Det är stor skillnad mellan dem som har och inte har

Under några minuter på morgonen tisdagen den tolfte januari 2010 slog jordskalvet till utanför Haitis huvudstad Port-au-Prince. En chockad värld bevittnade det som föreföll vara en total ödeläggelse av en hel stad. Därtill i ett av världens absolut fattigaste länder. De chockerande bilderna berörde och skapade en av de mest omfattande humanitära insatserna någonsin. Miljonerna […]

30 jan 2012, kl 13:17
0

Under några minuter på morgonen tisdagen den tolfte januari 2010 slog jordskalvet till utanför Haitis huvudstad Port-au-Prince. En chockad värld bevittnade det som föreföll vara en total ödeläggelse av en hel stad. Därtill i ett av världens absolut fattigaste länder. De chockerande bilderna berörde och skapade en av de mest omfattande humanitära insatserna någonsin. Miljonerna strömmade till det lilla ö-landet. Stora som små välgörenhetsorganisationer liksom internationella biståndsmyndigheter mobiliserade.

I början av året beskrev Karin Henriksson i Svenska Dagbladet (10 januari 2012) den makabra konkurrensen inom den kommer-siella och i grunden cyniska biståndsvärlden.
I oktober, nio månader efter skalvet, kom nästa dråpslag. I provinsen Artibonite, 100 kilometer norr om Port-au-Prince, upptäcktes de första dödsfallen i kolera. Egentligen inte alls oväntat. Men ändå ett stort bakslag. Trots Haitis enorma sjukdomselände hade landet faktiskt varit kolerafritt i nästan ett århundrade.
Rasande snabbt, på tio veckor, spred sig bakteriesjukdomen till samtliga tio provinser i landet. Och i de nu flitigt återkommande massmediereportagen två år efter katastrofen redovisas facit hittills: cirka 500?000 smittade, drygt 7?000 avlidna. Och epidemin är ingalunda stoppad ännu, möjligen dämpad.
Kolera är egentligen inte särskilt svårt att åtgärda: behandling med vatten-salt-sockerlösning och antibiotika till de hårdast drabbade sänker dödstalen drastiskt.
Och så finns ju vaccinet. Det svenska vaccinet Dukoral som togs fram under åttiotalet av professor Jan Holmgren i Göteborg, godkänt 1991, tillverkat av det svenska företaget SBL-vaccin, det enda som WHO (Världshälsoorganisationen) rekommenderat. En gång en prestigefylld svensk forskningsstolthet som skulle rädda miljontals liv i den fattiga världen.

Så blev det nu inte riktigt. Sedan 2006 säljs Dukoral av det tidigare holländska företaget Crucell. Det är numera en avdelning inom den amerikanska läkemedelsjätten Johnson & Johnson som köpte Crucell för över två miljarder dollar i mars förra året.
Varumärket Dukoral är sedan länge väl nischat på vaccinering av turister som vistas i koleradrabbade områden, till exempel Thailand. Vi är sannolikt många som druckit de två något illasmakande slurparna i hopp om att inte bli magsjuka på semestern. Dessutom sannolikt i onödan, eftersom besöken brukar vara rätt kortvariga och därmed är risken att smittas inte särskilt stor.
Trots att Dukoral funnits i nu tjugo år används det inte i några organiserade vaccinationsprogram. En orsak är att värdet av vaccinering fortfarande är omdiskuterat.

Men nu apropå det akuta kolerahotet på Haiti kommer de självklara frågorna: Hur kan det komma sig att kolera fick fotfäste, spred sig så snabbt och dödade 7?000 personer i ett land som var helt nedlusat av hjälppengar, hjälparbetare och medicinska experter?
Varför gjorde hjälporganisationerna och myndigheterna så litet mot koleran fast det egentligen inte är särskilt svårt?
Varför testades inte vaccinering i denna uppenbara nöd-situation?
Därför att Haiti är ett fattigt land, svarar den amerikanska hjälporganisationen Partners in Health i en artikel i den medicinska tidskriften American Journal of Tropical Medicine and Hygiene. Ytterligare ett tragiskt exempel på den chockerande skillnaden mellan dem som har och dem som inte har när det gäller hälsa.
Vad är viktigast: att rädda semestern eller liv?

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng