Månads arkivering juni 2012

Praktiken läggs sist

– Anledningen är önskemål från studenterna om en smidigare övergång till arbetsmarknaden. Det förenklar för studenterna vid framtida anställningar, säger Erik Björk, universitetslektor och ordförande i grund-utbildningskommittén.

Idag ligger praktikperioden under termin fem, och följs därefter av en sista termin med valbara kurser och examensarbete. Det är ännu inte klart när ändringen börjar gälla.

Inga mer pengar till apoteken

Inför omregleringen 2009 höjdes handelsmarginalen från 16 till 18 procent och utgör idag ungefär fyra miljarder. Och det räcker anser TLV som nyligen blev klar med sin översyn.
Myndighetens slutsats är att de flesta apotek uppvisar ett bra resultat, trots över 300 nya apotek och längre öppettider, samtidigt som försäljningen av receptbelagda läkemedel inte ökat. Fler apotek delar alltså på den ersättning som staten betalar ut. Myndigheten pekar i sin översyn bland annat på att apoteken fått möjlighet att tjäna extra pengar genom handel med parallellimporterade läkemedel. Något som enligt TLV resulterat i större vinster än man beräknat.

Från branschens sida hävdar Sveriges apotekarförening att TLV:s kallsinniga inställning, förutom att apotek kommer att tvingas stänga igen, också innebär att allt fler apotek kommer behöva fokusera på annat än just kärnverksamheten, landets läkemedelsförsörjning. Den expertis som apoteken har när det gäller läkemedelsanvändning används inte tillräckligt idag.
Och bättre kommer det inte att bli om apoteken i ännu högre utsträckning ska ägna sig åt detaljhandelsförsäljning, hävdar organisationen.
Fler schampon och hudkrämer och mindre rådgivning alltså.

Riksrevisionen: Staten har ett informationsövertag

0

Riksrevisionen har granskat försäljningen av apotekskluster och regeringens redovisning av försäljningarna. I rapporten framkommer en del kritik. Bland annat har regeringen inte på ett tydligt sätt redovisat att staten numera kontrollerar två apotekskedjor (Apoteket AB och Apoteksgruppen). Det fanns även brister i regeringens styrning av Apoteket AB under försäljningsprocessen och en osäkerhet på marknaden om ansvariga myndigheter skulle hinna precisera regler och villkor för försäljningen. Det påverkade marknadens intresse för försäljningen negativt.

Dessutom lyfter rapporten fram att staten har ett informationsövertag på apoteksmarknaden och att Apoteksgruppens ledning har bättre kunskap om de nya konkurrenterna jämfört med andra aktörer. Men Apoteksgruppen är av en annan åsikt. Apotekskedjan menar att samtliga köpare av apotekskluster utom Apoteksgruppen hade tillgång till det datarum som gav information om alla befintliga apotek på marknaden vid försäljningstillfället. Därför har alla aktörer lika stor kunskap om marknaden och de apotek som drivs av deras konkurrenter. Kedjan menar att köpare av apotek inom Apoteksgruppen bara fått tillgång till information om de apotek som de tänkt lägga bud på.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att statens andel av apoteksmarknaden kartläggs, att Apoteksgruppens informationsövertag utreds och att regeringen ska utreda hur Apoteksgruppen ska utvecklas och förutsättningarna för att staten ska kunna sälja sin andel i apoteken.
– Staten har skaffat sig en särställning på apoteksmarknaden. Det skapar särskilda risker som bör uppmärksammas, säger riksrevisor Claes Norgren, i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen har däremot inte granskat omregleringens resultat eller om målen uppfyllts.

Radikalt förslag för vårdmyndigheter

0

Apoteket AB:s förre vd Stefan Carlsson, landshövding i Kalmar, har på regeringsuppdrag utrett myndighetsstrukturen på vård- och omsorgsområdet. I mitten av maj presenterande han sitt slutbetänkande som fått namnet Gör det enklare! Och det är precis det förslagen går ut på. I utredningen föreslås att tolv myndigheter och organisationer inom vårdområdet slopas och istället bildar fyra stora myndigheter.
– Det behövs förändringar för att möta de utmaningar som vård- och omsorgssektorn står inför. Jag tror att man kan nå mer effektivitet i statens styrning, säger Stefan Carlsson.

Utredningen föreslår att Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg får samlat ansvar för kunskapsstöd. Där hamnar kunskapsstyrningen inom Socialstyrelsen och SBU, samt stora delar av de frågor TLV arbetar med. Inspektionen för hälsa, vård och omsorg får samlat ansvar för tillstånd, godkännanden, legitimationer och tillsyn. Myndigheten kommer att få ökade resurser för tillsynen. Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg får i uppdrag att tillsammans med övriga aktörer utveckla och förvalta sektorns IT- och kommunikationslösningar. Myndigheten för välfärdsstrategi får i uppdrag att bevaka och analysera den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor, vård och omsorg. Tre av myndigheterna får ett operativt arbetssätt, medan myndigheten för välfärdsstrategi får ett mer strategiskt arbetssätt.
Bakgrunden till det ganska radikala förslaget är att dagens myndighetsstruktur växt fram genom att man sett problem och försökt lösa dem i en ny myndighet. Det har bland annat lett till mycket dubbelarbete. Men Stefan Carlsson vill inte specificera vad som inte fungerar på dagens myndigheter.
– Jag vill inte recensera de gamla myndigheterna, utan jag vill se hur det kan bli bättre i en ny kontext.  

Den största av de nya myndigheterna, Inspektionen för hälsa, vård och omsorg, skulle bli lika stor som dagens Socialstyrelsen som bland annat haft svårigheter med tillsyn och legitimationsärenden, men det ser inte Stefan Carlsson som ett problem.
– Den nya myndigheten kommer att ha mycket smalare och tydligare uppgifter. Socialstyrelsen har ett väldigt brett uppdrag. Jag ser inte storleken som problemet utan snarare bredden.
Han tänker sig också att de fyra myndigheternas huvudkontor bör finnas i närheten av varandra i Stockholm. Men han påpekar att han inte tagit någon regionalpolitisk hänsyn, utan det är upp till regeringen.
Stefan Carlsson har medvetet låtit läkemedelsområdet bli en del av de fyra nya myndigheterna och inte en separat. Genom att läkemedelsfrågorna integreras i övriga verksamheter tror han på bättre genomslag. Därför föreslår han även att lagen om särskilda läkemedelskommittéer i landstingen som funnits sedan 1996 upphävs. Istället skulle landstingen till exempel kunna införa särskilda terapikommittéer, men det är upp till huvudmännen att själva bestämma det.
– Jag ser inte läkemedel som ett separat område, utan alla terapier samlat. God läkemedelsanvändning är en fråga för hela hälso- och sjukvårdsområdet, säger Stefan Carlsson.

För apotekens del innebär förändringarna att tillstånd och tillsyn bara kommer att finnas på en myndighet. Det hoppas han kan leda till en tillståndsprocess som är mer anpassad till dagens apoteksmarknad och som bland annat är snabbare.
Förutom att minska dubbelarbetet ska förslaget också spara drygt 500 miljoner kronor årligen, dock kommer det att innebära vissa avvecklingskostnader under 2013 och 2014. Dessutom kan cirka 500 tjänster av myndigheternas 2?500 anställda försvinna. De berörda myndigheternas verksamheter splittras upp på flera av de nya myndigheterna, vilket fått flera generaldirektörer att gå ut och försvara de egna verksamheterna. Men Stefan Carlsson har haft alla myndighetschefer i en referensgrupp och känner att han fått gehör för sina idéer.
Enligt förslaget bör de nya myndigheterna finnas på plats redan den första januari 2014. Även om det är mycket som ska göras så tror han att den här förändringen är enklare än apoteksomregleringen.
– Det förutsätter ett oerhört högt tempo. Men det här förslaget berör 2?000 medarbetare som har rätt att få besked så snabbt som möjligt. Det behövs både vilja och mod att peka ut riktningen ganska så raskt, säger Stefan Carlsson.
Förslaget ska nu ut på remiss. Socialminister Göran Hägglund lovar att regeringen kommer att lyssna på remissinstanserna, men sa i en intervju med TT att det finns ett behov av översyn och att förslaget är spännande och belyser många viktiga delar, bland annat med en skarpare tillsyn.

Vi vässar medicinjournalistiken på nya digitala Läkemedelsvärlden

0

Framtiden kräver djärva beslut. Så tänkte (förhoppningsvis) regeringens särskilde utredare Stefan Carlsson när han skrev klart och presenterade sin utredning den 15 maj om hur myndigheterna inom vård och omsorg ska organiseras på bästa möjliga sätt. Det är inte helt okontroversiellt att föreslå nedläggning av tolv myndigheter och organisationer, vars uppgifter tas över av fyra helt nya.
Stefan Carlsson har många kloka tankar i sin utredning och han är inne på helt rätt linje. Det är spretigt idag och den påstådda samordningen mellan myndigheterna fungerar inte bra. Just därför misstänker jag att remissrundan blir dramatisk. Det kommer att krävas en stark socialminister och en modig regering att driva igenom förslaget som är bra för Vårdsverige.

Djärva beslut har redan fattats på Läkemedelsvärldens redaktion. I augusti släpper vi nya 100 procent digitala Läkemedelsvärlden – för att ge dig som läsare en ännu bättre bevakning av hela läkemedelsområdet.
Varför väljer vi då att sluta trycka en papperstidning? Anledningarna att satsa 100 procent digitalt är lika många som det finns läsare.
För tio år sedan var det totalt omöjligt, men idag är läget helt annorlunda. Se bara hur vi tar till oss ny information. Och var vi tar den till oss; det är långt ifrån enbart i böcker och tidningar, och inte alls bara på jobbet eller i skolan.
I och med våra datorer, telefoner och läsplattor har vår konsumtion av media, nyheter och information förändrats. Gränsen mellan arbete och fritid har också suddats ut (dock inte bort). Idag är det många fler som gör arbetssaker på fritiden, och tvärt om. Något som också har möjliggjorts med den nya digitala tekniken och mobiliteten.

Samtidigt fortsätter mängden information och nyheter bara att öka i en rekordartad hastighet. Det är idag omöjligt att överblicka allt som händer, ens inom ett litet smalt område. Genom att gå över till en helt digital publiceringskanal förbättrar vi våra möjligheter att bevaka mer och hålla bättre koll – något som gynnar våra läsare.
Vi vill vara delaktiga i och driva på utvecklingen inom oberoende och granskande medicinjournalistik. Därför tar vi steget som frigör resurser att satsa ännu mer på bevakning, granskning, analys och rapportering från hela läkemedelsområdet. Allt från politiska beslut till konkret användning av läkemedel, från forskning och utveckling till marknadsföring och patientnytta.

Att satsa helt på den digitala publiceringskanalen, och göra den tillgänglig både på datorer, läsplattor och smartphones, tillhör framtiden och är den nya vägen att gå. I augusti, när vi släpper vår nya webbtidning, kommer du på ett bättre och smidigare sätt kunna följa det som intresserar dig genom en mängd nya och smarta funktioner.
Och för alla er som fortfarande tycker om att läsa artiklarna på papper kommer vi erbjuda bra utskriftsmöjligheter av alla våra artiklar.
Läs mer om nya digitala Läkemedelsvärlden på sidorna 40-41.
Det är också med stor spänning och tillförsikt som jag den
1 juni planenligt lämnade över till Petra Hedbom som ny chefredaktör för Läkemedelsvärlden.

Ny app hjälper solare skydda sig

Appen Solsäker kombinerar UV-prognos, geopositionering, aktuellt väder i omgivningen och på utvalda platser i Sverige med information om solskydd och sunda solvanor. Med hjälp av appen kan man välja rätt solskydd utifrån hudtyp och aktuell UV-strålning.

– De flesta tål mindre solljus än vad de tror och missar att skydda sig med kläder och tillräckligt med solskyddsmedel. Den nya appen ger vägledning om hur vi på ett klokt sätt ska förhålla oss till solen. Som läkare vill jag särskilt betona klädernas skyddande betydelse, säger Ingrid Synnerstad, docent i hudsjukdomar och överläkare vid Linköpings universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

– Solen är ju både härlig och farlig. Med appen vill vi berätta om solskydd på ett nytt sätt för att nå fler och även yngre människor, säger Fredrik Kullberg, marknadschef på Apotek hjärtat, ett pressmeddelande.

Appen är anpassad för iPhone, men till midsommar ska den fungera även för Android-telefoner.

Förvaltningsrätten ger TLV rätt

Förra året avslog TLV en ansökan om att produkten Coagu-Chek XS, en mätare för självkontroll vid koagulationsbehandling, ska ingå i förmånssystemet. TLV tycker inte att det är en förbrukningsartikel, men företaget överklagade beslutet.

Nu konstaterar förvaltningsrätten att produkten inte kan betraktas som en förbrukningsartikel i förmånslagens mening. Det beror på att produkten kan återanvändas av en annan patient samt har ett ersättningsintervall på 5-8 åt, vilket är längre än en blodglukosmätare. Förvaltningsrätten avslog företagets överklagande.

– Vår definition av vad som är en förbrukningsartikel står sig i förvaltningsrätten, säger TLV:s jurist Malin Blixt, i ett pressmeddelande.

Positiva resultat för målinriktad behandling

Trastuzumab (Herceptin) är i kombination med cytostatika standardbehandling för spridd HER2-positiv bröstcancer. I en stor fas III-studie som presenterades på ASCO undersöktes trastuzumab emtansin (T-DM1).

Studien, som heter Emilia, visar att patienter som fick den nya målinriktade behandlingen T-DM1 levde längre utan att deras sjukdom förvärrades jämfört med de patienter som fick behandling med lapatinib (Tyverb) i kombination med capecitabin (Xeloda). Den progressionsfria överlevnaden förlängdes med 35 procent, vilket motsvarar att medianvärde av 9,6 månader jämfört med 6,4 månader. Andelen vanliga och svåra biverkningar var färre vid behandling med T-DM1 jämfört med kontrollgruppen som fick dagens behandling, 40,8 procent jämfört med 57 procent. Studien om fattade 991 patienter, varav 14 från Sverige.

– Detta är mycket viktiga och glädjande resultat som visar att T-DM1 ger både bättre effekt och mindre biverkningar jämfört med behandling med tillägg av lapatinib i kombination med capecitabin, säger överläkare Johan Almgren, nationell koordinator för studien och verksamhetschef för onkologin i Gävleborg, i ett pressmeddelande.

Baserat på resultaten från denna studie planerar Roche att ansöka om godkännande i EU och USA av T-DM1 för behandling av spridd HER2-positiv bröstcancer under året.

T-DM1 är det första i en ny klass av antikropps-läkemedels-konjugat. Det består av av trastuzumab (Herceptin) och DM1, ett cellgift.

Plus och minus för omregleringen

Statskontoret följer upp och utvärderar omregleringen av apoteksmarknaden på uppdrag av regeringen. I den andra delrapporten konstaterar man att för samtliga mål med omregleringen finns det indikationer som pekar i positiv och negativ riktning.

På plussidan nämns fler apotek och ökade öppettider. Men enligt rapporten finns det tecken på att apotekspersonalen har mindre tid för information och rådgivning till konsumenterna, och att möjligheterna till kompetensutveckling blivit sämre. Samtidigt bedömer Läkemedelsverket att apoteken generellt sett följer de regelverk som styr apotekens verksamhet.

– Tillgängligheten till läkemedel har förbättrats för många konsumenter genom mer än 300 nya apotek, utökade öppettider och många nya försäljningsställen för receptfria läkemedel. Samtidigt finns det indikationer på att konsumenterna inte lika ofta får sina läkemedel vid första besöket på ett apotek, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson, i ett pressmeddelande.

I juni 2013 kommer Statskontoret med sin slutredovisning. Då ska man göra en samlad bedömning av i vilken utsträckning målen för apoteksomregleringen har uppnåtts. Man kommer även att lämna förslag och rekommendationer.

Ny europeisk webbplats för biverkningsrapporter

EMA har lanserat webbplatsen ?European database of suspected adverse drug reaction reports? som en del i den nya lagstiftningen för läkemedelssäkerhet som träder i kraft i sommar. Den omfatta transparens och tillgång till säkerhetsinformation om läkemedel.

Webbplatsen innehåller sammanställningar av biverkningsrapporter för alla centralt godkända läkemedel. Rapporterna kommer ursprungligen från säkerhetsdatabasen Eudravigilance, dit alla nationella myndigheter rapporterar allvarliga biverkningar för centralt godkända läkemedel.

Eftersom biverkningar rapporteras redan vid misstanke om samband, så finns det en förklarande text om att det inte går att dra några omedelbara slutsatser om vad som orsakar biverkningen, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. Om en månad kommer det att finnas en svensk version.

Narkolepsi spåras till vissa Pandemrix-sändningar

Efter Narkolepsiföreningens kartläggning öppnar Läkemedelsverket frågan igen, skriver Götebors-Posten. Enligt föreningens advokat Mats Wikner har alla som drabbats av narkolepsi fått sitt vaccin från 12 av 35 olika sändningar. Många av de drabbade har fått vaccin från en och samma sändning, vilket föreningen kunnat belägga genom att gå igenom vaccinets batchnummer. I 23 sändningarna har man inte funnit något fall av narkolepsi.

I januari 2011 gav Läkemedelsverket besked att man inte hittat något samband mellan olika sändningar av vaccin och fall av narkolepsi. Nu har läget förändrats. Allt eftersom fallen ökat har de geografiska skillnaderna blivit tydligare. Barn och unga i Skåne, Västra Götaland och Dalarna-Uppland verkar i högre grad drabbats av narkolepsi än andra. Men det finns det inget svar på.

Läkemedelsverket ska nu göra en ny kartläggning. Men hur den ska gå till är inte klart utan beräknas först vara löst till hösten, skriver Göteborgs-Posten.

Läkemedelsverket menar att man liksom andra europeiska myndigheter undersökt om det funnits ett samband mellan tillverkningssatser och narkolepsi, men inte kunnat se något samband. Nyligen visade en rapport från Irland på en riskökning bland barn och ungdomar, och där skiljer sig tillverkningssatserna från de som Sverige fått. Hypotesen är fortfarande att det är flera faktorer som samverkat.
– Vi har en kontinuerlig dialog med Narkolepsiföreningen och vill gärna se om sammanställningen innehåller någon ny information i förhållandena till de uppgifter som redan finns tillgängliga, säger Tomas Salmonson, senior vetenskaplig rådgivare.

Det finns ett stärkt samband mellan vaccination mot H1N1 med Pandemrix och ökad risk för narkolepsi hos barn och ungdomar. Men ännu har inga studier kunnat visa vad den ökade risken beror på.

Uppdaterad 2012-06-04

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng