Annons

Månads arkivering juni 2009

Risker med läkemedel ska framgå i amerikansk reklam

Petra Hedbom
-
0

Det 27-sidiga dokumentet ?Guidance for industry presenting risk information in prescription drug and medical device promotion? har släppts från FDA i förra veckan. Innehållet ger tydliga instruktioner för hur risker och biverkningar ska presenteras i reklam så att det är tydligt för konsumenterna.

I tv-reklam bör filmerna inte innehålla snabba klipp och scenbyten samtidigt som riskerna presenteras. Det bör heller inte förekomma distraherande musik som avleder tittarens uppmärksamhet. Den speakerröst som talar om riskerna bör dessutom vara samma som tar upp fördelarna så att tittaren och lyssnaren inte uppfattar dem som mindre viktiga.

Riktlinjerna har tagits fram efter att kritik riktats mot att läkemedelsindustrin genom att använda vissa knep får riskerna inte framgår lika tydligt som fördelarna. Även om riktlinjerna inte är bindande hoppas myndigheten på att industrin ska förändra sitt beteende vid marknadsföringen.

Ken Johnson, vice vd för branschorganisationen PhRMA, säger i en kommentar att industrin ställer sig positiv till riktlinjerna och de redan har frivilliga regler om att risker och biverkningar ska presenteras på ett balanserat sätt.

Risker med läkemedel ska framgå i amerikansk reklam

Petra Hedbom
-
0

Det 27-sidiga dokumentet ?Guidance for industry presenting risk information in prescription drug and medical device promotion? har släppts från FDA i förra veckan. Innehållet ger tydliga instruktioner för hur risker och biverkningar ska presenteras i reklam så att det är tydligt för konsumenterna.

I tv-reklam bör filmerna inte innehålla snabba klipp och scenbyten samtidigt som riskerna presenteras. Det bör heller inte förekomma distraherande musik som avleder tittarens uppmärksamhet. Den speakerröst som talar om riskerna bör dessutom vara samma som tar upp fördelarna så att tittaren och lyssnaren inte uppfattar dem som mindre viktiga.

Riktlinjerna har tagits fram efter att kritik riktats mot att läkemedelsindustrin genom att använda vissa knep får riskerna inte framgår lika tydligt som fördelarna. Även om riktlinjerna inte är bindande hoppas myndigheten på att industrin ska förändra sitt beteende vid marknadsföringen.

Ken Johnson, vice vd för branschorganisationen PhRMA, säger i en kommentar att industrin ställer sig positiv till riktlinjerna och de redan har frivilliga regler om att risker och biverkningar ska presenteras på ett balanserat sätt.

Britter har sämst tillgång till cancerläkemedel

Petra Hedbom
-
1

Fransmän är de som har bäst tillgång till läkemedel mot cancer medans britterna har den sämsta. Det visar en kartläggning som de svenska forskarna Nils Wilking och Bengt Jonsson vid Handelshögskolan har gjort. De presenterade sina resultat på den pågående cancerkongressen Asco, i Orlando, USA.

Svenskarna har tittat på de fem största europeiska ekonomierna, Franskrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland mellan åren 1998 och 2008. De har analyserat data från IMS och konstaterar att man i Frankrike spenderar mest pengar per capita på cancerläkemedel. Där har medborgarna också den bästa tillgången till nya behandlingsformer medans man i Storbritannien är mer långsam med att introducera nya läkemedel

De övriga tre länderna hamnar i mitten på en nivå som liknar varandra. De svenska forskarna konstaterar att skillnader i användningen av cancerpreparat reflekterar hälso- och sjukvårdssystemen i stort. De menar också att överlevnaden för cancerpatient i Storbritannien är lägre än i andar västeuropeiska länder.

Också vad gäller kirurgisk behandling av vissa cancerformer ligger den brittiska vården efter enligt studien. Lungcancerpatienter opereras till exempel omkring hälften så ofta där som i Sverige.
– Kurvan för hur mycket cancerläkemedel som används i Storbitannien kryper sakta uppåt men de ligger fortfarande långt efter andar europeiska länder. Det ska bli intressant att se resultaten av hur läkemedelsanvändningen korrelerar med behandlingsresultat i de kommande årens Eurocare och Globalcan-studier, sade Nils Wilking till nyhetstjänsten Pharmatimes. 

Britter har sämst tillgång till cancerläkemedel

Petra Hedbom
-
1

Fransmän är de som har bäst tillgång till läkemedel mot cancer medans britterna har den sämsta. Det visar en kartläggning som de svenska forskarna Nils Wilking och Bengt Jonsson vid Handelshögskolan har gjort. De presenterade sina resultat på den pågående cancerkongressen Asco, i Orlando, USA.

Svenskarna har tittat på de fem största europeiska ekonomierna, Franskrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland mellan åren 1998 och 2008. De har analyserat data från IMS och konstaterar att man i Frankrike spenderar mest pengar per capita på cancerläkemedel. Där har medborgarna också den bästa tillgången till nya behandlingsformer medans man i Storbritannien är mer långsam med att introducera nya läkemedel

De övriga tre länderna hamnar i mitten på en nivå som liknar varandra. De svenska forskarna konstaterar att skillnader i användningen av cancerpreparat reflekterar hälso- och sjukvårdssystemen i stort. De menar också att överlevnaden för cancerpatient i Storbritannien är lägre än i andar västeuropeiska länder.

Också vad gäller kirurgisk behandling av vissa cancerformer ligger den brittiska vården efter enligt studien. Lungcancerpatienter opereras till exempel omkring hälften så ofta där som i Sverige.
– Kurvan för hur mycket cancerläkemedel som används i Storbitannien kryper sakta uppåt men de ligger fortfarande långt efter andar europeiska länder. Det ska bli intressant att se resultaten av hur läkemedelsanvändningen korrelerar med behandlingsresultat i de kommande årens Eurocare och Globalcan-studier, sade Nils Wilking till nyhetstjänsten Pharmatimes. 

Nya aktörer vill ha apotekare som läkemedelsansvarig

Petra Hedbom
-
3

Trots påtryckningar från yrkeskåren och branschorganisationer valde regeringen att inte införa ett krav om att den läkemedelsansvariga ska ha apotekarexamen efter omregleringen. Anledningarna sades vara risk för apotekarbrist och att det på Apoteket AB utvecklats en kultur där även andra yrkestitlar kan få sådana positioner.

Men flera av de blivande arbetsgivarna på den nya marknaden säger att de vill ha apotekare på dessa poster. Det framkom vid ett seminarium på Apotekarsocieteten på onsdagen.
– Vi vill att läkemedelsansvarig på apoteken ska vara apotekare, ett namn som Universitetsapoteket innebär vissa förpliktelser, sade Göran van den Brink, affärsutvecklare för Sverige på Universitetsapoteket.

På det finska företaget, som ägs av Helsingfors universitet, kommer dessutom många av de anställda på huvudkontoret att vara utbildade apotekare. Även på Tamro och Kronans Droghandel, liksom på det mindre svenskägda Medstop vill man att läkmedelsansvarig ska vara apotekare.
– Vi tror på en blandning av människor med olika bakgrund och utbildning. Dessutom skulle jag gärna se fler killar ute på apoteken, sade Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

På frågan om vad som vad de nya aktörerna kommer att göra för att personalen välja just dem handlade svaren något svävande om kompetensutveckling. Små huvudkontor med nära kontakt med medarbetarna ute i verksamheten var det starkaste budskapet.
– Skillnaden blir nog större mellan oss nya och Apoteket AB som arbetsgivare än vad den blir oss emellan. Var man än börjar arbeta kommer det att finnas stora möjligheter att vara med att påverka och utforma verksamheten, sade Göran van den Brink.

Kompetent personal kommer också att bli ett viktigt konkurrensmedel för apoteken vad gäller receptfria produkter när den släpps fri senare i höst.
– När vi får konkurrens med dagligvaruhandeln är det bra information och personal som kan ge råd som blir vår styrka, sade Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop.

Att ekvationen med oförändrade läkemedelspriser, längre öppettider och bättre tillgänglighet inte är helt enkel att få ihop är aktörerna överens om. Men att sämre löner och arbetsförhållanden för den framtida personalen skulle vara lösningen, förnekar de. Den ökade vinsten ska bland annat hämtas från de receptfria

Nya aktörer vill ha apotekare som läkemedelsansvarig

Petra Hedbom
-
3

Trots påtryckningar från yrkeskåren och branschorganisationer valde regeringen att inte införa ett krav om att den läkemedelsansvariga ska ha apotekarexamen efter omregleringen. Anledningarna sades vara risk för apotekarbrist och att det på Apoteket AB utvecklats en kultur där även andra yrkestitlar kan få sådana positioner.

Men flera av de blivande arbetsgivarna på den nya marknaden säger att de vill ha apotekare på dessa poster. Det framkom vid ett seminarium på Apotekarsocieteten på onsdagen.
– Vi vill att läkemedelsansvarig på apoteken ska vara apotekare, ett namn som Universitetsapoteket innebär vissa förpliktelser, sade Göran van den Brink, affärsutvecklare för Sverige på Universitetsapoteket.

På det finska företaget, som ägs av Helsingfors universitet, kommer dessutom många av de anställda på huvudkontoret att vara utbildade apotekare. Även på Tamro och Kronans Droghandel, liksom på det mindre svenskägda Medstop vill man att läkmedelsansvarig ska vara apotekare.
– Vi tror på en blandning av människor med olika bakgrund och utbildning. Dessutom skulle jag gärna se fler killar ute på apoteken, sade Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

På frågan om vad som vad de nya aktörerna kommer att göra för att personalen välja just dem handlade svaren något svävande om kompetensutveckling. Små huvudkontor med nära kontakt med medarbetarna ute i verksamheten var det starkaste budskapet.
– Skillnaden blir nog större mellan oss nya och Apoteket AB som arbetsgivare än vad den blir oss emellan. Var man än börjar arbeta kommer det att finnas stora möjligheter att vara med att påverka och utforma verksamheten, sade Göran van den Brink.

Kompetent personal kommer också att bli ett viktigt konkurrensmedel för apoteken vad gäller receptfria produkter när den släpps fri senare i höst.
– När vi får konkurrens med dagligvaruhandeln är det bra information och personal som kan ge råd som blir vår styrka, sade Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop.

Att ekvationen med oförändrade läkemedelspriser, längre öppettider och bättre tillgänglighet inte är helt enkel att få ihop är aktörerna överens om. Men att sämre löner och arbetsförhållanden för den framtida personalen skulle vara lösningen, förnekar de. Den ökade vinsten ska bland annat hämtas från de receptfria

Läkemedel i kombination ökar blödningsrisk

Lisa Kvist Wadman
-
0

Blodproppsförebyggande läkemedel som acetylsalicylsyra, warfarin och clopidogrel ges allt oftare i olika kombinationer till patienter som löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt, skriver nyhetsbyrån Reuters. Neena Abraham, docent vid Baylor College of Medicine i Houston, USA, har tillsammans med kollegor analyserat över 78 000 patienter i åldern 60 till 99 år, varav drygt 30 procent behandlats med blodproppsförebyggande läkemedel i olika kombinationer, för att undersöka förekomsten av blödningar i mag-tarmkanalen.

Vid Digestive Disease Week-mötet i Chicago sa hon till Reuters att läkemedel av typen warfarin och clopidogrel i kombination ökade risken för allvarliga blödningar inom ett år med 70 procent. Kombinationen acetylsalicylsyra och clopidogrel fördubblade risken, acetylsalicylsyra och warfarin tredubblade den och de patienter som fick alla tre läkemedelstyperna uppvisade en fyrdubblad risk för blödningar inom ett år.
– Att alla tre varianter av blodproppsförebyggande läkemedel kombineras i Sverige tror jag endast inträffar i undantagsfall. Däremot kombineras acetylsalicylsyra och clopidogrel ganska rutinmässigt, till exempel efter insättning av stent, men under en begränsad period, säger Bengt Ljungberg vid Läkemedelsverket.

Läkemedel i kombination ökar blödningsrisk

Lisa Kvist Wadman
-
0

Blodproppsförebyggande läkemedel som acetylsalicylsyra, warfarin och clopidogrel ges allt oftare i olika kombinationer till patienter som löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt, skriver nyhetsbyrån Reuters. Neena Abraham, docent vid Baylor College of Medicine i Houston, USA, har tillsammans med kollegor analyserat över 78 000 patienter i åldern 60 till 99 år, varav drygt 30 procent behandlats med blodproppsförebyggande läkemedel i olika kombinationer, för att undersöka förekomsten av blödningar i mag-tarmkanalen.

Vid Digestive Disease Week-mötet i Chicago sa hon till Reuters att läkemedel av typen warfarin och clopidogrel i kombination ökade risken för allvarliga blödningar inom ett år med 70 procent. Kombinationen acetylsalicylsyra och clopidogrel fördubblade risken, acetylsalicylsyra och warfarin tredubblade den och de patienter som fick alla tre läkemedelstyperna uppvisade en fyrdubblad risk för blödningar inom ett år.
– Att alla tre varianter av blodproppsförebyggande läkemedel kombineras i Sverige tror jag endast inträffar i undantagsfall. Däremot kombineras acetylsalicylsyra och clopidogrel ganska rutinmässigt, till exempel efter insättning av stent, men under en begränsad period, säger Bengt Ljungberg vid Läkemedelsverket.

Riskfyllt att kombinera Plavix och protonpumpshämmare

Lisa Kvist Wadman
-
3

Effekten av blodproppshämmaren clopidogrel kan försämras av protonpumpshämmare (PPI), enligt Läkemedelsverket och EMEA, vilket i sin tur kan resultera i ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt. PPI används bland annat för att behandla magsår, en biverkan som förekommer vid användning av clopidogrel.
– Vi rekommenderar att de patienter som står på Plavix (clopidogrel) och på egen hand har satt in PPI, till exempel Losec (omeprazol), avbryter PPI-behandlingen och kontaktar sjukvården om magbesvären kvarstår. De som har fått kombinationen rekommenderad av en läkare bör kontakta denna för råd om fortsatt behandling, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.

Enligt EMEA tyder studier på att det sker en interaktion mellan clopidogrel och PPI. En tänkbar förklaring är att PPI förhindrar den omvandling av clopidogrel som krävs för att läkemedlet ska bli biologiskt aktivt i kroppen. EMEA påpekar dock att det kan finnas mer än ett sätt för PPI att hämma effekten av clopidogrel.

EMEA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, och dess arbetsgrupp för säkerhetsfrågor, PhVWP, rekommenderar att produktinformationen för alla clopidogrel-innehållande läkemedel justeras för att förhindra att clopidogrel och PPI kombineras, förutom då det är absolut nödvändigt. CHMP menar även att det behövs mer information om andra läkemedels inverkan på clopidogrels metabolism samt om den betydelse patienters genvarianter har på läkemedelseffekten.

De PPI som säljs i Sverige är Losec (omeprazol), Pantoloc (pantoprazol), Lanzo (lansoprazol), Pariet (rabeprazol) och Nexium (esomeprazol).

Riskfyllt att kombinera Plavix och protonpumpshämmare

Lisa Kvist Wadman
-
3

Effekten av blodproppshämmaren clopidogrel kan försämras av protonpumpshämmare (PPI), enligt Läkemedelsverket och EMEA, vilket i sin tur kan resultera i ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt. PPI används bland annat för att behandla magsår, en biverkan som förekommer vid användning av clopidogrel.
– Vi rekommenderar att de patienter som står på Plavix (clopidogrel) och på egen hand har satt in PPI, till exempel Losec (omeprazol), avbryter PPI-behandlingen och kontaktar sjukvården om magbesvären kvarstår. De som har fått kombinationen rekommenderad av en läkare bör kontakta denna för råd om fortsatt behandling, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.

Enligt EMEA tyder studier på att det sker en interaktion mellan clopidogrel och PPI. En tänkbar förklaring är att PPI förhindrar den omvandling av clopidogrel som krävs för att läkemedlet ska bli biologiskt aktivt i kroppen. EMEA påpekar dock att det kan finnas mer än ett sätt för PPI att hämma effekten av clopidogrel.

EMEA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, och dess arbetsgrupp för säkerhetsfrågor, PhVWP, rekommenderar att produktinformationen för alla clopidogrel-innehållande läkemedel justeras för att förhindra att clopidogrel och PPI kombineras, förutom då det är absolut nödvändigt. CHMP menar även att det behövs mer information om andra läkemedels inverkan på clopidogrels metabolism samt om den betydelse patienters genvarianter har på läkemedelseffekten.

De PPI som säljs i Sverige är Losec (omeprazol), Pantoloc (pantoprazol), Lanzo (lansoprazol), Pariet (rabeprazol) och Nexium (esomeprazol).

Läkemedelsjättar i unikt samarbete

Lisa Kvist Wadman
-
0

En kombinationsbehandling med de båda substanserna från Astrazeneca och Merck ska studeras i en klinisk fas I-studie, där patienter med solida tumörer ska ingå. Det är första gången som två stora läkemedelsföretag väljer att samarbeta för att utvärdera en kombination av två kandidatmolekyler på ett så pass tidigt stadium, skriver Astrazeneca och Merck i ett pressmeddelande. Företagen ska dela på samtliga utvecklingskostnader och diskutera eventuellt fortsatt samarbete när resultaten av fas I-studien är analyserade.

Substanserna AZD6244 från Astrazeneca och MK-2206 från Merck har båda designats för att inhibera proteiner som är onormalt aktiverade vid cancer; MEK (mitogen-activated protein kinase 1) respektive AKT, en komponent i signalvägen för fosfatidylinositol-3-kinas. AZD6244 befinner sig nu i klinisk fas II och MK-2206 i fas I. Prekliniska data tyder på att en kombination av de båda substanserna kan förhöja behandlingseffekten, enligt företagen.

Läkemedelsjättar i unikt samarbete

Lisa Kvist Wadman
-
0

En kombinationsbehandling med de båda substanserna från Astrazeneca och Merck ska studeras i en klinisk fas I-studie, där patienter med solida tumörer ska ingå. Det är första gången som två stora läkemedelsföretag väljer att samarbeta för att utvärdera en kombination av två kandidatmolekyler på ett så pass tidigt stadium, skriver Astrazeneca och Merck i ett pressmeddelande. Företagen ska dela på samtliga utvecklingskostnader och diskutera eventuellt fortsatt samarbete när resultaten av fas I-studien är analyserade.

Substanserna AZD6244 från Astrazeneca och MK-2206 från Merck har båda designats för att inhibera proteiner som är onormalt aktiverade vid cancer; MEK (mitogen-activated protein kinase 1) respektive AKT, en komponent i signalvägen för fosfatidylinositol-3-kinas. AZD6244 befinner sig nu i klinisk fas II och MK-2206 i fas I. Prekliniska data tyder på att en kombination av de båda substanserna kan förhöja behandlingseffekten, enligt företagen.

Synen på impotens förändrad med Viagra

Petra Hedbom
-
0
Synen på impotens förändrad med Viagra

Forskaren Ericka Johnson på avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier vid Göteborgs universitet har tillsammans med Cecilia Åsberg från Göteborgs universitet studerat sajten potenslinjen.se. De har tittat på text och bild på sajten för att se hur den bland annat skildrar genus och maskulinitet. Potenslinjen.se drivs av Pfizer och innehåller information och behandlingsråd för impotens riktad till allmänheten med fokus på produkten Viagra (sildenafil).

Deras slutsats är att företaget genom text och bild skapar en slags svensk idealman på sajten. Denna ?Viagraman? är svensk, vit, övre medelklass och med en stark koppling till naturen. Han är heterosexuell, har penetrativt sex och dominerar över andra män och över kvinnor.
– Det är intressant att jämföra med hur reklam för Viagra utformar sig i andra länder. Det skiljer sig mycket och man ser tydligt den så kallad glokalisering, där global information får lokala varianter, säger Ericka Johnson.

Som exempel nämner hon att Viagra i USA har marknadsförts av baseballstjärnor och i Australien med ett fyrhjulingåkande par på en fårfarm. Ericka Johnson tror att bilden som förs fram i reklamen bidrar till hur patienter med dysfunktionell erektion blir bemötta.

I ett annat projekt har hon tittat på hur ämnet impotens har behandlats i artiklar i Läkartidningen före och efter det att Viagra introducerades på den svenska marknaden 1998.
– Innan togs det upp mer som ett psykologiskt problem och som en naturlig del av livet. Då var också partnern en naturlig del av behandlingen. Efter Viagra har impotens blivit ett mekaniskt problem som är mannens eget, säger hon.

I samband med förändringen har problemet fått ett begrepp. Från att en man ?var impotent? pratar man nu om en man som ?har dysfunktionell erektion?, något som också gått igen i andra länder.
– Reklam och information om många av de livsstilsläkemedel som finns målar upp bilder av idealmänniskor. Det är intressant att se hur dessa påverkar både patienter, förskrivare och myndigheter, säger Ericka Johnson.

Synen på impotens förändrad med Viagra

Petra Hedbom
-
0
Synen på impotens förändrad med Viagra

Forskaren Ericka Johnson på avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier vid Göteborgs universitet har tillsammans med Cecilia Åsberg från Göteborgs universitet studerat sajten potenslinjen.se. De har tittat på text och bild på sajten för att se hur den bland annat skildrar genus och maskulinitet. Potenslinjen.se drivs av Pfizer och innehåller information och behandlingsråd för impotens riktad till allmänheten med fokus på produkten Viagra (sildenafil).

Deras slutsats är att företaget genom text och bild skapar en slags svensk idealman på sajten. Denna ?Viagraman? är svensk, vit, övre medelklass och med en stark koppling till naturen. Han är heterosexuell, har penetrativt sex och dominerar över andra män och över kvinnor.
– Det är intressant att jämföra med hur reklam för Viagra utformar sig i andra länder. Det skiljer sig mycket och man ser tydligt den så kallad glokalisering, där global information får lokala varianter, säger Ericka Johnson.

Som exempel nämner hon att Viagra i USA har marknadsförts av baseballstjärnor och i Australien med ett fyrhjulingåkande par på en fårfarm. Ericka Johnson tror att bilden som förs fram i reklamen bidrar till hur patienter med dysfunktionell erektion blir bemötta.

I ett annat projekt har hon tittat på hur ämnet impotens har behandlats i artiklar i Läkartidningen före och efter det att Viagra introducerades på den svenska marknaden 1998.
– Innan togs det upp mer som ett psykologiskt problem och som en naturlig del av livet. Då var också partnern en naturlig del av behandlingen. Efter Viagra har impotens blivit ett mekaniskt problem som är mannens eget, säger hon.

I samband med förändringen har problemet fått ett begrepp. Från att en man ?var impotent? pratar man nu om en man som ?har dysfunktionell erektion?, något som också gått igen i andra länder.
– Reklam och information om många av de livsstilsläkemedel som finns målar upp bilder av idealmänniskor. Det är intressant att se hur dessa påverkar både patienter, förskrivare och myndigheter, säger Ericka Johnson.

Antalet fall av depression minskade efter varning

Ingrid Helander
-
0

Direkt efter att FDA år 2003 varnade för ökad självmordsrisk bland unga som behandlandes med SSRI-preparat gick det att se en minskning i antalet diagnosticerade fall av depression. Nu har en amerikansk forskargrupp gjort en långtidsuppföljning för att se om den trenden höll i sig.

Utifrån ett register med 55 miljoner amerikaner har de analyserat hur många som får diagnosen depression och hur de behandlas. År 1999 var det 3,3 deprimerade patienter per 1000 ungdomar. Fem år senare, 2004, var det istället 5,2 patienter per 1000 ungdomar. Några år senare, 2007, när varningen hade kommunicerats i tre år var antalet diagnosticerade depressioner bland ungdomar nere på 3,5 per 1000.

Förskrivningen av SSRI-preparat minskade under samma period med 10 procent, men det skedde ingen samtidig ökning av andra behandlingar som kompenserade för den minskade läkemedelsbehandlingen.

Den så kallade black-box-varningen för SSRI till ungdomar kom till efter rapporter om att preparaten ökade risken för självmord. Men enligt statistik från amerikanska Centers for Disease Control and Prevention som forskarna presenterar så har självmorden bland unga inte minskat sedan varningen sattes in, snarare tvärtom. Sedan 2004 har antalet självmord bland unga ökat stadigt.

Den här sammantagna bilden gör att forskarna bakom studien som publiceras i månadens nummer av Archives of General Psychiatry tycker att FDA bör överväga att ändra varningstexten.

Forskarna har fått forskningsanslag från läkemedelsföretagen Lilly, Forest Pharmaceuticals och Lundbeck som alla marknadsför SSRI-preparat.

Antalet fall av depression minskade efter varning

Ingrid Helander
-
0

Direkt efter att FDA år 2003 varnade för ökad självmordsrisk bland unga som behandlandes med SSRI-preparat gick det att se en minskning i antalet diagnosticerade fall av depression. Nu har en amerikansk forskargrupp gjort en långtidsuppföljning för att se om den trenden höll i sig.

Utifrån ett register med 55 miljoner amerikaner har de analyserat hur många som får diagnosen depression och hur de behandlas. År 1999 var det 3,3 deprimerade patienter per 1000 ungdomar. Fem år senare, 2004, var det istället 5,2 patienter per 1000 ungdomar. Några år senare, 2007, när varningen hade kommunicerats i tre år var antalet diagnosticerade depressioner bland ungdomar nere på 3,5 per 1000.

Förskrivningen av SSRI-preparat minskade under samma period med 10 procent, men det skedde ingen samtidig ökning av andra behandlingar som kompenserade för den minskade läkemedelsbehandlingen.

Den så kallade black-box-varningen för SSRI till ungdomar kom till efter rapporter om att preparaten ökade risken för självmord. Men enligt statistik från amerikanska Centers for Disease Control and Prevention som forskarna presenterar så har självmorden bland unga inte minskat sedan varningen sattes in, snarare tvärtom. Sedan 2004 har antalet självmord bland unga ökat stadigt.

Den här sammantagna bilden gör att forskarna bakom studien som publiceras i månadens nummer av Archives of General Psychiatry tycker att FDA bör överväga att ändra varningstexten.

Forskarna har fått forskningsanslag från läkemedelsföretagen Lilly, Forest Pharmaceuticals och Lundbeck som alla marknadsför SSRI-preparat.

1...567Sida 6 av 7