Nekade byten ökar på apotek
Farmacevterna sätter oftare stopp för byte än tidigare. Foto:iStockphoto

Nekade byten ökar på apotek

Antalet farmacevtkryss har tredubblats.

3 dec 2012, kl 11:44
0

Ett av de mer applåderade förslagen i den Apoteksutredning som Sofia Wallström lämnade för en tid sedan är att utvidga farmacevters möjlighet att bestämma om ett läkemedel ska bytas ut eller inte.
– Yrkeskompetensen skulle stärkas med en sådan förändring. Det blir också mer likt hur det är i andra länder, där apotekare har större möjlighet att fatta beslut, tycker Inger Näsman som är kvalitetsansvarig på Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd.

Annika Nordén-Hägg, kvalitetschef på Cura-apoteken håller helt med.
– Egentligen är det rätt makalöst att farmacevter med så lång utbildning inte har rätt att fatta självständiga beslut om utbyte. Om förslaget blir verklighet bör innebära att farmacevterna kan göra det utan att bli ifrågasatta.

Men faktum är att det tycks som att farmacevter redan tar sig friheten att neka utbyte i betydligt högre grad än tidigare. Expedieringar där farmacevten gjort ett så kallat apotekskryss har mer än tredubblats sedan början av 2011. Jämfört med början av 2011 då cirka 50 000 förpackningar kryssades varje månad, är de idag runt 180 000.

Vad som är skälet till tredubblingen vet vare sig Läkemedelsverket eller TLV då ingen av myndigheterna gjort någon större analys av de uteblivna bytena. En del av förklaringen kan eventuellt förklaras med trilskande IT-system som inte fullt ut fungerar med gällande regelverk, spekulerar utredaren Sofia Wallström. Det vill säga att vissa varor felaktigt har registrerats som apotekskryss.
– Men det kan nog också vara så att farmacevterna blivit tuffare och motsätter sig utbyte vid fler situationer än när förpackningar är svåröppnade eller tabletter inte går att dela, funderar Erik Thorsell som är kvalitetsansvarig på Apoteket AB.

Den bilden bekräftas också av apotekare på öppenvårdsapotek som Läkemedelsvärlden talat med.
– Om det är en akut situation för patienten och vi inte har utbytesvaran i lager, så löser vi det, säger en. En annan beskriver att det ofta handlar om att hjälpa en kund ur en knepig situation, som att utbytesvaran är slut under en helg och patienten har slut på läkemedlet.

När farmacevter kan neka utbyte framgår i Läkemedelsverkets vägledning med stöd av ett par exempel. Men farmacevter är också skyldiga att i samband med expedieringen försäkra sig om att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt. Om det då framkommer att patienten blir förvirrad av utbytet, riskerar att förväxla medlen, ta för mycket eller kanske inte alls är det rimligt att farmacevten inte byter, exemplifierar Sofia Wallström i utredningen.

Utredningens förslag är att det tydligare än idag ska framgå när det är ok med apotekskryss och att det också bör regleras i lag. Med en sådan reglering hade kanske inte de apotekskryss som gjordes i somras, när farmacevter inte bytte ut patienters metadon mot det som var periodens vara, blivit föremål för granskning av TLV. Det är i alla fall Annika Nordén-Häggs förhoppning.
– Det var i högsta grad farmacevtiskt välgrundade beslut skulle jag säga. Kan vi undvika den typen av tramsärenden vore det bra.

TLV frågade åtta olika apoteksaktörer om skälen till att de under sommaren inte bytte preparat i de grupper där metadon Evolan var marknadens billigaste produkt. Totalt rör det sig i utredningen om ett 40-tal patienter. I svaren anges många olika skäl, förutom rena missar i form av felregistreringar, förklarar många att narkotikaberoende är en mycket speciell kundgrupp där ett byte kan spoliera behandlingen. Patienter kan bli mycket oroliga och hävdar att de har en överenskommelse med sin klinik om att inte behöva byta.
– I den speciella situation som det ofta är när de här patienterna hämtar sitt läkemedel är det ofta inte lämpligt att ringa läkaren. Så då tar vi det farmacevtiska ansvaret, säger Maria Niva apotekschef på ett av KD:s apotek i Stockholm.

”Att byta medicin på en narkoman som står under avvänjning varje månad för att det kommer en ny periodens vara är enligt min uppfattning tveksamt, skriver till exempel Lars Rönnbäck, enhetschef på Apoteket AB i sitt svar till TLV om skälen till uteblivna byten. Kronans Droghandel skriver i sitt svar bitskt att merkostnaden per förpackning i det här fallen var 1-3 kronor. Det kan inte vara rimligt eller skäligt att TLV och Kronans Droghandel ska lägga tid på en sådan fråga tycker apoteksaktören.

Men det tycker TLV. Granskningen av expedieringen av vissa metadonprodukter ska ses som ett illustrativt exempel som är generaliserbart till andra förpackningar och utbytessystemet som helhet, förklarar myndigheten i ett brev till apoteken. Prisskillnaden mellan olika produkter är oftast mycket liten, men totalt kan det röra sig om ganska stora summor, menar TLV. Idag är följsamheten till utbytet runt 70 procent om man räknar in alla reserver samt utförsäljning.
– Om apoteken blir allt sämre på att byta till periodens vara kommer det på sikt att påverka priskonkurrensen mellan läkemedelsföretagen, säger Inger Erlandsson chef för apoteksavdelningen på TLV.
– Regelverket styr ju apoteken mot den billigaste varan på marknaden. Märker företagen att det inte har så stor betydelse om man är billigast eller inte kommer det förstås att påverka deras prissättning och indirekt kommer kostnaden för läkemedelsförmånen att öka.
Många bäckar små alltså.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng