Månads arkivering december 2012

Samarbete för snabbare läkemedelsutveckling

0

Det är fjärde omgången forskningsprojekt som Innovative Medicines Initiative (IMI) lanserar. Totalt satsar IMI 237 miljoner euro, cirka två miljoner kronor, på sju projekt som ska se till att ta fram en snabbare och säkrare utveckling av nya läkemedel.

Det största forskningsprojektet syftar till att ta fram 1 500 pluripotenta stamcellslinjer som forskare kan använda för att studera läkemedels säkerhet och effekt. Två av projekten handlar om hur man kan integrera och hantera data från olika källor. 

Ett av projekten leds från Sverige. Orbito (orala biofarmacevtiska verktyg), som ska utveckla nya sätt att ta reda på hur läkemedel tas upp i tarmen, kommer att ledas från Uppsala universitet och läkemedelsföretaget Astrazeneca är projektkoordinator. 

Övriga forskningsprojekt gäller optimering av biologiska läkemedel, utveckling av nya verktyg för att se hur läkemedel interagerar och utveckling av en mer miljövänlig läkemedelsutveckling. 

– Frågor som datahantering och vårt behov av större förståelse av hur läkemedel beter sig i kroppen hämmar utvecklingen av läkemedel. Genom att ta itu med dessa viktiga frågor kommer IMIs nya spännande projekt att bidra till att dramatiskt förbättra processen för utveckling av läkemedel och påskynda skapandet av säkrare och effektivare läkemedel för patienter, säger IMIs vd Michel Goldman, enligt Pharmatimes.

IMI har nu totalt 37 pågående forskningsprojekt med en samlad budget på nästan 800 miljoner euro.

Astrazenecas miljonböter kvarstår

0

EU-domstolen slår fast att Astrazeneca ska betala böter på grund av att de försvårat för billigare kopior av magsårsmedicinen Losec (omeprazol) att säljas.  Därmed slår domstolen fast ett beslut som redan tagits i en lägre instans.

Domstolen anser att företaget har använt icke tillåtna metoder för att förhindra generiskt Losec att nå marknaden. Företaget har därigenom brutit mot konkurrenslagstiftningen. 2010 krävde EU-kommissionen att Astrazeneca ska betala 60 miljoner i böter men beloppen sänktes i en lägre instans till 52,5 miljoner euro vilket motsvarar omkring 450 miljoner kronor.
 

Afrikanska länder spenderar mer

0

Den afrikanska kontinenten spås spendera allt mer pengar på hälso- och sjukvård de kommande åren. Läkemedel beräknas bli en kraftigt växande utgiftspost i flera av länderna. Enligt en färsk rapport från analysföretaget IMS Health kommer Afrikas sammanlagda utgifter för läkemedel att ligga på 30 miljarder dollar år 2016.

Detta innebär en årlig tillväxt på 10,6 procent vilket är strax under delar av den asiatiska marknaden som har en årlig tillväxt på 12,5 procent.

I takt med att ekonomin växer beräknas Afrika i högre grad drabbas av klassiska västerländska sjukdomar.  Antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes förväntas stiga kraftigt liksom behovet av behandling för dessa sjukdomar.

Detta visar sig bland annat i att 49 av Afrikas länder sedan 2000 har haft en årlig ökning av utgifter på hälso- och sjukvård på 10 procent. Detta förklaras främst av ekonomisk tillväxt och en växande medelklass. Detta gör att många läkemedelsföretag nu vänder sig dit för att hitta nya marknader. Men i IMS-rapporten lyfts det också fram svårigheter som företagen bör vara medvetna om. Bland dessa nämns stora skillnader i geografi och kultur mellan länder och regioner.

Handelsminister Ewa Björling pratade vid ett seminarium ordnat av Sweden Bio tidigare i veckan om att Afrika förväntas bli en stor exportmarknad för life science- industrin. Men industrin ställde sig tveksam till att sätta för stort hopp till marknaden.
– I dagsläget har jag hellre en procent i Kina än tio i Afrika, jag tror att det tar tid innan marknaden kommer igång, sade Anders Ekblom, vd för Astrazeneca i Sverige.
 

Positivt med långtidsbehandling

0

Kvinnor med östrogenreceptorberoende, eller ER-positiv bröstcancer, som behandlas med tamoxifen i upp till fem år har tidigare visat sig löpa minskad risk för återfall och död. Nya data från en amerikansk studie med 6486 kvinnor pekar på att en behandling i tio år kan öka nyttan ytterligare för patienterna.

Resultaten av den aktuella ATLAS-studien har publicerats i Lancet och presenterades också på ett pågående bröstcancersymposium i San Antonio, USA. Kvinnorna i studien, som alla hade ER-positiv bröstcancer, behandlades med tamoxifen under fem år. Därefter upphörde behandlingen för en grupp medan kvinnorna i den andra gruppen fick fortsatt behandling under ytterligare fem år.

Resultaten visade att den kumulativa risken under en 15-årsperiod att drabbas av återfall för kvinnor var 21,4 procent för dem som behandlades under tio år att jämfört med 25,1 procent för de som behandlades under fem år. Den kumulativa risken att dö var under samma period 12,2 procent i tioårsgruppen och 15 procent i femårsgruppen. Skillnaderna syntes tydligaste tio år efter diagnostillfället.

Men forskarna såg också att risken att drabbas av livmoderhalscancer fördubblades i den arm som behandlades med tamoxifen i tio år jämfört med femårsgruppen. Risken ökade från 1,6 procent till 3,1. Omkring 40 procent av kvinnorna i tioårsgruppen avbröt också sin behandling innan studietidens slut på grund av biverkningar.

Resultaten kommer troligen inte att innebära några stora förändringar eftersom behandlingen med aromatashämmare nu är det som ofta används för att behandla ER-positiv bröstcancer. Aromatashämmare var inte godkänt när ATLAS-studien startade.
 

Pneumokockvaccin inte för alla

2

Ett reklamutskick för pneumokockvaccinet Prevenar 13 från Pfizer, uppfattades som vilseledande av en infektionsläkare. Läkaren tyckte att annonsen innehöll flera felaktiga uppgifter och anmälde utskicket till Informationsgranskningsmannen, IGM.

I annonsen står att ”Pneumokockvaccin till vuxna rekommenderas av Socialstyrelsen” utan att informera om att detta bara gäller äldre och eller personer med vissa bakomliggande sjukdomar. Rekommendationen, som är från 1994, gäller dessutom ett annat vaccin som i motsatts till Prevenar 13 är icke-konjungerat. I stycket efter står det att Prevenar 13 är det enda hittills godkända konjugerade pneumokockvaccinet för personer över 50. Detta är sant men blir enligt anmälaren vilseledande i sammanhanget eftersom det inte har någonting med Socialstyrelsens rekommendationer att göra.

Läkaren reagerade också på att det i annonsen även står att eftersom Prevenar 13 saknar subventionså  behöver det inte upphandlas. Läkaren frågar om det stämmer att lagen om offentlig upphandling inte skulle gälla när ett läkemedel inte ingår i förmånen.

Pfizer skriver i ett svaromål att företaget håller med om att flera av formuleringarna är felaktiga, bland annat meningen om att Prenavar 13 inte skulle behöva upphandlas. Vad gäller stycket om vaccinet är konjugerat menar företaget att de bara vill informera om vaccinets egenskaper baserat på gällande produktresumé.

IGM håller inte med Pfizer utan bedömer formuleringen vilseledande i sammanhanget. IGM bedömer också formuleringen om Socialstyrelsens rekommendation som vilseledande liksom att vaccinet inte skulle behöva upphandlas. Pfizer åläggs att betala 90 000 kronor i avgift till IGM och uppmanas att inte upprepa sig på de påtalade punkterna.
 

Frihet och förändring i ett piller

0

Det räknas till en av de stora upptäckterna under 1900-talet och anses vara en viktig del i kvinnans frigörelse. I mer än femtio år har kvinnor tack vare p-pillret i större utsträckning kunnat ha sex utan risk för oönskad graviditet. 

Det första p-pillret, Enovid, började säljas 1960 i USA och i Sverige godkändes det 1964. Sedan dess har p-pillren utvecklats och nu finns andra, tredje och de allra senaste som tillhör fjärde generationens medel på marknaden.  Med runt 70 miljoner användare världen över är p-piller den vanligaste antikonceptionsmetoden.

Men som med alla verksamma läkemedel finns också en risk för biverkningar. Förutom att den som tänker börja använda p-piller måste försäkra sig om att inte ha anlag för till exempel blodproppar eller att man röker är biverkningslistan lång. De allra flesta av biverkningarna är lindriga. De vanliga biverkningarna, som fler än 1 av 100 kvinnor upplever, är nedstämdhet, humörförändring, illamående, magsmärtor, ömma bröst, viktökning, minskad sexlust och akne.  

Bland de mer ovanliga men desto allvarligare biverkningarna finns bland annat en ökad risk för blodpropp och bröstcancer. Blodproppsrisken är dock låg, och störst under det första året man använder p-piller. Risken skiljer sig också mellan de olika preparaten. Enligt en dansk reviewstudie är den totala risken för en 20-årig kvinna som inte använder p-piller att utveckla en blodpropp 1-2 per 10 000 kvinnor. För den som använder andragenerationens p-piller ökar risken till 3-6 per 10 000 kvinnor. Fjärdegenerationens p-piller medför en ännu högre risk, 6-12 gånger per 10 000. Det kan jämföras med att risken för blodpropp under graviditet och förlossning och är ungefär 6-10 per 10 000.

Läkemedelsverket gör ingen egen uppföljning av de lindriga biverkningarna, men har däremot en kontinuerlig säkerhetsövervakning över de biverkningar som anses riskfyllda. Just därför rekommenderar myndigheten andra generationens p-piller som innehåller levonorgestrel som förstahandsval.
– De är lite äldre, men det finns bäst dokumentation vad gäller dem och de har lägst risk för blodpropp i de jämförelser som görs, säger Viveca Odlind, gynekolog vid Läkemedelsverket.

Däremot bekräftar man att de lindrigare biverkningarna är vanliga.
– Det vi vet utifrån de granskningar som görs är att många kvinnor har sådana biverkningar. Upplever man dessa bör man rimligen sluta med just de p-pillren eller byta till någon annan sorts preventivmedel. För att kunna skydda sig behövs det tillgång till olika preventivmetoder att välja på. Vi är olika och vi uppfattar läkemedel på olika sätt, säger Viveca Odlind.

Kristina Gemzell-Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, förklarar att synen på p-piller är olika i olika länder. När p-pillret först introducerades såg man det som en fantastisk möjlighet att separera kvinnans fertilitet från sexualitet och så är synen fortfarande i flera länder.
– I Sverige  har det däremot vänt och fokus ligger nu på de negativa effekterna. Till exempel har studier visat att kvinnor idag upplever mer negativa effekter än tidigare, fastän de använt samma p-piller. Det finns förväntanseffekter om att p-piller ska ge mycket biverkningar, säger hon.

Hon anser att mycket av det som p-pillren är beskyllda för är myter. Till exempel finns det studier som visar att vissa kvinnor som äter p-piller mår bättre än innan, tvärtemot rådande uppfattning. 
– Det finns däremot en liten grupp kvinnor som har en överkänslighet mot hormoner, och det har fokuserats på dem i svenska medier. En annan anledning är att det främst används äldre p-piller i Sverige, trots att de nyare ger färre biverkningar.

Mytspridningen kan bero på subventionen av p-piller för unga, där det i många landsting bara ingår de äldre sorterna som oftare ger mer vanliga biverkningar.
– Politiker ser alla preventivmedel som en sak, och alla p-piller som en och samma. Och då tycker de att man kan välja det billigaste. Men det är inte så verkligheten ser ut. Jag önskar att de som kan och har råd faktiskt lägger pengar på att hitta ett bra preventivmedel, säger Kristina Gemzell-Danielsson och påpekar att preventivmedel blir allt mer en klassfråga eftersom de som har pengar kan välja preventivmedel själv i större utsträckning. 

Många kvinnor som har biverkningar av sina p-piller väljer att sluta, utan att prova något annat istället. Kristina Gemzell-Danielsson tror att rådgivningen skulle kunna bli ännu tydligare med att få den som testar att komma tillbaka om biverkningarna inte försvunnit efter de första månaderna.
– P-piller är inte optimalt för alla. Och det är inte så att en sort fungerar för alla. För en del fungerar det perfekt från början, men de allra flesta måste ha tålamod. Tyvärr väljer många som upplever biverkningar att bara sluta, och då får de aldrig hjälp att komma fram till den metod där det positiva överväger det negativa, säger Kristina Gemzell-Danielsson.

Hon tror att bättre rådgivning skulle kunna ge en mer effektiv preventivmedelsanvändning. Till exempel så visade en ettårig europeisk studie, CHOICE, som finansierats och initierats av läkemedelsföretaget MSD, att bland kvinnor som får rådgivning om hormonella preventivmetoder valde 47 procent en annan metod än de först tänkt. En av fyra kvinnor som planerade att använda p-piller valde en annan metod. 
– Man glömmer ofta att det finns mycket mer att välja bland. Jag tror att vi behöver öka medvetenheten om att p-piller inte alls behöver vara det bästa, säger hon.

Som bra alternativ nämner hon p-ring som inte behövs tas varje dag och dessutom håller hormonnivåerna jämnare än med piller. Andra alternativ är kopparspiral, hormonspiral och p-stav.
– Många väntar till efter att de fått första barnet innan de vågar prova någon annan preventivmetod än p-piller. Det är en väldigt lång period som de då använder ett preventivmedel som kanske inte är optimalt för dem.

Det finns dock en del oroande samband mellan p-piller och antidepressiva medel. Forskare vid Linköpings universitet har genom data från Läkemedelsregistret kunnat visa att kvinnor som åt p-piller med enbart gestagen i större utsträckning också fått antidepressiva medel utskrivna än de som åt kombinerade p-piller. Sambandet var som tydligast för unga kvinnor mellan 16 och 19 år gamla.

Även om många upplever biverkningar med p-piller är det inte klarlagt om eller hur det faktiskt påverkar kvinnors livskvalitet. Det vill forskare på Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm ändra på genom en studie.
– När man jobbar som gynekolog möter man dagligen kvinnor som mår dåligt. Det finns många föreställningar om att p-piller påverkar humör, vikt och sexlust, men faktum är att vi vet väldigt lite om det. Vi har få vetenskapliga bevis för att det är så, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. 

En anledning till att det inte finns några studier om livskvalitet är att först studeras läkemedlets säkerhet och effekt.  
– Det ligger kanske inte alltid i industrins intresse att ta reda på hur kvinnor mår av deras produkter, om det inte är förenat med några allvarliga risker. Vi vet mycket om hur säkra p-piller är, men vi vet nästan ingenting säkert om så kallad mjukdata. Upp till 50 procent av kvinnor mellan 18-25 använder hormonella preventivmedel. Det är enormt viktigt att vi tar reda på hur de påverkar livskvaliteten hos dem.

Den aktuella studien ska pågå i två år och innefatta 400 unga kvinnor mellan 18 och 30 år. Man kommer att mäta effekten på bland annat humör, sexualitet och sexuell lust.
– Vi har valt andra generationens p-piller, det vanligast förskrivna i Sverige, säger Angelica Lindén Hirschberg och förklarar att man gärna hade studerat ett tredje generationens p-piller också men att det inte fanns medel för det.

En av förhoppningarna med studien är att det kan leda till att rådgivningen kring p-piller förbättras.
– De kvinnor som inte mår bra byter ofta sort idag, men det görs lite slumpmässigt utan att veta mer om effekterna. 

Med vanliga läkemedel så accepterar myndigheterna vissa biverkningar eftersom sjukdomen i sig innebär en viss risk. Men nytta-riskbalansen ser annorlunda ut för preventivmedel. 
– Utifrån ett rent riskperspektiv tycker jag inte att p-piller är särskilt farliga. Men det är friska kvinnor som tar p-pillren under en längre tid för att undvika graviditet, det måste också vägas in i nytta-riskbalansen. Det som man ofta gör fel är att man likställer att inte använda p-piller med en nollrisk. Man behöver också fundera över vad som är alternativen till p-piller, säger Viveca Odlind.

Kristina Gemzell-Danielsson håller med om att p-piller är ett säkert preventivmedel om det tas på rätt sätt.
– P-piller är mer ofarliga än många av de läkemedel som säljs receptfritt idag, säger hon.

Även om biverkningarna gör att p-piller inte kan användas av alla kvinnor menar Viveca Odlind att tillgången till p-piller är en viktig del av den kvinnliga frigörelsen.
– Man får inte underskatta betydelsen av p-piller om man ser det ur ett brett perspektiv, även om det inte är lösningen för alla kvinnor. Tänk på hur det skulle se ut om alla hormonella preventivmedel försvinner och kvinnor var utelämnade åt pessar, kondomer och säkra metoder, säger Viveca Odlind.

Men de manliga alternativen då? Där finns det idag fortfarande bara ett fåtal metoder för att undvika graviditet – kondom eller sterilisering. Även om det hela tiden dyker upp någon studie och medierna rapporterar om att ett manligt p-piller närmar sig, verkar ingenting dyka upp. I början av förra året avbröt Världshälsoorganisationen WHO kliniska försök med ett manligt hormonellt preventivmedel. Anledningen var att biverkningarna var för svåra och överskuggade nyttan med den undersökta metoden. De biverkningar som rapporterades var akne, viktuppgång, humörförändringar, depression och ökad sexlust. I stort sett samma biverkningar som de kvinnliga preventivmedlen ger, förutom motsatt effekt på sexlusten.
– Vi håller på med studier, men eftersom inget läkemedelsföretag satsar på detta tar det tid. Eftersom denna typ av studier innebär stora kostnader Men vi har inte gett upp, säger Kristina Gemzell-Danielsson.

Allt fler mobila lagertjänster på apoteken

0

Under den senaste tiden har det rapporterats om att många apotekskunder får gå till mer än ett apotek för att det aktuella läkemedlet inte finns i lager just där. Apotekskedjorna försöker råda bot på det med hjälp av olika tjänster som ska visa lagersaldo.

Senast i raden är Apoteket AB som lanserat en smartphone-tjänst. På kedjans mobilsajt, mobil.apoteket.se, kan kunderna ta reda på om både receptfria och receptbelagda läkemedel finns på lager på det lokala apoteket. Lagersaldot uppdateras varje timme mellan klockan 06.00 och 18.00. Sedan tidigare har kunder kunnat köpa sina receptbelagda läkemedel på Apotekets webbplats.

– Apoteket vill med denna nya tjänst föra det möjligt för kunder att enkelt få information om var läkemedlen finns i lager och på så sätt underlätta i vardagen. Många använder sin mobiltelefon för olika tjänster så detta är en naturlig lösning, säger Eva Fernvall, kommunikationsdirektör på Apoteket AB, i ett pressmeddelande.

Flera andra apotekskedjor har liknande tjänster. Apotek hjärtat har en smartphoneapp där man kan söka upp läkemedel. Det går även att göra på kedjans webbplats. Även på Vårdapotekets webbplats är det möjligt att se om läkemedlet finns i lager. Kronans Droghandel och Medstop har en förbeställningstjänst men det är inte möjligt att söka i lagret. Docmorris och Apoteksgruppen har inga sådana tjänster för tillfället.

Apotekskedjornas tjänster söker bara i den egna kedjans apotekslager. Regeringens utredare Sofia Wallström uppmärksammade det problemet och föreslog i sitt delbetänkande att Apotekens Service AB ska ta fram ett gemensamt söksystem som ska visa på vilka apotek ett läkemedel finns i lager.

Två av hundra får huvudvärk av medicinering

0

En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har kartlagt förekomsten av LÖH, läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, i Sverige. Med hjälp av Sifo har 44 300 svenskar telefonintervjuats om huvudvärk och läkemedelsanvändning. Dessutom har forskaren låtit patienter vid en migränklinik fylla i ett frågeformulär och gjort djupintervjuer på 14 personer med LÖH.

Avhandlingen visar att 2 av 100 vuxna svenskar lider av huvudvärk orsakad av överanvändning av huvudvärksmediciner. Det är tre gånger vanligare hos kvinnor än män, och allra vanligast är det hos personer mellan 40 och 50 år gamla.

Nästan hälften av de med LÖH hade enbart använt receptfria läkemedel för att behandla sin huvudvärk.
– Det vanligaste var att de använt läkemedel med substansen paracetamol, som finns i bland annat Alvedon och Panodil. Men det är känt sedan tidigare att alla läkemedel som används för att behandla huvudvärk akut, både receptfria och receptbelagda, kan bidra till utveckling av sjukdomen om de används tio dagar per månad eller mer, säger Pernilla Johansson, forskaren bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Hon konstaterar också at LÖH är vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå och inkomst, men att de bakomliggande orsakerna är okända.

Studien är den första större i sitt slag i Sverige.

KRKA med i försäkringen

2

För några år sedan lämnade läkemedelsföretaget KRKA Läkemedelsförsäkringen bland annat med hänvisning till att man var försäkrad i en annan försäkring och att avgiften var för hög.

Men den senaste tidens nyhetsbevakning av läkemedel som inte ingår och eventuella konsekvenser har fått bolaget att bli delägare i försäkringen igen.

– De hörde av sig ett par dagar efter att det börjat storma, konstaterar Rebecka Linderot på Läkemedelsförsäkringen.

Ranbaxy, ett av de andra stora bolagen som inte är med, har dock inte ansökt om delägarskap.

 

Brilique får ok i Kina

0

Astrazenecas Brilique tillhör en ny sorts blodproppshämmare som används för behandling av akut kranskärlssjukdom. Medlet är redan godkänt i bland annat EU, USA, Kanada, och Brasilien.

Den aktiva substansen i  Brilique, ticagrelor, blockerar P2Y12-receptorn och hämmar därigenom blodet från att koagulera och minskar risken för blodproppar. Tabletterna produceras vid Astrazenecas anläggning i Södertälje och den nya marknaden spås innebära ett uppsving i försäljningen. Preparatet har hittills inte sålt enligt förväntningarna på de amerikanska och europeiska marknaderna

Godkännandet kom snabbare än många trott eftersom Kina är kända för att ha långa godkännandeprocesser. Enligt Bloombergs tar det ofta åtta år längre för ett läkemedel att bli godkänt i Kina än andra länder.
Brilique, som godkändes i EU för två år sedan, marknadsförs under namnet Brilinta i bland annat USA.
 

Minskar skador efter stroke

0

Forskare vid Karolinska institutet har studerat diabetesläkemedlet linagliptin på diabetiska möss. Läkemedlet verkar genom att sänka blodsockret hos vuxna med diabetes typ 2 tillsammans med motion och diet. I studien har forskarna behandlat de diabetiska mössen med antingen linagliptin eller placebo, före och efter att de fått en experimentellt orsakad stroke. Studien har utformats så att den liknar omständigheterna för diabetespatienter som behandlas med linagilptin.

Förutom läkemedlets blodsockersänkande effekt så visade det sig minska skador i hjärnan efter en stroke. Forskarna tror att det betyder att diabetespatienter som behandlas med linagliptin kan ha en bättre prognos vid stroke än patienter som får en annan diabetesbehandling. De påpekar att det behövs ytterligare studier innan man säkert kan säga att resultaten är applicerbara på människor.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid KI och läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim, som marknadsför linagliptin. Den har publicerats i tidskriften Diabetes.

Receptfria p-piller föreslås i USA

0

En amerikansk organisation för förlossningsläkare och gynekologer har föreslagit att p-piller ska vara receptfria för att minska oönskade graviditeter. Hälften av landets graviditeter är oplanerade, menar organisationen, och den siffran har inte förändrats på 20 år. Många kvinnor har inte råd att gå till läkaren eller har svårt att få en läkartid när receptet behöver fyllas på.

Organisationen anser att risken för blodpropp är så låg att p-pillren kan anses vara säkra nog att tas utan rådgivning. Kristina Gemzell-Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet, är positiv till en sådan utveckling även i Sverige.
– P-piller är mer ofarliga än många av de receptfria läkemedel som säljs idag. Det är bra om tillgången till läkemedel ökar, även om idealet kanske vore att ungdomsmottagningar och andra mottagningar för förskrivning och rådgivning var mer lättillgängliga.

På Läkemedelsverket tror man däremot inte att dagens system med receptbelagda preventivmedel kommer att ändras. 
– Den frågan har inte diskuterats på Läkemedelsverket. Utifrån ett rent riskperspektiv tycker jag inte att p-piller är särskilt farliga och skulle kunna säljas receptfritt. Men en fördel med att de är receptbelagda är att man då får bättre rådgivning. P-piller används främst av unga människor som kanske inte får all den information de behöver på internet. Jag tycker att det fungerar bra som vi har det i dag i Sverige, med många barnmorskor som är duktiga på rådgivning, säger Viveca Odlind, gynekolog vid Läkemedelsverket.

Ökat förtroende för företagens forskare

0

En stor majoritet, 86 procent, av svenskarna har högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med förra året . Men ännu högre är förtroendeökningen för forskare anställda av företag. I årets mätning säger 67 procent att man har förtroende för dessa, vilket är en ökning med hela 16 procentenheter på ett år.

Högst rankat som vetenskapligt ämne är det medicinska området, 95 procent rankar medicinen högst, vilket varit stabilt under många år. Sämst till ligger astrologi som fått färre tillskyndare. 14 procent bedömer ämnet som vetenskapligt idag, 2010 var det 21 procent.

Inställningen till registerforskning är överlag positiv. 97 procent anser att forskare bör få full eller begränsad tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd.

VA-barometern bygger på telefonintervjuer med drygt 1000 personer, årets är den elfte sedan 2002. Intervjun genomförs med bidrag från forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Positiva svar på vård för papperslösa

0

Ett steg i rätt riktning. Så kan remissvaren på regeringens förslag till vilken vård papperslösa ska ha rätt till sammanfattas.

Enligt förslaget, som om det tas av riksdagen ska börja gälla till sommaren 2013, ska vuxna som vistas i Sverige utan tillstånd få rätt till vård som inte kan anstå, samt subventionerad mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och hälsoundersökning.

Papperslösa får också, enligt förslaget, rätt till subventionerade läkemedel som förskrivs i samband med den vården. Papperslösa under 18 år, det vill säga barn, får rätt till vård, tandvård och läkemedel utan restriktioner.

Sverige har beskrivits som unikt restriktivt ur ett europeiskt perspektiv när det gäller tillståndslösas rätt till vård. Idag, alltså innan någon ändring sker, har papperslösa laglig rätt till akut vård om man betalar kostnaden själv och för papperslösa barn gäller samma villkor, enligt lagen. I praktiken har många landsting gjort egna åtaganden när det gäller de gömdas vård.

De förslag som regeringen lagt tillsammans med miljöpartiet innebär att personer utan godkända handlingar får rätt till vård på samma villkor som asylsökande vuxna och barn har idag. Den vården är för vuxna subventionerad enligt särskilda regler, idag är det en patientavgift på 50 kronor. Patientavgift gäller också när en asylsökande hämtar ut förskrivna läkemedel på ett apotek. Men för läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen, till exempel hiv-läkemedel, ska inte någon patientavgift tas ut.

Med ett steg i rätt riktning menar de organisationer som yttrat sig, till exempel Läkarförbundet, Läkare i världen och Röda korset att det är positivt att de papperslösa nu får lagstadgad rätt till vård. Men man är kritisk till att regeringen inte går hela vägen och ger såväl asylsökande som papperslösa rätt till vård på samma villkor som andra. Att enbart ge vård som inte kan anstå ställer vårdprofessionen inför etiska dilemman som man undvikit genom att istället gå på den betydligt liberalare linje som föreslogs i utredningen ”Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet” som dock hamnade i iskyla och aldrig varit ute på remiss, anser flera remissinstanser.

Sveriges Apoteksförening yttrar sig inte över själva möjligheten för papperslösa att mot en avgift få såväl vård som receptförskrivna läkemedel. Däremot anser organisationen att det behövs tydligare uttalat hur man i praktiken ska tolka avgiften 50 kronor för receptförskrivna läkemedel. Finns det till exempel begränsningar i vilka läkemedel som subventioneras eller vilken mängd som får subventioneras undrar organisationen. Föreningen förordar enligt remissvaret att det också här ska gälla samma regler som för asylsökande; det vill säga subventionen gäller till exempel enbart läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna och högst tre månaders förbrukning. Att subventionen bara ska gäller de av staten subventionerade läkemedlen trycker även TLV på i sitt remissvar.

För de kostnader som överskrider patientavgiften ska apoteken fakturera det landsting där den tillståndslösa personen hämtat ut sitt läkemedel.

Det tycker en del landsting att de bör kompenseras för av staten.

Nekade byten ökar på apotek

0

Ett av de mer applåderade förslagen i den Apoteksutredning som Sofia Wallström lämnade för en tid sedan är att utvidga farmacevters möjlighet att bestämma om ett läkemedel ska bytas ut eller inte.
– Yrkeskompetensen skulle stärkas med en sådan förändring. Det blir också mer likt hur det är i andra länder, där apotekare har större möjlighet att fatta beslut, tycker Inger Näsman som är kvalitetsansvarig på Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd.

Annika Nordén-Hägg, kvalitetschef på Cura-apoteken håller helt med.
– Egentligen är det rätt makalöst att farmacevter med så lång utbildning inte har rätt att fatta självständiga beslut om utbyte. Om förslaget blir verklighet bör innebära att farmacevterna kan göra det utan att bli ifrågasatta.

Men faktum är att det tycks som att farmacevter redan tar sig friheten att neka utbyte i betydligt högre grad än tidigare. Expedieringar där farmacevten gjort ett så kallat apotekskryss har mer än tredubblats sedan början av 2011. Jämfört med början av 2011 då cirka 50 000 förpackningar kryssades varje månad, är de idag runt 180 000.

Vad som är skälet till tredubblingen vet vare sig Läkemedelsverket eller TLV då ingen av myndigheterna gjort någon större analys av de uteblivna bytena. En del av förklaringen kan eventuellt förklaras med trilskande IT-system som inte fullt ut fungerar med gällande regelverk, spekulerar utredaren Sofia Wallström. Det vill säga att vissa varor felaktigt har registrerats som apotekskryss.
– Men det kan nog också vara så att farmacevterna blivit tuffare och motsätter sig utbyte vid fler situationer än när förpackningar är svåröppnade eller tabletter inte går att dela, funderar Erik Thorsell som är kvalitetsansvarig på Apoteket AB.

Den bilden bekräftas också av apotekare på öppenvårdsapotek som Läkemedelsvärlden talat med.
– Om det är en akut situation för patienten och vi inte har utbytesvaran i lager, så löser vi det, säger en. En annan beskriver att det ofta handlar om att hjälpa en kund ur en knepig situation, som att utbytesvaran är slut under en helg och patienten har slut på läkemedlet.

När farmacevter kan neka utbyte framgår i Läkemedelsverkets vägledning med stöd av ett par exempel. Men farmacevter är också skyldiga att i samband med expedieringen försäkra sig om att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt. Om det då framkommer att patienten blir förvirrad av utbytet, riskerar att förväxla medlen, ta för mycket eller kanske inte alls är det rimligt att farmacevten inte byter, exemplifierar Sofia Wallström i utredningen.

Utredningens förslag är att det tydligare än idag ska framgå när det är ok med apotekskryss och att det också bör regleras i lag. Med en sådan reglering hade kanske inte de apotekskryss som gjordes i somras, när farmacevter inte bytte ut patienters metadon mot det som var periodens vara, blivit föremål för granskning av TLV. Det är i alla fall Annika Nordén-Häggs förhoppning.
– Det var i högsta grad farmacevtiskt välgrundade beslut skulle jag säga. Kan vi undvika den typen av tramsärenden vore det bra.

TLV frågade åtta olika apoteksaktörer om skälen till att de under sommaren inte bytte preparat i de grupper där metadon Evolan var marknadens billigaste produkt. Totalt rör det sig i utredningen om ett 40-tal patienter. I svaren anges många olika skäl, förutom rena missar i form av felregistreringar, förklarar många att narkotikaberoende är en mycket speciell kundgrupp där ett byte kan spoliera behandlingen. Patienter kan bli mycket oroliga och hävdar att de har en överenskommelse med sin klinik om att inte behöva byta.
– I den speciella situation som det ofta är när de här patienterna hämtar sitt läkemedel är det ofta inte lämpligt att ringa läkaren. Så då tar vi det farmacevtiska ansvaret, säger Maria Niva apotekschef på ett av KD:s apotek i Stockholm.

”Att byta medicin på en narkoman som står under avvänjning varje månad för att det kommer en ny periodens vara är enligt min uppfattning tveksamt, skriver till exempel Lars Rönnbäck, enhetschef på Apoteket AB i sitt svar till TLV om skälen till uteblivna byten. Kronans Droghandel skriver i sitt svar bitskt att merkostnaden per förpackning i det här fallen var 1-3 kronor. Det kan inte vara rimligt eller skäligt att TLV och Kronans Droghandel ska lägga tid på en sådan fråga tycker apoteksaktören.

Men det tycker TLV. Granskningen av expedieringen av vissa metadonprodukter ska ses som ett illustrativt exempel som är generaliserbart till andra förpackningar och utbytessystemet som helhet, förklarar myndigheten i ett brev till apoteken. Prisskillnaden mellan olika produkter är oftast mycket liten, men totalt kan det röra sig om ganska stora summor, menar TLV. Idag är följsamheten till utbytet runt 70 procent om man räknar in alla reserver samt utförsäljning.
– Om apoteken blir allt sämre på att byta till periodens vara kommer det på sikt att påverka priskonkurrensen mellan läkemedelsföretagen, säger Inger Erlandsson chef för apoteksavdelningen på TLV.
– Regelverket styr ju apoteken mot den billigaste varan på marknaden. Märker företagen att det inte har så stor betydelse om man är billigast eller inte kommer det förstås att påverka deras prissättning och indirekt kommer kostnaden för läkemedelsförmånen att öka.
Många bäckar små alltså.

 

Hörselnedsättning en följd av diabetes

0

Att diabetes ökar risken för till exempel njur- och hjärtproblem, synnedsättning och nervskador är känt sedan tidigare. Nu tyder en japansk studie på att också hörselnedsättning kan kopplas till diabetes.

De japanska forskarna har samlat information från 13 gjorda studier och tittat på samband mellan hörselproblem och diabetes. Studierna har publicerats mellan 1977 och 2011 och innehöll uppgifter om 7 377 personer med diabetes och närmare 13 000 som inte hade diagnosen.

Forskarnas slutsats som publicerats i the Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism är att risken är mer än dubbelt så stor, 2,15 gånger, för diabetiker att drabbas av hörselnedsättning jämfört med icke-diabetiker. En förklaring kan, enligt forskarna vara, att höga blodsockernivåer som orsakas av diabetes kan leda till hörselskador genom att blodkärlen i öronen skadas.

Studien ska inte ses som det slutgiltiga beviset för att diabetes orsakar hörselproblem, säger forskarna och pekar på att det krävs mer forskning som tar hänsyn till bland annat ålder och miljö.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng