagar medan psykoseffekten syns tidigast efter 2 veckor. Bäst effekt mot aggressivitet har Clozapine och Zyprexa. Tror att Zyprexa är det mest förskrivna preparatet inom kriminalvården. I rättspsykiatrin kan man ge väldigt höga doser med antipsykotika ibland t.ex 2000 mg Seroquel och överskrider FASS-doserna. ADHD-mediciner med dopamineffekt kan kanske i låga doser minska dopaminfrisättningen via en presynaptisk effekt.

  3. F.ö. fint och nyanserat inlägg från “Apotekare pensionerad”. Jama-studìen verkar f.ö. mycket intressant.

    “Äntligens” inlägg är bara plumt dumt och raljerande.