De nya riktlinjerna utgår från det nya synsättet att patientens totala risk ska beaktas, istället för som tidigare utifrån enskilda riskfaktorer. Den uppskattade totala risken ligger sedan till grund för en diskussion kring livsstilsförändringar och eventuell behandling.
Omega-3-fettsyror, med sin triglyceridsänkande effekt, har i en stor metaanalys inte visat att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom eller stroke vid primär prevention. Medlen rekommenderas således inte för primär prevention i Läkemedelsverkets nya riktlinjer.
Inte heller ASA (acetylsalicylsyra) rekommenderas i de nya riktlinjerna eftersom nyttan inte är så stor att den uppväger risken för blödningskomplikationer. Trots internationella rekommendationer saknas det även stöd för primärpreventiv ASA-behandling av patienter med diabetes trots deras höga kardiovaskulära risk, huvudsakligen på grund av visad marginell preventiv effekt i relation till blödningsrisken.
Beroende på patientens riskprofil ska ACE-hämmare eller diuretika användas i första hand, och en kalciumantagonist eller betablockerare i andra hand, för att behandla hypertoni. Först i tredje hand ska angiotensinreceptorblockerare (ARB) användas, på grund av högre behandlingskostnad. Om däremot intolerans mot ACE-hämmare föreligger kan ARB användas i första hand, om det finns speciell indikation för RAAS-blockad, hjärtsvikt eller diabetesnefropati, eller om patienten inte tål något av de andra fyra preparaten.
Vid förhöjda lipider är det i första hand statiner som ska användas, generiskt simvastatin upp till 40 mg per dygn.
