Lloyds apotek tar över det privata familjeägda apoteket vid S:t eriksplan i centrala Stockholm den 2 september. Till en början kommer apoteket att drivas vidare under namnet P/S apotek, men kommer under hösten att omvandlas till ett Lloyds apotek.
Förvärvet är en del i apotekskedjans expansionsplaner, uppger Lloyds apotek i ett pressmeddelande. I och med köpet har kedjan 78 apotek i Sverige varav 19 i Stockholm.
Det behöver regleras i lag vad staten har för ansvar när det gäller tillgång på läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser eller kriser. Det slås fast i en utredning som överlämnats till socialdepartementet.
I utredningen ”Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser” konstateras också att det saknas tydlig information om vilka hot som Sverige behöver ha beredskap inför och vilka sorts läkemedel och annat materiel som bör finnas i lager. Detta liksom vilka som har ansvaret för att ett lager finns behöver tydliggöras menar utredarna i sitt betänkande.
Det konstateras också att omregleringen av apoteksmarknaden har påverkat förutsättningarna att upprätthålla tillgång till läkemedel under en eventuell kris eller allvarlig händelse. De nya aktörerna har inte något beredskapsuppdrag eller ansvar för läkemedelsförsörjningen vid en kris på det sätt som Apoteket AB hade under monopolet.
Ett förslag är att det inrättas en nämnd vid Socialstyrelsen som fattar beslut om en ambitionsnivå för tillgång på läkemedel.
Ju fler kockar ju sämre soppa är ett talesätt som tycks stämma väl när det gäller äldres läkemedelsbehandling.
Studien visar att antalet läkemedel, antalet olämpliga liksom antalet olämpliga läkemedelskombinationer, ökade med antalet förskrivande läkare.
– Det vi ser är ett tydligt linjärt samband som stärker vår hypotes om det viktiga med att få ned antalet förskrivande läkare och fram för allt att en läkare blir ansvarig för patientens förskrivning, säger Karin Söderberg.
– Idag är vården av äldre kopplad till sjukdomsspecialiteter istället för till patienten. Får vi inte igenom en samordning kommer vi inte ur den här sörjan.
Att den sämre behandlingen skulle kunna förklaras med att patienter med många läkemedel är sjukare och därför anlitar fler läkare fann man inte belägg för i dataanalysen som publicerats i Läkartidningen.
Det största problemet med dagens fokus på läkemedelskostnaderna är att patienterna inte får del av nya behandlingar anser Robert Ström, ny ordförande i Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
– Vi har ett sensationellt dåligt upptag av nya läkemedel i Sverige.
Robert Ström skräder inte orden när han beskriver dagens situation för den innovativa läkemedelsindustrin. Han redovisar siffror från Socialstyrelsens senaste rapport från april i år där det framgår att 34 nya läkemedel godkändes under 2012. Dessa användes under året till en sammanlagd kostnad av 16 miljoner kronor.
– I jämförelse med den totala läkemedelsnotan på över 30 miljarder kronor är det ju ingenting. Men det mest anmärkningsvärda är att de nya läkemedlen som godkändes under 2012 användes inom förmånen för bara 14 000 kronor. I praktiken innebär det ett totalstopp för användning av nya läkemedel i Sverige idag, säger han.
Han ifrågasätter därför landstingens vilja att förhandla ned läkemedelspriserna ytterligare. Särskilt som de totala läkemedelskostnaderna under de senaste åren har legat stilla och till och med minskat.
– Varför landstingen har detta fullständiga fokus att ytterligare trycka ned läkemedelskostnaden utöver det som vi uppnår inom värdebaserad prissättning, det förstår inte jag. Jag tycker att man borde oroa sig över vårdkvaliteten istället för att diskutera ytterligare förhandlingar om läkemedelspriserna. Svenska patienter får ju inte tillgång till nya läkemedel. Och vi oroar oss för detta inte bara kommersiellt utan för kvaliteten på svensk vård, säger han.
Men Jonas Rastad, regiondirektör för Region Skåne, slår undan påståendet om något totalstopp.
– Det där är delvis en skröna genererad av marknadsbolagen för de stora läkemedelsbolagen. Vi är absolut inte bäst i världen på att introducera nya läkemedel, det kan naturligtvis bli bättre. Men nya läkemedel har både för och nackdelar – de innebär ju också en ökad risk, säger han.
Att det tar lite tid innan nya läkemedel börjar användas är istället en del i processen med att utvärdera dem, menar han.
– Jag har aldrig hört i någon region eller landsting att det finns ett generellt förbud mot att använda nya läkemedel, men däremot finns det inte ett fritt nyttjande heller, för det är vi inte betjänta av. Vi vill ha ett ordnat införande där vi kan ta ställning till om vi ska sanktionera förskrivningen av ett läkemedel bland våra anställda läkare, säger han.
Siffrorna från Socialstyrelsen visar också att det inte är ovanligt att det tar lite tid innan användningen av nya läkemedel kommer igång. Första året för nya läkemedel har användningen varit väldigt låg åtminstone under de senaste fem åren. Sedan 2008 har försäljningen inom förmånen av läkemedel godkända under innevarande år legat på 1, 3, 0, 7 och slutligen 0 miljoner kronor för 2012.
Åren efter tar sedan försäljningen fart och uppgår i regel till flera hundra miljoner kronor.
– Jag kan tycka att det här systemet har både för och nackdelar. Nackdelarna är naturligtvis att om läkemedlen är effektiva så kommer några patienter inte att få dem som kanske skulle ha nytta av dem, samtidigt som även det motsatta sker att vissa patienter som inte skulle ha läkemedlen slipper dem, säger Jonas Rastad.
Det är dock lätt att tänka sig en cancerpatient som väntar förgäves på att få ett nytt cancerläkemedel som kanske skulle ha gjort skillnad.
– Det är ju särskilt väsentligt i de fall där det inte finns något alternativ. Där blir ju en fördröjning smärtsam och där kommer systemets nackdelar fram, säger han.
Men, Jonas Rastad, som tidigare har arbetat som vice forskningschef inom Astrazeneca, har även viss förståelse för industrins synpunkter.
– Jag kan tycka att det ur innovationssynpunkt är ett problem om vi är för långsamma med att introducera nya läkemedel, absolut. Samtidigt som det är svårt att acceptera tonläget i debatten eftersom de som för fram de här argumenten hårdast är de bolag som säljer läkemedlen. Då blir argumentationen inte fullt ut trovärdig, säger han.
Men utifrån ett patient- och vårdperspektiv är det naturligtvis inte bra om det tar för lång tid innan nya effektiva läkemedel kommer till användning i vården. Därför driver Sveriges kommuner och landsting, SKL, ett projekt som involverar myndigheter, landsting och industri för att nya läkemedel som är kostnadseffektiva och innebär en förbättrad behandling, ska kunna användas så snabbt som möjligt. Även här handlar det om att hålla läkemedelspriset nere så att ett nytt läkemedel inte får för stora konsekvenser på annan vård.
– Men då handlar det inte om huruvida vi ska välja tillverkare A, B eller C utan om vi ska rekommendera det nya läkemedlet över huvud taget eller om det är så dyrt att det inte är kostnadseffektivt och därför inte bör användas, säger Jan Liliemark, professor och projektledare för projektet Ordnat införande i samverkan.
– Sedan får tillverkaren komma in med ett annat pris som gör att medlet blir kostnadseffektivt för att man ska rekommendera användning, säger han.
Artikeln är del 2 i en artikelserie om den svenska prismodellen för läkemedel.
Del 1 om rabattavtalen som kringgår TLV från 20 augusti hittar du här.
Del 3 där en ekonomiprofessor vill se ett nytt prissättningssystem från 22 augusti finns här.
Hittills har sjukgymnaster och fotvårdsspecialister haft möjlighet att komplettera en förskrivning men endast om en läkare först godkänt den. Med den här förändringen hoppas myndigheterna förbättra behandling och frigöra tid för allmänläkarna.
Det innebär enligt PharmaAsia News att indiska företag skulle kunna tillverka kopior sex år innan patentet förväntas löpa ut.
Men i dagsläget är det oklart om någon sådan produktion kommer igång i närtid. Enligt Roche finns det idag inte någon biosimilar till Herceptin, trastuzumab, som är ett biologiskt läkemedel godkänt i Indien. Det indiska företaget Cipla som specialiserat sig på generiska cancerläkemedel bildade 2010 ett partnerskap för att ta fram biosimilarer, men har ännu inte lyckats ta fram någon.
Samtidigt kan Roche beslut göra det omöjligt för den indiska regeringen att bevilja tvångslicenser på läkemedlet eftersom Herceptin i teorin är öppet för konkurrens. I mars förra året utfärdade Indien sin första tvångslicens på Bayers medel för behandling av njurcancer, Nexavar. Då påstods också en tvångslicens för Herceptin ligga klar.
Över 2 100 personer har sökt till de 130 utbildningsplatser till apotekstekniker som Yrkeshögskolan erbjuder. En populär yrkesutbildning som Yrkeshögskolan dragit ned på den här höstterminen. I höst börjar 130 elever utbildningen, jämfört med 193 höstterminen 2011 då utbildningen i Yrkeshögskolans regi började. Då var det drygt 11 sökande per plats, i höst är de 18.
Även för universitetsutbildningarna receptarie och apotekare har intresset ökat något och det krävdes i höst högre gymnasiebetyg än tidigare för att komma in på utbildningarna. Intagningspoängen är på flera håll 16 där 20 är max.
Däremot har intagningen via högskoleprov blivit lättare jämfört med ifjol på vissa lärosäten, i Karlstad räckte det till exempel med 0,1 på provet vilket innebär att i princip alla som skrev högskoleprovet kunde komma in. För att klara intagningen till receptarieprogrammet i Uppsala var golvet högre, minst 0,75 poäng.
Trots att läkemedelskostnaden i Sverige planat ut och till och med minskat de senaste åren har det brutit ut en strid om vem som ska få bestämma priset på läkemedel.
I botten ligger en insikt hos landstingen om att det faktiskt går att pressa ned priset på vissa läkemedel genom att använda sig av de volymer som man beräknar sig behöva i framtiden. Ett verktyg som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, inte kan använda eftersom myndigheten inte ansvarar för några volymer.
– Våra förhandlingar innebär att leverantörerna får en säkrare prognostisering av sina intäkter, det är en fördel för dem och det är naturligtvis därför de nappar, säger Jonas Rastad, regiondirektör för Region Skåne.
Det är i första hand dyrare läkemedel som är intressant för landstingen. Det kan dels handla om helt nya läkemedel eller om avancerade läkemedel som i huvudsak förskrivs av specialister på sjukhusen, men som på grund av sin beredningsform klassas som öppenvårdsläkemedel. I motsats till läkemedelskostnaden totalt så stiger kostnaderna för just dessa läkemedel.
– Den sektorn stiger med fem till sju procent om året och varje kostandsreduktion som vi kan få är tacksam, säger Jonas Rastad.
Han menar att TLV inte gör tillräckligt i sina prisförhandlingar av dessa dyra läkemedel.
– Vi har ju visat att man kan få ner priserna ytterligare, säger han.
Region Skåne slöt 2012 ett avtal med läkemedelsföretaget UCB Pharma som innebär att regionens läkare ska skriva ut UCBs TNF-alfahämmare Cimzia om det inte finns medicinska skäl för att använda någon av de andra TNF-alfahämmarna. I gengäld får landstinget en återbäring motsvarande 15 procent av kostnaden från UCB.På liknande sätt har även Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen förhandlat till sig rabatter på MSDs TNF-alfahämmare Simponi.
– Vi vill utmana systemet för att få en bättre prissättning på de dyra läkemedlen där man har en hög kostnad. Med sikte på att vi ska kunna behandla flera, säger Jonas Rastad.
Men landstingens initiativ tas inte emot positivt i alla läger. Att några av konkurrentföretagen, de som förlorade, reagerade negativt var kanske inte så konstigt. Men att TLV drog fram myndighetsjuridiken och kom med ett förbud mot Region Skåne förvånande desto mer.
– Vi har ju haft flera diskussioner med TLV som primärt stött oss i den här aktionen. Vi blev därför rätt förvånade när vi fick deras beslut att de uppfattar detta som olagligt och att vi omedelbart skulle upphöra och reversera vårt beslut, säger Jonas Rastad.
Men i Region Skåne gick man en anna väg och överklagade förbudet till Förvaltningsrätten där tvisten nu ligger. Jonas Rastad tror, efter en kort tvekan, att de kommer att vinna.
– Vi uppfattar det som att vi har rätt och att vi inte gör några olagligheter. I en offentlig sektor undviker man ju det för allt smör i Småland. Vi fortsätter därför vårt försök med flera typer av förhandlingar, säger han.
– Vi utmanar inte direkt TLVs prissättningsmonopol. Vi har vänt oss till tillverkarna med en fråga om vi, med tanke på de volymer vi har, kan göra ett tilläggsavtal. Vi har egentligen inte gått in och förhandlat en prisreduktion även om nettoeffekten blir den. Tekniskt sett är det kanske ingen skillnad, men legalt är det ju det. Och det är det som Förvaltningsrätten ska ta ställning till, säger han.
Som helt ny generaldirektör för den myndighet som vill sätta stopp för rabattavtalet sitter Sofia Wallström. Hon var tidigare utredare i läkemedels- och apoteksutredningen som bland annat tog upp den här problematiken. I utredningen var hon positiv till att landstingen skulle få möjlighet att förhandla om rabatter med företagen. Nu leder hon istället myndigheten som menar att det strider mot lagen.
– Läkemedels- och apoteksutredningen gjorde bedömningen att inom vissa segment och under vissa förutsättningar finns det positiva effekter av att landstingen tecknar samarbetsavtal med industrin, både när det gäller pris och andra faktorer. Utredningen lade de här förslagen utifrån det uppdrag som vi hade och det var ju framåtsyftande. De förslagen är ju föremål för behandling och vad de landar i får vi se, säger hon.
– Det som TLV gör är en helt annan sak när man tolkar dagens lagstiftning och har bedömt att det som man gör i Skåne inte är förenligt med lagen. Men TLV har sagt, vilket även är min uppfattning, att det är positivt att landstingen jobbar för att få en ännu mer kostnadseffektiv vård, säger hon.
Hon menar dock inte att hon hamnat i en knepig sits på grund av sin flytt till TLV.
– Det är inte så svårt, tycker jag. Jag hade ett utredningsuppdrag från regeringen med ett direktiv som talade om vad man ville få för uppdrag utfört och det var det som jag levererade på. En utredning siktar framåt och kan tänka nytt. Som TLVs chef tar jag ansvar för den tolkning som vi gör på TLV utifrån dagens lagstiftning och nu får vi invänta resultatet av den här prövningen, säger hon.
Rättsprocessen mellan TLV och Region Skåne tas också upp i Sofia Wallströms utredning. Hon skriver med anledning av det att rättsläget är något oklart och att det kan bli nödvändigt att se över regelverket när de juridiska prövningarna är avslutade. Något som vissa har tolkat som att Sofia Wallström anser att om TLV får rätt i Förvaltningsrätten så bör lagen skrivas om. Men så är det inte, menar hon.
– Nej, så enkla slutsatser kan man inte dra. Det är en allmän kommentar att så länge prövning pågår vet man inte vad man har. Det måste man bedöma när man faktiskt har ett sådant läge klart för sig. Jag vill inte gärna formulera det så kategoriskt, säger hon.
Men samtidigt medger hon att det ändå kan bli slutresultatet.
– Det kan ju möjligen vara en effekt av en sådan här utveckling över tid, men det är inte bara detta som styr, det finns flera juridiska frågor som måste vägas in för att göra en slutlig bedömning, säger hon.
En utveckling där landstingen börjar förhandla direkt med läkemedelsföretagen om rabatter på öppenvårdsläkemedel är inget som välkomnas av läkemedelsföretagen själva. På Läkemedelsindustriföreningen, Lif, vill man ha det som det är.
– I Sverige har vi värdebaserad prissättning för läkemedel inom förmånen som förskrivs i öppenvården. Det innebär att läkemedel som används i öppenvården ska prissättas av TLV och det är de besluten som ska gälla, vi anser inte att landstingen ska förhandla om dessa, säger Robert Ström, nytillträdd ordförande för Lif och vd för Baxter i Sverige.
Från apotekshåll är man också missnöjd med utvecklingen. Sveriges Apoteksförenings vd Johan Wallér reagerade negativt på Region Skånes prisavtal.
– Jag förstår landstingens problem, men lösningen kan inte vara att hitta kryphål i systemet som ger absurda konsekvenser i andra änden, säger han.
Eftersom återbäringen i Region Skånes avtal med UCB Pharma baseras på antalet expedierade förpackningar av UCBs Cimzia har landstinget uppmanat sina läkare att kryssa i rutan som innebär att de motsätter sig utbyte till en parallellimporterad förpackning. Något som i ett slag i det närmaste omöjliggjorde för apoteken att kunna byta till parallellimporterade Cimzia som är billigare i inköp.
– Parallellimporterade läkemedel är en pusselbit i den omreglerade konkurrensutsatta apoteksmarknaden. Om man tar bort den möjligheten så får man konsekvenser i apoteksledet som landstingen inte förefaller ha tänkt på. Landstinget har lite enögd tittat på hur de kan lösa sitt problem utan att förstå att man ingår i ett större sammanhang, säger Johan Wallér.
Artikeln är den första delen i en serie om en prismodell i gungning.
Del 2 om Lifs och landstings olika syn på användningen av nya läkemedel från 21 augusti finns här.
Del 3 om ekonomiprofessorn som vill skrota hela dagens system från den 22 augusti läser du här.
Den Texasbaserade tidningen Huffington Post rapporterar om läkemedelsbrist vid statens avrättningar. Det stora bekymret brukar ju vara att brist på läkemedel försvårar att hålla patienter vid liv, i Texas kan det alltså också vara det motsatta.
Texas genomförde sin elfte avrättning i år för ett par veckor sedan och har fem till inplanerade under 2013 bland annat den i september, enligt Reuters. Det kan jämföras med tio avrättningar i resten av landet.
En faktor som påverklar leverenser till avrättningar är trycket från grupper som arbetar mot dödsstraff. Företaget Hospira har sagt att man motsätter sig att deras läkemedel används vid avrättningar, medan företagen Teva och Fresenius har fattat beslut om att inte göra sina läkemedel tillgängliga för avrättningar.
I somras anklagades GSK för omfattande mutbrott i Kina och fyra högt uppsatta chefer greps. Läkemedelsföretaget ska ha betalat läkare och myndighetsanställda för att förskriva specifika läkemedel. Därefter har bland annat Sanofi, Astrazeneca, Lundbeck och Novo Nordisk också anklagats för mutbrott av anonyma visselblåsare.
Det senaste företaget att pekas ut i kinesiska medier är Novartis, skriver Pharmatimes. Företaget ska ha betalat läkare upp till 50 000 kronor för att förskriva minst fem doser av Sandostatin LAR. Novartis tar anklagelserna på allvar och har lanserat en internutredning.
De kinesiska myndigheterna utreder nu om det finns någon substans i mutanklagelserna mot de internationella läkemedelsföretagen. Sjukhus har blivit beordrade undersöka om det finns korruption i samband med inköp och prissättning av läkemedel.
Kvinnor med mutation i generna BRCA1 eller BRCA2 löper en högre risk att utveckla bröstcancer än kvinnor utan mutationen. Förebyggande åtgärder kan vara att operera bort brösten eller äggstockarna. Nu visar en studie att förebyggande behandling med tamoxifen kan minska risken för cancer i det andra bröstet, hos kvinnor som redan haft bröstcancer.
Forskarna analyserade resultaten av tre studier där det totalt ingick 1 583 kvinnor med mutation i BRCA1-genen och 881 med mutation i BRCA2-genen som haft cancer i det ena bröstet. Efter diagnostillfället fick 24 procent av BRCA1-gruppen och 52 procent av BRCA2-gruppen behandling med tamoxifen. Patienterna följdes i snitt i åtta år och under den tiden utvecklade 24 procent av BRCA1-kvinnorna och 17 procent av BRCA2-kvinnorna cancer i det andra bröstet.
Resultaten visar att tamoxifen minskade den risken. Hos kvinnor med BRCA1-mutationen minskade risken med 62 procent och hos kvinnor med BRCA2-mutationen minskade risken med 68 procent. Det fanns också en lägre risk oavsett om kvinnornas första bröstcancertumörer var östrogenpositiva eller inte.
Forskarna menar att fler studier behövs för att säkerställa det positiva sambandet, men att tamoxifenbehandling bör övervägas även för patienter med BRCA1- eller BRCA2-mutationer som ännu inte utvecklat bröstcancer.
Storbritannien kommer enligt nya riktlinjer att erbjuda kvinnor som löper hög risk att drabbas av bröstcancer förebyggande tamoxifenbehandling. Enligt Reuters tycker The American Society of Clinical Oncology att förebyggande behandling under fem år bör övervägas.
Studien är publicerad i Journal of Clinical Oncology.
Den 1 november blir Monica Hagman närsjukvårdsdirektör för östra närsjukvårdsområdet i Landstinget Östergötland. Därmed lämnar hon apoteksbranschen efter 33 år på Apoteket AB.
– Jag har fått ett intressant och utmanande erbjudande. I alla mina yrkesverksamma år har jag arbetat mycket med vårdsamarbeten och känner mig hemma i hälso- och sjukvårdssammanhang.
Den nya tjänsten innebär bland annat ansvar för primärvård, medicinklinik, akutklinik, psykiatri och geriatrik.
– Vården är organiserad på ett intressant sätt i Östergötland. Jag vill nu arbeta för att åstadkomma en tillgänglig, effektiv och patientsäker vård där. På samma sätt som inom Apoteket kommer jag att ha fokus på kompetensutvecklingsfrågor. Kompetensutveckling är en viktig investering.
Monica Hagman började som informationsapotekare och har under åren haft flera chefs- och direktörsroller och har varit medlem i Apotekets företagsledning. Idag är hon tjänsteansvarig inom affärsutveckling.
Ett annat skäl till att hon byter arbetsplats är också hur apotekens roll förändrats efter omregleringen av apoteksmarknaden.
– Jag tycker att apoteken ska ses som en självklar aktör av hälso- och sjukvården. Men i samband med omregleringen har pendeln slagit över allt för mycket åt detaljhandelshållet. Det går åt rätt håll igen, men det går alldeles för långsamt.
– Apotekens roll för trygg och säker läkemedelsanvändning kan utvecklas. Men det måste stöttas politiskt, bland annat genom ersättning till apoteken för farmacevtiska tjänster. Det finns en enorm kompetens inom apoteken som man inte tar vara på idag.
Det är med blandade känslor Monica Hagman lämnar Apoteket.
– Jag är glad och hedrad att jag fått det här erbjudandet. Det ska bli jättespännande att ta sig an en ny roll i en ny organisation. Men jag kommer självklart att sakna mina gamla kollegor och arbetet inom apoteksbranschen. Jag tycker att apoteken är en enormt viktig del av samhället och hoppas innerligt att potentialen i rådgivning på apotek tas bättre tillvara i framtiden. Jag ser det som en överlevnadsfråga för branschen, annars blir apoteken en trist distributionskanal. Alla kundmätningar och utvärderingar av omregleringen visar också att kunder vill träffa kompetent personal som ger trovärdiga råd på apoteken.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Runt en tredjedel av cancer som drabbar män är prostatacancer och 2011 fick nästan 10 000 män diagnosen, enligt Socialstyrelsen.
Forskare har nu funnit att män med prostatacancer som även behandlas med metformin mot diabetes har en signifikant lägre dödsrisk. I en studie, publicerad i Journal of Clinical Oncology, använde sig forskarna av Ontarios diabetesdatabas och Ontarios cancerregister för att identifiera 3 847 män som fått en diabetesdiagnos innan de fick prostatacancer mellan den 1 mars 1997 och 31 mars 2008. Männens medianålder vid diagnos var 75 år. Genom en läkemedelsdatabas tog forskarna reda på längden på metforminbehandlingen, samt vilka andra diabetesläkemedel eller statiner de behandlades med.
Männen följdes i snitt under fyra och ett halvt år. Under den tiden dog 1 343 män, varav 291 av prostatacancer. De män över 66 års ålder som behandlades med metformin hade över tid en signifikant lägre risk att dö av sin cancer. För varje sex månader som männen behandlades med metformin löpte 24 procents lägre risk att dö av prostatacancer. Forskarna fann även en liknande minskning i den totala dödsrisken under sex månader, men den fanns inte kvar över tid. Det fanns inget samband mellan lägre dödsrisk och andra diabetesläkemedel.
Enligt forskarna antyder resultatet att metformin bör vara en prioriterad behandling för diabetiska män som även har prostatacancer. Forskarna har inte studerat om metformin kan fungera på liknande sätt hos prostatacancerpatienter som inte har diabetes, men planerar en sådan studie, skriver Reuters.
Forskningsföretaget Medivir har forskat kring nukleotidbaserade polymerashämmare och NSA5-hämmare för att utveckla interferonfria kombinationsbehandlingar mot hepatit C. Men nu lägger företaget ner utvecklingsprojekten inom NSA5-hämmare, meddelar Medivir i ett pressmeddelande.
Bolaget väljer istället att fokusera på nukleotidbaserade polymerashämmare. Anledningen är hård konkurrens inom forskningen på interferonfria hepatit C-behandlingar och att man bedömt att man har bäst förutsättningar inom nukleotidbaserade polymerashämmare.
Medivir har två forskningsprojekt inom nukleotidbaserade polymerashämmare. Ett eget och ett tillsammans med Janssen.
Företaget ansökte i våras om godkännande för simeprevir vid behandling av hepatit C i både EU och USA. Simeprevir är en proteashämmare.
När Kronans Droghandel och Medstops huvudkontor slås ihop uppstår en övertalighet, det fick personalen veta under gårdagen. Totalt ska huvudkontoren minskas med cirka 30 procent.
– Det gäller ett femtiotal tjänster på huvudkontoren. Det är naturligt vid en sammanslagning att det blir en övertalighet på servicekontoren, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör vid Kronans Droghandel.
Nästa vecka kommer fackliga förhandlingar att starta. I och med det har man bett de anställda att fylla i en särskild CV-mall som en slags kompetensinventering.
Personalen på apoteken berörs inte av övertaligheten. Tillsammans har de båda kedjorna omkring 1900 anställda.
I slutet av maj gav Konkurrensverket grönt ljus för Oriola-KDs köp av Medstops 65 apotek. Affären innebär att Kronans Droghandel kommer att ha 287 apotek.
Som chefsfarmacevt kommer Robert Svanström att ansvara för Sveriges Apoteksförenings arbete med frågor som gäller kvalitét och utbildning. Han kommer bland annat att arbeta med det arbete som pågår för att utveckla kvalitetsindikatorer för apotek och farmacevtiska tjänster.
Nyligen slutade Eva Glaumann sin tjänst som koordinator på branschföreningen för en tjänst på Ingenjörsvetenskapsakademin. Hon jobbade bland annat med utbildningsfrågor, men detta är en helt ny tjänst.
– Robert kommer att ansvara för utbildningsfrågorna men ha ett mycket bredare perspektiv, säger Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Sveriges Apoteksförening.
Robert Svanström är apotekare och var fram till i maj delägare i två fristående apotek i Stockholm som han var med att starta. Han har tidigare arbetat som bland annat apotekschef i både Sverige och i Norge.
– Han kommer att arbeta i nära kontakt med våra medlemmar och bland annat ansvara för vårt kvalitetsråd. Farmacin är apotekens kärnverksamhet och det är bra för oss att vi får en farmacevt med en så bred erfarenhet, säger Henrik Ehrenberg.
Tjänsten kommer att tillträdas i september.
