Månads arkivering januari 2012

Bättre service för dialyspatienter i Norrbotten

0

Norrbottens läns landsting är det första landsting som slutit avtal om den här  tjänsten med läkemedelsföretaget Baxter. Och Anders Bergström, läkemedelsstrateg och ordförande i Norrbottens läkemedelskommitté är mycket nöjd.
? Dialyspatienterna har ju fått hemleveranser också tidigare genom Apoteket farmaci. Men det här avtalet innebär en bättre servicenivå, samtidigt som det blivit billigare för landstinget.
Enligt Anders Bergström är det idag ett trettiotal av cirka 45 hemdialyspatienter som ingår i det här avtalet med Baxter.

Det finns en stor marknad
att stötta landstingens hemsjukvårdsenheter med den här typen av tjänster, tror Anders Bergström och nämner till exempel palliativa patienter som vill leva sin sista tid i hemmet eller patienter med olika kroniska sjukdomar som om möjligt vill slippa sjukhusvård.
? Naturligtvis att det här är en konkurrensfördel för Baxter att de tagit över hela paketet. För landstinget är det bekvämt, förutsatt förstås att det också är ekonomiskt försvarbart. Och i det här fallet blev det billigare.
Baxter, som har nästan hälften av sin försäljning kopplad till kroniska sjukdomar som ofta behandlas i hemmiljö, har enligt kommunikationschefen Camilla Sjöström länge sett fram mot att både skapa en effektivare hantering och höja servicenivån för hemleveranser. I och med omregleringen skapades förutsättningar att kunna samarbeta med ett litet apotek för den farmacevtiska kontrollen som ju måste göras av ett apotek. Valet föll på det fristående apoteket Apotekssamariten i Uppsala.

Istället för att läkemedlen
distribueras till ett apotek för att sedan distribueras vidare åker apotekaren Kristina Fritjofsson på Apotekssamariten till Baxters läkemedelslager som ligger i Rosersberg utanför Stockholm och utför den farmacevtiska kontrollen.
? Vi har recepten från läkaren, Baxter stämmer av med patienten vad han eller hon behöver de närmste två veckorna. Utifrån det och receptet expedierar vi, det vill säga gör i ordning etiketter och det som behövs och sedan åker jag till Rosersberg och går igenom och godkänner att rätt patient får rätt produkter, berättar Kristina Fritjofsson.
? Servicen till patienterna har blivit bättre, säger Anders Bergström.
Skillnaderna mot tidigare är bland annat att patienten i god tid får veta när leveransen kommer, chauffören bär in och packar upp varorna. Och den kanske viktigaste skillnaden mot tidigare, enligt Anders Bergström, chauffören tar med sig gamla emballage.
? Det blir väldigt mycket skräp. Det tror jag faktiskt nästan är den största vinsten.

FDA godkänner ny behandling mot vanlig hudcancer

0

Behandling med vismodegib är det första FDA-godkända läkemedlet för metastaserande basalcellscancer. Behandlingen ska bara användas då operation anses olämpligt.

Basalcellscancer är i allmänhet
en långsam och smärtfri form av hudcancer som börjar i det översta lagret av huden. Den utvecklas främst på områden som utsätts för solljus eller annan ultraviolett strålning.
Säkerheten och effekten av behandlingen har utvärderats i en klinisk studie med 96 patienter som hade lokalt avancerad eller metasterande basalcellscancer. De vanligaste biverkningarna var bland andra muskelryckningar, håravfall och illamående.

I Europa har
Roche, som marknadsför läkemedlet, påbörjat diskussioner om godkännande med den europeiska läkemedelsmyndigheten. För tillfället pågår en säkerhetsstudie.

Vanliga kemikalier ger barnen sämre vaccinationsskydd

0

I studien som publicerats i JAMA har danska forskare tittat på hur koncentrationen av industrikemikalier i blodet påverkar effekten av vaccinering mot difteri och stelkramp. I studien mätte man halten av PFC, i 656 färöiska barn.

Forskarna mätte
koncentrationen av PFC i moderns blod strax före förlossningen, ett andra blodprov togs på barnen när de var fem år. Alla blodprov innehöll PFC.
Antikropparna mätte man strax före barnen fick sina sista barnvaccineringar och två år senare då barnen var i sju års åldern. Alla barn hade ingått i vaccinationsprogrammet och alla hade antikroppar av difteri och stelkramp i blodet.

Resultatet visar
att ju högre koncentration barnen hade av PFC i blodet ju större var risken för att barnen hade svarat dåligt på vaccineringen. Barn med höga nivåer av kemikalierna hade lägre nivåer av antikroppar. Störst var skillnaden när barnen hunnit bli sju år.

PFC-kemikalierna dämpar
immunsystemet och det kan gälla också andra vacciner än de man tittade på i den här studien, säger professor Phillippe Grandjean, en av forskarna bakom studien, till den danska vetenskapstidskriften Videnskab.
? Det som bekymrar oss är om det här gäller generellt. Innebär det här att immunsystemet också fungerar sämre när det gäller andra vaccinationer eller för att bekämpa andra smittsamma sjukdomar.
? Det var faktiskt den kraftigaste reaktion vi har sett, sa Phillipe Grandjean i en intervju i dansk TV nyligen.
? Vi vet att dioxin och andra liknande ämnen har en liknande påverkan. Men PFC-kemikaliernas påverkan var långt kraftigare. Några av barnen hade så låga halter av antikroppar att de faktiskt var helt oskyddade mot den sjukdom de redan fått flera vaccinationer mot.

PFC, perfluorerade ämnen
är vanliga i vår miljö, de används till exempel som impregneringsmedel i livsmedelsförpackningar, i mikropopcornens påsar, i regnkläder och i teflonpannor. Sedan tidigare finns studier som tyder på att de kan vara en orsak till cancer och infertilitet.

Det är stor skillnad mellan dem som har och inte har

0

Under några minuter på morgonen tisdagen den tolfte januari 2010 slog jordskalvet till utanför Haitis huvudstad Port-au-Prince. En chockad värld bevittnade det som föreföll vara en total ödeläggelse av en hel stad. Därtill i ett av världens absolut fattigaste länder. De chockerande bilderna berörde och skapade en av de mest omfattande humanitära insatserna någonsin. Miljonerna strömmade till det lilla ö-landet. Stora som små välgörenhetsorganisationer liksom internationella biståndsmyndigheter mobiliserade.

I början av året beskrev Karin Henriksson i Svenska Dagbladet (10 januari 2012) den makabra konkurrensen inom den kommer-siella och i grunden cyniska biståndsvärlden.
I oktober, nio månader efter skalvet, kom nästa dråpslag. I provinsen Artibonite, 100 kilometer norr om Port-au-Prince, upptäcktes de första dödsfallen i kolera. Egentligen inte alls oväntat. Men ändå ett stort bakslag. Trots Haitis enorma sjukdomselände hade landet faktiskt varit kolerafritt i nästan ett århundrade.
Rasande snabbt, på tio veckor, spred sig bakteriesjukdomen till samtliga tio provinser i landet. Och i de nu flitigt återkommande massmediereportagen två år efter katastrofen redovisas facit hittills: cirka 500?000 smittade, drygt 7?000 avlidna. Och epidemin är ingalunda stoppad ännu, möjligen dämpad.
Kolera är egentligen inte särskilt svårt att åtgärda: behandling med vatten-salt-sockerlösning och antibiotika till de hårdast drabbade sänker dödstalen drastiskt.
Och så finns ju vaccinet. Det svenska vaccinet Dukoral som togs fram under åttiotalet av professor Jan Holmgren i Göteborg, godkänt 1991, tillverkat av det svenska företaget SBL-vaccin, det enda som WHO (Världshälsoorganisationen) rekommenderat. En gång en prestigefylld svensk forskningsstolthet som skulle rädda miljontals liv i den fattiga världen.

Så blev det nu inte riktigt. Sedan 2006 säljs Dukoral av det tidigare holländska företaget Crucell. Det är numera en avdelning inom den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson som köpte Crucell för över två miljarder dollar i mars förra året.
Varumärket Dukoral är sedan länge väl nischat på vaccinering av turister som vistas i koleradrabbade områden, till exempel Thailand. Vi är sannolikt många som druckit de två något illasmakande slurparna i hopp om att inte bli magsjuka på semestern. Dessutom sannolikt i onödan, eftersom besöken brukar vara rätt kortvariga och därmed är risken att smittas inte särskilt stor.
Trots att Dukoral funnits i nu tjugo år används det inte i några organiserade vaccinationsprogram. En orsak är att värdet av vaccinering fortfarande är omdiskuterat.

Men nu apropå det akuta kolerahotet på Haiti kommer de självklara frågorna: Hur kan det komma sig att kolera fick fotfäste, spred sig så snabbt och dödade 7?000 personer i ett land som var helt nedlusat av hjälppengar, hjälparbetare och medicinska experter?
Varför gjorde hjälporganisationerna och myndigheterna så litet mot koleran fast det egentligen inte är särskilt svårt?
Varför testades inte vaccinering i denna uppenbara nöd-situation?
Därför att Haiti är ett fattigt land, svarar den amerikanska hjälporganisationen Partners in Health i en artikel i den medicinska tidskriften American Journal of Tropical Medicine and Hygiene. Ytterligare ett tragiskt exempel på den chockerande skillnaden mellan dem som har och dem som inte har när det gäller hälsa.
Vad är viktigast: att rädda semestern eller liv?

Så blev gamla Cipralex nya Premalex

0

I höstas godkändes Premalex i Sverige som första land för behandling av premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. PMDS innebär svårare symtom än vid PMS, men de psykiska symtomen är värst. Till psykiska symtom räknas irritabilitet, gråtmildhet, ångest, ilska samt nedstämdhet. Några exempel på vanliga fysiska symtom är trötthet, huvudvärk, ömmande bröst och en känsla av uppsvälldhet. Enligt läkemedelsföretaget Lundbeck, som marknadsför Premalex, kan mellan tre och fem procent av kvinnor i fertil ålder uppfylla diagnosen. Enligt den beräkningen skulle 60?000 till 90?000 kvinnor i Sverige behöva behandlas med Premalex varje månad.

Den verksamma substansen i Premalex är escitalopram. Den finns redan i Cipralex, Lundbecks läkemedel mot depression. Läkemedelsföretaget hade kunnat utöka indikationen, men valde istället att ansöka om godkännande för ett nytt läkemedel. Det är inte ovanligt att läkemedelsföretag ansöker om ett nytt godkännande under ett nytt varumärke för samma läkemedel.
– Ju mer olika målgrupperna för indikationerna är desto vanligare är det att läkemedelsföretagen gör så. Om den nya indikationen kräver andra styrkor måste naturligtvis dessa utvecklas, men annars är det vanligen precis samma läkemedel, säger Sven-Erik Hillver, apotekare vid Läkemedelsverket.
Till exempel finns substansen sildenafil i Viagra även i Revatio som används för att behandla pulmonell arteriell hypertension. Ropinirol är den verksamma substansen i Requip mot Parkinsons sjukdom och Adartrel mot restless legs syndrom. Men där skiljer sig styrkorna åt. Premalex finns i två av Cipralex fyra styrkor.

I Danmark, som är Lundbecks hemland, har företaget  fått kritik från bland annat Etiska rådet för att göra kvinnors hormonsvängningar till en sjukdom som måste behandlas. Även i Sverige har lanseringen av Premalex mötts med kritik.
– Jag tycker att det är intressant att man byter namn på pillret från Cipralex till Premalex och lanserar denna »nya« sjukdom som förläggs till en till två veckor före menstruation. Jag känner igen metoden från USA där man bytte namn på Prozac till Sarafem, fast det var för tio år sedan, säger Birgitta Hovelius, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, som tillsammans med flera allmänläkare skrivit en debattartikel i Läkartidningen mot hur reklamen för Premalex utformats.
– Jag ser detta som en medikalisering av kvinnors cyklicitet. Det gjorde man redan på 1800-talet, men då kallades det hysteri eller neurasteni. Man sa att kvinnor inte kunde gå på universitet på grund av menstruationscykeln.

Visst tror hon att det finns kvinnor som lider av svår PMS och som kan behöva pröva SSRI eller kognitiv beteendeterapi. Enligt Birgitta Hovelius är ett problem att man blandar samman PMDS med menstruationsbesvär.
– Det finns undersökningar som visar att besvären är mest uttalade första menstruationsdagen samt tre dagar före och två dagar efter, det vill säga perimenstruella besvär. Det är ju klart att man kanske inte går och simmar de dagarna eller känner sig lite obehaglig till mods.
Med all medicinering finns risk för biverkningar och det är just biverkningarna med Premalex som oroar Birgitta Hovelius mest.
– Det är många biverkningar med Premalex. Bland annat upplever mellan 20 och 30 procent sexuella biverkningar, som att inte längre kunna få orgasm eller minskad sexuell lust. Det här är unga kvinnor som läkemedlet riktar sig till. Det är också allvarligt att få dem att känna sig sjuka genom att de rekommenderas att ta SSRI, som felaktigt kallats lyckopiller.
Hon påpekar att kvinnors klimakteriebesvär tidigare ofta behandlades med östrogen, men sedan biverkningarna visade sig vara rätt allvarliga avstår nu de flesta kvinnor från behandling och står ut med svettningar och vallningar.

Enligt Lundbeck har de allra flesta reaktioner från psykiatriker och gynekologer varit positiva.
– Det finns alltid kritiker, men mottagandet har varit övervägande positivt. Premalex är inte för de 40 procent av kvinnorna som har PMS, utan för de tre procent som mår riktigt dåligt och som uppfyller diagnoskriterierna för PMDS. Jag tror inte det är någon risk för överförskrivning, man tar inte ett läkemedel om man inte har svåra besvär, säger företagets vd i Sverige Björn Velin.

Utifrån en studie i Göteborg mot svåra PMS-besvär (PMDS) valde Lundbeck att gå vidare och ansöka om att registrera Premalex i Sverige.
– SSRI-läkemedel mot PMDS finns sedan en lång tid godkänt i bland annat USA, men det finns inte i Europa. Vi ville egentligen ha ytterligare en indikation på Cipralex, men eftersom produkten har ett centralt godkännande kunde vi inte ansöka om en utökad indikation specifikt för Sverige. Därför fick vi ta fram ett nytt varunamn – Premalex, säger Björn Velin.
Premalex fick avslag från TLV om att ingå i läkemedelsförmånerna eftersom kostnaden ansågs för hög i förhållande till sjukdomens svårighetsgrad. Landstingens läkemedelsförmånsgrupp skrev i sin bedömning att om Premalex jämfördes med placebo kunde det med viss tvekan godkännas, men inte om det jämfördes med citalopram:
»Premalex är ett SSRI-preparat liknande effekter som de generiskt utbytbara och billigare preparaten innehållande citalopram. Med stor sannolikhet har citalopram i allt väsentligt samma behandlingseffekt när det gäller aktuella diagnoser men få sådana studier finns inte, och förväntas inte komma. Citalopram har inte premenstruella besvär som godkänd indikation men är i behandlingspraxis ett alternativ.«
De kvinnor som lider av svår PMS kan alltså få citalopram utskrivet, till ett mycket billigare pris.
Birgitta Hovelius menar att de psykiska besvären vid PMDS kan läras in och förstärkas. En studie i USA och fyra europeiska länder visar att väldigt få kvinnor söker vård för premenstruella besvär och därför ifrågasätter hon att tre till fem procent av alla kvinnor i fertil ålder skulle behöva läkemedelsbehandling.
– Jag tror att om allmänläkare och gynekologer bestämmer sig för att PMDS är en vanlig sjukdom så kommer det att bli det. Läkare har stor makt. Men det är allvarligt att få kvinnor att känna sig sjuka i onödan. Och eftersom de måste betala medicinerna själva blir det också dyrt, säger Birgitta Hovelius.

Marcus Lind om säkrare dosering av blodförtunnande medicin

0

Kvaliteten på Waran-behandling mäts på hur lång tid (TTR, time in therapeutic range) patienten ligger inom det önskade INR-intervallet 2-3 (INR, International Normalized Ratio, kvoten mellan koagulationstiden för patientprovet och normal koagulationstid).
INR-värdet kan dock variera stort och vara svårt att ställa in. Därför har Marcus Lind och medarbetare, i en studie på patienter med förmaksflimmer i Sverige, provat en helt ny beräkningsmetod där man istället tittade på hur mycket patienten varierade i sina värden, både inom och utanför det önskade intervallet.
Metoden kallas SDTINR, och beräknar standardavvikelsen på transformerat INR. Det ger ett betydligt säkrare svar på vem som är välreglerad i sin behandling och vem som ligger i riskzonen för allvarliga komplikationer. Studien publicerades i januarinumret av Thrombosis Research.

Hur gick ni tillväga?
– Vi studerade retrospektivt 19 180 patienter som fått Waran och tittade på vilka händelser de hade drabbats av. När vi analyserade behandling och händelser var det gamla måttet inte så bra på att förutspå framtida risk och händelser.
– Men när vi tittade på de 25 procent av patienterna som var bäst inställda enligt den nya metoden, kunde den mycket säkrare prediktera framtida risk och händelser jämfört med den äldre metoden på samma patienter.

På vilket sätt är den nya metoden bättre?
– TTR-metoden mäter enbart i vilken utsträckning patienter ligger mellan riktvärdena 2 och 3. Ju längre tid desto bättre är det. Men TTR-metoden säger inte så mycket om den framtida risken för komplikationer.
– Med den nya SDT-metoden kan vi på ett säkrare sätt visa i vilken omfattning koagulationen varierar inom och utanför INR-värdet. Det gav en säkrare prediktion för framtida komplikationer som stroke, blödning, sjukhusinläggning och död. Variationen säger helt enkelt mer än tiden.

Hur kan ni identifiera vilka patienter som löper större risk än andra?
– Att bara mäta tiden, TTR, säger inget om variationen, om patienten ligger på 3,2 eller 5, eller om patienten varierar inom intervallet. Vår beräkningsmetod visar att de som varierar mycket i sina INR-värden har större risk och de som varierar mindre har lägre risk för allvarliga komplikationer.

Kan metoden användas även på nyare antikoagulantia?
– Nej, där behövs det inte. Men eftersom de allra flesta patienterna sannolikt kommer behandlas med Waran under överskådlig framtid är metoden viktig i utvärdering av behandling för ett stort antal patienter i Sverige. Den ger ett säkrare mått på vilken patient som har en hög framtida risk och inte är adekvat inställd.

Används den praktiskt redan idag?
– Vi är först i världen med denna metod men har inte hunnit implementera den ännu. Vi tycker att den bör finnas tillgänglig som ett komplement. Det finns liknande metoder för att titta på andra svängningar, till exempel blodtryck och blodsocker, men vi är först vad gäller antikoagulation och Waran.

I ljuset av dessa resultat, finns det något som forfarande talar för att använda den gamla metoden?
– Vårdgivaren ska fortfarande ställa in patienterna mellan 2 och 3. Det har inte ändrats. Detta är en kvalitetsindikator för att mäta och se hur bra inställningen har lyckats.

Så utvecklas resistens mot tamiflu i miljön

0

Varje vinter slår den till – säsongsinfluensan attackerar oss med hosta, feber och värk. Allvarlighetsgraden varierar från lindrig sjukdom med lätt ökad dödlighet för gamla och sjuka till svåra pandemier, vilket lyckligtvis sker mer sällan.
Samtidigt är resistens mot influensaläkemedel ett växande problem. Sedan många år används inte ett av behandlingsalternativen, admantanerna, på grund av resistensutveckling på upp emot 30 procent. Även för den andra tillgängliga läkemedelsklassen, neuraminidashämmare, där bland annat det mest använda Tamiflu (oseltamivir) ingår, har en oroväckande utveckling ägt rum med uppkomst av resistensmutationen H274Y i säsongsinfluensan A/H1N1 som cirkulerade fram till den senaste pandemin 2009.

I de senaste rekommendationerna från Läkemedelsverket anges förekomsten av resistens mot oseltamivir som sällsynt. I kliniska studier anges en förekomst av 0,3 procent hos vuxna och 4-18 procent hos barn. I klinisk användning »ses en utbredd resistens hos säsongsinfluensa A(H1N1) från år 2008«. För zanamivir (Relenza) finns ingen resistens rapporterad hos individer med ett normalt immunförsvar. Enligt Läkemedelsverket var fynden oväntade, och »ställer långsiktigt krav på skärpt uppmärksamhet«.
Resistensutveckling sker inte enbart i behandlade patienter, utan även i den omgivande miljön. Tack vare en ny avhandling från Uppsala universitet går det nu att beskriva händelseförloppet.
– Vi har för första gången kunnat visa att oseltamivir kommer ut i miljön som aktiv substans och påverkar änder och potentiellt människor, säger Josef Järhult, läkare vid infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och författare till avhandlingen.
– Vi har också visat att när änder får influensa och utsätts för låga doser oseltamivir i vattnet utvecklas resistens hos viruset som på sikt kan påverka oss människor.
Mätning av oseltamivir gjordes i Japan, ett land som använder stora mängder oseltamivir under influensasäsongerna. Man mätte förekomst av oseltamivir före och under influensaperioden och hittade mellan 2 och 58 ng oseltamivir per liter flodvatten. Senare japanska försök har uppmätt så mycket som 293 ng/l i utgående avloppsvatten.
– Dessa fynd borde få oss att tänka efter hur vi tar hand om läkemedel när de lämnar våra kroppar, vart de tar vägen och hur vi bör hantera läkemedel i en pandemisituation.
Oseltamivir administreras som en pro-drug. När vi sväljer kapslarna metaboliseras substansen till den aktiva substansen oseltamivirkarboxylat (OC), som är mycket stabil och utsöndras till största delen oförändrad via urinen. Det är vattenlösligt och undersökningar visar att OC passerar reningsverken oförändrat och ut i vattenmiljön. OC är dessutom stabilt i ytvatten.

Vattenmiljöer runt reningsverk är naturliga miljöer för änder, som är den naturliga reservoaren för influensa. Simänderna har levt med influensa i miljontals år och både virus och värd är väl anpassade till varandra och änderna blir inte längre sjuka av viruset. Det är målet för viruset, att få en livsmiljö som inte skadar värden. Om värden blir sjuk och bekämpar viruset är det dåligt för viruset.
– Simänder är en perfekt miljö för influensavirus. Virus replikerar i ändernas tarm, utsöndras via avföringen till vattnet och vidare till andra änder. Om det finns OC i vattnet där änderna befinner sig finns det risk för resistensutveckling i tarmen där läkemedel och replikerande virus möts. I en miljö med kallt vatten kan influensavirus överleva i upp till ett år. Så viruset har anpassat sig väldigt bra till ändernas miljö och livscykel.
Spridningen till människa kan ske på två olika sätt, antingen via reassortment (sammanslagning) eller via direkt-överföring.
Reassortment (RA) sker om två eller flera olika virus samtidigt infekterar samma cell. Delar av fågelvirus, mänskligt virus och däggdjursvirus bildar ett blandvirus i olika RA-processer. Det nya viruset blir tillräckligt människoanpassat för att kunna sprida sig väl från människa till människa, men samtidigt tillräckligt olikt tidigare cirkulerande stammar för att vi inte ska vara immuna.
– Det är då vi får en pandemi som sprider sig som en löpeld. Vad vi känner till är det just reassortment som har legat bakom de fyra senaste pandemierna. Det ger en större och snabbare förändring av viruset vilket kan vara förödande för mänskligheten; det är bra på att sprida sig och vi har ingen immunitet.
– Om fågelbidraget i ett nytt virus består av NA-genen, och den är resistent mot oseltamivir, till exempel via H274Y, är viruset redan resistent från början när det kommer till människa, och då fungerar inte Tamiflu. Då blir våra beredskapslager av influensamedicin värdelösa. Eftersom det tar minst ett halvår att massproducera vacciner står vi då utan försvar under pandemins första våg.
Direktöverföring kan ske i till exempel besättningar med tama fåglar. Den vanligaste förekommande subtypen av högpatogent influensa A-virus hos fjäderfä är H5N1 som har en hög dödlighet hos människa. Den kan sprida sig från fågel till människa, om viruset finns i hög dos, vilket också skett. Men viruset har ännu inte klarat av att sprida sig vidare från människa till människa.
– Blir man smittad av det högpatogena H5N1-viruset har vi en helt annan sjukdomsbild än den förra pandemin med en mortalitet på över 50 procent.

Den stora frågan blir då hur stor den genetiska barriären är för att viruset ska mutera för att kunna sprida sig vidare från människa till människa?
– Det räcker troligen med fem punktmutationer i virusets genom för att det ska kunna spridas vidare bland människor. Ingen vet om och när det kommer att hända i naturen men med tanke på influensavirusets föränderlighet så är fem mutationer en låg barriär. Jag tycker därför att vi ska räkna med och noggrant förbereda oss på att det kommer att ske.
Viruset har två viktiga molekyler på sin yta; hemagglutinin (H) och neuraminidas (N).
Hemagglutinin fungerar som ett klister och hjälper viruset att fastna på celler som den ska infektera.
Den dominerande mutationen, H274Y, är en punktmutation i genen för neuraminidas. Det klipper istället loss nya viruspartiklarna som en sax när de är klara för att infektera nya värdceller.
Genom att behandla tidigt med oseltamivir hämmas neuraminidas, vilket stoppar spridningen av nya viruspartiklar i kroppen.
Anledningen att just H274Y dominerar hänger ihop med neuraminidas tredimensionella struktur; aminosyrans sekvens och dess veckning.
– Det tredimensionella utseendet på proteinets aktiva yta förändras med H274Y så att oseltamivir binder sämre och ger sämre effekt, men proteinet kan ändå ha tillräckligt bra funktion för att viruset ska kunna sprida sig.
Så hur ska vi hantera resistensproblematiken på bästa sätt? Josef Järhult ser en likhet till hur vi bör använda antibiotika – restriktivt.
– Tamiflu och andra influensaläkemedel är bra och ska användas. Vi måste begränsa användning hos i övrigt friska människor, eftersom nyttan hos dessa är marginell. Däremot ska vi absolut använda Tamiflu hos människor med influensa som också har nedsatt immunförsvar, hos svårt influensasjuka människor som behöver sjukhusvård, och definitivt vid en ny pandemi med stor sjuklighet eller vid ny fågelinfluensa.

Digital revolution

I många science fiction-filmer, som Star Trek och Avatar, när någon blir sjuk, scannas kroppen av en handhållen apparat med blått ljus. Direkt efter scanningen ser man på en skärm vad som är fel och hur det ska lösas. Dessutom behövde man i många fall bara prata med apparaten för att den skulle förstå och svara.
Film och SciFi säger du. Verklighet redan idag säger andra. Kanske inte för att reparera skador men i varje fall att ta reda på blodtryck, puls, syresättning och hur kroppen reagerar på och arbetar under ett träningspass. Lägg dessutom till information om din sömn och ditt födointag så ser du hur hela situationen påverkas.
Smarta telefoner med appar och webbtjänster, i kombination med mobilt internet, håller snabbt på att förändra hur vi lever och kommunicerar. Även inom hälso-, sjukvårds- och läkemedelsområdet.
Redan idag finns det sensorer som kan känna av hjärtats arbete och varna om något inte är som det ska. I en studie kommunicerade sensorn med en smart telefon, larmade via en app om patienten behövde justera sitt läkemedel och behovet av sjukhusvård minskade med 39 procent. Landstingsekonomerna borde glädjas åt sådana resultat.
Men sjukvården är inte den mest innovativa miljö att testa och utveckla nya system. Vården är också, jämfört med andra branscher, långsam på att ta till sig ny teknik. Insikten finns till viss del, men viljan att ta tag i det är liten.
? Medvetenheten kring dessa frågor är ruskigt låg, både inom läkarkåren och inom landstingen. Det kommer att bli en enorm press på landstingen som måste omfördela resurser från slutenvård till annan vård, säger Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future och författare till rapporten The data explosion and the future of health.

I den nya digitala sjukvården är patienten den centrala punkten kring vilket allt kretsar. Därigenom har patienten själv, och den personal som patienten ger sitt OK till, alltid tillgång till den senaste och samlade informationen vilket drar ner på behovet att göra onödiga tester. Det ger personalen en mer enhetlig bild av patienten.
? En bra början är att all patientdata lagras i nätverksbaserade elektroniska journaler, där alla system i hela landet pratar med varandra, säger Mats Olsson.
Till detta kopplas patientens smartphone med appar för att mäta blodglukos, blodtryck, hjärtfrekvens och mycket annat. En patient med diabetes behöver inte sticka sig i fingret tio gånger varje dag för att få reda på sitt blodglukosvärde. Vid för låga värden larmar en app i telefonen som säger att det är dags att ta mer insulin.
Patienter med olika reumatiska sjukdomar kan använda den nya tekniken för att regelbundet skatta värk och smärta, ange vilka aktiviteter man klarar av att göra och i vilken utsträckning, ange vilka läkemedel man tar och i vilka doser. All information sammanställs och presenteras grafiskt på patientens smarta telefon och skickas samtidigt till läkaren som får en bra översikt över hur patienten mår. I vissa fall kan läkaren ringa upp patienten och föreslår dosjustering om några värden försämras och det kommande läkarbesöket blir i de flesta fall mycket mer givande.
Informationen avidentifieras också och kan skickas till TLV och användas som underlag för uppföljning av beslut om subvention av läkemedel. Tekniken, som delvis redan finns men inte används i sin fulla potential, gör det möjligt att på ett helt annat sätt än idag samla in data, som speglar den kliniska verkligheten i vilken våra läkemedel används i.
? För oss på TLV är det av stort intresse att få in så kallad real life-data. Då kan vi på ett helt annat sätt se hur läkemedlen används i verkligheten och vilken nytta de gör. Därmed kan vi fatta subventionsbeslut baserat på riktiga data och verka för att samhället betalar för effektiva läkemedel som förskrivs till rätt patienter, säger Love Linnér, uppföljningskoordinator på TLV.
I en förlängning kan den nya tekniken också användas för att telemonitorera patienter med allvarligare sjukdomar, som kan befinna sig i hemmet istället för att ligga inne på en vårdavdelning. Viktiga parametrar följs och systemet slår larm om något avviker.
Som ett komplement till smartphones och mobilt nätverk utvecklas allt mer smarta material. Det finns redan träningskläder med inbyggda sensorer som elitidrottare använder för att mäta och följa hur kroppen reagerar under ett träningspass. Vad händer med syresättning, puls, blodtryck och mjölksyra om du springer flera korta snabba ruscher? Så har proffsspelarna i amerikanska fotbollsligan NFL testats. Inom något år eller två kommer alla spelare att vara utrustade med sensorer och det går att studera hur kroppen uppför sig under pågående match. Naturligtvis finns också möjlighet för systemet att varna om en puls plötsligt blir oregelbunden, ett blodtryck för högt eller för lågt, eller syresättningen för dålig.

Mängden tillgänglig hälsoinformation håller på att explodera. Människokroppen är som ett öppet system med miljontals processer som ständigt pågår, påverkade av både interna och externa faktorer. Kanske är det så att man inte behöver göra en ny studie för att besvara en fråga, utan det räcker med att använda tidigare data.
? Om inte allt för många år kommer vi att kunna köra kliniska prövningar genom att integrera information från olika forskningsregister, kvalitetsregister och molekylära databaser. Tillsammans med exempelvis
läkemedelsföretagens databaser kommer det ge oss mycket värdefull information, dels hur läkemedel används i verkligheten, dels vilken effekt läkemedel har när de används utanför den kontrollerade verkligheten i en klinisk prövning, säger Jesper Tegnér, professor vid enheten för beräkningsmedicin vid Karolinska institutet i Solna.
Samtidigt kommer mycket ny data att genereras utanför sjukvården och de kliniska prövningarna, från helt andra håll jämfört med idag och tidigare; genom människors växande hälsointresse, och ökad användning av sensorer, appar, smarta telefoner och webbaserade hälsotjänster.
Denna informationsmängd kommer i slutändan att vara betydligt större än den som genereras inom sjukvården. En stor utmaning för framtidens system, är att på ett bra och smidigt sätt integrera data från sjukvården med data som genereras på annat håll. Det kommer dessutom att behövas specialister som framför allt är duktiga på att göra informationen hanterbar och begriplig. Samtidigt gör sjukvården och myndigheterna mycket lite för att bryta den nya marken. Utvecklingen kommer därför sannolikt att drivas från den privata sektorn med risk för brister avseende vetenskaplighet och beprövad erfarenhet.

En ny kollega som vården och patienterna kommer att möta är artificiell intelligens, AI. IBM:s Watsondator, som vann Jeopardy i USA, tränas just nu för att kunna ställa medicinska diagnoser. Ju mer medicinsk information Watson får tillgång till ju bättre och mer korrekta blir diagnoserna. En dator, jämfört med en läkare, har lättare att ta till sig ny information och gör inte enkla misstag dagen efter en jobbig journatt.
Det kommer att leda till enklare system som kan användas ute på kliniker för att hjälpa till att ställa diagnos. Något som troligen kommer att dela upp läkarkåren i två läger ? för och emot den nya medarbetaren. Därmed kommer också förhållandet mellan läkare och patient och robot att bli en het potatis att diskutera. För även om inte doktorn tar till sig den artificiella intelligensen så kommer många patienter att göra det. Det blir en logisk följd av att många idag googlar sina symtom och hittar en passande diagnos att diskutera med läkaren vid besöket i nästa vecka.
AI-systemen kommer att frigöra tid som läkarna istället kan lägga på de svårast sjuka patienterna och att coacha sina patienter.
Den personliga integriteten används ofta som argument till varför det går långsamt att digitalisera vården. Och integriteten är viktig och ska värnas. Det är de allra flesta eniga om. Men dagens lagstiftning sätter faktiskt inte käppar i hjulet för den digitala utvecklingen.
? Sekretess kan i princip aldrig gälla patienten själv och enligt Patientdatalagen har jag som individ rätt att läsa min egen journal. Genom samtyckesprincipen i patientdatalagen och personuppgiftslagen (PuL) kan patienten, som blir navet i den nya sjukvården, själv bestämma vem som ska få tillgång till vad, säger Claes Månsson, advokat på Åberg & Co och specialiserad på integritetsfrågor.
Mats Olsson menar att integritetsfrågan inte får stoppa utvecklingen.
? Vi måste fråga oss själva vad som är viktigast, integritetsfrågan eller bästa möjliga vård?
En möjlig lösning är att det skapas en ny central arena för den digitala framtiden, med en stiftelse som huvudman, som är skyddad från kommersiella intressen.
? Sen kan det byggas upp kommersiella tjänster runt om stiftelsen, som varje enskild individ själv bestämmer om hon/han vill ansluta sig till, säger Mats Olsson.
Att dela med sig av data och information är ett ledbegrepp i den nya digitala sjukvården. Ett troligt scenario är att vi förlorar mer på att vi inte delar med oss av våra data. Genom att ge sina data till olika specialiserade webbforum eller forskningsdatabaser, kan patienten få personlig rådgivning eller preliminära diagnoser, hjälpa andra patienter, eller bidra till kunskaps-utvecklingen. Det är naturligtvis möjligt att undvika allt detta med hänvisning till integritetsfrågor, men möjligheten och kraften i de nya tjänsterna hänger på att människor är villiga att ge upp en viss mängd av den personliga integriteten.
? Ju mer data och information människor är villiga att dela med sig av, desto bättre blir kvaliteten på den datadrivna sjukvården, säger Mats Olsson.

Men hur ska man hantera de människor som av någon anledning inte vill dela sin hälsoinformation? Som väljer att stå utanför den nya digitala sjukvården? Vilken kvalitet på sjukvård får de? I bästa fall samma som alla andra.
Men mer troligt är, med allt mer krympande budgetramar, att samhället kommer ställa krav på motprestation från oss som ska ta emot skattefinansierad vård. »För att få bästa möjliga vård och läkemedel av oss vill att du delar din hälsoinformation med samhället.«
? Det kan bli någon form av grundläggande nivå som alla människor erbjuds och någon form av premiumnivå till dem som delar med sig av sin hälsoinformation till samhället, även anonymt, säger Mats Olsson.
Allt eftersom mer och mer flyttar ut från den traditionella vården till parallella vårdstrukturer, som också finansieras på alternativa sätt, ofta via privata försäkringar som arbetsgivaren eller den anställde själv betalar, byggs det upp en parallell vårdapparat som blir svår att integrera ju längre tiden går.

På grund av problem med att reformera vården kommer andra aktörer snabbare och enklare att kunna dra nytta av dataexplosionen. Utrustning för självmätning, gemensamma webbplatser, webbtjänster som sammanställer data och appar till smarta telefoner kommer att bilda en ny, löst organiserade hälso- och sjukvård med fokus på hälsa snarare än att bota sjukdom. Fokus kommer delvis att förflyttas från botande till prevention. En utveckling som många politiker säkert gillar, eftersom det är billigare att hålla människor friska än att behandla och bota dem.
Tänk om du som ett komplement till att googla dina symtom också kan mata in ditt sömnmönster, blodtryck, födointag, kroppstemperatur, hormonnivåer och mycket annat i ett webbaserat diagnosverktyg. Hur kommer din läkare att reagera på en sådan diagnos som hon inte har tillgång till eller verktygen att arbeta med? Det här kommer att bli verklighet i framtidens sjukvård.
Det finns redan företag och nätforum som arbetar med detta. Patientslikeme.com är ett nätforum där användare laddar upp hälsoinformation om sig själva, sina sjukdomar och behandlingar, hur de mår och annat. Detta hjälper både dem själva och andra besökare att bättre förstå sin sjukdom och sina läkemedel genom att jämföra sig själv med andra. Webbsajten samarbetar också med forskningsinstitutioner, läkemedels- och medtech-företag. Traitwise är en liknande webbtjänst som erbjuder verktyg för att samla in hälsoinformation i syfte att hitta gemensamma nämnare mellan sjukdomar, symtom och behandlingar (»traits«).
Listan på sådana företag kan göras lång, och allt sker utanför den vanliga sjukvården.

Men det är inte bara sjuka som mäter sig själva och sina symtom. Även inom hälsosegmentet och träningssektorn har sådana här tjänster och appar formligen exploderat de senaste ett, två åren. Sajter och appar som RunKeeper, MyFitnessPal, Fitocracy och Endomondo, samt de svenska Jogg och Funbeat, gör för träningsfreaks vad Patientslikeme.com gör för sjuka.
Fitbit och Jawbone är små apparater som bara väger några gram som du bär på dig som mäter hur du rör på dig, hur mycket kalorier du förbränner, hur mycket trappor du går i och hur ditt sömnmönster ser ut. Ny teknologi som samlar in hälsodata utanför läkarens mottagningsrum, ur vilken nya företag sammanställer och extraherar ny värdefull information. Som man också på ett helt annat sätt är villig att dela med sig av till andra. Det sker samtidigt som dagens sjukvård håller på att digitalisera sina befintliga processer istället för att sätta upp helt nya.
På ett sätt kan man säga att utvecklingen går mot att människor kommer att experimentera och forska på sig själva. Och de kommer att vilja att sjukvården uppmärksammar det. Utvecklingen kan till och med gå så långt att människor med vissa sjukdomar, eller anlag för sjukdomar, mot ersättning »säljer sig själva« till medicinsk forskning på universitet eller läkemedelsföretag.
? Patienten som datagenererare och bärare av sin egen data är en oerhört intressant möjlig utveckling. Det är det som patientslikeme.com har börjat med i ännu liten skala. Man delar information om sig själv, sin sjukdom och sin behandling till läkemedelsindustrin och är med i kliniska prövningar mot en skälig ersättning. Den typen av forskning gör det också lättare att identifiera de patienter som har nytta av en behandling, säger Jesper Tegnér.

Lena Hallengren om varför omregleringen har misslyckats

0

Lena Hallengren tycker att det var ett felaktigt beslut att omreglera apoteksmarknaden. Samtidigt inser hon att det är svårt att backa bandet och göra det ogjort.
– Jag är inte glad över att vi fick rätt i vår kritik. Det finns en del stora problem som kan vara svåra att lösa eftersom omregleringen har orsakat dem; att kunderna är allt mer missnöjda med apoteken, att de i större utsträckning lämnar apoteket utan den medicin de gick dit för att hämta, och att det finns mindre utbildad personal eftersom den som finns späds ut på fler apotek.
– Dessutom har vi fått en debatt om apotekens lönsamhet, trots att handelsmarginalen höjdes och företagen i branschen var nöjda med den.

Tillgänglighet och öppettider har ju blivit bättre?
– Antalet apotek har blivit fler, men många äldre och kroniker frågar sig om tillgänglighet handlar om antalet apotek eller att få den medicin man behöver? Se på 24-timmarsregeln som fungerar mycket sämre idag än före omregleringen. Problemet är att patienten inte har varit i centrum för omregleringen utan antalet apotek.
– Jag tycker att regeringen tar lite för lätt på kritiken. Det går inte att avvakta flera år och se hur det blir. Man gör väl ändå en förändring för att det ska bli bättre, effektivare och få fler nöjda kunder?

River ni upp omregleringen och återgår till monopol?
– Även om jag tycker att det förra systemet var bättre inser jag att det troligen är omöjligt att gå tillbaka. Det vet nuvarande regering också. Därför säljer de ut så mycket det går, avreglerar så mycket som möjligt och sänker skatterna rejält – för det är svårt att ändra tillbaka.

Är det något med omreglering som är bra?
– Jag tycker att det var rätt att besluta att detaljhandeln kan sälja receptfria läkemedel. Det var vi positiva till eftersom det faktiskt ökar tillgången till en produkt där behov kan uppstå utanför apotekens ordinarie öppettider. Utöver det tycker jag inte att något har blivit mycket bättre.

Hur hade er omreglering sett ut?
– Vi skulle ha funderat mer kring hur sjukvården bättre kan kopplas ihop med läkemedelsförsäljningen. När jag går med mitt barn till vårdcentralen och behöver medicin, då vill jag få den så fort som möjligt och inte behöva springa runt på flera apotek eller vänta några dagar tills den kommer hem.

Om ni vinner valet 2014, vilka förändringar vill ni göra?
– Det är svårt att säga vad vi gör om tre år men det är angeläget att komma ihåg att vi har apotek för att människor behöver läkemedel som ska distribueras så snabbt, smidigt och enkelt som möjligt till lägsta möjliga kostnad. Då är det viktigt att apoteken klarar av 24-timmarsservicen.

Hur vill ni stärka 24-timmarsregeln?
– Regeringen säger att kedjorna ska samarbeta men det ligger i sakens natur att konkurrenter inte samarbetar. Jag kan idag inte säga hur det ska lösas men konstaterar att det inte fungerar lika bra som före omregleringen.

Lagstiftning eller ekonomiska sanktioner?
– Vi har inte funderat kring det ännu. Men ekonomiska sanktioner hjälper inte den enskilde patienten som i stunden inte får ut sitt läkemedel.

Skulle apoteken kunna vara skyldiga att hänvisa till ett annat apotek om det efterfrågade läkemedlet inte finns hemma?
– Då krävs troligen någon form av gemensamt informationssystem där det går att se var läkemedlet finns. Ur konkurrenssynpunkt tror jag att det skulle fungera om det på något sätt kunde göras inom sjukvården, så att patienten redan vid utskrivningstillfället kan få information om vilka apotek som har läkemedlet hemma just nu. Men det är egentligen att gå en omväg runt problemet som skapar ny onödig administration.

Ska Apoteket AB eller någon annan kedja ha ett specifikt samhällsansvar?
– Staten äger Apoteket AB för att man vill att den aktören ska spela en något annan roll i samhället. Då är det rimligt att det företaget har någon form av samhällsansvar. Samtidigt är det en del av problemet, att staten har ett apotek som ska ta hand om det som inte är lönsamt för de andra aktörerna.

Ska riskkapitalister äga apotek?
– Om de är verksamma i Sverige ska de betala skatt i Sverige. Därför känns det märkligt att diskutera apotekens dåliga lönsamhet när en del stora aktörer för ut mycket pengar till sina utländska ägarbolag. Det är mest allvarligt eftersom det skadar apotekens trovärdighet och tillit.

Hur ska tillgången till apotek i glesbygd säkerställas?
– Det blir väldigt intressant att se vad som händer under våren 2013, när moratoriet går ut för de som har köpt klusterapotek. Egentligen är det inte tillgången till apotek som är det viktigaste utan tillgång till de läkemedel man behöver. Det behöver inte vara fullskaliga apotek utan kan ske genom apoteksombud, möjlighet till beställningar via internet, prenumerationer till kroniker med mera. Oavsett hur apoteksmarknaden ser ut kommer det att behöva utvecklas.

Apoteket hann byta

0

Alla apotek var tvungna att lämna det gamla IT-systemet ATS senast den 31 december 2011, och Apoteket hann precis. Tanken var att migreringen skulle varit klar före jul, men på grund av att Apotekets IT-leverantör Tieto drabbades av kraftiga driftstörningar i november försenades planen för IT-bytet.

Varför ett gemensamt system?

0

– Utgångspunkten från samhällets sida att gå in med stöd är ju att en individ som drabbas av sjukdom inte också ska drabbas av allt för höga kostnader. Och jag ser inte något starkt skäl till varför den som bara går till doktorn, även om det inte är så vanligt, får samhällets stöd vid 1?100 kronor, medan högkonsumenter som både går till doktorn och behöver läkemedel får vänta till 3?300 kronor. Jag tycker inte det är rimligt.
Det här innebär att det blir en förbättring för de med höga totala vårdkostnader, medan det blir en viss försämring för de som till exempel främst behöver läkemedel, men sällan besöker läkare.

Men sammanslagningen ska ske på sikt, varför inte nu?
– Det handlar ju om att få ihop datasystemen. På läkemedelssidan fungerar det, men fortfarande finns det ju landsting där man stämplar öppenvårdsbesöken på en lapp som underlag för det högkostnadsskyddet. Men om några år borde det gå att genomföra.

Du föreslår också att taket för högkostnadsskydden regleras oftare även om det blir små höjningar?
– Ja, istället för att som nu vänta i femton år och göra en rätt kraftig höjning tycker jag det är logiskt att de indexregleras genom en koppling till prisbasbeloppet. Jag föreslår att det nya taket beräknas inför varje årsskifte med en avrundning nedåt till närmaste femtiotal kronor. Det innebär att det troligen blir en höjning för läkemedel varje år.

Varför föreslår du inte en expeditionsavgift på recepten?
– Jag övervägde det, men mot det talar att det för ganska många människor skulle innebära en rätt kraftig kostnadsökning. De som har flest läkemedel är ju främst äldre. En hel del av dem kanske inte har så dramatiskt dyra läkemedel, men de kan ha många olika. Ska man då ha en expeditionsavgift på varje recept kan det bli rätt betydande kostnader.

Argumenten är att det hindrar bunkring och överkonsumtion?
– Ja, men jag tycker att det är de som skriver ut recepten som ska känna ansvar för det här, istället för att vi ska lägga på en tusenlapp på många pensionärer.

Färre rån förra året

0

Förra året blev nio apotek utsatta för rån visar preliminär statistik från Apoteksföreningen. Det är samma nivå som på slutet av monopoltiden. 2010 blev 14 apotek utsatta för rån.
– Men det tycks alltså inte ha varit början på ett trendbrott, säger Peter Lilius, som arbetar med säkerhetsfrågor i Sveriges apoteksförening.
Däremot ser han en trend som tycks hålla i sig: fler av rånen är riktade mot läkemedel.
– Det såg vi 2010 och förra året handlade åtta av rånen om att komma åt receptbelagda läkemedel. En annan intressant aspekt är att uppklarningsprocenten är hög, i sju av fallen greps rånarna.

Oklar vinst med dos för patienter

0

Senast i september ska utredaren Sofia Wallström lämna sina förslag på hur apodosmarknaden ska kunna konkurrensutsättas. Men redan till årsskiftet 2012/2013 går landstingens avtal med Apoteket AB ut och förhandlingar med intresserade har börjat även om förutsättningarna på den nya marknaden inte är klara. Till exempel är det med nuvarande lagstiftning inte möjligt att köpa tjänsten av ett företag som packar läkemedlen utanför Sverige. Än så länge har bara Apoteket AB tillgång till dosregistret, men det öppnas för konkurrenter i vår då det läggs över på Apotekens service. En ny aktör, Svensk Dos AB, har vunnit sin första upphandling som gäller sju landsting.

Idag får cirka 185?000 personer sina läkemedel dosför-packade av Apoteket AB. Omsättningen är drygt två miljarder kronor om året plus den så kallade dospengen på 400 miljoner. Men är dostjänsten bra för patienterna? Tveksamt är slutsatsen i den utvärdering som Läkemedelsverket gjort. Enligt myndigheten finns inte något vetenskapligt stöd för att dostjänsten vare sig förbättrar följsamhet eller patientsäkerhet. Däremot finns det data som tyder på att dosförpackningar har en positiv effekt på kostnaderna för läkemedel och att det sparar tid för främst sjuksköterskor på olika boenden.
Nyligen kom också en ny studie från Akademiska sjukhuset där man följt upp samtliga 290 beställningar av Apodos våren 2010. I cirka 25 procent fann man fel som alla berodde på fel när uppgifterna från sjukhusets läkemedelslistor förts över till apotekets system.

Lager förstördes

0

Konkursförvaltaren fick nämligen inte sälja det vidare, trots att ett annat apotek ville köpa det. Men för att sälja läkemedel krävs ett särskilt partihandelstillstånd, vilket konkursförvaltaren inte hade. Och enligt konkursförvaltaren kan Läkemedelsverket inte tillåta några undantag från lagen om handel med läkemedel. Lagret, som var värt cirka 400?000 kronor exklusive moms, har nu förstörts.

Fler apotekare men det går långsammare

0

Förra året inleddes med kraftiga expansionsplaner för de allra flesta apotekskedjorna. Sedan gjorde sig ekonomin påmind och flera kedjor aviserade neddragningar. Docmorris valde att stänga 16 apotek som inte var tillräckligt lönsamma. Men det stoppar inte företagens expansionsplaner, under årets första månader planerar man att öppna åtta nya apotek.
Apoteket AB planerade 16 nya apotek under första halvåret 2011, i dagsläget har man nio etableringar planerade under året. Apotek hjärtat planerar att öppna fyra apotek under första halvåret, hälften av vad man hade planerat vid samma tid förra året.

Flest nya apotek står Kronans droghandel för som förbereder för 15 nya under året, varav sju redan är bestämda.  Vårdapoteket planerar tre till fyra apotek under året, Medstop ett till två och Apoteksgruppen planerar inga nyetableringar centralt, men anslöt fem apotek under förra året och räknar med att ansluta lika många i år. På Cura apoteket har man inte fastställt antalet, men man kommer att fortsätta etablera apotek.

Högre priser men lägre samhällskostnader

0

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att utvärdera hur läkemedelspriserna påverkats av omregleringen på apoteksmarknaden. Myndigheten har nu kommit med den andra delrapporten. Den visar att följsamheten eller marknadsandelen för periodens vara på generikamarknaden har ökat från cirka 50 procent till 70 procent.
– Vi har valt att se regelförändringarna på generikamarknaden som en del av omregleringen. Där har det skett en omfördelning från läkemedelsproducenterna till apoteksledet. Den ökade följsamheten har lett till en kostnadsminskning på sju procent för en typisk utbytesgrupp, vilket ger lägre kostnader för samhället och för patienten, säger Björn Falkenhall, senior analytiker och projektledare på Tillväxtanalys.

Däremot har apotekens försäljningspriser på läkemedel med generisk konkurrens ökat något på grund av den så kallade generikatian, som apoteken får när läkemedel med generisk konkurrens expedieras.
– Det är värt att påpeka att inköpspriserna och handelsmarginalen är lika hårt reglerad som förut. Det var ett medvetet beslut att ge ökad kompensation till apoteken för merarbetet vid expediering av generika, säger Björn Falkenhall.
Priserna på receptfria läkemedel har ungefär följt konsumentprisindex (KPI). Även om priserna inte ökar lika snabbt som KPI är det små skillnader, konstaterar myndigheten. Patentskyddade läkemedel och försäljning till sjukhus har inte undersökts alls, eftersom dessa delmarknader inte påverkats av reformen.
– Målsättningen med omregleringen var bland annat ökad tillgänglighet och fortsatt låga läkemedelskostnader. Det behöver inte tolkas som lägre kostnader, säger Björn Falkenhall.

Den första delrapporten om geografisk tillgänglighet till läkemedel visade att Sverige fått 317 nya apotek, eller cirka 34 procent fler, sedan omregleringen. 300 av apoteken har dock etablerats i områden med mycket hög tillgänglighet och bara ett fåtal har öppnats på orter där det förut saknades apotek.
Den totala effekten av omregleringen kommer att redovisas i Tillväxtanalys slutrapport, som ska vara klar senast den 31 december 2012.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng