Annons
Home 2016

Årlig arkivering 2016

Astrazenca varslar 50 tjänstemän i Södertälje

Ingrid Helander
-
0

Astrazeneca meddelar att bolaget varslar 50 personer på tjänstemannasidan på anläggningen i Södertälje, enligt Länstidningen i Södertälje. Varslet är en del i det besparingsprogram som bolaget presenterade för en tid sedan med årliga besparingar på 1,1 miljarder dollar, motsvarande 9,1 miljarder kronor fram till 2018. Antalet varslade kan dock komma att ändras efter hand, enligt Länstidningen.

– Det är en pågående process som sker både i år och nästa år, säger Jacob Lund, kommunikationsdirektör på Astrazeneca, till Länstidningen.

Från fackligt håll hoppas man dock att ingen ska behöva sägas upp utan att det löser sig med naturliga avgångar och omplaceringar inom företaget.

Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om att Astrazeneca säger upp samarbetet med Karolinska institutet om det translationella forskningscentret som inrättades år 2012. Enligt planen skulle samarbetet pågå till och med år 2017 för att sedan utvärderas och eventuellt förlängas.

– Det är en del i det globala förändringsprogram som vi presenterade för några veckor sedan, sade Jacob Lund till Läkemedelsvärlden.

Som ett resultat av åtstramningarna avvecklar även bolaget majoriteten av sin neuroforskning på siten Kendall Square i Boston i USA och minskar därmed sina FoU-kostnader för neuroforskning med 50 procent.

Om fler neddragningar är att vänta är oklart men enligt Jacob Lund är det en pågående process som är för tidig att se slutet på än.

– Allt handlar om att frigöra resurser för att ta de projekt vi har i sen fas till marknaden, sade Jacob Lund i en tidigare intervju med Läkemedelsvärlden.

Lyssnar vi på patienten – på riktigt?

Lars Dagerholt
-
0

Det talas mycket om vikten av att lyssna på patienten, och att öka möjligheterna för patienter att vara delaktiga i sjukvårdssverige. Vi hör detta ifrån myndigheter och sjukvårdsorganisationer.

Samtidigt ser vi fler personer som väljer egna vägar till behandling. Vissa söker sjukvård utomlands. Andra skaffar sig läkemedel och andra ”helande” produkter utanför vårt sjukvårdssystem – och utsätter sig för onödiga risker.

I grunden handlar detta om förtroende. Och förtroende skapas när människor upplever att någon lyssnar på dem, tar dem på allvar, delar kunskap, och investerar i att skapa en relation. Det finns många goda initiativ. I Sverige liksom i det europeiska samarbetet.

På det europeiska läkemedelsverket utvecklas processerna för att patientgrupper med särskilda behov ska få snabbare tillgång till nya behandlingar. Här skapas även nya forum för att öka transparens och dialog med allmänheten. I Sverige får vi tillgång till patientjournaler via nätet och många andra projekt skapar närmare kontakt mellan sjukvårdens aktörer och patienter och allmänhet.

Jag tror det finns utrymme för att bli ännu bättre. Vi kan utveckla vårt lyssnande och vår dialog med patienter, anhöriga och vanliga människor om hur sjukvård bedrivs. Det finns anledning att ytterligare engagera och involvera patienter, patientföreträdare och allmänhet i beslut som berör sjukvården på alla nivåer. Och möjligheterna har aldrig varit större.

Genom att ytterligare göra kunskap och information tillgängligt med hjälp av internet sprider vi inte bara kunskap – utan även förståelse för vad som sker i våra olika organisationer. På nätet har vi även unika möjligheter att interagera och föra dialog. Verktygen är många för detta och kallas sociala medier, öppna data, och ytterligare en rad nya möjligheter skapas dagligen i gränslandet mellan it och hälsa.

Lika viktigt är även regelbundna möten med företrädare för patienter där verklig delaktighet och dialog skapas. Resultatet kan vara ett ökat förtroende för den svenska hälso- och sjukvården. Och i slutänden även en bättre hälso- och sjukvård.

Den stora vinnaren skulle vara patienten.

Ny metod minskar allergiska reaktioner

Micaela Toresson
-
0

Forskare vid universitetet i Buffalo i USA menar att en ny typ av läkemedelstillverkning för läkemedel som injiceras kan minska risken för allvarliga allergiska reaktioner och andra biverkningar.

I dag används olika surfakatanter, ytaktiva ämnen ofta i form av tensider, för att göra läkemedel som i vanliga fall inte är lösliga i vatten lösliga för att kunna injiceras. Även om läkemedlet på det viset kan göras lösligt och injicerbart kan själva lösningen orsaka biverkningar i form av anafylaktisk chock, blodproppar, hemolys och andra bieffekter.

I en ny studie publicerad i tidskriften Nature Communications har forskare visat hur man med en ny teknik drastiskt kan minska innehållet av potentiellt skadliga tillsatser som tensider i injicerbara läkemedel. Forskarna menar att resultaten är betydande eftersom de visar att många injicerbara läkemedelsformuleringar kan förbättras genom en enkel process.

– I grunden är det ett nytt sätt att paketera läkemedel på, säger Jonathan F. Lovell, en av studiens författare.

I laboratorieförsök löste forskarna tolv läkemedel i surfaktanten Pluronic, poloxamer. Läkemedlen var bland annat cabazitaxel, ett cancerläkemedel, testosteron och cyklosporin, en immunosuppressor som används vid bland annat organtransplantation.

Efter att läkemedlen lösts upp sänkte man lösningens temperatur till 4 grader Celcius, vilket gjorde att överskottet av fri och löst bunden surfaktant kunde separeras från lösningen via ett membran. Slutresultatet blev att läkemedlen innehöll 100 till 1000 gånger mindre överskottstillsatser.

– Vi är glada eftersom den här processen i förlängningen skulle kunna göra befintliga injicerbara läkemedel säkrare och mer effektiva för miljontals människor som lider av allvarliga sjukdomar och krämpor, säger Jonathan F. Lovell.

Framtida försök planeras för att metoden ytterligare ska förfinas.

Astra bryter med KI i förtid

Ingrid Helander
-
0

Det translationella forskningscenter på Karolinska institutet i Solna som startades i samarbete med Astrazeneca 2012 läggs ner i förtid. Enligt planen skulle det pågå i fem år för att därefter utvärderas. Centret har finansierats av Astrazeneca med 30 miljoner kronor per år. Men nu, ett år innan den sagda utvärderingen avbryter Astrazeneca samarbetet och 12 tjänster försvinner.

– Det är en del i det globala förändringsprogram som vi presenterade för några veckor sedan. Från och med 2018 ska vi ha uppnått årliga besparingar om 1,1 miljarder dollar, säger Jacob Lund, kommunikationsdirektör på Astrazeneca.

På det translationella forksningscentret, som varit beläget på Karolinska institutets campus i Solna, har forskarna försökt identifiera och förstå nya biomarkörer med målet att förebygga sjukdom, ta fram nya behandlingsalternativ och utveckla nya läkemedel. Fokus har varit inriktat på kroniska sjukdomar som demens, cancer, reumatism, kardiovaskulär sjuklighet, störningar i ämnesomsättningen och psykisk ohälsa. Av de 12 tjänsterna som försvinner är fyra vakanta, vilket innebär att åtta forskare blir av med sina jobb. Samtidigt som bolaget lägger majoriteten av det translationella forskningscentret förlänger man samarbetet med Karolinska institutet gällande den del som arbetar med PET-scanning.

– Avtalet gäller fram till 2017 men vi för diskussioner om att förlänga det till 2021. Samtidigt inrättar vi en ny tjänst där.

Vad forskningen vid centret har givit hittills kan inte Jacob Lund svara på. Inte heller varför man väljer att fortsätta med PET-scanning-delen.

– Som bolag tar vi olika steg för att säkerställa att vi lägger resurser på att leverera vår forskningsportfölj. Då måste man ibland ta tuffa beslut, men vi har stor tro på PET-samarbetet och har valt att fortsätta detta.

Ytterligare ett resultat av bolagets besparingar är att forskningsenheten inom neurovetenskap på siten Kendall Square i Massachussets i Boston avvecklas. När Astrazeneca lade ner sin forskningsverksamhet i Södertälje 2012 lade man ner den mesta av neuroforskningen, men några projekt, och forskare, flyttades över till siten i USA. Nu avvecklas alltså neuroforskningen även där men det är oklart hur många tjänster som berörs.

– Det är för tidigt att säga, men totalt kommer vi att reducera FoU-kostnaderna inom neurovetenskap med 50 procent, säger Jacob Lund.

Han påpekar dock att en liten del av neuroforskningen blir kvar och kommer att ledas från siten i Cambridge i Storbritannien.

Är det fler neddragningar att vänta?
– Det är en pågående process i år och nästa år men det är för tidigt att säga var vi landar. Allt handlar om att frigöra resurser för att ta de projekt vi har i sen fas till marknaden.

Finns det anledning till oro ur ett svenskt perspektiv?
– Det här är ett globalt förändringsprogram och det kan få viss påverkan även i Sverige, men också det är för tidigt att säga något om. Samtidigt ska man komma ihåg att vi även kommer att rekrytera ganska många personer till den nya fabriken för biologiska läkemedel i Södertälje, säger Jacob Lund.

Hon blir ny ordförande för Apotekarsocieteten

Ingrid Helander
-
0
Hon blir ny ordförande för Apotekarsocieteten

Märit Johansson är ny styrelseordförande i Apotekarsocieteten och tar över uppdraget efter Eva Sjökvist Saers, som varit ordförande sedan 2008. Det formella beslutet fattades på APS fullmäktigemöte som hölls i helgen. Märit Johansson är vd för Karolinska institutet science park och sedan 2012 ledamot i APS styrelse där hon varit vice ordförande sedan 2014. Hon och är utbildad apotekare och har en doktorsexamen i analytisk farmaceutisk kemi.

– Jag ser fram emot att arbeta med styrelsen och är glad att vi fått en ännu större tyngd inom vetenskapen. Det är viktigt för att få en stark förankring i det vetenskapliga samhället. Sedan är mitt öra är alltid öppet för medlemmarna. Det är medlemmarnas gedigna kunskap och arbete som gör föreningen, säger Märit Johansson.

Erfarenheten som vd för en forskningspark med runt 90 mindre bolag inom life science-sektorn innebär bland annat mycket internationellt arbete och ett stort kontaktnät, något som Märit Johansson tar med sig i sitt ordförandeskap.

– Jag är van att arbeta i en internationell kontext och jag tycker att det är viktigt att vi inom Apotekarsocieteten verkar för en större internationalisering. Sverige är en liten del av världen och vi behöver kommunicera med våra internationella kollegor.

Märit Johansson ser också hur många av de mindre bolagen till stor del är bemannade med kompetens från Astrazeneca och Pharmacia, och att det finns en utmaning i återväxten när dessa personer så småningom går i pension.

– Där tror jag att APS kan vara den som håller kunskapen på fortsatt hög nivå i Sverige kring läkemedelsutveckling.

Vad är din vision för Apotekarsocieteten?
– Vi har startat vårt arbete med att synas mer, och vi kan jobba äytterligare för att driva opinion och tydliggöra vilken fantastisk kompetens och kunnande som finns i organisationen. Där kan alla, från ledning, styrelse och medlemmar bidra till att synliggöra organisationen och våra mål. Sedan ska vi ha kul. Alla har så pressade scheman med mycket som konkurrerar om uppmärksamheten och då vill jag att det ska vara lustfyllt att engagera sig och vara medlem i Apotekarsocieteten.

I samband med fullmäktigemötet valdes också Ingrid Heath, vice vd och policychef på Sweden Bio, Torkel Gren, försäljningschef på Recipharm samt Mats Larhed, professor i läkemedelskemi vid Uppsala universitet in som nya ledamöter in i styrelsen. Lämnade styrelsen gjorde ledamöterna Inger Torpenberg och Mervi Vasänge och tidigare ordföranden Eva Sjökvist Saers.

Dubbel behandling med blodförtunnande

Micaela Toresson
-
0

En kvinna i 90-årsåldern behandlades av misstag med två olika typer av blodförtunnande. Den troliga orsaken är att det ena läkemedlet aldrig sattes ut från läkemedelslistan när det byttes ut på akutmottagning.

Patienten behandlades med Pradaxa på grund av förmaksflimmer och tidigare stroke, men på grund av njurfunktionsnedsättning byttes läkemedlet ut mot Waran vid ett besök på akutmottagning. När patienten vid ett senare tillfälle kom till akutmottagning för vård av skallskada fördes ordinationslista med aktuella läkemedel fram, där både Waran och Pradaxa fanns med. Kvinnan doserades därför med båda de blodförtunnande läkemedlen. Först två dygn senare upptäcktes misstaget och behandling med Pradaxa avslutades.

Händelsen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och enligt anmälan fick patienten inga men av händelsen.

Enligt vårdgivaren berodde händelsen på att olika ordinationssystem användes och informationsöverföringen brast samt att läkemedelslistan inte uppdaterades i samband med den nya medicinordinationen.

Ivo anser att vårdgivaren efter komplettering fullgjort sin skyldighet att anmäla och utreda händelsen och avslutar därför ärendet.

Prisas för affärssinne och cancerforskning

Micaela Toresson
-
0

Det var förra året som Lundabolaget Alligator Bioscience genomförde en mångmiljardaffär med Janssen Biotech. Affären gällde en antikropp som stimulerar immunförsvaret genom att aktivera en viss immunreceptor. Via avtalet får Janssen Biotech, som ingår i Johnson & Johnson, exklusiv global licens till antikroppen ADC-1013. I dag befinner sig den monoklonala antikroppen i klinisk fas I.

I går kammade företaget hem Sweden Bio Award för sitt arbete med att ha identifierat möjligheter med att med nya terapeutiska koncept ta fram unika antikroppar som i förlängningen kan ge patienter med spridd cancer ett längre liv.

Alligator utvecklar antikroppsbaserade immunterapier för behandling av spridd cancer och utvecklingen sträcker sig från idé till klinisk utveckling. Bland annat identifierar företaget nya angreppspunkter för läkemedel, tar fram läkemedelskandidater och utvärderar dess effekt.

I motiveringen framgår det att företaget prisas både för sin forskning samt för sitt väl utvecklade affärssinne, som resulterat i ett unikt samarbetsavtal med ett av världens störta läkemedelsföretag.

Affären med Johnson & Johnson uppgår till totalt 700 miljoner dollar, motsvarande drygt 6 miljarder svenska kronor och betalas ut vid vissa förutbestämda milstolpar.

Nytt kvalitetsregister för sällsynta diagnoser

Micaela Toresson
-
0
Nytt kvalitetsregister för sällsynta diagnoser

Centrum för sällsynta diagnoser, CSD, vid Karolinska universitetssjukhuset ska införa ett nationellt kvalitetsregister. Utgångspunkten är från CSD, men beslutet om registret finns förankrat nationellt.

– Målet är att vi ska få en bättre överblick av vilka patientgrupper med sällsynta sjukdomar som finns i Sverige. I och med att vi hittar dem så kan vi också se till att patienterna får en optimal vård, säger Ann Nordgren, professor och överläkare i klinisk genetik samt projektledare på CSD.

Plattformen som kommer att användas är densamma som används för andra sjukdomsgrupper, bland annat medfödda metabola sjukdomar, barnreuma, cytisk fibros och barnepilepsi.

Efter sommaren planeras pilotversionen finnas och därefter är tanken att registret ska vara helt klart och i drift januari 2017. Men arbetet med att få in patienter i registret börjar redan nu.

– Redan nu ska vi försöka lägga in patienter med en genetisk diagnos och patienter med oklara syndrom och utvecklingsstörning som ännu inte har någon diagnos. Först läggs uppgifterna in i ett lokalt beslutsstöd och efter att man fått patienternas godkännande kan uppgifterna flyttas över i det nationella kvalitetsregistret, säger Ann Nordgren.

I kvalitetsregistret kommer det att finnas med en stor mängd olika sällsynta diagnoser och basvariablerna kommer att utgöra en gemensam bas som kan användas för alla diagnosgrupper. Exempel på basvariabler kan vara namn, kön, diagnos, vilken gen, mutation eller annan typ av genetisk avvikelse patienten har och om patienten lämnat samtycke.

I dag finns det ett tjugotal regionala expertteam inom sällsynta diagnosgrupper i Sverige, bland annat neuromuskulära sjukdomar, skelettsjukdomar och diagnostik av oklara syndrom. Det finns dessutom många expertteam som är inriktade mot en sällsynt diagnos, till exempel Prader Willi syndrom och Tuberös skleros. Dessa olika expertteam kommer att erbjudas att lägga in specifika variabler för deras sjukdomsgrupp.

– Det är de enskilda teamen som kan diagnoserna bäst och vet vad man vill ha i just deras specifika register. Vissa grupper kommer exempelvis vilja ha information om längd, vikt och specifika blodprover för att kunna bedöma behandlingssvar och jämföra samt följa diagnoserna, säger Ann Nordgren.

För att det ska vara möjligt att införa ett nationellt register gäller det dock att alla regionala CSDn samarbetar i utformandet av de olika registren och att de även arbetar parallellt med införandet av patienter i registret och att de har finansiering för att göra det.

– Det är viktigt att ha register så att man kan erbjuda patienter den vård och behandling som finns. Vi har stora förhoppningar om fortsatt finansiering eftersom det nu finns en stor förståelse i Sverige för att CSDn behövs för att kunna samordna arbetet kring sällsynta diagnoser, säger Ann Nordgren.

Registret ses som en möjlighet för att nå patienter och ge dem information om den specifika diagnosen och möjlighet att träffa andra med samma diagnos.

– Genom att samla patientgrupper uppnås viktig information om sjukdomars naturalförlopp och samlad erfarenhet kring vård och behandling. Genom att samla information om vilka patienter som finns med molekylära diagnoser, kan patienter på ett enkelt sätt identifieras som skulle kunna vara aktuella och erbjudas delta i läkemedelsprövningar av nya mediciner, säger Ann Nordgren.

Hon menar att nationella register i förlängningen kommer att användas för dokumentstyrning av vården för att utvärdera vårdinsatser och följa upp hur vårdprogram följs.

– Registret ska fungera som ett stöd för att hjälpa patienter och för att se till så de får den behandling, råd och stöd som de bör erbjudas, säger Ann Nordgren.

Nu lämnar hon över klubban

Ingrid Helander
-
0
Nu lämnar hon över klubban

Åtta år som Apotekarsocietetens styrelseordförande är både längre än någon tidigare har innehaft posten och längre än de stipulerade tre mandatperioderna à två år var. Det är svårt att dra andra slutsatser än att Eva Sjökvist Saers har varit en uppskattad ordförande.

Totalt har det blivit 12 år i styrelsens tjänst, de första två åren som ”vanlig” styrelseledamot, de två efterföljande som vice ordförande och sedan 2008 som ordförande. Eftersom organisationen valde ny vd samtidigt som det ordinarie ordförandeuppdraget gick ut 2014 valdes Eva Sjökvist Saers om för en fjärde mandatperiod. Men nu är det dags att lämna över ordförandeklubban.

– Allt har sin tid. Men jag stänger inte dörren helt till APS utan det kan dyka upp saker framöver där jag kanske kan vara behjälplig och agera bollplank och sakkunnig. Det gör jag gärna.

Det har hänt mycket inom läkemedelsområdet under Eva Sjökvist Saers tid som ordförande. De stora läkemedelsbolagen har blivit färre med mindre inhemsk forskning och industrin präglas av många småbolag som samarbetar med de stora.

Hur har den utvecklingen påverkat APS?
– Det är en helt annan läkemedelsbransch än för tio år sedan. Förr kunde de stora bolagen skicka stora delar av personalen på flerdagskurser. Det gör man inte längre och de mindre bolagen har inte samma ekonomiska förutsättningar. Även apoteksbranschen har genomgått stora förändringar i och med omregleringen.

Vad har omregleringen inneburit?
– Nu finns det fler aktörer som alla kräver olika lösningar vad gäller information, profession och logistik. Det finns fortfarande fortbildnings- och utbildningsbehov, men hur behoven ser ut har ändrats. Även sjukvården är under stor förändring, både generellt och vad gäller läkemedel. Till exempel finns det nu ett stort antal farmaceuter i landstingen på positioner som inte fanns för tio år sedan. Alla dessa förändringar ställer krav på APS som organisation, och hur sektionerna ser ut, för att utveckla utbildningsverksamheten och hur vi kommunicerar.

Även den digitala utvecklingen har påverkat hur omvärlden ser ut och därmed APS verksamhet.

– Hur information distribueras har förändrats drastiskt. Digitaliseringen gör också att nätverk ser annorlunda ut i dag. Numera kan mycket av arbetet ske på distans utan fysiska träffar. Men jag tror att många uppskattar det fysiska mötet när det sker och där kan APS erbjuda alternativ och vara en plattform och mötesplats för att driva viktiga frågor inom läkemedelsområdet.

Men de stora förändringar som har skett i samhället i stort och på läkemedelsområdet i synnerhet ska inte ska ses som hot utan som möjligheter, tycker Eva Sjökvist Saers.

– Inom APS måste vi driva utvecklingen, inte bara anpassa oss, och det ska vi göra genom ett kvalitetssäkrat opinions-, och utbildningsarbete, kunskapsförmedling och dialog med andra aktörer inom läkemedelsområdet. Där tror jag att vi upplevs som på hugget och det är imponerande hur många arbetsgrupper, referensgrupper och styrgrupper APS är med i, både vad gäller ledningen och APS medlemmar.

Även APS som organisation har genomgått stora förändringar under din tid som ordförande. Hur har det varit att driva igenom dem?
– Med de omvärldsförändringar som varit fungerar det inte att köra på som vanligt och därför har vi gjort en kompetensväxling och en modernisering på olika fronter. Kursutbudet ser inte ut som för tio år sedan och tidningen Läkemedelsvärlden har gått från fysisk papperstidning till en digital produkt. Förändring är en del i utvecklingen och i grunden något positivt. Samtidigt måste det finnas en långsiktig vision och tydlig strategi för vilka frågor vi ska arbeta med.

Vad har varit roligast under dina år inom APS?
– Det är mycket som har varit roligt och det är svårt att peka ut en enskild händelse. Det har varit väldigt spännande att arbeta med de olika styrelseledamöter som passerat och jag har haft förmånen att arbeta med fantastiska styrelser. När vi har stått inför utmaningar har vi kavlat upp ärmarna ihop med ledningen och lyckats lösa dem. Sedan tycker jag interaktionerna med de vetenskapliga kretsarna och sektionerna där vi enats om vad vi ska prioritera har varit mycket givande. Alla möten utifrån olika frågeställningar och perspektiv gör APS till en fantastisk organisation.

Kan du ge något exempel på när ni har ”kavlat upp ärmarna”?
– Till exempel i samband med Astra Zenecas förändringar i Lund och Södertälje och vid omregleringen av apoteksmarknaden. Båda dessa händelser har tvingat oss att tänka nytt kring våra utbildningar och hur vi säkerställer att det finns en dragningskraft i de utbildningar och evenemang vi har. Där har det varit viktigt att hitta en modell där det är tydligt vilka frågor vi driver och där vi värnar vårt oberoende.

Vad har varit mest utmanande?
– Ett stort steg var när vi gick från papperstidning till webb och helt bytte modell. En annan är den förändring som skett inom läkemedelsindustrin där de små bolagen inte har lika mycket pengar som de stora.

Var är APS om fem år?
– Då tror jag att APS har befäst sin ställning som engagerad och aktiv aktör, både i debatten och för att driva olika frågeställningar mot lösningar. Med den ledning och besättning vi har och hur vi utvecklar våra samarbeten ses vi redan i dag som en viktig aktör på läkemedelsmarknaden och det ska vi fortsätta vara. Det finns en otrolig styrka inom organisationen.

Vilket råd vill du ge din efterträdare?
– Var engagerad och bidra aktivt i det APS står för i dag och ska stå för framgent. Bidra med nätverk och kunskap – du kommer att få tusenfalt igen. Det är vansinnigt kul att jobba med så engagerade människor och det finns en enorm potential.

Även om Eva Sjökvist Saers ska lämna ifrån sig ordförandeklubban i samband med Apotekarsocietetens nära förstående fullmäktigemöte talar hon genomgående om APS som ett ”vi”.

– Jag kör ända in i kaklet. Sedan ska jag fundera på vad jag ska använda min tid till. Jag är engagerad inom andra delar inom läkemedelsområdet och brinner för att stärka svensk life science.

Ny styrelse, inklusive ordförande, för Apotekarsocieteten väljs på organisationens fullmäktigemöte den 21 maj.

Äldre fick fel läkemedel från inaktuell lista

Micaela Toresson
-
0

Patienten lades in på kirurgisk akutvårdsavdelning och fick av misstag läkemedel från en inaktuell läkemedelslista.

Kvinnan var tidigare inskriven på slutenvården och fick då parkinsonmediciner, smärtstillande plåster och antibiotika. När hon skrevs ut därifrån sattes även läkemedlen ut, men vid inläggningen på akutvårdsavdelningen kopierades läkemedelslistan från det tidigare vårdtillfället.

Det kontrollerades aldrig om läkemedelslistan var korrekt och därför fick patienten av misstag parkinsonmediciner och morfinplåster i ungefär två veckors tid.

Under vårdtiden och kort efter utskrivning har patienten, enligt en lex Maria-anmälan, fallit. Detta kopplar vårdgivaren till den felaktiga läkemedelsordinationen.

Misstaget upptäcktes när kommunens vårdpersonal jämförde slutenvårdens läkemedelslista med tidigare gällande ordinationer.

Händelsen har utretts av Inspektionen för vård och omsorg, som anser att vårdgivaren har fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelsen, och myndigheten avslutar därför ärendet.

Bakslag för Astrazenecas cancerläkemedel Lynparza

Micaela Toresson
-
0
Bakslag för Astrazenecas cancerläkemedel Lynparza

Läkemedlet uppfyller inte det primära effektmåttet för överlevnad i en randomiserad, dubbelblindad fas III-studie, meddelar företaget.

Läkemedlet i kombination med kemoterapin paklitaxel jämfördes med enbart kemoterapi för behandling av patienter med avancerad magsäckscancer. Lynparza med kemoterapi testades både för den totala populationen, men också för patienter vars tumörer testades negativt för ATM-protein.

Även om det fanns en numerisk överlevnadstrend för patienter som fått Lynparza, fanns ingen statistisk signifikans. Totalt deltog 525 patienter från Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan i studien.

Astrazeneca uppger att man är besviken, men noterade även att det var ovanligt att använda så låg dos av Lynparza i kombination med standardkemoterapi.

Lynparza är det första läkemedlet i klassen PARP-hämmare. Enzymet, PARP, används av cancerceller för att reparera de DNA-skador som kan ha uppstått till exempel genom mutationer i BRCA1- och BRCA2- generna. Den aktiva substansen olaparib hämmar PARP och slår därmed ut den reparationsmekanism som tumörcellen behöver för att kunna växa och cellen dör.

Läkemedlet är godkänt för äggstockscancer och företaget har fortsatt stora förhoppningar för preparatet. Tidigare har Astrazeneca framhållit Lynparza som ett exempel på hur framsteg i förståelsen av cancerbiologi kan användas för att utveckla nästa generation av riktade läkemedel.

Pascal Soriot, vd för Astrazeneca, har tidigare lovordat läkemedlet i ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters.

– Det är fortfarande tidigt, men om detta fungerar tror vi att vi kan behandla upp till 40 procent av patienterna med äggstocks- eller bröstcancer. Och, viktigare är att vi även har mycket starka prekliniska resultat i lungcancer.

Kräver tillbaka pengar från engelska apotek

Micaela Toresson
-
0
Kräver tillbaka pengar från engelska apotek

Under de kommande fyra månaderna kommer regeringen i England att kräva tillbaka 48 miljoner pund, motsvarande drygt 570 miljoner svenska kronor, från de engelska apoteksentreprenörerna. Dessutom hotar ytterligare nedskärningar efter oktober 2016, skriver Pharmaceutical journal.

Anledningen är att apoteken fått för mycket pengar. Det engelska hälsodepartementet kräver tillbaka pengarna och det ska genomföras genom minskad ersättning för generiska läkemedel i en viss klass.

Ersättningen ska minskas med 12 miljoner pund, 142 miljoner kronor, i månaden från juni till september i år, för att få tillbaka pengar som apoteken fått över den godtagbara toleransen på 800 miljoner pund för 2015-2016. Departementet planerar även att i samråd med apoteksentreprenörernas gemensamma förhandlingsorgan, PSNC, se över den framtida finansieringen.

PSNC medger att marginalnivåerna för den specifika kategorin var höga år 2015-2016, men motsätter sig fortfarande en sänkning av ersättningen.

Det ekonomiska nedslaget är en del av regeringens planer på att minska apoteksbudgeten med 170 miljoner pund.

Peter Cattee, ordförande för PSNC, menar, i ett uttalande i Pharmaceutical journal, att ministrarna inte vill rucka på beslutet att minska finansieringen av apoteken.

– Vi är mycket pessimistiska till vad samrådet om apotekens framtid kommer att resultera i. Vi är också mycket oroade över att NHS, det statliga brittiska National health service, och regeringen inte har varit tydliga med sina mål, och vi rekommenderar starkt alla apoteksentreprenörer att göra allt de kan för att minska finansieringskostnaderna.

Nya cancermedel kräver förändrade synsätt

Ingrid Helander
-
0
Nya cancermedel kräver förändrade synsätt

När det första immunokologiska läkemedlet Yervoy (ipilimumab) godkändes för behandling av melanom för fem år sedan var det det första i sitt slag. Även om den inte kan beskrivas som någon mirakelkur visade den en klar effekt på överlevnad hos patienterna.

Inom melanomområdet har därefter godkänts ytterligare immunonkologiska läkemedel i form PD1-hämmarna Opdivo (nivolumab) och Keytruda (pembrolizumab), som ytterligare har förlängt överlevnaden och även svarsfrekvensen hos patienter. Dessa läkemedel har efter hand godkänts för ytterligare indikationer som lungcancer och njurcellscancer.

– Det är en spännande tid att vara onkolog i, sade Peter Nygren, professor vid onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vid en konferens på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, IVA i går måndag, där de nya immunonkologiska cancerläkemedlen diskuterades.

Han menade att de immunonkologiska läkemedlen har en slående effekt men att de fortfarande befinner sig tidigt i utvecklingen och att det finns mycket att lära.

– Bland annat har de en annorlunda biverkansprofil med autoimmuna biverkningar jämfört med traditionella cancerläkemedel. En annan fråga är om sjukvården klarar av komplexiteten med fler behandlingslinjer och ökade krav och molekylärbiologiska analyser.

Per Nygren tog även upp priset som en stor utmaning. De nya immunonkologiska läkemedlen kostar mellan 30 000 och 70 000 kronor per patient och månad och med klinikernas redan ansträngda läkemedelsbudgetar frågade han sig vad som ska prioriteras bort för att bereda plats för de nya behandlingarna.

Kostnaden för cancerläkemedel har som alla vet ökat kraftigt de senaste 20 åren. I EU som helhet var kostnaden 1 miljard euro år 1995, cirka 9 miljarder euro år 2005 och nästan 20 miljarder euro år 2015, enligt siffror som Bengt Jönsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, visade. Tillsammans med kollegor har han tagit fram en rapport om nya betalningsmodeller för de nya cancerläkemedlen. Under konferensen konstaterade Bengt Jönsson att detta är dyra läkemedel som ska betalas av det offentliga, men att det finns moraliska, politiska och ekonomiska frågor som man måste ta hänsyn till.

– Vi måste ställa ekonomisk vinst mot sjuka människors behov, fråga oss om vi ska ha en utökad priskontroll och även om ersättningsmodellen med värdebaserad prissättning är den rätta, sade han.

Att ha ett enhetligt pris i hela EU är enligt Bengt Jönsson inte aktuellt eftersom det skulle leda till för höga priser i länder med svag ekonomi och för låga priser länder med god ekonomi. Dessutom varierar värdet mellan olika indikationer vilket blir extra problematiskt vid kombinationsbehandlingar. Det hela kompliceras ytterligare av att värdet på läkemedlet inte är känt när det godkänns och priset ska bestämmas. Men för att göra dessa läkemedel tillgängliga för fler patienter krävs ändå någon form av åtgärd, enligt Bengt Jönsson.

– Lösningen är att sänka priset på dem eller att hitta nya samarbetsmodeller mellan företagen och sjukvården.

Pris och tillgänglighet fortsatte att diskuteras under den avslutande paneldebatten som modererades av Björn Odlander från investmentbolaget Helthcap. En fråga från publiken rörde varför immunterapi, som visat så god effekt i melanomsjukdom, fortfarande används relativt begränsat i Sverige och dessutom olika över landet.

– Terapierna finns och patienterna har nytta av dem. Ju fler som använder dem snabbare desto mer information får vi tillbaka om läkemedlen. Därför är det ett samhällsekonomiskt slöseri att inte använda dem och det borde finnas en vinna-vinna situation för industrin och sjukvården. Det handlar om att få snabb kunskap om värdet för patienterna, sade Bengt Jönsson.

Frågan ställdes också om svenska onkologer är för dåliga på att använda de nya läkemedlen och där höll Per Nygren delvis med.

– Min bedömning är att ju längre norrut från ekvatorn vi kommer desto mindre förändringsbenägna är vi inom professionen, men det förvånar mig att upptaget av de nya behandlingsformerna inte är större ställt till effekten. Vid en uppenbar läkemedelsnytta borde de immunonkologiska läkemedlen tas upp i lika hög utsträckning som andra läkemedel.

Medverkade på konferensen gjorde också Tomas Salmonsson, ordförande för EMAs vetenskapliga kommitté CHMP och Bertil Jonsson, ordförande för CHMPs onkologiska arbetsgrupp. Bertil Jonsson ansåg att det är ”mycket besvärande” om onkologerna håller tillbaka användningen av de nya läkemedlen för att sjukvården fokuserar på att spara pengar i stället för att använda läkemedel på bästa sätt.

Samtliga i panelen var dock överens om att snabbare godkännanden sannolikt inte tillför något väsentligt i tillgängligheten för läkemedlen.

– De stora vinsterna ligger inte i någon månads snabbare godkännande utan i parallella godkännanden. Det innebär att det utvecklande företaget tidigt möter och diskuterar med både betalande och godkännande myndigheter för att veta vilka krav som ställs på dem. Det samarbetet är vi än så länge bara i början på, sade Tomas Salmonsson.

Diskussionen avslutades med frågan om vissa typer av läkemedel, som likt de nya immunonkologiska cancerläkemedlen visat effekt på specifika mutationer, i framtiden skulle kunna godkännas enbart baserat på säkerhet och att bolagen därefter skulle få betalt om de dessutom visade effekt.

– I viss mån är vi redan där med PCSK9-hämmarna för blodfettssänkning. De är godkända med en bred risk/nytta-profil men betalningsviljan finns bara i den subgrupp där traditionella statiner inte fungerar. Det här gör att vår roll som godkännande myndighet förändras från att enbart godkänna läkemedel till att även bistå med värdering av effekten. Sedan får andra fatta beslut om hur man ska använda värderingen, sade Tomas Salmonsson.

Läkemedel mot
hemofili B godkänns

Micaela Toresson
-
0

Blödarsjuka är en grupp sjukdomar, där hemofili B ingår, och orsakas av en medfödd brist på eller total avsaknad av en koagulationsfaktor, ett protein som får blodet att levra sig.

Preparatet Alprolix är det enda FC-fusionerade rekombinanta koagulationsfaktorbehandlingen för hemofili B som ger personer med blödarsjuka i EU ett förlängt skydd mot blödningar genom färre profylaktiska injektioner, enligt Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, som tillsammans med Biogen står bakom läkemedlet.

Läkemedlet har utvecklats genom att en specifik faktor fusionerats med FC-delen från immunoglobulin G subtyp 1, som finns naturligt i kroppen. Tack vare det kan läkemedlet utnyttja kroppens naturliga process som fördröjer nedbrytning och förlänger tiden som behandlingen är kvar i kroppen.

Ett annat läkemedel som godkänts av EU kommissionen är Bristol-Meyers Squibbs, BMS, och Abbvies preparat för behandling av multipelt myelom, Empliciti, elotuzumab. Enligt BMS är behandlingen den första och enda immunstimulerande antikroppen för behandling av multipelt myelom som godkänts.

Godkännandet bygger på resultat från en randomiserad, öppen, fas III studie som utvärderat Empliciti i kombination med dexametason, Rd, jämfört med enbart Rd. De 646 patienterna som deltog hade multipelt myelom och hade genomgått en till tre tidigare behandlingar.

Läkemedlet är godkänt i kombination med Revlimid, lenalidomid, och dexametason för behandling av multipelt myelom för patienter med återfall eller som inte svarat på annan behandling.

Företaget BMS har även fått utökad indikation för sitt cancerläkemedel Opdivo, nivolumab, i kombination med Yervoy, ipilimumab, för behandling av patienter med avancerat malignt melanom. Enligt företaget är behandlingen den första godkända kombinationen av två immunonkologiska läkemedel. Preparatet är godkänt för behandling av vuxna med metastaserande eller inoperabelt malignt melanom.

KI: ”Ett öppet sinne är bra”

Ingrid Helander
-
0

Affärsmannen Bengt Sjöbergs jättedonation på två miljarder kronor innebär ett stort privat tillskott till övrig finansierad cancerforskning. Stiftelsen ska i första hand rikta in sig på lungcancer.

– För många typer av cancer finns det bra behandlingar medan det för vissa inte gör det, som till exempel lungcancer. Därför vill jag inrikta min donation främst mot lungcancer, säger Bengt Sjöberg, som själv fick diagnosen vid årsskiftet.

Bengt Sjöbergs förhoppning är att pengarna från Sjöbergstiftelsen ska komma i användning redan i år och bland annat pågår diskussioner med Karolinska institutet, KI, om att inrätta ett nytt cancerforskningscentrum.

Hur långt har ni kommit i de diskussionerna?
– Vi har kommit relativt långt och hoppas kunna vara igång i någon form efter sommaren, säger Bengt Sjöberg.

Henrik Grönberg, vikarierande prorektor vid KI och professor i cancerepidemiologi bekräftar planerna.

– Målsättningen är att ha en forskningsplan klar innan sommaren, säger Henrik Grönberg.

Med sin donation vill Bengt Sjöberg vidga synen på behandling av cancer och utvärdera även icke konventionella behandlingsmetoder. Han menar att det förutom traditionell behandling i form av kirurgi, strålning och cellgifter – och på senare år immunoterapi, finns andra metoder som bör utvärderas vetenskapligt.

– Det kan till exempel vara upphettning av tumörer, injektioner med mistelextrakt och höjning av kroppstemperaturen. Det finns en uppsjö av metoder som används av cancerkliniker i bland annat Tyskland där man kombinerar många olika terapier, Bengt Sjöberg.

Syftet med stiftelsen är enligt Bengt Sjöberg att undersöka även icke konventionella metoder med förhoppningen att, om möjligt, evidensbasera dem.

– Vi ska inte gå ifrån vetenskapen, men sedan kan man ha åsikter om hur långa studier man behöver göra för att visa om något har effekt eller inte.

Henrik Grönberg berättar att forskningen vid KI kommer att vara inriktad på patientnära forskning av både konventionella och icke konventionella behandlingsmetoder.

– Det kan till exempel handla om kosten under en cellgiftsbehandling och det skulle man kunna titta på med prospektiva studier. Vi ska ägna oss åt konventionell forskning, men det kan finnas intressant information även inom icke konventionella behandlingsmetoder, säger Henrik Grönberg.

Kommer ni även att studera injektioner med mistelextrakt?
– Det finns inga sådana planer i detta tidiga skede.

Hur stor del av verksamheten som kommer att vara vikt åt studier av icke konventionella metoder kan Henrik Grönberg inte svara på i dagsläget. Han betonar dock att all forskning ska utvärderas på ett strikt vetenskapligt sätt.

– Om vi bara skulle studera sådan vi på förhand trodde var bra kan vi missa nya behandlingar. Ett öppet sinne är bra.

Till en början kommer centret att vara helt finansierat av Sjöbergstiftelsen, men efter hand finansieras med andra medel.

– Förutom vetenskaplig kompetens kommer ett sådant här center att dra till sig finansiering från annat håll, säger Henrik Grönberg.

Hur mycket kommer stiftelsen att styra forskningen?
– Vi kommer att sätta upp en vetenskapligt rådgivande kommitté som ska utses ihop med stiftelsen. Vi har också planer på att rekrytera en director som blir centrumledare och som kommer att ha ett stort inflytande över verksamheten.

Ser du det här som ett nytt sätt att studera cancer?
– Nej, men det är en fantastiskt välbehövlig injektion i utvecklingen av cancerforskning och modern cancerbehandling. I centret kommer vi också att börja använda genanalyser i större utsträckning än tidigare. Det gör man redan i USA och i delar av Europa men det är tyvärr relativt outvecklat i Norden.

Centret ska bli ett nationellt center, hur ser kompetensen ut kring icke konventionella behandlingsmetoder i Sverige?
– Det vet jag inte i dagsläget men det är en viktig del att ta reda på. Inom till exempel kostbehandling finns mycket kompetens men den har kanske inte använts så mycket inom cancerbehandling, säger Henrik Grönberg.

Bengt Sjöberg tror dock att rekrytering från utlandet kan bli nödvändig.
– Svenska forskare är väldigt baserade i klassisk skolmedicin och ganska konservativa med liten erfarenhet av icke konventionella behandlingsmetoder. Där kan vi behöva komplettera med kunskap och man kan tänka sig att knyta till sig forskare från andra länder.

Bengt Sjöberg poängterar också att han inte tar ställning för vare sig konventionella eller icke konventionella behandlingsformer.

– Jag tycker att det är viktigt att öppna upp för alternativa behandlingar annars händer det ingenting och vi sitter fast i en rävsax, säger Bengt Sjöberg.

Sjöbergstiftelsen kommer uppskattningsvis att dela ut 60 till 70 miljoner kronor per år till cancerforskning. Förutom det kommer man också årligen att dela ut ett Sjöbergpriset värt cirka åtta miljoner kronor till en framstående cancerforskare. Priset ska delas ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Pfizer slutar leverera läkemedel till avrättningar

Micaela Toresson
-
0

I slutet av förra veckan meddelade Pfizer att företaget inför svepande kontroller av distributionen av sina läkemedel. Detta för att säkerställa att preparaten inte används i dödliga injektioner till dödsdömda fångar i USA, skriver New York Times.

Fler än 20 amerikanska och europeiska läkemedelsföretag har redan infört den här typen av begränsningar, med hänvisning till moraliska eller affärsmässiga skäl.

Pfizers beslut ses som en milstolpe i och med att alla av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA hittills godkända läkemedel nu stoppats för försäljning i avrättningssyfte.

Dock kan amerikanska delstater som utför dödsstraff fortfarande använda sig av dödliga injektioner genom att blanda olika tillåtna produkter. Vissa delstater har på senare år också beslutat om att, när det inte finns injektioner att tillgå, få använda sig av alternativa avrättningsmetoder som elektriska stolen, arkebusering eller gaskammare.

Tidigare användes det danska läkemedelsföretaget Lundbecks epilepsiläkemedel, pentobarbital, vid avrättningar i flera amerikanska delstater. Efter påtryckningar, bland annat i sociala medier, fattade dock företaget år 2011 beslutet om att skärpa reglerna för användning av preparatet, med ett slags slutförbrukaravtal. Det innebär att de som köper preparatet förbinder sig att inte sälja det vidare till avrättningar.

Med det nya programmet för hantering av läkemedlet får sjukhus och behandlingshem fortfarande tillgång till läkemedlet i terapeutiska syften, men alla beställningar av läkemedlet granskas. Detta för att preparatet inte ska distribueras till fängelser i amerikanska delstater där dödstraff tillämpas med dödlig injektion.

Substansen pentobarbital tillhör gruppen barbiturater, en äldre typ av ångestdämpande och sömngivande läkemedel som i höga doser hämmar andning och hjärtverksamhet.

1...171819...30Sida 18 av 30