De senaste åren har ökad självmordsrisk vid behandling med SSRI debatterats flitigt. Myndigheter i både USA och Europa har varnat för en ökad risk för självmord bland barn och ungdomar som behandlas med SSRI, men om riskökningen även gäller vuxna har varit oklart, då metaanalyserna har pekat i olika riktning. Nu har Glaxosmithkline (GSK), företaget bakom paroxetin, tagit saken i egna händer och gjort en egen metaanalys.
Analysen omfattar resultat från placebokontrollerade kliniska prövningar av paroxetin på knappt 15 000 vuxna med olika psykiatriska diagnoser, till exempel depression, panikångest, generaliserad ångest och tvångssyndrom.
Resultaten visar att unga vuxna (18-24 år) som fick läkemedlet hade högre risk för suicidalt beteende än dem som fått placebo, detta oavsett studerad diagnos.
Vid egentlig depression var frekvensen av suicidalt beteende signifikant högre för paroxetin-gruppen som helhet, i alla åldrar.
GSK och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA poängterar dock att resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom risken i absoluta tal var mycket liten: elva rapporterade självmordsförsök bland 3455 som fått paroxetin för depression, jämfört med ett bland 1978 patienter i placebo-gruppen.
Majoriteten av självmordsförsöken återfanns i gruppen "yngre vuxna", 18-30 år.
Företaget har uppdaterat den amerikanska produktinformationen, och skickade under fredagen ut ett varningsbrev till amerikanska läkare.
Sedan tidigare har SSRI-läkemedel en varningstext om ökad risk för självmord hos barn och ungdomar.
Nu utökas varningen, och läkare uppmanas att vara observanta på att både vuxna och barn med egentlig depression kan få en försämring av sina depressionssymtom och/eller självmordstankar.
Årlig arkivering 2006
Paroxetin kan öka självmordsrisken hos vuxna
ASA och omega-3 ska inte användas för primärprevention
De nya riktlinjerna utgår från det nya synsättet att patientens totala risk ska beaktas, istället för som tidigare utifrån enskilda riskfaktorer. Den uppskattade totala risken ligger sedan till grund för en diskussion kring livsstilsförändringar och eventuell behandling.
Omega-3-fettsyror, med sin triglyceridsänkande effekt, har i en stor metaanalys inte visat att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom eller stroke vid primär prevention. Medlen rekommenderas således inte för primär prevention i Läkemedelsverkets nya riktlinjer.
Inte heller ASA (acetylsalicylsyra) rekommenderas i de nya riktlinjerna eftersom nyttan inte är så stor att den uppväger risken för blödningskomplikationer. Trots internationella rekommendationer saknas det även stöd för primärpreventiv ASA-behandling av patienter med diabetes trots deras höga kardiovaskulära risk, huvudsakligen på grund av visad marginell preventiv effekt i relation till blödningsrisken.
Beroende på patientens riskprofil ska ACE-hämmare eller diuretika användas i första hand, och en kalciumantagonist eller betablockerare i andra hand, för att behandla hypertoni. Först i tredje hand ska angiotensinreceptorblockerare (ARB) användas, på grund av högre behandlingskostnad. Om däremot intolerans mot ACE-hämmare föreligger kan ARB användas i första hand, om det finns speciell indikation för RAAS-blockad, hjärtsvikt eller diabetesnefropati, eller om patienten inte tål något av de andra fyra preparaten.
Vid förhöjda lipider är det i första hand statiner som ska användas, generiskt simvastatin upp till 40 mg per dygn.
Beslutet att göra läkemedelsprövningar offentliga efterlevs inte
För snart ett och ett halvt år sedan enades läkemedelsindustrin om att offentliggöra sina kliniska prövningar i en publik databas. Enligt överenskommelsen ska studier anmälas till en databas senast tre veckor efter att de påbörjats. Avslutade ska senast ett år efter läkemedlets första godkännandet finnas tillgängligt.
Men det visar sig vara lite si och så med publiceringen, kanske främst med tillgängligheten, dryga året efter överenskommelsen.
Av de tio företag som sålde mest i Sverige förra året fann Läkemedelsvärlden bara tre som hade en länk på sina svenska webbplatser till sidor där prövningar presenteras. Och då behövde vi dessutom hjälp av företaget för att finna en av dem.
Ingen kontroll
Enligt överenskommelsen kan företagen välja om studierna ska finnas tillgängliga via företagens egna databaser eller på IFPMA:s (International Federation of Pharmaceutical Manufactures and Associations) webbplats som sammanför flera kliniska prövningar.
Vare sig branschorganisationen IFPMA eller Lif har gjort någon efterlevnadskontroll.
– Det är ju fortfarande ganska nytt. Men det blir nog en uppföljning till sommaren eller under hösten, då alla haft en chans att uppfylla överenskommelsen, säger Richard Bergström, vd för Lif.
Att Läkemedelsvärlden bara fann tre företag som länkade till prövningarna, innebär inte att företagen inte börjat publiceringen. Däremot är det mycket svårt att finna information om var man hittar den.
Inte heller de anställda har alltid kunskap om prövningssidornas existens. På ett företag som Läkemedelsvärlden talat med känner till exempel inte prövningsansvarig till att det egna företaget har en sådan.
Novartis och Pfizer, som har information på sin svenska hemsida, har lagt den under fliken för vårdpersonal. Gisela Lindstrand, informationsdirektör på Pfizer menar att anledningen till det är att man enligt lag inte får vända sig med information om receptbelagda läkemedel till allmänheten.
Men enligt Björn Beermann på Läkemedelsverket kan man knappast betrakta publiceringen av läkemedelsprövningar och dess resultat som marknadsföring. Därför ska inte heller företagen, menar han, behöva ?gömma? den här informationen.
Ett viktigt skäl till att publicera studierna är, enligt branschens policydokument, att också allmänheten ska få tillgång till studierna och resultaten.
I dagsläget är det alltså få företag som aktivt gör något för att förenkla för en intresserad allmänhet att ta del av prövningarna.
– Vi på Lif kanske ska överväga att kräva att företagen i Sverige från sina hemsidor länkar antingen till sina egna sajter med data eller till IFPMA:s portal för kliniska prövningar, konstaterar Richard Bergström.
Bara egna studier publiceras
Vad finner man då för studier på de sajter som företagen har, om man hittar dem?
– Det som regelverket säger och de som finns på lundbecktrials.com är studier som Lundbeck själv genomfört. De publiceras här, säger Kennet Brysting, vd för företaget.
Det innebär att studier som utförs av annan prövare, men sponsras av företag, inte publiceras. Till exempel kan man här inte finna den studie av Moore et al som Lundbeck hänvisar till i sina helsidesannonser för escitalopram (Cipralex).
I policydokumentet står dock att branschen åtagit sig att ?öka transparensen hos de kliniska prövningar som våra medlemsföretag sponsrar?.
Enligt Kennet Brysting är det omöjligt idag, eftersom prövarna ?äger? de studierna.
– Men för att få en komplett bild av vilka studier som genomförts, är det ju i vårt intresse att publicera också dessa. Och det pågår en diskussion om detta.
Studier som gjorts av Lundbecks amerikanska marknadsbolag publiceras inte heller på den här sajten.
– Men de kan man finna på deras hemsida.
Det förefaller alltså vara en bra bit kvar innan den transparens som företagen deklarerar i sin överenskommelse gör de här sidorna till ett användbart verktyg för den som vill ta del av de studier som gjorts på deras produkter.
EMEA har inte gjort sitt
I höstas trädde en lag i kraft som innebär att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA ska ha en gemensam publik databas för alla pågående prövningar inom EU. Men man har ännu inte lyckats göra den publikt tillgänglig.
– Hela idén med den är ju att man ska kunna få information om alla studier som pågår, säger Richard Bergström, som menar att det är ett nog så stort problem att den ännu inte fungerar
Cancerläkare går till tobaksindustrin
för att arbeta med prevention
Medan Socialdepartementet utreder vilka regler som ska gälla när nikotinläkemedel börjar säljas i detaljhandeln, använder Swedish Match tiden till att marknadsföra sitt tobakstuggummi, Firebreak. En produkt de inte kan påstå är ett läkemedel, även om det kan användas på samma sätt.
– Ja de nya produkterna inom tobaksindustrin har aspekter som gör att de närmar sig läkemedelsområdet. Även om de inte är läkemedel har de drag som gör att de mera liknar de produkter som läkemedelsindustrin säljer.
Det säger Lars-Erik Rutqvist, professor i onkologi, som nu avvecklar sitt arbete som överläkare och tidigare chef för onkologikliniken vid Huddinge Universitetssjukhus för att börja arbeta med Swedish Match. Ett steg som cancerläkaren Freddie Lewin nyligen tagit.
– Jag ska jobba med rökpreventionsfrågor och vilken roll Swedish Match produkter ska ha i det arbetet, säger Lars-Erik Rutqvist.
Ser ingen konflikt
Han tycker inte att det nya arbetet med att bygga upp en medicinsk kompetens inom tobaksbolaget står i strid med läkaretiken.
– Inte alls. För mig som onkolog är det viktigt att människor inte drabbas av rökrelaterade sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdom. Men i den svenska debatten har fokus snarare legat på att människor ska bli nikotinfria. Man har riktat in sig för mycket, menar jag, på beroendet. Men det är en moralisk ståndpunkt.
Det nyligen lanserade tuggummit har, hävdar Lars-Erik Rutqvist, en något bättre farmakokinetik ur den aspekten att det ger ett bättre tillslag än nikotintuggummin.
– Men den stora fördelen är förstås att det säljs i dagligvaruhandeln som ett alternativ till cigaretter.
Snus med nikotin
Enligt Lars-Erik Rutqvist finns det flera produkter på gång.
– Bland annat snusliknande produkter som innehåller nikotin men inte tobak. Får man till en bra farmakokinetik för nikotintillförseln så kan det fungera.
– Men när vi ordinerar nikotinläkemedel vet vi vad produkten innehåller, nikotin. Swedish Matchs tuggummi innehåller också tobak som innehåller en massa skit. Vad det har för effekt på folkhälsan vet vi inget om.
Fångar med adhd får behandling med Concerta på försök
På initiativ från den nationella psykiatrisamordnaren Anders Milton ska intagna på kriminalvårdsanstalterna vid Norrtälje och Hågaanstalten behandlas med metylfenidat (Concerta) mot den neuropsykiatriska störningen adhd.
Det finns undersökningar som visar att kanske hälften av de intagna inom kriminalvården skulle ha störningen.
– Men hur relevanta siffrorna är vet vi inte, eftersom de bygger på självskattningsformulär, inte på neuropsykiatriska undersökningar, säger Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatrin på Karolinska sjukhuset, som håller i studien vid Norrtäljeanstalten.
Om allt går enligt planerna ska man i sommar börja med att screena alla intagna med avseende på adhd, för att sedan välja ut intagna som går vidare till en neuropsykiatrisk utredning.
– Det blir en fullständig utredning som brukar ta cirka 40 timmar per individ.
De som uppfyller kriterierna, hon räknar med ett trettiotal, ska sedan ingå i studien.
Godkänt för barn
Idag är metylfenidat godkänd för behandling av adhd hos barn och tonåringar. Men företaget Janssen-Cilag har gjort en europeisk multicenterstudie på vuxna som ska ligga till grund för en vuxenindikation. Enligt Ylva Ginsberg som varit ansvarig prövare för den svenska delen har studier i USA visat att över hälften av de vuxna som deltagit svarar på behandlingen.
– Vi anser det bevisat att Concerta har effekt vid adhd på vuxna. Frågan är om det också har det på den här gruppen med inslag av missbruk, kriminalitet och antisociala drag. Är det någon idé att man utreder och behandlar de här killarna? Vi hoppas förstås på ett positivt svar.
Studietiden omfattar tolv månaders behandling med läkemedlet.
– Men vi ska följa upp dem efter 24 och 48 månader för att se om de fortsatt behandlingen, antingen inom kriminalvården eller inom den öppna psykiatrin.
Deltagandet i studien och behandlingen är, understryker hon frivillig och de som deltar kan alltid välja att stiga av.
Medan studien pågår är behandlingen och undersökningarna kostnadsfria.
Antabusimplantat bör utmönstras anser expertgrupp
Behandling med implantat av disulfiram (Antabus) har ingen effekt och bör därför utmönstras ur behandlingen. Det menar den expertgrupp som nu är färdig med de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård.
– Det borde väl innebära att man på Läkemedelsverket också diskuterar om det inte är dags att fatta ett nytt beslut om licensgivning för implantat av antabuskapslar, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen och den som lett arbetet med riktlinjerna.
De senaste åren har Läkemedelsverket varje år godkänt cirka 500 ansökningar om depåmedicinering. Men det är sedan länge konstaterat att man inte når upp till terapeutiska blodnivåer av disulfiram på det sättet.
Någon diskussion om att sluta med licenserna har dock, enligt Ingrid Wallenbeck, chef för licensavdelningen ännu inte förts.
– Nej det är inget på gång. Men det kan kanske vara dags.
Behandlingen har effekt
Björn Ruben Lindgren, den läkare på Läkemedelsverket som godkänner licenser för depåmedicineringen, anser att det finns goda skäl att fortsätta med det.
– Att säga att behandlingen inte har effekt är felaktigt. Även om den farmakologiska effekten är ytterst blygsam, så har själva ingreppet effekt. Implantatet får en del alkoholister att avstå från drickande.
Björn Ruben Lindgren säger att man beviljar licenser i enstaka fall och enbart på humanitär grund.
Förutom disulfiramimplantat anser expertgruppen som tagit fram riktlinjerna att också öronakupunktur saknar evidens för behandling av alkoholberoende.
– Den behandlingen har närmast nått en epidemisk nivå inom missbruksvården, trots att det inte finns något som visar att behandlingen har effekt på alkoholberoendet, säger Ulf Malmström.
Försäljning av läkemedel till små patientgrupper ökar
Apotekets läkemedelsförsäljning under första kvartalet 2006 ökade med 7,3 procent till 7,7 miljarder kronor. Till största delen beror ökningen på tre extra arbetsdagar vilket motsvarar cirka 5 procent av ökningen. Ytterligare 1 procent av ökningen kan förklaras av att Apotekets handelsmarginal höjts. Resterade, cirka 1 procent är en faktisk ökning av försäljningen. Det framgår av ett pressmeddelande från Apoteket.
Om trenden håller i sig kommer den totala läkemedelsförsäljningen öka med mellan tre till fyra procent 2006. Det kan jämföras med 2005 som innebar en ökad försäljning för läkemedlen på 2,9 procent och 2004 på 2,8 procent.
Totalt sett är det behandlingen av reumatiska sjukdomar och cancer som ökar mest. De mest sålda läkemedlen i gruppen är Enbrel, Remicade och Humira vid reumatoid artrit samt cancerläkemedlen Casodex och Rebif. De läkemedel som ökar mest är Herceptin, Paxene och Mabthera.
De läkemedel som det säljs mest av är de för behandling av nervsystemet, tumörer och rubbningar i immunsystemet, mage- och tarm, samt hjärtakärlläkemedel i nämnd ordning. Läkemedel för behandling av nervsystemet, mage- tarm, samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar fortfarande i användning, men på grund av patentutgångar och utbyte till billigast likvärdiga läkemedel ökar inte kostnaderna utan sjunker i många fall. Under 2006 har däremot kostnaderna för behandling av tumörer och rubbningar i immunsystemet ökat ytterligare. Ökningen har pågått i flera år och under första kvartalet 2006 har ökningen varit hela 21 procent vilket innebär att gruppen nu har den näst högsta försäljningen.
Den procentuella försäljningsökningen är störst för läkemedel som rekvireras till sjukvården 17 procent, följt av receptfria läkemedel över disk 9 procent. Försäljningsökningen på recept är lägre än genomsnittet 6 procent.
Inkopierad namnteckning lurade apotekspersonal
Tredje gången samma person kom med ett recept på det narkotiska läkemedlet Dolcontin, upptäckte personalen förfalskningen.
Receptet, som enligt namnteckningen var utskrivet av en läkare på sjukhuset i Linköping, visade sig vara scannat i färg så att det såg ut som ett originalrecept för narkotiska läkemedel.
? Men när man tittade efter såg man att nyansen skiljde sig något och att läkarens namn och signum var inscannade eller kopierade på papperet, säger Britt-Marie Allared vid apoteket.
Det är första gången apoteket råkat ut för den här varianten på receptförfalskning.
? När vi upptäckte det, visade det sig att personen lurat oss två gånger tidigare på samma sätt, under samma månad.
Förfalskaren har tidigare använt samma metod vid ett annat apotek.
Läkemedelsverket har inte tidigare hört om just den här förfalskningsmetoden.
Föräldrar positiva till studier på barn
De flesta läkemedel är aldrig testade på barn och är därför inte evidensbaserade på samma sätt som för vuxna. Det kan leda till oförutsedda sidoeffekter av behandlingen.
I studien frågade man också föräldrarna om deras vilja att låta sina egna barn delta, och resultaten visar på en positiv attityd. Att delta ses av de flesta som något självklart, om de mediciner som testas är vetenskapligt relevanta.
– Vår önskan att skydda barnen från onödigt lidande har hittills lett till att de systematiskt exkluderas från forskningens möjliga framsteg, säger Alina Rodriguez i ett pressmeddelande. Hon ser en internationell samsyn växa fram för att inkludera barn i medicinsk forskning.
Inom EU arbetar man sedan en längre tid på riktlinjer för kliniska prövningar på barn. I USA, där myndigheterna länge försökt få företagen att genomföra fler barnstudier, har man tagit till greppet att i vissa fall belöna företagen med förlängd patenttid om man utför studier på barn.
Gömd rapport
hävdar att Pfizers försök
i Nigeria var olagligt
Rapporten som blev klar för fem år sedan publicerades dock aldrig och har förblivit hemlig tills Washington Post nu kommit över den. Den som försett tidningen med rapporten har krävt att förbli anonym av rädsla för sin personliga säkerhet. Enligt tidningen är rapporten sammanställd av medicinsk expertis.
Fem dog
I mitten på 1990talet drabbades Nigeria av en mingitisepidemi och 15 000 människor smittades. I den vevan gick Pfizer in och testade sitt då på barn inte godkända antibiotikum på 100 barn och nyfödda som drabbats av den allvarliga sjukdomen.
Försöket gjordes på ett sjukhus där andra barn behandlades av Läkare utan gränser med godkända mediciner. Fem barn dog av behandlingen med Trovan.
I höstas beslutade en amerikansk domstol att lägga ned åtalet mot Pfizer för att inte ha informerat de nigerianska familjerna om försöket.
Inte godkänt av etikkommitté
Enligt den i Washington Post publicerade rapporten hade försöket inte godkänts av de nigerianska myndigheterna. Det brev Pfizer hävdat visar att man fått försöket godkänt av en etisk kommitté var till exempel falskt. Expertgruppen har inte heller lyckats finna något som bekräftar företagets påstående att man berättade för barn och föräldrar att de deltog i ett försök.
Skälen till varför rapporten aldrig blivit offentlig är oklara hävdas i artikeln i Washington Post.
Ordförande för expertgruppen säger till tidningen att han inte vet varför den inte blivit offentlig. Det nigerianska läkemedelverket säger att de som skrivit rapporten inte hade utsetts av myndigheten att göra någon undersökning.
Trovan som aldrig godkändes för behandling av barn, avregistrerades i såväl USA som Europa i början av 2000 talet på grund av leverbiverkningar.
Ny spermie-plugg testas på amerikanska män
Läkemedelsföretaget Shepherd utvecklar en ny typ av preventivmedel som ska testas på 90 män i USA. Preventivmedlet är tänkt att fungera som en reversibel vasektomi. Metoden går ut på att en plugg, så kallad intra vas device (IVD) sätts in som blockerar sädesledarna och hindrar spermier att simma ut.
En pilotstudie på 30 män visade att metoden hade effekt. Männen hade ingen eller mycket låga halter sperma i sädesvätskan, för låga för att ge upphov till graviditet.
Effekten var reversibel då metoden testades under en dag. Vid försök med apor har metoden varit reversibel även efter sju månaders användning. För tillfället kan företaget inte garantera att IVD-metoden är helt reversibel efter lång tids användning hos män.
Många män över 35 år väljer att genomgå vasektomi, ett enkelt ingrepp som tar femton minuter och gör att vederbörande inte kan få barn. Eftersom ingreppet anses vara permanent är metoden oftast inte ett alternativ för yngre män.
Försök med liknande metoder pågår även i Indien och Kina.
Etniska skillnader i risk för allvarliga biverkningar
Läkemedelsbiverkningar orsakar både sjuklighet och i visa fall ökad dödlighet. Dessutom svarar biverkningar för någonstans mellan fem och tio procent av alla akutintagningar på sjukhus.
Till exempel har svarta en tre gånger så hög risk att drabbas av angioödem vid ACE-hämmarbehandling än icke-svarta. Det framgår av en ny studie från Birmingham som publiceras i lördagens utgåva av BMJ.
Den relativa risken för hosta vid ACE-hämmarbehandling är 2,7 bland östasiater jämfört med vita och risken för hjärnblödning vid trombolytisk terapi var större (1,5) bland svarta jämfört med icke-svarta.
Studien är en review och metaanalys av studier i Medline och Embase fram till och med mars 2005. Enskilda studier var lämpliga om de undersökte minst två etniska grupper och minst en biverkan rapporterades. Fallrapporter exkluderades.
Av de första 564 studier var 132 inriktade på kardiovaskulär behandling. 24 av dessa innehöll biverkningar för minst två olika etniska grupper och analyserades vidare.
Apoteket utökar sitt Kundcentrum i Kalmar
Rekrytering av medarbetare pågår för fullt och nya lokaler färdigställdes nyligen för verksamheten. Anledningen är att Apoteket i höst lanserar en rad nya tjänster för att förbättra tillgänglighet och valfrihet.
– Vi kommer i höst att kunna erbjuda lagring av recept på apoteken. Man kommer också att kunna handla receptbelagda läkemedel via telefon och internet, samt få sina läkemedel levererade till apotek, ombud, hem eller per brev. Givetvis med farmaceutisk rådgivning, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Astrazeneca avbryter utvecklingen av Galida
Företaget har fattat beslutet efter analys och tolkning, i samråd med externa experter, av de senaste resultaten från de första fyra av åtta kliniska studierna i fas III (Gallant 6, 7, 8 och 9), samt från en fas II-studie (Armor). Anledningen, enligt ett pressmeddelande från Astrazeneca, är att den totala risk/nyttoprofilen sannolikt inte ger patienterna några påtagliga fördelar jämfört med den behandling som idag finns tillgänglig.
Beslutet har fattats främst på grundval av resultat som visar en höjning av serumkreatinin och en därmed sammanhängande minskning av den glomerulära filtreringshastigheten (GFR). De förhöjda nivåerna av serumkreatinin var högre än förväntat utifrån tidigare kliniska studier. De förhöjda nivåerna gick tillbaka mot ursprungliga nivåer när behandlingen avslutades. Inga tecken på njurtoxicitet har kunnat kopplas till behandlingen.
Ingen omedelbar biverkningsrisk föreligger för de deltagande patienterna och alla primära effektmått uppnåddes i fas III-studierna. Patienter rekommenderas att rådgöra med sin läkare innan behandlingen avslutas. Alla pågående studier med tesaglitazar kommer nu att avslutas och läkarna får anvisningar om att överföra de deltagande patienterna till tillgängliga alternativa behandlingsformer vid nästa planerade besök. För närvarande behandlas 2 245 patienter med tesaglitazar i kliniska studier.
– Vi har hela tiden varit medvetna om och påpekat att tesaglitazar hör till en kategori som är förknippad med en hög grad av osäkerhet och beslutet att avbryta utvecklingsarbetet är en besvikelse, kommenterar David Brennan, Astrazenecas koncernchef.
Störst risk för hjärtinfarkt med Vioxx inom två veckor
Läkemedelsföretaget Merck (i Sverige MSD) är under hård press i USA på grund av en lång rad stämningar från människor som behandlats med och eventuellt lidit skada av Mercks smärtstillande läkemedel Vioxx (rofecoxib). Läkemedlet drogs tillbaks den 30 september 2004 på grund av ökad risk för hjärtinfarkt – en risk som sågs först efter 18 månaders användning.
Men nu framgår det av en nyligen publicerad studie i den kanadensiska medicinska organisationen CMA:s tidskrift CMAJ att den högsta risken för hjärtinfarkt sågs hos patienter som inte tidigare hade använt rofecoxib, och inom sex till 13 dagar efter behandlingens start. Motsvarande risk sågs inte i studien med Pfizers celecoxib (Celebra).
Långvarig upprepad användning av rofecoxib gav en liten men ej signifikant ökad risk för hjärtinfarkt (0,98-1,40). Här skedde infarkterna efter i genomsnitt 7,8 månader. Inte heller med celecoxib sågs någon ökad risk vid långvarig användning (0,82-1,14). Behandlingens längd utgjorde inte någon ökad risk för något av preparaten.
Högst risk hade de patienter som bara fick en förskrivning. Risken sjönk för dem som fick 2-4 förskrivningar, ytterligare för dem som fick 5-8 förskrivningar och återvände till baseline för dem som fick fler än åtta förskrivningar. Efter det att behandlingen avslutades var risken förhöjd för rofecoxib under de första sju dagarna, men återvände till baseline mellan dag åtta och 30 efter behandlingens avslut.
Influensavaccin via
näsan bättre för barn
En amerikansk studie av ett influensavaccins effekt på barn i förskoleåldern visar att vaccinet hade en bättre effekt när barnen fick det i form av nässpray än som vanlig injektion.
Alla 5000 barn mellan sex månader och fem år fick både en injektion och en dos nässpray, men bara ena dosen innehöll vaccin.
Av de barn som fick riktigt vaccin via en spraydos i näsan insjuknade knappt fyra procent i influensa jämfört med drygt åtta procent av barnen som fick en riktig injektion.
Influensavaccinet finns redan på den amerikanska marknaden och är där godkänt för barn äldre än fem år. Företaget planerar nu att ansöka om att få det godkänt även på yngre barn.