Månads arkivering juni 2009

Bikupan som apotek

Medan jag cyklar till biodlaren Thomas Rafstedt känner jag hur värmen är på väg. Redan i trapphuset hörs hundskall och i dörröppningen står Thomas  och hans glada Golden retriever Leo. Thomas är precis tillbaka efter att ha besökt sina bin i Fågelsångens bigårdar på Sörmlandskusten.
– Nu är det spännande för bina har vaknat och runt omkring kuporna fi nns spår av årets första rensningsfl ygning.
Under vintern sitter bina tätt tillsammans i kuporna för att hålla värmen, men när temperaturen ökar tar de en kort fl ygtur för att tömma magen- en rensningsflygning. Här i vardagsrummet är bordet uppdukat med burkar och flaskor i olika former med olika innehåll. En av burkarna är välkänd från matvarubutiken.
– Det är min huvudprodukt, vanlig standardhonung.

De flesta biodlare har en eller ett par bikupor i trädgården och endast ett hundratal har så många samhällen att de kan leva på sin biodling, Tjomas Rafstedt är en av dem.
– Jag började med biodling på 1970-talet, jag sveptes med av den tidens gröna våg då alla skulle odla grönsaker och även ha egna bin. I början var den en hobby, men sedan femton år är jag yrkesbiodlare och säljer mina produkter till aff ärer och på Bondens Marknad.

Honung består till största delen av olika sockerarter, främst druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). Det är därför honung har en söt smak. Honung kan ha mer av en sockerart och mindre av en annan beroende på var bina hämtar sin nektar. Det påverkar både smaken och färgen.
– När bina främst hämtat nektar från maskros blir honungen gul och om nektarn kommer från raps blir honungen nästan vit.
En del biodlare nyttjar det faktum att honungen kan få olika smaker och egenskaper. De blommor eller växter som bin under en viss tid tycker speciellt mycket om kallas dragväxter. Till exempel maskrosor, när den blommar hämtar bina nästan bara nektar från maskrosor.
– Om skattlådorna, där honungen finns i bikuporna, är tomma innan maskrosen blommar och sen töms när blomningen är över får jag en honung som bara kommer från maskrosnektar. Den honungen är en
typ av sorthonung, berättar Thomas Rafstedt och visar små burkar märkta maskroshonung, ljunghonung och lindhonung.

Sorthonung blir mer och mer populär i Sverige, det märker han framförallt på Bondens marknad. Men eftersom den svenska sommaren är kort innehåller Thomas Rafstedts sortiment endast ett par typer av sorthonung.
– Jag kan få fram fyra till fem olika sorter, till exempel ljung-, lind-, maskros-, hallonoch vitklöverhonung.
Det finns regler för vad som får kallas sorthonung, minst hälften av det pollen som finns i honungen ska komma från den växt som honungen är uppkallad efter. För ljung är procentsatsen lägre, endast 30 procent.
För att ta reda på detta kan pollenanalyser göras, men det är något som Thomas Rafstedt sällan gör. Han förlitar sig på sin långa erfarenhet som biodlare.
– I Sverige blir det så få sorter att jag inte har några svårigheter att skilja mellan exempelvis ljung- och maskroshonung genom att
smaka och titta på honungen.

En annan produkt på bordet är mörk till färgen och tappad på en fl aska. Den har en stark oljig smak som påminner om granar och tallar.
– Det här är vad vi kallar skogshonung och den kommer inte från nektar utan från bladlöss som sitter på träden och suger växtsaft.
Bina i sin tur suger växtsaften från bladlössen.
Skogshonung är populär eftersom den anses vara nyttig, mer nyttig än vanlig honung som även den är intressant ur medicinsk synvinkel. I en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften Journal of the American College of Nutrition sammanfattas vilka läkande egenskaper som forskare har hittat hos honung. Till exempel minskar honung infl ammationer och kan döda eller åtminstone minska tillväxten av bakterier, virus och parasiter. Det fi nns också forskning som visar att honung är antioxiderande, den kan alltså skydda oss mot fria radikaler, och därmed kanske minska risken för cancer. I artikeln presenteras dessutom teorier om varför honung är nyttigt, en är att honung innehåller mer än bara socker och vatten. I honung fi nns enzymer, proteiner, aminosyror, vitaminer, mineraler, spårämnen och mycket annat som vi människor behöver.

Thomas Rafstedt är själv mycket intresserad av apiterapi, det vill säga att ta vara på de produkter som bina producerar för behandling av krämpor och sjukdomar.
– Det var under en studieresa till Nya Zeeland som mitt intresse för apiterapi
väcktes.
Nya Zeeland är ett av de länder där apiterapi har fått fotfäste hos såväl allmänheten som inom vården. Till exempel har bandage med manukahonung klassats som läkemedel och används för att behandla brännskador.
I Sverige används också honung
för att torka ut och underlätta läkningen av brännskador, men här är honung inte klassat som läkemedel. Att honung är eff ektivt för att behandla brännskador har bekräftats av forskare vid Cochrane-institutet. Cochrane- studier har hög trovärdighet eftersom de väger samman resultat från många forskningsstudier.

Till apiterapi hör också bipollen, propolis samt bivax och dessa produkter
fi nns numera också i Thomas Rafstedts sortiment.
– Jag började med att ta vara på bipollen.
Bipollen är små kulor som bina gör av pollen och nektar. Bina transporterar bipollen i fickor på benen till bikupan där det blir till mat för larver och bin. Biodlaren kan sätta upp små fällor vid ingången till bikupan som bina måste passera genom för att ta sig in. På så sätt skrapas bipollen av och ramlar ner i behållare som sitter under fällorna.
– Det här är bipollen. Multipollen kallar jag det, eftersom det är bipollen från många olika växter.
Thomas Rafstedt visar mig en burk med gula, orangeröda och gröna kulor som inte är större än knappnålshuvuden. Smaken är svagt beskt och konsisten påminner om müsli. Många elitidrottare äter bipollen eftersom det är proteinrikt. En burk med 200 mg bipollen innehåller lika mycket protein som 2 kg nötkött. Men bipollen är kanske också nyttigt på andra sätt.
– Jag äter bipollen tillsammans med fi l för prostatan. Många äldre män har prostatabesvär, och mina besvär lindras av bipollen.

Bipollen används också som naturmedel mot PMS- och klimakteriebesvär. Det fi nns forskningsstudier som antyder att komponenter i bipollen är effektivt för att behandla kvinnor i klimakteriet, men större och bättre studier behövs för att ge pålitliga resultat.
Bipollen och allergi har undersökts av en forskningsgrupp i Brasilien. De gav bipollen till möss som var allergiska och resultaten från den studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnopharmacology.
Det visade sig att mössen fi ck minskade allergiska besvär när de behandlades med extrakt från bipollen. Men om detta fungerar på människor vet inte forskarna. Därför kan pollenallergiker inte rekommenderas att äta bipollen eftersom det fi nns en risk att de får en allergisk reaktion mot bipollen. Det hindrar dock inte vissa kunder som experimenterar på egen hand och tycker att de får effekt.

Nästa preparat i bisortimentet är propolis eller kittvax som det också kallas. Bina använder propolis för att täta springor och öppningar i bikupan, och det fi nns att köpa i hälsokostaff ärer och på bondens marknad i små fl askor.
– Propolis dödar mikroorganismer och därför är det alltid rent och snyggt i bikuporna. Där fi nns varken mögel eller bakterieangrepp.
Traditionellt används propolis som naturmedel för att behandla infektioner och tvätta sår. Det sägs att propolis också är bra för att behandla och förebygga förkylningar.
En annan biprodukt som många köper och frågar efter är bivaxprodukter.
– Av bivax och olja gör jag salvor och cerat som är läkande och mjukgörande. Dessa använder jag mot eksem och torr hud, säger Thomas Rafstedt.

Ett alternativ är förstås att använda sig av en kur med vanlig honung som stryks på, får verka en stund och sedan tvättas bort. På så vis kan man njuta av honung både invärtes och utvärtes från topp till tå och samtidigt mjuka upp allt från munsår till skavsår, hårda fötter och trötta muskler.

Artikeln är tidigare publicerad i Allt om Läkemedel nr 2, 2009.

Bikupan som apotek

Medan jag cyklar till biodlaren Thomas Rafstedt känner jag hur värmen är på väg. Redan i trapphuset hörs hundskall och i dörröppningen står Thomas  och hans glada Golden retriever Leo. Thomas är precis tillbaka efter att ha besökt sina bin i Fågelsångens bigårdar på Sörmlandskusten.
– Nu är det spännande för bina har vaknat och runt omkring kuporna fi nns spår av årets första rensningsfl ygning.
Under vintern sitter bina tätt tillsammans i kuporna för att hålla värmen, men när temperaturen ökar tar de en kort fl ygtur för att tömma magen- en rensningsflygning. Här i vardagsrummet är bordet uppdukat med burkar och flaskor i olika former med olika innehåll. En av burkarna är välkänd från matvarubutiken.
– Det är min huvudprodukt, vanlig standardhonung.

De flesta biodlare har en eller ett par bikupor i trädgården och endast ett hundratal har så många samhällen att de kan leva på sin biodling, Tjomas Rafstedt är en av dem.
– Jag började med biodling på 1970-talet, jag sveptes med av den tidens gröna våg då alla skulle odla grönsaker och även ha egna bin. I början var den en hobby, men sedan femton år är jag yrkesbiodlare och säljer mina produkter till aff ärer och på Bondens Marknad.

Honung består till största delen av olika sockerarter, främst druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). Det är därför honung har en söt smak. Honung kan ha mer av en sockerart och mindre av en annan beroende på var bina hämtar sin nektar. Det påverkar både smaken och färgen.
– När bina främst hämtat nektar från maskros blir honungen gul och om nektarn kommer från raps blir honungen nästan vit.
En del biodlare nyttjar det faktum att honungen kan få olika smaker och egenskaper. De blommor eller växter som bin under en viss tid tycker speciellt mycket om kallas dragväxter. Till exempel maskrosor, när den blommar hämtar bina nästan bara nektar från maskrosor.
– Om skattlådorna, där honungen finns i bikuporna, är tomma innan maskrosen blommar och sen töms när blomningen är över får jag en honung som bara kommer från maskrosnektar. Den honungen är en
typ av sorthonung, berättar Thomas Rafstedt och visar små burkar märkta maskroshonung, ljunghonung och lindhonung.

Sorthonung blir mer och mer populär i Sverige, det märker han framförallt på Bondens marknad. Men eftersom den svenska sommaren är kort innehåller Thomas Rafstedts sortiment endast ett par typer av sorthonung.
– Jag kan få fram fyra till fem olika sorter, till exempel ljung-, lind-, maskros-, hallonoch vitklöverhonung.
Det finns regler för vad som får kallas sorthonung, minst hälften av det pollen som finns i honungen ska komma från den växt som honungen är uppkallad efter. För ljung är procentsatsen lägre, endast 30 procent.
För att ta reda på detta kan pollenanalyser göras, men det är något som Thomas Rafstedt sällan gör. Han förlitar sig på sin långa erfarenhet som biodlare.
– I Sverige blir det så få sorter att jag inte har några svårigheter att skilja mellan exempelvis ljung- och maskroshonung genom att
smaka och titta på honungen.

En annan produkt på bordet är mörk till färgen och tappad på en fl aska. Den har en stark oljig smak som påminner om granar och tallar.
– Det här är vad vi kallar skogshonung och den kommer inte från nektar utan från bladlöss som sitter på träden och suger växtsaft.
Bina i sin tur suger växtsaften från bladlössen.
Skogshonung är populär eftersom den anses vara nyttig, mer nyttig än vanlig honung som även den är intressant ur medicinsk synvinkel. I en vetenskaplig artikel som publicerats i tidskriften Journal of the American College of Nutrition sammanfattas vilka läkande egenskaper som forskare har hittat hos honung. Till exempel minskar honung infl ammationer och kan döda eller åtminstone minska tillväxten av bakterier, virus och parasiter. Det fi nns också forskning som visar att honung är antioxiderande, den kan alltså skydda oss mot fria radikaler, och därmed kanske minska risken för cancer. I artikeln presenteras dessutom teorier om varför honung är nyttigt, en är att honung innehåller mer än bara socker och vatten. I honung fi nns enzymer, proteiner, aminosyror, vitaminer, mineraler, spårämnen och mycket annat som vi människor behöver.

Thomas Rafstedt är själv mycket intresserad av apiterapi, det vill säga att ta vara på de produkter som bina producerar för behandling av krämpor och sjukdomar.
– Det var under en studieresa till Nya Zeeland som mitt intresse för apiterapi
väcktes.
Nya Zeeland är ett av de länder där apiterapi har fått fotfäste hos såväl allmänheten som inom vården. Till exempel har bandage med manukahonung klassats som läkemedel och används för att behandla brännskador.
I Sverige används också honung
för att torka ut och underlätta läkningen av brännskador, men här är honung inte klassat som läkemedel. Att honung är eff ektivt för att behandla brännskador har bekräftats av forskare vid Cochrane-institutet. Cochrane- studier har hög trovärdighet eftersom de väger samman resultat från många forskningsstudier.

Till apiterapi hör också bipollen, propolis samt bivax och dessa produkter
fi nns numera också i Thomas Rafstedts sortiment.
– Jag började med att ta vara på bipollen.
Bipollen är små kulor som bina gör av pollen och nektar. Bina transporterar bipollen i fickor på benen till bikupan där det blir till mat för larver och bin. Biodlaren kan sätta upp små fällor vid ingången till bikupan som bina måste passera genom för att ta sig in. På så sätt skrapas bipollen av och ramlar ner i behållare som sitter under fällorna.
– Det här är bipollen. Multipollen kallar jag det, eftersom det är bipollen från många olika växter.
Thomas Rafstedt visar mig en burk med gula, orangeröda och gröna kulor som inte är större än knappnålshuvuden. Smaken är svagt beskt och konsisten påminner om müsli. Många elitidrottare äter bipollen eftersom det är proteinrikt. En burk med 200 mg bipollen innehåller lika mycket protein som 2 kg nötkött. Men bipollen är kanske också nyttigt på andra sätt.
– Jag äter bipollen tillsammans med fi l för prostatan. Många äldre män har prostatabesvär, och mina besvär lindras av bipollen.

Bipollen används också som naturmedel mot PMS- och klimakteriebesvär. Det fi nns forskningsstudier som antyder att komponenter i bipollen är effektivt för att behandla kvinnor i klimakteriet, men större och bättre studier behövs för att ge pålitliga resultat.
Bipollen och allergi har undersökts av en forskningsgrupp i Brasilien. De gav bipollen till möss som var allergiska och resultaten från den studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ethnopharmacology.
Det visade sig att mössen fi ck minskade allergiska besvär när de behandlades med extrakt från bipollen. Men om detta fungerar på människor vet inte forskarna. Därför kan pollenallergiker inte rekommenderas att äta bipollen eftersom det fi nns en risk att de får en allergisk reaktion mot bipollen. Det hindrar dock inte vissa kunder som experimenterar på egen hand och tycker att de får effekt.

Nästa preparat i bisortimentet är propolis eller kittvax som det också kallas. Bina använder propolis för att täta springor och öppningar i bikupan, och det fi nns att köpa i hälsokostaff ärer och på bondens marknad i små fl askor.
– Propolis dödar mikroorganismer och därför är det alltid rent och snyggt i bikuporna. Där fi nns varken mögel eller bakterieangrepp.
Traditionellt används propolis som naturmedel för att behandla infektioner och tvätta sår. Det sägs att propolis också är bra för att behandla och förebygga förkylningar.
En annan biprodukt som många köper och frågar efter är bivaxprodukter.
– Av bivax och olja gör jag salvor och cerat som är läkande och mjukgörande. Dessa använder jag mot eksem och torr hud, säger Thomas Rafstedt.

Ett alternativ är förstås att använda sig av en kur med vanlig honung som stryks på, får verka en stund och sedan tvättas bort. På så vis kan man njuta av honung både invärtes och utvärtes från topp till tå och samtidigt mjuka upp allt från munsår till skavsår, hårda fötter och trötta muskler.

Artikeln är tidigare publicerad i Allt om Läkemedel nr 2, 2009.

Läs vårens intervjuserie

29 april
MONIKA HÖGLIND
Monica Höglind, HR-chef på Apoteket berättar i en intervju att en
särskild help-desk kommer att starta dit apotekspersonal kan vända sig
med frågor

6 maj

EVA-BRITT GUSTAFSSON
Arkitekten bakom försäljningen av apoteken, OAB:s vd Eva-Britt
Gustafsson, är nöjd med arbetet och tror att köparna kommer att bli
likaså. I en intervju klargör hon processerna som kommer och hur många
kluster man egentligen får köpa

13 maj

ERICA HAGBLOM
Läkemedelsverkets inspektionsenhet uppmanar aktörerna att sitta still i
båten men samtidigt förbereda sig noggrant. I en intervju berättar
Erica Hagblom på Läkemedelsverket att  många aktörer fortfarande har
mycket kvar att göra.

20 maj
LENNART AXELSSON
I veckan fick de aktörer som anmält intresse för att köpa apotek ut
siffrorna på apotekens omsättning. Därmed kan det fackligt initierade
entreprenörsbolaget Farmacevtföretagarna på allvar börja diskutera med
eventuella investerare. I vår intervjuserie med profiler inom
omregleringen har turen kommit till Farmacevtföretagarnas vd Lennart
Axelsson.

27 maj
YLVA HAMBRAEUS BJÖRLING
En avgörande del för nya apoteksaktörer är att alla
informationsdatabaser som legat hos Apoteket AB flyttats till
Servicebolaget. Det har pratats om kaos men vd Ylva Hambraeus
Björling känner sig lugn och säger att allt är under kontroll.

2 juni
STEFAN GUSTAFSSON
Trots att de ska säljas måste både ekonomi och drift vara i toppform på
de apotek Apoteket AB blir av med. Nio nya bolag bildas och det är en
snårig process för driftansvarige Stefan Gustafsson.

10 juni

THONY BJÖRK
När marknaden fylls av apoteksägare växer behovet av en
gemensam plattform. Thony Björk på Apoteket AB:s internationella enhet
bäddar för en ny branschorganisation.

17 juni
DAN ERICSSON
Med två veckor kvar till omregleringen är
ansvarige statssekreterare Dan Ericsson (KD) nöjd. Men omregleringen
har varit besvärligare än han först trodde.Samtidigt menar han att mycket av kritiken är rena pr-trick.

17 juni
MAGNUS THYBERG
Att sätta apotekens handelsmarginal var ett av de stora uppdrag
som TLV fick i och med omregleringen. Men än återstår mycket arbete för
Magnus Thyberg, projektchef för apotek på myndigheten.

Läs vårens intervjuserie

29 april
MONIKA HÖGLIND
Monica Höglind, HR-chef på Apoteket berättar i en intervju att en
särskild help-desk kommer att starta dit apotekspersonal kan vända sig
med frågor

6 maj

EVA-BRITT GUSTAFSSON
Arkitekten bakom försäljningen av apoteken, OAB:s vd Eva-Britt
Gustafsson, är nöjd med arbetet och tror att köparna kommer att bli
likaså. I en intervju klargör hon processerna som kommer och hur många
kluster man egentligen får köpa

13 maj

ERICA HAGBLOM
Läkemedelsverkets inspektionsenhet uppmanar aktörerna att sitta still i
båten men samtidigt förbereda sig noggrant. I en intervju berättar
Erica Hagblom på Läkemedelsverket att  många aktörer fortfarande har
mycket kvar att göra.

20 maj
LENNART AXELSSON
I veckan fick de aktörer som anmält intresse för att köpa apotek ut
siffrorna på apotekens omsättning. Därmed kan det fackligt initierade
entreprenörsbolaget Farmacevtföretagarna på allvar börja diskutera med
eventuella investerare. I vår intervjuserie med profiler inom
omregleringen har turen kommit till Farmacevtföretagarnas vd Lennart
Axelsson.

27 maj
YLVA HAMBRAEUS BJÖRLING
En avgörande del för nya apoteksaktörer är att alla
informationsdatabaser som legat hos Apoteket AB flyttats till
Servicebolaget. Det har pratats om kaos men vd Ylva Hambraeus
Björling känner sig lugn och säger att allt är under kontroll.

2 juni
STEFAN GUSTAFSSON
Trots att de ska säljas måste både ekonomi och drift vara i toppform på
de apotek Apoteket AB blir av med. Nio nya bolag bildas och det är en
snårig process för driftansvarige Stefan Gustafsson.

10 juni

THONY BJÖRK
När marknaden fylls av apoteksägare växer behovet av en
gemensam plattform. Thony Björk på Apoteket AB:s internationella enhet
bäddar för en ny branschorganisation.

17 juni
DAN ERICSSON
Med två veckor kvar till omregleringen är
ansvarige statssekreterare Dan Ericsson (KD) nöjd. Men omregleringen
har varit besvärligare än han först trodde.Samtidigt menar han att mycket av kritiken är rena pr-trick.

17 juni
MAGNUS THYBERG
Att sätta apotekens handelsmarginal var ett av de stora uppdrag
som TLV fick i och med omregleringen. Men än återstår mycket arbete för
Magnus Thyberg, projektchef för apotek på myndigheten.

Tobias Krantz ny forskningsminister

Tobias Krantz presenterades idag som ny högskole- och forskningsminister av statsminister Fredrik Reinfeldt och skolminister Jan Björklund.
? Jag är glad att Tobias Krantz har tackat ja till det här uppdraget, han har både politisk och akademisk erfarenhet, sa Jan Björklund under presentationen.

Tobias Krantz sitter i riksdagens socialutskott och har tidigare suttit i konstitutionsutskottet. År 2002 doktorerade han i statsvetenskap.
? Tobias Krantz blir den högst utbildade forskningsministern vi haft sedan 60-talet, sa Jan Björklund.

Tobias Krantz kommer från Jönköping och är 38 år gammal och säger att hans vision är den fria akademin.
? Sverige ska bli en forskningsnation i världsklass, slog han fast under presskonferensen.

Tobias Krantz ny forskningsminister

Tobias Krantz presenterades idag som ny högskole- och forskningsminister av statsminister Fredrik Reinfeldt och skolminister Jan Björklund.
? Jag är glad att Tobias Krantz har tackat ja till det här uppdraget, han har både politisk och akademisk erfarenhet, sa Jan Björklund under presentationen.

Tobias Krantz sitter i riksdagens socialutskott och har tidigare suttit i konstitutionsutskottet. År 2002 doktorerade han i statsvetenskap.
? Tobias Krantz blir den högst utbildade forskningsministern vi haft sedan 60-talet, sa Jan Björklund.

Tobias Krantz kommer från Jönköping och är 38 år gammal och säger att hans vision är den fria akademin.
? Sverige ska bli en forskningsnation i världsklass, slog han fast under presskonferensen.

Snabba beslut krävs för ett bra utbyte

0

TLV fick flera tunga uppdrag i samband med regeringens proposition om  apoteksmarknaden. Var ligger fokus just nu?
– Vi arbetar för fullt med att få klart föreskrifterna på de tre stora områden som TLV har hand om. Det handlar om föreskrifter om apotekens handelsmarginal, om avgifter till Servicebolaget och om systemet för det generiska utbytet. Våra förslag till föreskrifter har varit ute på remiss och vi gör nu en sammanställning av de svar som kommit in.

När kommer föreskrifterna att träda i kraft?
– I mitten på juli beräknar vi att de kan börja gälla.

Vad är dina uppgifter som projektansvarig för apoteksfrågor?
– I huvudsak är jag ansvarig för det arbete TLV har att göra i samband med apoteksmarknadens nya spelregler. Jag är dessutom huvudprojektledare för det anda uppdrag vi fick i samband mer propositionen som till exempel att se över prissättningssystemet.

Har ni tagit fram strategier för hur tillsynen av apotekens prissättning ska gå till?
– Vi har faktiskt just idag startat ett arbete för att ta fram en tillsynsprocess utifrån de nya föreskrifterna. Vi jobbar också med att utveckla systemverktyg för att stötta tillsynen. Vi har insett att vi kommer att behöva samla in en väldig massa data om vad som händer på apoteken, framförallt om det genriska utbytet. Den stora datamängden kommer först att behöva analyseras automatiskt för att vi sedan ska kunna fatta snabba beslut.

Vilka blir de stora utmaningarna i tillsynsarbetet?
– Det är nog utbytessystemet som är det mest akuta och som ska fungera snabbt. Uppföljningen av marginalen och lönsamheten är också stora men det är inte lämpligt att göra på en gryende marknad och kommer i ett senare skede. Vad gäller generikautbytet krävs det att vi är mycket snabba. Vi jobbar på vilka metoder vi ska ha när vi märker att apoteken inte sköte sig eller när varor inte kan levereras till apoteken.

Många väntar på besked om vad avgifterna till Servicebolaget ska bli. När blir de klara?
– Ingenting är bestämt än, det blir runt den 1 juli.

Det har annonserats om omorganiseringar på TLV, hur går det?
– Vi håller på att omorganiseras just nu och det är ett arbete som kommer att ta sin tid. Det är fortfarande så att det är lite oklart hur apoteksfrågan kommer att behandlas hos TLV på sikt.
Det gör att vi inte vet om det kommer att finnas en apoteksavdelning eller om de frågorna går in under andra ansvarsområden.

Hur går det med arbetet att mäta tillgängligheten och servicen på den omreglerade marknaden?
-Vi har inte startat upp något inom de områdena än och som jag ser det är det oklart vad som ligger i vårt uppdrag och vad som blir vårt jobb. Det är något får vi ta längre gram.

Tror du att prismodellen kommer att fungera?
– På kor t sikt så kommer den att målen vi satt upp. I vårt regeringsuppdrag ligger ju att föreslå förbättringar på systemen och jag tror att vi kommer att hitta förbättringar. Vi har nog inte hittat den optimala modellen men, med de verktyg och de mål vi har så är vi nöjda.

Läs tidigare intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090429 Apotekets HR-chef Monica Höglind
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson

Snabba beslut krävs för ett bra utbyte

0

TLV fick flera tunga uppdrag i samband med regeringens proposition om  apoteksmarknaden. Var ligger fokus just nu?
– Vi arbetar för fullt med att få klart föreskrifterna på de tre stora områden som TLV har hand om. Det handlar om föreskrifter om apotekens handelsmarginal, om avgifter till Servicebolaget och om systemet för det generiska utbytet. Våra förslag till föreskrifter har varit ute på remiss och vi gör nu en sammanställning av de svar som kommit in.

När kommer föreskrifterna att träda i kraft?
– I mitten på juli beräknar vi att de kan börja gälla.

Vad är dina uppgifter som projektansvarig för apoteksfrågor?
– I huvudsak är jag ansvarig för det arbete TLV har att göra i samband med apoteksmarknadens nya spelregler. Jag är dessutom huvudprojektledare för det anda uppdrag vi fick i samband mer propositionen som till exempel att se över prissättningssystemet.

Har ni tagit fram strategier för hur tillsynen av apotekens prissättning ska gå till?
– Vi har faktiskt just idag startat ett arbete för att ta fram en tillsynsprocess utifrån de nya föreskrifterna. Vi jobbar också med att utveckla systemverktyg för att stötta tillsynen. Vi har insett att vi kommer att behöva samla in en väldig massa data om vad som händer på apoteken, framförallt om det genriska utbytet. Den stora datamängden kommer först att behöva analyseras automatiskt för att vi sedan ska kunna fatta snabba beslut.

Vilka blir de stora utmaningarna i tillsynsarbetet?
– Det är nog utbytessystemet som är det mest akuta och som ska fungera snabbt. Uppföljningen av marginalen och lönsamheten är också stora men det är inte lämpligt att göra på en gryende marknad och kommer i ett senare skede. Vad gäller generikautbytet krävs det att vi är mycket snabba. Vi jobbar på vilka metoder vi ska ha när vi märker att apoteken inte sköte sig eller när varor inte kan levereras till apoteken.

Många väntar på besked om vad avgifterna till Servicebolaget ska bli. När blir de klara?
– Ingenting är bestämt än, det blir runt den 1 juli.

Det har annonserats om omorganiseringar på TLV, hur går det?
– Vi håller på att omorganiseras just nu och det är ett arbete som kommer att ta sin tid. Det är fortfarande så att det är lite oklart hur apoteksfrågan kommer att behandlas hos TLV på sikt.
Det gör att vi inte vet om det kommer att finnas en apoteksavdelning eller om de frågorna går in under andra ansvarsområden.

Hur går det med arbetet att mäta tillgängligheten och servicen på den omreglerade marknaden?
-Vi har inte startat upp något inom de områdena än och som jag ser det är det oklart vad som ligger i vårt uppdrag och vad som blir vårt jobb. Det är något får vi ta längre gram.

Tror du att prismodellen kommer att fungera?
– På kor t sikt så kommer den att målen vi satt upp. I vårt regeringsuppdrag ligger ju att föreslå förbättringar på systemen och jag tror att vi kommer att hitta förbättringar. Vi har nog inte hittat den optimala modellen men, med de verktyg och de mål vi har så är vi nöjda.

Läs tidigare intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090429 Apotekets HR-chef Monica Höglind
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson

Lilly startar program för att få in idéer

Enligt företaget är deras program ett nytt sätt att överbrygga klyftan mellan den akademiska forskningen och läkemedelsföretagen. Via ett  dataprogram ska forskare på olika laboratorier runt om i världen kunna mata in den kemiska strukturen på en molekyl som de tror har någon terapeutisk effekt. Lillys dataprogram kör sedan en första analys av strukturen med hjälp av olika algoritmer som särskilt kontrollerar om strukturen har bra farmakologiska egenskaper.

Om det visar sig att strukturen är ok får forskaren bakom upptäckten skicka in faktiskt prov med substansen som Lilly sedan forsätter undersöka. När ett antal biologiska tester är klara får forskaren tillbaka resultatet av analysen.

Forskaren behöver inte betala något för testerna. Däremot förbinder sig forskaren att låta Lilly ge ett första bud på substansen om det visar sig att substansen är så pass intressant att Lilly vill fortsätta att utveckla den.
? Varje år utvecklar forskare på universitets- och bioteknologilabb olika substanser som aldrig blir fullt utvärderade som möjliga läkemedelskandidater. Det är en outnyttjad källa till idéer, säger Alan D. Palkowitz forskningsansvarig på Lilly.  

Om forskaren som lämnat in en intressant molekyl inte vill fortsätta samarbeta med Lilly har de efter ett visst tidsspann full rätt att ta med sig resultaten till någon annan.

Lilly startar program för att få in idéer

Enligt företaget är deras program ett nytt sätt att överbrygga klyftan mellan den akademiska forskningen och läkemedelsföretagen. Via ett  dataprogram ska forskare på olika laboratorier runt om i världen kunna mata in den kemiska strukturen på en molekyl som de tror har någon terapeutisk effekt. Lillys dataprogram kör sedan en första analys av strukturen med hjälp av olika algoritmer som särskilt kontrollerar om strukturen har bra farmakologiska egenskaper.

Om det visar sig att strukturen är ok får forskaren bakom upptäckten skicka in faktiskt prov med substansen som Lilly sedan forsätter undersöka. När ett antal biologiska tester är klara får forskaren tillbaka resultatet av analysen.

Forskaren behöver inte betala något för testerna. Däremot förbinder sig forskaren att låta Lilly ge ett första bud på substansen om det visar sig att substansen är så pass intressant att Lilly vill fortsätta att utveckla den.
? Varje år utvecklar forskare på universitets- och bioteknologilabb olika substanser som aldrig blir fullt utvärderade som möjliga läkemedelskandidater. Det är en outnyttjad källa till idéer, säger Alan D. Palkowitz forskningsansvarig på Lilly.  

Om forskaren som lämnat in en intressant molekyl inte vill fortsätta samarbeta med Lilly har de efter ett visst tidsspann full rätt att ta med sig resultaten till någon annan.

Apoteket AB storsatsar på djurägare

Apoteket AB:s varumärkesdirektör Eva Fernvall gick imorse från den ena tv-intervjun till den andra och svarade på vad företaget kan göra för djurägare. Bakom mikrofonerna fanns allt från TT till Dagens Industri och flera webbtv-kanaler.
Strategin är klar. När andra aktörer mot hösten kommer behöva börja med att arbeta in sina mer eller mindre udda företagsnamn och få ordning på kärnverksamheten kan Apoteket AB istället sikta in sig på olika nischer, till exempel djurägarna.

Pressfrukosten var ett helgjutet påkostat jippo av sällan skådat slag som började med matning av lemurer som hoppade från ena journalistaxeln till den andra, fortsatte med fläderbubbel i champagneglas, in till lyxfrukost bredvid krokodilerna inne i akvariet. Under tiden inledde Fredrik Steen, hundcoach i TV4+, med en snyftig berättelse om hundens roll för människan tätt följt av Eva Fernvall som presenterade att Apoteket AB vill förbättra hälsan även för människans bästa vän.
Även här är det tydligt att Apoteket AB vill nischa in sig som en egenvårdsstation innan veterinären på samma sätt som man gjort på humansidan.
– Man behöver inte alltid gå till veterinären direkt, utan det finns mycket egenvård även för djur, markerade Eva Fernvall.

Bortsett från satsningen i sig själv, där Apoteket AB nästa vecka kommer köra stora annonskampanjer i både TV och dagspress, var det få nyheter. Eva Fernvall ville låta påskina att företaget hade tagit fram unika produkter för djurägare, men i själva verket handlade det mest om en utökning av det egna sortimentet. Flera av de unika produkterna, som ?ledtabletter? (glukosamin) och en speciell kloklippare som signalerar om man kommer nära pulpan har funnits i andra butiker tidigare.

Frukosten var Apoteket AB:s första event arrangerat av Micael Bindefeld, men enligt projektledare Helena Thorén på Bindefeld AB finns fler samarbeten redan inbokade.

Apoteket AB storsatsar på djurägare

Apoteket AB:s varumärkesdirektör Eva Fernvall gick imorse från den ena tv-intervjun till den andra och svarade på vad företaget kan göra för djurägare. Bakom mikrofonerna fanns allt från TT till Dagens Industri och flera webbtv-kanaler.
Strategin är klar. När andra aktörer mot hösten kommer behöva börja med att arbeta in sina mer eller mindre udda företagsnamn och få ordning på kärnverksamheten kan Apoteket AB istället sikta in sig på olika nischer, till exempel djurägarna.

Pressfrukosten var ett helgjutet påkostat jippo av sällan skådat slag som började med matning av lemurer som hoppade från ena journalistaxeln till den andra, fortsatte med fläderbubbel i champagneglas, in till lyxfrukost bredvid krokodilerna inne i akvariet. Under tiden inledde Fredrik Steen, hundcoach i TV4+, med en snyftig berättelse om hundens roll för människan tätt följt av Eva Fernvall som presenterade att Apoteket AB vill förbättra hälsan även för människans bästa vän.
Även här är det tydligt att Apoteket AB vill nischa in sig som en egenvårdsstation innan veterinären på samma sätt som man gjort på humansidan.
– Man behöver inte alltid gå till veterinären direkt, utan det finns mycket egenvård även för djur, markerade Eva Fernvall.

Bortsett från satsningen i sig själv, där Apoteket AB nästa vecka kommer köra stora annonskampanjer i både TV och dagspress, var det få nyheter. Eva Fernvall ville låta påskina att företaget hade tagit fram unika produkter för djurägare, men i själva verket handlade det mest om en utökning av det egna sortimentet. Flera av de unika produkterna, som ?ledtabletter? (glukosamin) och en speciell kloklippare som signalerar om man kommer nära pulpan har funnits i andra butiker tidigare.

Frukosten var Apoteket AB:s första event arrangerat av Micael Bindefeld, men enligt projektledare Helena Thorén på Bindefeld AB finns fler samarbeten redan inbokade.

Djuren en del av MRSA-problemet

Den gemensamma rapporten från Eureopeiska läkemedelsverket (EMEA), livsmedelsverket (EFSA) och smittskyddsmyndigheten (ECDC) kommer som ett svar på en fråga från EU-kommissionen. Uppgiften var att reda ut vilken roll produktionsdjur och husdjur har i spridningen av MRSA-bakterier.

Slutsatsen i rapporten är att djurhållningen kan vara en viktig källa till spridning av resistens, olika stammar av MRSA kan förflyttas från djur till människor via maten och via de personer som arbetar med djuren. Därför rekommenderar de tre myndigheterna att antibiotikaanvändningen bland produktionsdjur ska kontrolleras så tidigt som möjligt i kedjan.

De konstaterar också att de antibiotika som fortfarande fungerar mot MRSA bör användas mycket restriktivt hos djuren. Det är viktigare att se till att bakterierna inte blir resistenta mot ytterligare antibiotika än att behandla djuren konstaterar myndigheterna i rapporten.

Djuren en del av MRSA-problemet

Den gemensamma rapporten från Eureopeiska läkemedelsverket (EMEA), livsmedelsverket (EFSA) och smittskyddsmyndigheten (ECDC) kommer som ett svar på en fråga från EU-kommissionen. Uppgiften var att reda ut vilken roll produktionsdjur och husdjur har i spridningen av MRSA-bakterier.

Slutsatsen i rapporten är att djurhållningen kan vara en viktig källa till spridning av resistens, olika stammar av MRSA kan förflyttas från djur till människor via maten och via de personer som arbetar med djuren. Därför rekommenderar de tre myndigheterna att antibiotikaanvändningen bland produktionsdjur ska kontrolleras så tidigt som möjligt i kedjan.

De konstaterar också att de antibiotika som fortfarande fungerar mot MRSA bör användas mycket restriktivt hos djuren. Det är viktigare att se till att bakterierna inte blir resistenta mot ytterligare antibiotika än att behandla djuren konstaterar myndigheterna i rapporten.

Bra med en aktiv opposition

0

Är du nöjd med processen så här långt?
– Med tanke på att omregleringen har inneburit så pass mycket obruten mark tycker jag att processen har gått överraskande väl och att vi ligger bra i tid. Det har ju varit väldigt många olika intressen som dragit åt olika håll men nu tycker jag att vi har nått en någorlunda samstämmighet.

Vilka har varit de största svårigheterna med omregleringen?
– Det sägs att djävulen finns i detaljerna och det stämmer ganska bra här. Det var betydligt mycket mer som var tvunget att regleras i lagen än vad vi föst trott. Tittar man på den här frågan på djupet ser man att det ett enormt arbete som har utfört både av regeringskansliet och av myndigheter och inte minst av Apoteket AB.

Det har hörts kritik om att tidsmarginalen varit för snäv. Vad tycker du om det?
– Utifrån de förutsättningar vi hade när jag tog över frågan tycker jag att vi har gjort det bra. Vissa delar har fått dra ut på tiden eftersom det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. Vi har velat ha både hängslen och livrem för ingenting får gå fel i en sådan här process. Men jag tycker ändå att vi har haft tempot uppe.

Listan på vilka receptfria läkemedel som ska få säljas i dagligvaruhandeln har inte kommit än. Flera av de blivande apoteksaktörerna menar att den är avgörande för om det blir lönsamt att etablera sig. Förstår du dem?
– Riksdagen fattade ju beslut i frågan nyligen och Läkemedelsverket jobbar på det.  Det är många som tycker mycket och i slutändan kommer de nog bli nöjda.
– I sådana här processer är det så att olika parter förespråkar sina egna intressen och driver dem så långt det är möjligt. Jag tror att den här omregleringen har bidragit till en hel del klirr i kassorna för de pr-byråer som står bakom många av intressenterna. Jag är ganska kallsinnig till den typen av synpunkter.

Hur ser du på att det statliga entreprenörsbolaget får konkurrens av Farmacevtföretagarna som också planerar ett koncept för egenföretagare?
– Jag ser ingen nackdel i att det blir fler småentreprenörer på marknaden och jag har ägnat mycket tid och kraft åt att lyssna på just Farmacevtföretagarna. Vi vill försäkra oss om att det finns tillräckligt med små aktörer och har skapat en stödstruktur för att det inte enbart ska bli några stora kedjor. Om Farmacevtföretagarna bjuder på ett kluster ser jag det bara som positivt.

Finns det någon chef utsedd för det statliga entreprenörsbolaget?
– Nej inte än men det arbetas på det.

När kan det första nya apoteket slå upp sina dörrar?
– Min bedömning är att det blir i oktober-november.

Nyligen presenterade Läkemedelsverket siffror på att handlarnas egenkontroll för försäljning av nikotinläkemedel fungerar dåligt. Hur undviker ni att det blir likadant med övriga receptfria läkemedel?
– Jag såg just uppgifter om detta och det var färsk info för mig. Departementet ska undersöka om det finns brister som vi bör titta närmare på men jag har inte mer underlag för tillfället.

Är du orolig för oppositionens hot om att riva upp reformen?
– Nej, jag vet att det finns många i oppositionen som ser positivt på att vi gör det här. Kritiken har avklingat med tiden när planerna har blivit kokreta och vi har visat att det finns ett enormt starkt säkerhetstänkande genom hela reformen.
– Mycket av kritiken har kokat ner till att vi har lite olika syn på själva prismodellen annars finns en ganska stor enighet. Det är bra att vi har en aktiv opposition som är kritiska, det gör att vi tänker igenom alla frågor så att det blir bra i slutändan.

Läs också tidigare intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090429 Apotekets HR-chef Monica Höglind
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg

Bra med en aktiv opposition

0

Är du nöjd med processen så här långt?
– Med tanke på att omregleringen har inneburit så pass mycket obruten mark tycker jag att processen har gått överraskande väl och att vi ligger bra i tid. Det har ju varit väldigt många olika intressen som dragit åt olika håll men nu tycker jag att vi har nått en någorlunda samstämmighet.

Vilka har varit de största svårigheterna med omregleringen?
– Det sägs att djävulen finns i detaljerna och det stämmer ganska bra här. Det var betydligt mycket mer som var tvunget att regleras i lagen än vad vi föst trott. Tittar man på den här frågan på djupet ser man att det ett enormt arbete som har utfört både av regeringskansliet och av myndigheter och inte minst av Apoteket AB.

Det har hörts kritik om att tidsmarginalen varit för snäv. Vad tycker du om det?
– Utifrån de förutsättningar vi hade när jag tog över frågan tycker jag att vi har gjort det bra. Vissa delar har fått dra ut på tiden eftersom det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. Vi har velat ha både hängslen och livrem för ingenting får gå fel i en sådan här process. Men jag tycker ändå att vi har haft tempot uppe.

Listan på vilka receptfria läkemedel som ska få säljas i dagligvaruhandeln har inte kommit än. Flera av de blivande apoteksaktörerna menar att den är avgörande för om det blir lönsamt att etablera sig. Förstår du dem?
– Riksdagen fattade ju beslut i frågan nyligen och Läkemedelsverket jobbar på det.  Det är många som tycker mycket och i slutändan kommer de nog bli nöjda.
– I sådana här processer är det så att olika parter förespråkar sina egna intressen och driver dem så långt det är möjligt. Jag tror att den här omregleringen har bidragit till en hel del klirr i kassorna för de pr-byråer som står bakom många av intressenterna. Jag är ganska kallsinnig till den typen av synpunkter.

Hur ser du på att det statliga entreprenörsbolaget får konkurrens av Farmacevtföretagarna som också planerar ett koncept för egenföretagare?
– Jag ser ingen nackdel i att det blir fler småentreprenörer på marknaden och jag har ägnat mycket tid och kraft åt att lyssna på just Farmacevtföretagarna. Vi vill försäkra oss om att det finns tillräckligt med små aktörer och har skapat en stödstruktur för att det inte enbart ska bli några stora kedjor. Om Farmacevtföretagarna bjuder på ett kluster ser jag det bara som positivt.

Finns det någon chef utsedd för det statliga entreprenörsbolaget?
– Nej inte än men det arbetas på det.

När kan det första nya apoteket slå upp sina dörrar?
– Min bedömning är att det blir i oktober-november.

Nyligen presenterade Läkemedelsverket siffror på att handlarnas egenkontroll för försäljning av nikotinläkemedel fungerar dåligt. Hur undviker ni att det blir likadant med övriga receptfria läkemedel?
– Jag såg just uppgifter om detta och det var färsk info för mig. Departementet ska undersöka om det finns brister som vi bör titta närmare på men jag har inte mer underlag för tillfället.

Är du orolig för oppositionens hot om att riva upp reformen?
– Nej, jag vet att det finns många i oppositionen som ser positivt på att vi gör det här. Kritiken har avklingat med tiden när planerna har blivit kokreta och vi har visat att det finns ett enormt starkt säkerhetstänkande genom hela reformen.
– Mycket av kritiken har kokat ner till att vi har lite olika syn på själva prismodellen annars finns en ganska stor enighet. Det är bra att vi har en aktiv opposition som är kritiska, det gör att vi tänker igenom alla frågor så att det blir bra i slutändan.

Läs också tidigare intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090429 Apotekets HR-chef Monica Höglind
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg