Annons

Månads arkivering februari 2010

Stora störningar vid receptexpediering

Petra Hedbom
-
0

På grund av ett fel gick det system som används för receptexpediering på Apoteket AB och tre av de nya aktörerna mycket trögt på måndagen.

Felet gällde Apoteket AB:s apotek och alla apotek som tidigare övergått från Apoteket AB till nya ägare, det vill säga Medstop, Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel.

Kommunikationen mellan apoteken och olika databaser var drabbade men på eftermiddagen var felet enligt uppgifter från Apoteket AB åtgärdat.
– Vi har nu åtgärdat felet som var direkt kopplat till överlämningen av apotek från Apoteket AB till nya apoteksaktörer. Överlämningen är en mycket komplicerad teknisk process och vi beklagar att en del kunder fått vänta på sin medicin. Felet var relaterat till apotekens datakommunikation och inte till någon databas som hanteras av Apotekets Service AB, säger Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall i en presskommentar.

Nytt antibiotika fick nej

Petra Hedbom
-
0

Det är det schweiziska företaget Basilea som i samarbete med Johnson&Johnson har utvecklat det antibiotiska preparatet ceftobiprol. Medlet är en cefalosporin som tillhör en ny generations antibiotika som ska vara verksamt mot svårhanterade infektioner av bland annat MRSA i hus och mjukdelar.

I förra veckan gav Ema:s rådgivande kommitté, CHMP, ett negativt besked för ceftobiprol, under namnet Zeftera. Företaget lämnade in sin ansökan till den europeiska myndigheten redan 2007 och i november 2008 fick de ett positivt besked. Att myndigheten nu ändrat sig beror enligt dokumenten på att man ifrågasätter att de kliniska studierna med preparatet har utförts enligt Good Clinical Practice. Det får CHMP att ifrågasätta om de kan lita på de positiva resultaten från studierna.

Deras besked ligger i linje med det som lämnades av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som har försenat godkännandeprocessen för ceftobiprol. FDA skickade i augusti förra året ett varningsbrev till Johnson&Johnson där de kritiserar deras roll som sponsor av två kliniska prövningar. De har efterfrågat att två nya prövningar görs innan de behandlar ansökan.

Problemen har lett till att Johnson & Johnson beslutat att återlämna alla rättigheter till preparatet till Basilea något som kommer att ske under en tidsperiod på ett år.

Fass slopar interaktionsregister

Petra Hedbom
-
1

Fram till mitten av januari har det varit möjligt att via fass.se undersöka om olika läkemedel interagerar med varandra. Men sedan den 12 januari har Läkemedelsindustriföreningen, Lif, som står bakom Fass, bestämt att inte längre tillhandahålla interaktionsregistret.

Anledningen är att det finns för många sådana system vilket skapar förvirring.
– Idag finns två andra interaktionsdatabaser, Sfinx och apotekens EES, tidigare känt som DUR. I det lilla land som Sverige är har vi bedömt att det inte behövs fler än så. Kärnan i Sfinx är den information som finns i Fass, säger Per Manell som arbetar med Fass på Lif.

Han menar att Lif ställer sig positiva till elektroniska beslutsstöd men att med flera olika stöd som kan ge olika utfall ökar risken för förvirring. Vad gäller interaktionsstöd har alla landets regioner och landsting nyligen beslutat att använda sig av Sfinx . Databasen är utvecklat i samarbete med Stockholms läns landsting och avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och det finska företaget Medbase Ltd.

Enligt Per Manell är två interaktionsdatabaser också för mycket.
– Med två olika beslutsstöd kan det bara bli problem. Det borde finnas ett och det ska användas vid förskrivningsögonblicket eftersom förskrivaren och patienten är de som har hela bilden. Att göra ytterligare en koll på apoteket är överflödigt.

Interaktionsregistret på fass.se kunde även användas av privatpersoner en möjlighet som nu försvunnit.
– Nu är det skralt med möjligheter för patienterna att själva ta reda på interaktioner men vi har bedömt att det bästa beslutat var att stänga registret, säger Per Manell.

Avandia ifrågasatt i USA

Petra Hedbom
-
0

I december 2009 tillsatte Janet Woodcock , en representant vid det amerikanska läkemedelsverket FDA, en särskild panel som ska se över riskerna med diabetsmedlet Avandia (rosiglitazon). Bakgrunden är enligt New York Times att en splittrad debatt om läkemedlet som pågått under de senaste åren inom myndigheten. Expertpanelen ska presentera sitt utlåtande i sommar och FDA:s chef Margaret Hamburg har sagt att hon inte tänker ta något beslut i frågan innan dess.

Men debatten fortsätter och i helgen presenterade två senatorer en rapport där de hävdar att Avandia från Glaxosmithkline, GSK, är betydligt mer riskabelt att använda än konkurrerande Actos (pioglitazon). Senatorerna Max Baucus och Charles Grassley hävdar också att de allvarliga riskerna var kända av GSK redan tidigare och vill att preparatet ska dras tillbaka omedelbart.

Avandia som ges vid behandling av typ 2-diabetes har utsatts för hård kritik från flera håll. Anledningen är rapporter som kommit om att patienter som behandlas med preparatet löper en ökad risk att drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt. Den europeiska läkemedelskommittén CHMP gjorde 2008 en ny nytta-risk-bedömning för rosiglitazon där de kom till slutsatsen att nyttan med läkemedlen överväger riskerna men att information om riskerna till förskrivare skulle förstärkas.

I somras publicerades resultat från den så kallade Recordstudien som visade att diabetiker som behandlas med Avandia i kombination med gängse behandling löper inte ökad risk att dö eller hamna på sjukhus. Däremot fördubblas risken att drabbas av hjärtsvikt.

GSK har i ett pressmeddelande framför att de tycker att den nya rapporten inte stämmer och att de lägger stor vikt vid att säkerställa patieinternas säkerhet.

Över 400 bud lämnade på småföretag

Petra Hedbom
-
2

Utförsäljningen av apoteken sköts av Apoteket Omstrukturering AB, OAB och den 12 februari var sista datum för intresserade småföretagare att lämna bud på att köpa apotek. Enligt uppgifter från OAB har det kommit in 440 bud från småföretagare på 112 apotek.

Nu ska OAB ta ställning till buden. De slutgiltiga köparna tar över apoteken i ett rullande schema från slutet av juni och till och med slutet av året.
– Vi har ett intensivt och spännande arbete framför oss att gå igenom alla bud och göra den slutliga bedömningen i vår kreditkommitté. Vi har fått bud på 112 apotek som vi räknar med att nu avyttra initialt. Uppdraget är att sälja samtliga apotek, säger Claes Kjellander, projektchef för transaktionsprocessen inom Apoteksgruppen i en presskommentar.

OAB gör en kreditbedömning som baseras på godkänd affärsplan, bankfinansiering och egen insats. Det är högsta bud som är avgörande om två parter uppfyller samtliga krav. Till sist ska Läkemedelsverket godkänna personen som ska äga apoteket som lämplig.

De 150 apoteken som är till salu ska bilda en kedja av entreprenörer med ett gemensamt koncept. Apoteksgruppen ska fungera som stödorganisation med gemensamma tjänster som IT, varuinköp, sortiment med mera.
– Vi bedömer att den planerade kombinationen av självständiga entreprenörer med lokal anknytning och personlig inriktning med ett starkt rikstäckande koncept kan bli mycket framgångsrikt, säger Claes Kjellander.

Placeboeffekt även utan piller

Läkemedelsvärlden
-
2

Placeboeffekten är et inom vetenskapen välkänt fenomen. Det beskriver hur personer som ingår i vetenskapliga studier som kontrollgrupp och som inte får en verksam behandling, ändå kan uppleva sig bli bättre. Ibland beskrivs effekten vara så stor att placebo inte är tillförlitlig som jämförande behandling i studier. I det senaste numret av Lancet har australiensiska forskare gått igenom de biologiska, kliniska och etiska aspekterna av placeboeffekten.

De kommer i sin översiktsartikel fram till att det vi kallar placeboeffekt kan ta många olika uttryck. Dels finns det psykologiska aspekter där studiedeltagarna kan uppleva sig bättre på grund av sin förväntan att bli bättre och en stark önskan att bli symptomfri.

Även laboratorietester visar att det finns placeboeffekt.
Från ett neurobiologiskt perspektiv har den mesta forskningen runt placeboeffekter gjort på smärtstillande effekt och framförallt endogena opioider. Enligt författarna visar forskning att i studier där försökspersoner först fått en verksam opiat som bytts ut mot placebo så forsätter den smärtlindrande effekten som medierats via samma mekanism. Däremot i studier av andra typer av smärtstillare är det helt andra typer av smärtlindring som uppstår med placebo.

En av de viktigaste slutsatserna som presenteras i artikeln är att det inte behövs någon placebo för att få placeboeffekt. Studier visar att i försök där patienterna får aktiv substans eller placebo administrerat utan någon kontakt med vårdpersonal, till exempel via en datoriskerad injektionspump, i allmänhet får sämre resultat är patienter som får sin behandling av vårdpersonal. Den som vet att den får en behandling och som får den i kontakt med vårdpersonal blir alltså bättre än de som inte interagerar med personal.

Författarna diskuterar också om placebobehandling kan användas kliniskt som en metod, utan att patienten vet om det. Detta, resonerar det, kan tyckas vara en bra idé men medför många etiska svårigheter och går emot mycket av det som vetenskapen står för.

De avslutar med att säga att fler studier, både laboratorieförsök och kliniska behövs för att utreda olika typer av placebo och vilken effekt dessa har.

Osäkert om oral antibiotika är bäst

Petra Hedbom
-
0

Det är det norska statliga Kunnskapssenteret som arbetar med att utvärdera behandlingsmetoder inom vården som tagit en närmare till på antibiotikabehandlingar. Anledningen är att man ville se om behandling med oralt administrerad antibiotika är bättre än intravenöst.

Nackdelarna med antibiotika i tablett- eller flytande form är att upptaget hos patienten är osäkert. Med intravenös behandling kan dosen kontrolleras mer exakt men att ge det intravenöst kan leda till komplikationer och kräver mer insatser från vårdpersonalen.

Resultaten från Kunsskapssenteret är att det är osäkert vilken form som är bäst. Främst beror det på att den dokumentation som finns är bristfällig så det bli svårt att dra några slutsatser.
– Våra fynd visar på att et saknas dokumentation av hög kvalitet på området. Vi behöver mer och bättre forskning i alla de Skandinaviska länderna, säger Ingvil Saeterdal som lett det norska projektet.    

Doc Morris öppnar idag

Petra Hedbom
-
0

Idag invigs Doc Morris sitt första apotek i Eskilstuna. I och med öppnandet blir Doc Morris den första privatägda apotekskedjan som öppnar i helt nya lokaler. Inom kort kommer ytterligare ett att slå upp dörrarna i Billdal och två i Kalmar, några datum är inte satta.

Tidigare har Doc Morris meddelat att de skulle vara igång i slutet av februari och att det gått snabbare beror enligt på ett bra samarbete enligt kommunikationschef Märit Wikström.
– Vi har haft ett väldigt  bra stöd från Celesio och från norska Vitusapotek som delat med sig av sina erfarenheter, säger hon

Korta väntetider och smidiga kösystem är några av de saker som företaget deklarerat att de ska erbjuda kunderna.
– Vi kommer bland annat att ha ett smidigt system, en form av karusell som gör det lätt för personalen att komma åt läkemedlen. Våra kunder kommer bara att behöva stå i en kö, de betalar sina produkter i samma kassar som receptet expedieras, säger Märit Wikström.

Inom ett par år är målet att det ska finnas ett hundratal Doc Morris apotek i Sverige. Men företaget planerar inga samarbeten med andra kedjor eller varuhus.
– Nej vi kommer att vara våra egna och driva apotek i egna lokaler, säger Märit Wikström

På måndag är det dags för Kronans Droghandel som då tar över 171 apotek i hela landet. Den officiella invigningsceremonin blir vid ett apotek i Liljeholmen i Stockholm.

Cochrane ifrågasätter influensavaccin

Petra Hedbom
-
0

Det finns inga belägg för att personer över 65 år blir friskare av att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Det budskapet kommer från Cochraninstitutet som analyserat data från fyrtio säsonger av influensa i hela världen.
? Nästan alla studier är av låg kvalitet, även de som publiceras i de bästa tidskrifterna. Men inte nog med det, forskarna drar dessutom ofta överdrivna slutsatser som inte har stöd i deras egna data. De studier som är sponsrade av läkemedelsindustrin kommer genomgående fram till att vaccin har större verkan än då studierna är statligt finansierade, säger Thomas Jefferson epidemiolog och en av forskarna bakom rapporten till Svenska Dagbladet.

Enligt analysen saknas belägg för att vaccinationerna gör större nytta för människor över 65 år än att vädra och tvätta händerna. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen sedan 1997 att alla över 65 år ska vaccinera sig varje år mot säsongsinfluensa. Vaccineringen av denna grupp bekostas i de flesta fall av landstingen.

 Thomas Jefferson säger att ungerar vaccinet bäst på unga med bra immunförsvar, alltså den grupp som också har bäst naturlig motståndskraft även utan vaccin. Cochraneanalysens slutsatser får kritik av Smittskyddsläkare Åke Örtqvist i Stockholm är skeptisk till institutets slutsatser.
– Det är en klar förenkling att påstå att det inte finns studier som visar på skyddseffekt. Sådana studier finns men det gäller unga människor. Att göra lottade studier på äldre eller riskgrupper vore oetisk, säger han till Svenska Dagbladet.

Stockholms förskrivare följer råd

Petra Hedbom
-
0

I Stockholms län publicerar landstingets expertgrupp varje år rekommendationer för hur läkemedelsanvändningen kan förbättras. Detta gör man dels genom den så kallade Kloka listan som innehåller rekommenderade preparat för de vanligaste sjukdomarna, dels genom Kloka råd.

Ökningen för kostnaderna för läkemedel halverades 2009 jämfört med året innan. Totalt ökade kostnaderna med knappt 3,5 procent under förra året. Att förskrivare till 77 procent följt Kloka listans rekommendationer är en av förklaringarna till den bromsade kostnadsökningen enligt ett pressmeddelande. En annan är att flera patentutgångar som lett till att nya generika använts på sjukhus och förskrivits på recept.

Exempel på de råd som kommer rån expertgruppen är en minskad antibiotikaanvändning och att välja simvastatin som blodfettssänkande medel. Enligt SLL utgör nu simvastatin 74 procent av statinanvändningen i länet.

Enhetligt pris på läkemedel försvinner med nya regler

Ingert Nilsson
-
0

TLV har nu fått feedback på förslaget på hur prissättningen av utbytbara läkemedel och själva utbytet ska effektiviseras.
De flesta remissinstanser säger sig i stort vara positiva, samtidigt som i alla fall de närmast berörda, som apotek och branschorganisationer flaggar för problem.
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets förslag innebär bland annat myndigheten ska fastställa billigaste vara var fjärde månad istället för som nu varje månad. De som är tveksamma alternativt motståndare till de förlängda prisperioderna varnar för att det kan bli brist på läkemedel om generikaföretaget inte kan leverera.

De flesta remissinstanser oroar sig över leverenssäkerheten och menar att den måste säkras vid budgivningen eller att det införs en kännbar sanktion mot företag som inte håller vad man lovat. LIF liksom FGL (generikaföretagens branschorganisation) anser att prisperioderna inte bör förlängas och om TLV håller fast vid förändringen, gör det på försök med några stora produkter först.

En lösning som några föreslår är att apoteken tillåts expediera ytterligare en produkt utan att invänta att TLV utsett en ny vara som den billigaste.
Apoteken kritiserar också att de bara får sälja ut restlagret av förra periodens vara under 15 dagar och att man därefter, förutsatt att läkemedelsförpackningens inköpspris var lägre än 300 kronor, får sälja ut resterande förpackningar till sitt eget inköpspris.
Enligt Apoteket AB innebär det att apotek helt sonika kommer att kassera förpackningarna eftersom det är billigare för apoteken än att sälja ut dessa till inköpspriset.

Kronans droghandel undrar om TLV inte känner till att apoteken inte har rätt att returnera restlager oberoende av pris och undrar hur läkemedlen som kostar mer än 300 kronor ska hanteras.

En konsekvens av de nya reglerna blir att samma vara kan kosta olika på olika apotek, eftersom det blir lagerhållningen på de lokala apoteken som styr priset. Ett apotek som under 15 dagar säljer ut sitt lager av en produkt kommer att ha ett annat pris på läkemedlet än ett apotek som sålt slut på lagret och säljer varan till det nya priset. Och om något apotek skulle vilja sälja ut ett restlager dag 16 gör kunden ett riktigt ?klipp?.

Nu är det här situationer som inte kommer att uppstå dagligdags. Men det innebär att prissättningen inte längre blir enhetlig, vilket kan vara förvirrande för kunderna, påpekar Apoteket Hjärtat liksom Apoteket AB.

LIF, Sveriges Farmacevtförbund och Pensionärernas riksorganisation, PRO anser också att läkemedelsföretag ska tvingas teckna försäkring hos Läkemedelsförsäkringen för att kunna konkurrera om att bli periodens vara. Företag kan annars välja att inte vara med av kostnadsskäl och till exempel använda de pengarna till ett lägre utbytespris, samtidigt som patienterna får ett sämre skydd, menar kritikerna.

Flera remissinstanser, bland annat fackförbunden och Apotekarsocieteten, påpekar de problem som de menar uppstår vid expedieringen när apoteken inte längre får erbjuda en kund att till exempel behålla sitt tidigare läkemedel mot att man betalar mellanskillnaden. Farmacevten har egentligen inte heller rätt att byta till ett subventionerat utbytbart läkemedel om det på receptet står att kunden ska ha ett läkemedel som inte längre ingår i förmånen.
Apotekarsocieteten anser att de reglerna gör att farmacevtens fokus flyttas från korrekt läkemedelsanvändning till ekonomiska och administrativa hänsyn.

 

City Gross planerar apotek

Petra Hedbom
-
0

Bergendhalsgruppen som äger landets 27 City Grossbutiker förbereder sig som bäst för att driva apoteksverksamhet. När försäljningen av receptfritt blev tillåten den 1 november förra året var City Gross en de butiker som var först ute med läkemedel i sina butiker.

Nu vill de gå vidare och konkurrera med andra i apoteksbranschen. Men i viken form det ska ske vill de inte gå ut med än.
– Vår ambition är att våra kunder ska ha tillgång till hela apotekssortimentet. Vi diskuterar nu med olika aktörer för att hitta en lösning som passar oss men har inga detaljer klara än, säger Mikael Lagerwall, pressansvarig på City Gross.

Han säger att det med största sannolikhet att apoteksverksamheten kommer att vara någon gång under 2010.
– Nu är ett läge där olika aktörer går runt som i ring för att hitta varandra och komma fram till bra lösningar och det gäller även oss.

Statiner ger ökad diabetesrisk

Petra Hedbom
-
0

Den nya studien som publiceras i Lancet bygger på en metaanalys av 13 statinstudier som utförts mellan 1994 och 2009. Varje studie hade minst 1000 personer och innehöll uppföljningar i både statin- och icke-statingrupper på minst ett år. Totalt analyserades data från 91 140 patienter varav 4278 utvecklade diabetes. Statinbehandling kopplades till en nio procents högre risk att drabbas av diabetes.

Uttryckt på ett annat sätt visar siffrorna att om 255 patienter behandlas med statiner i fyra år så skulle en av dessa drabbas av diabetes. Som jämförelse skriver forskarna i artikeln att i samma grupp kan förmodligen 5,4 dödsfall orsakade av hjärtattacker undvikas tack vare statinerna och ungefär samma antal stroke och kranskärlsoperationer undvikas.

Risken att utveckla diabetes var ungefär densamma oavsett vilken typ av statin som användes men något högre bland äldre patienter. Varför statiner skulle öka risken för diabetes är oklart och Naveed Sattar, en av forskarna bakom studien säger att det är förvånande eftersom statiner sänker nivåerna av LDL-kolesterol och förbättrar kvalitén av blodkärlen.

I en kommenterande artikel i Lancet skriver Christopher P Cannon vid Womens Hospital och Harvard Medical School i USA att fördelarna med statiner givet resultaten i studien överväger risken med diabetes. Personer som behandlas, särskilt äldre, bör följas med avseende på blodglukosvärden, skriver han.

Ica öppnar Cura apoteket

Petra Hedbom
-
1

I samband med att Ica-koncernen på onsdagen presenterade sin bokslutskommuniké gav de också besked vad gäller sina apoteksplaner. Innan sommaren kommer Ica att starta apoteksverksamhet på ett antal orter i landet. Namnet på dessa blir Cura apoteket och de placeras i de stora butikerna Ica Maxi och Ica Kvantum.

Konceptet blir ett så kallat shop-in-shop och varje apotek kommer att ha sin egen apotekschef, anställda farmaceuter och apotekstekniker enligt ett pressmeddelande.

Målet är enligt Ica att ha omkring 100 apotek inom tre år. Cura apoteken ska enligt Ica ha samma öppettider som livsmedelsbutikerna. Några av platserna när de först öppnar är Göteborg, Halmstad, Haninge Linköping, Mora och Stockholm.

Varumärket viktigt på generika

Petra Hedbom
-
0

När patent går ut för storsäljande läkemedel har företagen en rad strategier för att behålla marknadsandelar. En av dessa är att satsa på generiska produkter av sina egna preparat. Flera av de stora företagen som Sanofi-Aventis, Pfizer och Glaxosmithkline, har köpt upp eller slutit avtal med generikatillverkare de senaste åren.

Men det handlar inte bara om att låta en generikatillverkare sälja en kopia under ett nytt namn utan att låta välkända varumärken hitta nya marknader. Genom att låta generika behålla företagets namn eller till och med låta läkemedlet ha originalets varumärke får man förtroende hos kunderna. I många av de aktuella delarna som Indien, Östeuropa och Latinamerika är rädslan för förfalskade läkemedel utbredd. Ett välkänt företags- eller läkemedelsnamn signalerar att produkten är säker och äkta. I många fall betalar patienterna sin läkemedel ur egen ficka och de som har råd, är ofta beredda att ge mer för ett välkänt märke.

I en artikel i New York Times berättar Andrew Witty, vd för Gsk att detta ger företaget möjligheter att sälja läkemedel i olika priskategorier. Ett exempel är ett avtal som Gsk har med den indiska generikaproducenten Dr Reddy´s. Det innehåller överenskommelse om att Gsk utför kvalitetskontroller på produkterna och i vissa fall, sätter sin stämpel på förpackningen.
Flera företag säljer generika med sitt eget namn till ett dyrare pris till dem som kan betala

Pfizer i sin tur, har ett eget generikamärke, Greenstone, som enligt Pfizer själva nu är världens sjunde största generikaleverantör. Sanofi-Aventis hamnar på elfte plats vad gäller försäljning av generika efter att ha köpt ett antal generikatillverkare i bland annat Brasilien och Tjeckien.

Ronny Gal, affärsanalytiker på Sanford C. Bernstein&Company säger till New York Times att det är ett smart sätt för de stora företagen att utnyttja både etablerade varumärken och distributionskanaler för att sälja egna generika. För många företag kan det dock handla om en kortsiktig strategi för

Färre ansökningar till Läkemedelsverket

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsverket mesta utredningsarbete gäller ansökningar om godkännande av nya läkemedel. Förra året avslutade man totalt 1 216 sådana framgår det av verkets årsredovisning. Det är en ökning jämfört med året innan med sex procent.

Däremot minskade antalet nya ansökningar förra året med 15 procent. När det gäller nya ansökningar har alla sådan förutom centrala ärenden minskat jämfört med 2008.

Läkemedelverket blev 2009 involverad i 216, 22 procent, av de centrala utredningarna inom EU, en ökning med tre procent jämfört med 2008.

Framför allt är det ansökningar som gäller nationella godkännanden som minskat jämfört med 2008. Skälet är enligt årsredovisningen att myndigheten 2008 hade en topp av sådana, orsakade av det nya regelverket för ?naturläkemedlen?. Många företag lämnade 2008, som en konsekvens av EU-direktivet, in ansökningar för en omklassificering av dessa till växtbaserade läkemedel.

Läkemedelsverket fortsätter dock att gå back. Men generaldirektören Christina Åkerman skriver i sin kommentar till årsredovisningen att man under året påbörjade arbetet med att få ordning på sin ekonomi. I augusti i år ska omorganisationen vara klar. Målet är att utan personalökningar bland annat få fler nya inkomstbringande uppdrag.
Ett mål för Läkemedelsverket är också vara den mest trovärdiga förmedlaren av kunskap om läkemedel i Sverige.

123...6Sida 2 av 6