Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Kampanj gav mindre sömnmedel

Under 2007 genomförde landstinget i Uppsala län informationskampanjen ”Sov bra utan sömnmedicin”. Kampanjen innebar bland annat att 25 000 foldrar om hur man sover bra utan läkemedel delades ut på apotek och vårdcentraler. En kortare informationsfilm sändes också under lokala TV-sändningar.

Kampanjens mål var att minska användingen av sömnmedel i hela befokningen, men ännu så länge syns störts skillnad när det gäller förskrivningen till människor som är 80 år eller äldre. Hos den gruppen förskrevs 11 procent mindre sömnläkemedel första kvartalet i år jämfört med samma period för två år sedan. I hela landet har förskrivningen minskat med 3,5 procent.

Diabetesstudier fortsätter mäta fel saker

Forskargruppen vid Mayo-kliniken i USA har identifierat
drygt 1000 kliniska prövningar av diabetesläkemedel som nu befinner sig i fas
II, III eller IV. Av dessa valde de slumpmässigt ut 436 studier som de sedan
analyserade för att se hur studierna var konstruerade.


Resultatet visar att endast 18 procent av
studierna hade som primärt mål att studera en klinisk effekt som till exempel hur
läkemedlet påverkade risken för stroke, hjärtinfarkt, synförlust eller
njurfunktion. Det vill säga förändringar som faktiskt påverkade patientens
hälsa. Resten av studierna var istället konstruerade för att undersöka hur
läkemedlet påverkade olika surrogatvariabler som till exempel kolesterolvärden
och glykemisk kontroll.

Tidigare rapporter från den här forskargruppen har
visat att redan slutförda och publicerade studier också mäter ?fel? saker, och
diskussionen har då handlat om att framtida studier borde bli bättre på att fokusera på kliniskt relevanta värden. Det var för att se om studier som görs nu är
bättre som forskargruppen gick igenom aktuella och pågående studier.

Men slutsatsen är alltså att ingenting har ändrats. Framförallt är det alla mindre studier, och studier som utvärderar
läkemedel för typ 2-diabetes, som mäter labbvärden istället för
kliniska värden. I dagens artikel i JAMA skriver forskargruppen att det därmed
även i framtiden kommer att bli svårt att utifrån dessa studier avgöra vilken
effekt olika diabetesläkemedel har.

En förklaring till att studierna är konstruerade
på det här sättet är att det är billigare. Forskarna föreslår därför att
studierna, som ofta mäter kliniska effekter fast som sekundär effekt,
publiceras och redovisas på ett sådant sätt att det går att använda resultaten
i metastudier. Om alla mindre studier redovisar vilken effekten varit på
patienternas hälsa kan andra forskare slå samman resultaten från flera studier och
på så sätt få fram kliniskt relevant information. På så sätt kan man också
bättre förutspå vilken kliniskt värde de olika labbvärdena har, skriver
forskarna i sin diskussion.

Förslag på nordiskt e-recept

De nordiska hälso- och socialministrarna beslutade på nordiska ministermötet i Visby att man till nästa års möte ska ha tagit fram ett förslag på hur införandet av ett nordiskt e-recept ska gå till.

Alla tre
länderna har byggt nationella bredbandsnätverk för den elektroniska kommunikationen mellan vårdenheter i det egna landet. Planen är att koppla samman de tre nationella nätverken till ett gemensamt nordiskt hälsonät.

Sanofi-Aventis utreds av EU

I början av året inledde EU-kommissionen en undersökning av konkurrenssituationen bland läkemedelsföretagen i Europa, som ska vara färdig våren 2009. Målet är bland annat att upptäcka vilka överenskommelser som finns mellan de företag som sitter på patenten och de som producerar generika. Som en del i utredningen har kommissionen gjort oanmälda besök på flera företag. I mitten av januari var det Sanofi-Aventis tur, Frankrikes största läkemedelsproducent.

Men Sanofi-Aventis vägrade att lämna ut ett visst dokument om inte
kommissionen kunde visa upp ett tillstånd om husrannsakan utfärdat av
de franska myndigheterna. Ett tillstånd ordnades och EU-kommissionens utredare fick en kopia av dokumentet. Nu har kommissionen vidtagit rättsliga åtgärder för att utreda om företaget gjort sig skyldigt till brott när de undanhöll dokumentet.

Läkemedel bakom många vårdskador

Socialstyrelsen har studerat hur ofta patienter skadas i sluten somatisk vård i Sverige. Nästan 2 000 journaler från oktober 2003 till och med september 2004 har granskats av sjuksköterskor och läkare för att identifiera så kallade vårdskador, det vill säga skador som orsakats av vården och som hade kunnat undvikas. Journalerna har bedömts utifrån 18 kriterier, där läkemedelsbiverkning var en del.

Resultatet visar att 8,6 procent av patienterna fick vårdskador under den aktuella perioden eller hade drabbats av vårdskador under året innan det vårdtillfälle som studerades. Nästan tio procent av de skadade patienterna fick bestående men eller funktionsnedsättning och i tre procent av fallen bidrog vårdskadan till att patienten avled.

En vårdskada ledde i snitt till sex extra vårddygn, vilket motsvarar 630 000 extra vårddygn på ett år ? eller nästan en tiondel av samtliga vårddygn under ett år. Flest skador sker inom de kirurgiska verksamhetsområdena medan en dryg fjärdedel inträffar till följd av läkemedelsbehandling. Men Socialstyrelsen betonar att syftet med undersökningen inte har varit att titta på skillnader mellan olika områden.

Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, menar i ett pressmeddelande att mycket har hänt på patientsäkerhetsområdet sedan 2003-2004 men att det fortfarande krävs insatser för att bland annat förbättra läkemedelshanteringen.
– Precis som andra avancerade verksamheter som flyget och processindustrin, behöver vården utveckla ett system med egenkontroll av de egna rutinerna, säger han i pressmeddelandet.

Socialstyrelsen kommer att kontrollera hur patientsäkerhetsarbetet utvecklas genom att undersöka på nationell nivå hur det ser ut med säkerhetssystemen i vården.

Utökad indikation för Gardasil

Gardasil är redan godkänt för att förebygga livmoderhalscancer, allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen och de yttre könsorganen samt kondylom. CHMP rekommenderar nu en utökad indikation, där förebyggande av allvarliga cellförändringar i vagina som orsakas av HPV-typerna 16 och 18 ska ingå. Omkring 90 procent av all HPV-relaterad vaginacancer orsakas av dessa varianter, enligt Sanofi Pasteur MSD, som producerar Gardasil. De räknar med ett beslut från EU-kommissionen gällande den utvidgade indikationen inom några veckor.

Gardasil godkändes för första gången 2006 och vaccinet är avsett för personer i åldern 9 till 26 år.

Olaglig svensk internethandel kartlagd

I Sverige måste alla läkemedel godkännas av Läkemedelsverket och de får endast säljas av Apoteket AB, med vissa undantag för bland annat naturläkemedel och nikotinläkemedel. Men internethandeln med läkemedel har ökat och Läkemedelsverket har nu kartlagt de svenskspråkiga webbplatser som bedriver olaglig läkemedelsförsäljning.

Totalt 72 webbplatser har identifierats, varav 51 uppfyllde Läkemedelsverkets uppställda kriterier för att klassas som olagliga. Dessa har delats in i tre grupper. Den ena gruppen utgörs av redan polisanmälda webbsidor, den andra och största gruppen säljer eller gör reklam för olika receptbelagda läkemedel, vilket inte heller är tillåtet med undantag för vacciner mot infektionssjukdomar, och den tredje handlar om nordiska webbplatser där Läkemedelsverket samarbetar med nordiska kontrollmyndigheter.

Läkemedelsverket kommer att gå vidare med olika åtgärder. Till en början informerar de webbplatserna om att verksamheten är olaglig och därefter  kommer de eventuellt polisanmäla om aktiviteterna fortgår.

Patienter ändrar ordinationen

Ann-Charlotte Mårdby vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, har studerat läkemedelsuppfattningen hos universitetsstudenter, verksamma läkare, sjuksköterskor, receptarier och apotekare samt apotekskunder ? som här representerar patienterna. Framför allt sågs skillnader i patienters syn på läkemedel jämfört med de övriga gruppernas, vilket kan bidra till sämre hälsa och ökade vårdkostnader.

Personerna som ingick i studien har till exempel fått ange om de uppfattar läkemedel som beroendeframkallande, om de anser att läkemedel är gifter eller om de tycker att det ibland är nödvändigt att avbryta medicineringen. Resultatet visar att patienter uppfattar läkemedel som mer skadliga än vad sjuk- och hälsovårdspersonal gör.
– Och uppfattar man läkemedel som mer skadliga är det också större risk att man inte följer sin ordination, säger Ann-Charlotte Mårdby.

Avhandlingen visar även att läkare, apotekare och receptarier ser mer positivt på läkemedel än vad sjuksköterskor gör.
– Resultaten i sig är inte överraskande, men de är viktiga och det här har inte studerats tidigare. Vi har visat att inställningen till läkemedel är densamma bland studenterna i början av samtliga utbildningar men sedan händer det något. Kanske beror det på att omvårdnad är en väldigt central del i sjuksköterskeutbildningen, vilket skulle kunna göra sjuksköterskor mer benägna än de övriga att se alternativ till läkemedelsbehandling, säger Ann-Charlotte Mårdby.

Hon menar dock att skillnaderna i synen på läkemedel skulle kunna utnyttjas på ett positivt sätt genom ökad kommunikation mellan alla parter i hälso- och sjukvården.
– Det är även viktigt att det finns en medvetenhet om att patienterna kanske inte delar personalens uppfattning om läkemedel och att det finns tid för patienten att berätta om sina funderingar och sin oro, säger hon.

I avhandlingen har även apotekskunderna fått ange hur väl de följer läkemedelsordinationer. I ett frågeformulär har de fått fylla i om de glömmer att ta läkemedel, ändrar doseringen eller gör avbrott i medicineringen.
– Att hälften av patienterna inte följer läkemedelsordinationen har egentligen varit känt ända sedan 1970-talet men vi reagerade på att det var så pass många i denna grupp som gjorde uppehåll i sin medicinering. Att glömma är en annan sak men här handlar det om ett medvetet val, kanske för att patienterna inte tycker att läkemedelsintaget är förenligt med den aktuella livsstilssituationen. Kanske gör de till exempel ett uppehåll under semestern, säger hon.

Avhandlingen försvaras på fredag, den 13 juni.

Forskning om generikautbyte finansieras

Konkurrensverket ska stödja tre forskningsprojekt med fokus på kvalitet inom vård och omsorg, fri handel och prissättning av läkemedel. Tillsammans får projekten drygt 1,2 miljoner kronor.

Johan Stennek vid Göteborgs universitet ska studera hur referensprissättning och obligatorisk läkemedelssubstitution har påverkat utbytet av föreskrivna läkemedel mot generika. Han ska även titta på vilka följder ett utbyte har fått för priskonkurrensen på apoteksmarknaden. Johan Stennek ska dessutom genomföra en fältstudie för att analysera hur apotekspersonalen kan informera kunderna för att uppmuntra till generikautbyte.

Pfizer till motattack om Champix

Igår körde Pfizer helsidesannonser i de fem
största amerikanska morgontidningarna, rapporterar nyhetsbyrån Bloombergs.
Annonserna bestod av ett brev från företagets medicinska chef, Joe Feczko, där
han beskriver farorna med att röka och fördelarna med Champix (vareniklin) men också vilka eventuella biverkningar patienter ska vara uppmärksamma på.

I förra veckan släpptes en oberoende sammanfattning som visade att
Champix, som heter Chantix i USA, hade rekordmånga inrapporterade allvarliga
biverkningar till det amerikanska biverkningsregistret. Bland annat rapporterades
det om ett antal fall där personer varit involverade i bilolyckor på grund av tillfällig
medvetandeförlust. Även synförlust, diabetes och hjärtarytmier fanns med i
rapporterna. Innan rapporten kom beräknade finansanalytiker att Champix skulle sälja för 1,1 miljarder i år, efter rapporten är föväntningarna 40 procent lägre.

Rökavvänjningsmedlet har sedan tidigare omgärdats
av problem. I både USA och Europa har det lagts till varningar om psykiatriska
biverkningar i produktresuméerna, särskilt då depression och
självmordsbenägenhet. Efter rapporten som släpptes förra veckan gör nu både FDA
och EMEA nya genomgångar av biverkningsregistren för att utvärdera läkemedlets
säkerhet.

Men parallellt med detta kör alltså Pfizer en
informations- och reklamkampanj i USA.  I
kampanjen ingår också, förutom dagstidningsannonserna, att företaget skickar
brev till 300 000 läkare i USA. I juni kommer amerikanska folket nås av TV-reklam
om hur viktigt det är att sluta röka, i dessa filmer kommer dock inte Champix
nämnas. Dessutom planerar företaget att skicka in debattartiklar till tidningar
som ska reda ut det som företaget anser vara missförstånd kring läkemedlets
säkerhet och effektivitet.   

Fler läkemedelsprojekt

Antalet life science-bolag som överhuvudtaget sysslar med läkemedelsutveckling ligger stabilt runt femtio. Men enligt den undersökning som branschorganisationen Swedenbio gjort tillsammans med Vinnova och Invest in Sweden ökar antalet läkemedelsprojekt som dessa bolag gör stadigt.

År 2006 bedrev företagen 89 läkemedelsprojekt som antingen befann sig i fas I, fas II eller fas III eller skulle nå fas i inom ett år. 2007 var det istället 110 projekt och i år är det alltså 142. Enligt rapporten har projekten också tagit sig vidare i utvecklingen. I år befinner sig 76 av projekten i klinisk fas, vilket är 11 fler än året innan.

Flest forskningsprojekt finns inom infektionsområdet.

Första åtalet efter narkotikaklassning

Apotekarstudenten handlade med tramadol via en egen hemsida och greps vid Stockholms centralstation i samband med en planerad leverans från en kemikaliefabrik i Indien, enligt Metro. Mannen, som nu står åtalad för grov narkotikasmuggling och försök till grovt narkotikabrott, har tidigare åtalats för att ha drogat unga kvinnor med tramadol.

Reklam bakom ökat läkemedelsintag

Under 2007 såldes 138 miljoner dygnsdoser med smärtstillande läkemedel i Sverige, enligt statistik från Apoteket ? den högsta siffran någonsin. Samma år satsade läkemedelsföretagen 314 miljoner kronor på marknadsföring av smärtstillande läkemedel i de kommersiella tv-kanalerna, enligt Göteborgs-Posten.

Flera läkare befarar att tv-reklamen leder till ökad och mer frekvent användning av smärtstillande läkemedel. Christophe Pedroletti, överläkare på barnakuten vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, ser en ökande trend när det gäller antalet förgiftningsfall hos barn orsakade av smärtläkemedel.
– Vi ser en ökning rent generellt men framför allt när det gäller svåra förgiftningar med paracetamol som kräver avgiftningsterapi, säger han.

Giftinformationscentralen fick förra året in 5 000 frågor om smärtstillande läkemedel av totalt drygt 70 000 telefonförfrågningar. Denna läkemedelsgrupp utgjorde den vanligaste orsaken till förgiftning eller tillbud på grund av läkemedel bland barn och ungdomar, speciellt i åldersgruppen10 till 19 år där andelen var 33 procent. För vuxna låg motsvarande siffra på 20 procent, vilket var någon procent lägre än andelen förgiftningar eller tillbud förknippade med neuroleptika. 

Motsägelsefullt om demens och smärtstillande

Studier har visat en koppling mellan användning av smärtstillande läkemedel av typen NSAID och minskad risk för Alzheimers sjukdom. En forskargrupp har därför undersökt om den lägre risken kan förklaras av läkemedlens förmåga att minska mängden betaamyloid42, ett protein som återfinns i de amyloida plack som ses i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

Data från sex studier, omfattande totalt nästan 13 500 individer, har analyserats. Ingen av deltagarna hade Alzheimers till en början men 820 av dem utvecklade sjukdomen under studiernas gång. Risken att insjukna var 23 procent lägre för de individer som använde NSAID jämfört med dem som inte använde smärtstillande från denna läkemedelklass. Men forskarna kunde inte se någon skillnad mellan de NSAID som förknippats med en minskning av betaamyloid42, till exempel ibuprofen, och de övriga, till exempel naproxen.

Forskningsresultatet stämmer inte överens med de slutsatser som drogs i en annan studie i Neurology för några veckor sedan, där forskarna menade att ibuprofen sänker risken för att utveckla Alzheimers sjukdom med 40 procent medan vissa andra NSAID inte påverkar den alls. I denna studie ingick omkring 250 000 deltagare.

I en tredje studie har forskare undersökt vilken påverkan NSAID har på kognitiva funktioner hos äldre. De läkemedel som studerades, naproxen och celecoxib, hade här ingen positiv effekt alls utan snarare en negativ sådan. Drygt 2 000 individer ingick i denna studie, som publicerades i Archives of Neurology i mitten av maj,

Antipsykotika riskfyllt för dementa

Antipsykotiska läkemedel används ofta för att behandla beteendestörningar hos äldre personer med demens. En forskargrupp har analyserat riskerna för dessa individer att drabbas av tillstånd som kräver akut sjukhusvård eller leder till död under den första månaden efter att behandlingen påbörjats. Drygt 40 000 personer ingick i den retrospektiva studien som baseras på data från 1997 till 2004.

Resultaten visar att bland äldre som inte bodde på vårdhem var de allvarliga hälsoriskerna 3,2 gånger högre för dem som fick nyare antipsykotiska läkemedel och 3,8 gånger högre för dem som fick konventionella varianter ? jämfört med obehandlade individer. Bland äldre på vårdhem var mönstret detsamma men inte lika uttalat.

Forskarna drar slutsatsen att antipsykotiska läkemedel bör förskrivas med försiktighet till äldre människor med demens, även i de fall när det bara handlar om korttidsbehandling.

Receptförskrivna läkemedel kostar mer

Svenska patienter köpte osubventionerade läkemedel för omkring 650 miljoner förra året, att jämföra med 500 miljoner 2005, enligt statistiska uppgifter från Apoteket till Dagens Medicin.

Ökningen beror till stor del på att bland annat flera magsyreläkemedel och hostmediciner inte längre ingår i läkemedelsförmånen, efter Läkemedelsförmånsnämndens granskningar med avseende på behov och kostnadseffektivitet. Även försäljningen av läkemedel mot erektil dysfunktion utanför förmånen har bidragit till ökningen.