Månads arkivering november 2005

?Vi menar vad vi säger?

0

Under de senaste året har den globala läkemedelsindustrin gjort en kursändring vad gäller insynen i kliniska prövningar. Vår nya policy stadgar att alla hypotestestande prövningar (från fas II och senare) skall göras offentliga.

För det första skall alla studier anmälas i en publik databas senast tre veckor efter de startas. När de väl är avslutade, skall de senast ett år efter första godkännandet (registreringen) i världen på samma sätt göras tillgängliga. Detta gäller även studier efter godkännandet (t ex nya indikationer) och oavsett utfall (positivt/negativt).

Likaså skall resultaten från forskningsprogram som läggs ned (t ex på grund av negativa resultat eller avslag från myndigheter) göras offentliga. Data kommer att göras tillgängliga på olika web-sidor, men för att underlätta för användarna har den globala industriföreningen IFPMA tagit fram ett eget sökvertyg (som en mini-Google) för just denna information: http://www.ifpma.org/clinicaltrials.html.

Länken finns även på Fass.se, som för övrigt kommer att byggas ut inom kort med ytterligare information om den forskning som pågår hos Lifs medlemsföretag.


I EU kommer vi inom kort att gå ännu längre. Den nya lagstiftningen påkallar en ökad öppenhet även vad gäller biverkningsinformation och säkerhetsutvärderingar. Således skall alla kunna få tillgång till de regelbunda säkerhetsutvärderingar som utförs. Den europeiska industriföreningen välkomnar dessa initiativ och samarbetar nu med EU:s läkemedelsmyndighet EMEA i att utforma de exakta applikationerna. Lif är mycket aktiv i detta arbete.

Utan att gå in på Zyprexa-fallet, som jag inte känner till, tycker jag det är orättvist av Läkemedelsvärlden att angripa just Lilly för hemlighetsmakeri. Faktum är att det är två företag, Lilly och GSK, som varit föredömen för den övriga industrin och drivit fram den nya policyn.

Att de som i många år kritiserat läkemedelsindustrin för hemlighetsmakeri ? däribland Curt Furberg ? är förvånade


och rent av skeptiska till denna plötsliga kursändring är inte förvånande. Men jag och alla de jag företräder menar vad vi säger. Den era är förbi då Läkemedelsverket och FDA visste allt ? men inga andra. Kolla själv. Varför inte börja på www.lillytrials.com.

Richard Bergström
Vd, Läkemedelsindustriföreningen

?Felaktigt och oansvarigt om Zyprexa?

0

Som svar på artikel och ledare i Läkemedelsvärlden den 2 november 2005 vill Eli Lilly göra följande klarläggande.


Lilly har alltid haft som mål att redovisa data kring effekt och säkerhet för Zyprexa. Vi tycker att det är förvånande att Läkemedelsvärlden publicerar en enskild persons felaktiga påståenden utan att först gå igenom relevanta fakta. Vi tycker också att det är förvånande att Lilly inte gavs möjlighet till en kommentar i anslutning till artikeln. Båda dessa saker borde vara självklara som en del av svensk pressetik. Oansvariga och felaktiga uttalanden kring receptbelagda läkemedel som används för att behandla psykiska sjukdomar som schizofreni är inte till hjälp för patienterna; tvärtom kan de vara skadliga.


Det finns en omfattande samling vetenskapliga data som stödjer Zyprexas effekt och säkerhet. Sedan Zyprexa lanserades 1996 har över 18 miljoner patienter världen över använt detta läkemedel ? ett läkemedel som räddar liv. Vi är övertygade om Zyprexas säkerhet och effekt, vilket baseras på den grundliga och breda forskning som har gjorts under de senaste tio åren runt om i världen.

Lilly har legat i framkanten när det gäller att publicera resultat från kliniska studier, oavsett om de är fördelaktiga eller inte, så att läkare, regulatoriska myndigheter (t ex FDA och Läkemedelsverket) och andra intresserade ska få enkel, direkt tillgång till data. Lilly har tydliggjort detta engagemang genom att lansera www.lillytrials.com, företagets databas för kliniska prövningar. Denna sajt har i media uppmärksammats som en av de mest omfattande databaserna i sitt slag. Sajten innehåller resultat från Lillys kliniska prövningar tio år tillbaka i tiden.


Alla läkemedel är förknippade med potentiella risker och fördelar som måste vägas in för varje patient. Det är viktigt att komma ihåg att svåra och långvariga psykiska sjukdomar är allvarliga och ofta livshotande. Därför behöver behandlande läkare väga fördelarna med Zyprexa, och andra atypiska antipsykotika för patienter med schizofreni och bipolär sjukdom, mot riskerna för möjliga biverkningar. Dessa potentiella biverkningar har vi redovisat utförligt för regulatoriska myndigheter. De finns också beskrivna i bipacksedlar och produktinformation, så att både läkare och patienter ska känna till dem.


Lilly arbetar för att främja hälsa och ge säkerhet till alla patienter som behandlas med våra läkemedel. Vi är även måna om att alla som arbetar inom vården och att alla anhöriga får den information som de behöver för att kunna ta välavvägda beslut kring behandling. Läkare eller patienter som har frågor kring denna artikel är välkomna att kontakta Lilly i Sverige.


Patrik Jönsson
Vd, Eli Lilly Sweden AB

Pär Svanborg
Med dr, klinisk forskningsläkare,
Eli Lilly Sweden AB

Utsättningsfrågan har äntligen nått dagordningen

0


Förra året tryckes första upplagan av Fas ut, som är den enda svenska boken som enbart handlar om hur läkemedel bör sättas ut. Författaren Claes Lundgren har nu tjänstledigt från sitt arbete som överläkare på Skellefteå lasarett för att skriva tolv nya kapitel till andra upplagan som kommer nästa år.



Boken som är inspirerad av devisen ?inte ett piller för lite och inte ett piller för mycket? skrivs på uppdrag av läkemedelskommittén i Skellefteå.

? Det viktigaste är att utvärdera pågående behandlingar. Hittar man läkemedel som inte gör någon nytta och kanske dessutom ställer till skada ska behandlingen avslutas. Då måste läkaren känna till om medlet bör trappas ner eller om det går att sluta tvärt, säger Claes Lundgren.

? Vissa läkemedel, till exempel antidepressiva, kan ge kraftiga utsättningsreaktioner om inte dosen sänks stegvis. Då blir patienten och doktorn oroliga för att de tror att sjukdomen har kommit tillbaka och läkaren sätter snabbt in läkemedel igen. De har förväxlat utsättningsreaktionen med sjukdomen. Han berättar att hans intresse väcktes i det dagliga arbetet med äldre. Ofta sökte han information om hur behandlingar avslutas, men kunde inte hitta någon.

? Det kändes olustigt när en svårt cancersjuk person med lågt blodtryck på grund av sin sjukdom stod på tre blodtryckssänkande mediciner för att ingen vågat sätta ut dem.

Ska ge mod

Lundgren säger att ett av bokens syften just är att ge mod att utvärdera behandlingar. Ett annat är att uppmärksamma problemet. Och ämnet har onekligen kommit upp på dagordningen. Apoteket har lagt till ett kapitel i Läkemedelsboken och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har lagt till ett kapitel i FASS om utsättning.

? Jag har fått frågan om jag konkurrerar med FASS, men det här är inget vapen mot industrin. Min drivkraft är att den enskilde patienten ska få rätt behandling.

? Vi inom vården har inte frågat efter den här informationen tidigare. Industrin kan inte känna till våra vardagsproblem om vi inte signalerar dem.

Apotekaren Jan-Erik Ögren har länge intresserat sig för utsättningsproblematik. Han var en av författarna till NEPI-rapporten  ?Utsättning av läkemedel ? kliniskt viktigt men praktiskt svårt? som kan ses som en föregångare till Fas  ut.


Han säger sig ha sett en förändring i industrins inställning till att informera om utsättning.

? Förut ansåg företagen att det inte var deras uppgift att informera om något som kan leda till minskad försäljning. Idag förstår de att det ligger i deras intresse att behandlingar avslutas på rätt sätt.

Fortfarande liten kunskap

Enligt Per Manell, utvecklingschef Lif, är anledningen till den tidigare bristfälliga informationen att kunskap har saknats. Han menar att kunskapen fortfarande är dålig, men att det går åt rätt håll.

? Man kan inte lägga ut information som bygger på gissningar utan den måste vara väldokumenterad och det är först nu som det börjar komma rimligt evidensbaserad information.

Claes Lundgren berättar att han i stor utsträckning bygger sin bok på erfarenheter. Över tusen läkare, sjuksköterskor och apotekare fick ta del av hans rekommendationer innan han lämnade in sitt slutmanus. Till exempel hade han förespråkat att man bör vänta sex veckor efter avslutad behandling innan man tar ställning till om ett läkemedel bör sättas in igen.

? Många tyckte att det var för lång tid och att två veckor var mer rimligt. Då ändrade jag rekommendationen.

Lundgren har också haft hjälp av informationsfarmacevten Torborg Nordkvist i Umeå. Hon letar just nu efter nya rön som bör vara med i andra upplagan. Terapiområden som tillkommer i den är bland annat sömnmedel och opioider.


Även FASS ska uppdateras om utsättning till nästa upplaga. Kapitlet i FASS skrivs av Anders Rane, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset

Utvecklar handdator

Per Manell berättar att Lif gör flera satsningar i samma riktning. Bland annat samarbetar man med ett it-bolag i Stockholm om att ta fram en handdator som läser av streckkoder på förpackningar. När man matat in alla streckkoder i datorn avgör den om några läkemedel interagerar eller om det förekommer terapeutisk dubblering och så meddelar den om något preparat bör sättas ut.

Konceptet är tänkt för äldre patienter som står på många läkemedel samtidigt. Just nu pågår försök med handdatorn i några testkommuner. Projektet utvärderas i form av ett examensarbete vid farmacevtiska fakulteten i Uppsala.


Per Manell säger att industrin vill ta ett ansvar för hur läkemedel används och Claes Lundgren berättar att det i produktinformationen för en del nyregistrerade medel finns beskrivet hur preparaten ska sättas ut.


Lundgren tror att det finns mer kunskap hos industrin som kan komma till användning inom vården.

När de gör sina läkemedelsstudier har de perioder då försökspersonerna inte får någon aktiv substans. Då kan de passa på att registrera utsättningsreaktioner. Idag fokuserar företagen på effekt, men det här är också ett område som de måste ansvara för.

Rekordartad förskrivning av Tamiflu på tveksam medicinsk grund

0

Under perioden januari till och med oktober ökade försäljningen av det antivirala läkemedlet Tamiflu (oseltamivir) 32 gånger jämfört med år 2004. I hela landet såldes nästan 2,5 förpackningar Tamiflu per tusen invånare under årets första tio månader. Oktoberförsäljningen var 1,5 förpackning per tusen invånare. Under 2004 såldes 0,08 förpackningar per tusen invånare under samma period.


Stockholms läns landsting har uppmanat att inte hamstra Tamiflu för personligt bruk. Ett skäl är att det finns svagt vetenskapligt underlag för effekten. De data som finns på effekt mot H5N1-virus är framför allt från laboratorieförsök. Hos smittade möss har man sett en minskad dödlighet av oseltamivir. Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation finns opublicerade data där oseltamivir minskade dödligheten något hos patienter som behandlades inom fem dagar jämfört med senare än tio dagar efter insjuknandet.


Svag effekt


Ett annat alternativ vore amantadin, ett äldre läkemedel mot influensavirus och som nämnts i diskussionen om beredskap inför en eventuell pandemi, men H5N1 i den form som finns hos fåglar i Asien är tyvärr resistent. Amantadin ingår inte längre i något registrerat läkemedel utan enbart i extempore-beredningar.


? Allmänt har neuraminidashämmare som Tamiflu och Relenza (zanamivir) en svag effekt när personer smittats av vanlig influensa A eller B. Det är inte troligt att effekten mot H5N1 skulle vara bättre. Medlet dödar inte virus utan hindrar enbart vidare spridning, säger Urban Hellgren, infektionsläkare och ordförande i landstingets expertgrupp.


Läkemedlen förkortar den genomsnittliga tiden till symtomlindring vid influensa med en dag. När det tas förebyggande ger Tamiflu (Relenza är inte godkänt som profylax av EMEA) enligt tidigare studier ungefär samma skydd som vaccination.


? Men då ska man komma ihåg att man under lång tid måste ta en kapsel om dagen, vilket blir dyrt, säger Urban Hellgren.


Socialstyrelsen har beräknat att kostnaden för långtidsprofylax åt hela befolkningen skulle bli 7,6 miljarder kronor. Till det kommer lagerkostnad för orala suspensioner till barn.


Följer utvecklingen


Om den kraftiga försäljningsökningen är rimlig utifrån medicinska behov är en fråga för Socialstyrelsen.


? Huvudsyftet för att vi följer utvecklingen är att patienter som verkligen behöver Tamiflu ska få den mängd de behöver. Därför följer vi detta noga i samarbete med Apoteket och Läkemedelsverket, säger Anders Tegnell, medicinalråd på Socialstyrelsen och chef för smittskyddsenheten.


Eftersom indikationen för läkemedlet tillåter förskrivning i förebyggande syfte tror Anders Tegnell att det skulle vara mycket svårt att slå fast att någon läkare förskrivit Tamiflu i strid med gällande indikationer. Han framhåller att förskrivning för framtida bruk är komplicerat och ställer särskilda krav på läkare som förskriver medlen.


? Läkarna har stort ansvar att informera om när man ska använda ett läkemedel som Tamiflu.


Det är stora regionala skillnader i hur mycket Tamiflu som sålts i olika län. Högst försäljning räknat per tusen invånare ser man i Stockholms län, Uppsala län och Region Skåne. I Stockholm är försäljningen nästan fem gånger högre än i Jämtland. Denna skillnad är förmodligen inte rimlig utifrån medicinska behov tror Anders Tegnell.


? Ser man på åldersstrukturen och att äldre behöver mer skydd mot influensa borde försäljningen teoretiskt vara högre i Jämtland än i Stockholm, säger han.


?Förkastligt?


Jan Håkansson är distriktsläkare och ordförande i Jämtlands läns läkemedelskommitté, är kritisk till hur Tamiflu förskrivs.


? Jag tycker att varje förskrivning i förväg av Tamiflu är förkastlig ur etisk synpunkt. Någon indikation finns ännu inte och man kan befara dels att det kommer att användas på fel indikation och på felaktigt sätt, dels att de patienter som verkligen skulle behöva det om/när influensan kommer riskerar att bli utan. Argumentet att det är bra att det finns i stora mängder i människors hem vid ett större influensautbrott för då blir efterfrågan mindre håller inte. Det är enligt min mening betydligt svårare att veta när och hur Tamiflu ska användas på rätt sätt än det är med antibiotika vid bakteriella infektioner, säger han.


Trots den kraftiga ökningen av Tamifluförsäljningen tror Apoteket inte att det blir någon brist. Under oktober i år såldes 13 480 förpackningar jämfört med 78 i oktober 2004.


? Vår bedömning är att vi kommer att klara att expediera tillräckligt mycket för att klara en influensatopp senare i vinter, sade Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket, den 11 november.

?Tam lag möjliggör mörkning?

0

Läkemedelsföretagen är i såväl EU som USA enligt lag ålagda att rapportera biverkningshändelser till myndigheterna.


? Problemet i USA är att det inte är straffbart att dröja med eller underlåta att rapportera in biverkningar, vilket möjliggör mörkning. Men ny lagstiftning kan vara på väg, även om det är osäkert hur det går, säger Curt Furberg.


En översatt version av delar av intervjun i LMV 11/05 har via lobbyorgansiationen Alliance for Human Resource Protection (AHRP) i USA nått Eliot Spitzers kontor. Spitzer, stridbar överåklagare i delstaten New York, har tidigare drivit processer mot läkemedelsföretag.

? Jag har satt Spitzers kontor i kontakt med Curt Furberg. Kanske kan artikeln leda till något gott i slutändan, säger Vera Hassner Sharav på AHRP.

?Curt Furberg har fel om Zyprexa?

0

Patrik Jönsson, vd för Lilly i Sverige, menar att Curt Furbergs uppgifter om att företaget mörkar säkerhetsdata om olanzapin (se LMV 11/05) är grundlösa.


? Vi är fullständigt transparenta gentemot myndigheter världen över. Produktresumén speglar biverkningsprofilen utifrån aktuell kunskap. Kritiken har ingen som helst grund. Vi blev chockade när vi läste detta.



Känd biverkan


FDA begärde 2003 in kompletta säkerhetsdata avseende metabola biverkningar från alla företag som marknadsför atypiska neuroleptika. Resultatet av den påföljande granskningen blev att alla atypiska medel fick en varning i produktresumén rörande hyperglykemi och diabetes.


Patienter med schizofreni löper dock även obehandlade 2-4 gånger högre risk att utveckla diabetes än andra individer.


? Diabetes och viktökning är relativt sett vanligare för olanzapin än många andra atypiska neuroleptika. Det har varit en känd biverkan med olanzapin från början. Dock är det en bieffekt som i de flesta fall kan hanteras med goda kost- och motionsvanor, säger Pär Svanborg, klinisk forskningsläkare på Lilly.


? Att vi sökt förlikningar, vilket är vanligt i USA, beror på att vi vill fokusera vår energi på forskning och utveckling. Rättsprocesser skulle ta enorma resurser i anspråk, säger Patrik Jönsson.


I CATIE-studien, en stor, nyligen publicerad jämförande studie av flera neuroleptika, uppnåddes en bättre så kallad effectiveness (en parameter där både effektmått och biverkningar indirekt vägs in) med olanzapin jämfört med de andra läkemedlen. Olanzapin gav dock oftare viktökning än de andra medlen.


I studien avslutade tre av fyra patienter behandlingen inom 18 månader. De som fått olanzapin fortsatte dock i genomsnitt med sitt läkemedel under längre tid än de som fått andra preparat.

Klimatförändring i sikte

0


En ökad uppmärksamhet på risker i samhället och besvikelse över att den så kallade ?omicsrevolutionen? ännu inte infriat förhoppningarna har bidragit till ett kylslaget forskningsklimat med en internationell nedgång i antalet nya läkemedel.



Till detta elände kommer övertramp i företagens marknadsföring och att sjukvården saknat kvalitetssystem för att läkemedel ska komma till rätt användning. Läkemedelsområdet har tappat förtroende och framtidstro.

En vändning är dock på gång. Forskningen håller på att effektiviseras. Jakten på prediktiva tekniker, biomarkörer och simuleringar leder till att effekt och risker kan dokumenteras i ett tidigare skede. Den skarpa gränsen mellan explorerande forskning och konfirmerande fas III-studier håller på att suddas ut. Landstingen får ett stort ansvar för att underlätta denna trend, som kommer att leda till nya läkemedel för smalare patientgrupper, så kallad personalized medicine.


Ökat samarbete mellan olika delar av läkemedelssektorn är på gång. Det gäller förutom mellan preklinik och klinik även mellan företagen för att till exempel hitta mekanismer för biverkningar.


Biotech- och läkemedelsföretag samarbetar också mer för att ta hand om nya innovationer, liksom myndigheter och företag med syfte att hitta mer relevanta regelsystem.


Goda samarbeten mellan företag och universitet finns ofta redan idag. Universiteten måste dock få större offentliga anslag för att ägna mer tid åt principiella frågeställningar på bekostnad av de produktinriktade. Om inte väsentligt mer resurser tillförs måste en kraftsamling på ett fåtal Centers of Excellence göras. Regionalpolitiken får väja för forskningspolitiken. Sverige kan inte ha en bioregion i varje län.



En klimatförändring är på väg. Förbättringar i formulering, dosering och förpackning av existerande läkemedel uppskattas allt mer. De vid sekelskiftet påstådda skyhöga kostnaderna för läkemedelsskador har räknats ned till trovärdigare nivåer. Kritiken av så kallade me-too-preparat avtar sedan det visat sig att de både utgör en prispress och erbjuder nya terapimöjligheter.


Aldrig har så många molekyler varit föremål för medicinsk forskning. Läkemedelsindustrin har tvingats öppna sina register för kliniska studier och sjukvården tvingas nu förbättra läkemedelsanvändningen genom förskrivarstöd och uppföljning med strukturerad dokumentation. Antalet godkända läkemedel inom EU ökar sedan 2002.


Det går åt rätt håll ? men det måste gå fort. Europa har Asien i hasorna. Läkemedelsområdet måste därför få större politisk uppbackning.


Börja med att sluta falla till föga för djurrättsaktivister. Fortsätt med att tillföra medicinsk forskning ytterligare medel utöver forskningspropositionens 400 miljoner på tre år. Den anslagna summan är en restpost i statsfinanserna.


 

Nice vill inte behandla självförvållad sjukdom

0

I uttalandet från Nice, National Institute of Clinical Excellence, står att det i vissa speciella fall kan vara acceptabelt att inte behandla patienter som själva har bidragit till sin sjukdom.

Exempelvis menar man att alkoholisters möjlighet att få levertransplantation bör ifrågasättas. Enligt Nice-chefen Michael Rawlins är inte syftet att straffa alkoholister eller andra patienter som själva orsakat sitt sjukdomstillstånd, snarare att man tvingas använda de knappa resurser som finns på det mest förnuftiga sättet.

?Lillys dementi saknar tyngd?

0

Inte oväntat bemöter Eli Lilly min kommentar om Zyprexa i Nils Bergeås intervju (LMV 11/05), men insändaren gör också ett anmärkningsvärt påstående. Jag refererade till dokumentation om allvarliga biverkningar undanhållna av det amerikanska huvudkontoret, som en advokat (också läkare) tagit del av i ett rättsfall. Jag har svårt att tro att det svenska kontoret haft tillgång till hemliga dokument från USA.

Dementin fran Eli Lilly Sweden AB saknar tyngd eftersom den inte bekräftat att anställda på dotterbolaget är insatta i frågan.

Mörkning av negativ information om marknadsförda läkemedel är tyvärr vanlig. Sanningen kommer oftast inte fram förrän fallen går till domstol. Endast i undantagsfall diskuteras de i medicinska tidskrifter. Vi rapporterade till exempel om Bayer och cerivastatin (Lipobay) förra året (1).

En stor jämförande studie av Zyprexa och andra atypiska antipsykotika vid schizofreni (CATIE, 2005) rapporterade nyligen att tre av fyra patienter avbröt behandlingen i förtid, främst på grund av bristande effekt eller biverkningar. För Zyprexa avbröts behandlingen i 64 procent av fallen. Detta ger inget kraftfullt stöd för Zyprexas "effekt och säkerhet"!

Mest häpnadsväckande för mig i Eli Lillys inlägg är påståendet att Zyprexa är "ett läkemedel som räddar liv". Var finns dokumentationen för att Zyprexa förbättrar överlevnaden? Kanske något för NBL att ta ställning till.

Jag välkomnar Läkemedelsindustriföreningens agerande. Dess kursändring är det första steget mot bättre öppenhet rörande läkemedelsbiverkningar och säkerhetsutvärdering. Tyvärr är erfarenheten att frivilliga åtaganden oftast är relativt effektlösa. Vad som saknas, det andra steget, är att brott mot dessa principer får allvarliga konsekvenser ? indragning av läkemedel, höga böter och i värsta fall fängelse.

I USA finns för närvarande lagförslag i kongressen som omfattar dessa typer av straff. Om Lif och dess systerorganisationer i Europa är ovilliga att ta det andra steget, är risken att deras agerande faller under rubriken "lip service".

Curt Furberg
Professor, Wake Forest University, USA

Villkor klara för läkemedelsförteckningen

0

Sedan i somras samlar Apoteket in information om alla receptbelagda läkemedel som patienterna hämtar ut på apoteken.

Om patienten ger sitt samtycke ska förskrivare och farmacevter kunna få tillgång till informationen i form av en så kallad läkemedelsförteckning.


Oavsett samtycke överförs dock informationen till ett vårdregister på Socialstyrelsen, där den lagras i avidentifierad form för att kunna användas för forskning och uppföljning av läkemedelsanvändningen.


Nu har Datainspektionen beslutat om formerna för överlämnandet av information inom ramen för läkemedelsförteckningen. Enligt ett pressmeddelande från Apoteket ställer myndigheten en rad villkor; samtycket från patienten ska kunna kontrolleras i efterhand, det ska vara möjligt att se vem som har tagit del av informationen och när det skett, och det måste finnas rutiner för återkallade samtycken.

Den som hämtar information måste också kunna identifiera sig på ett säkert sätt, och överföringen måste vara skyddad. Patienten måste också själv kunna få tillgång till informationen via internet.

Påstående om glidmedel dras tillbaka

0

Läkemedelsverket kunde vid en granskning inte hitta påståenden som stöder att Klick inte innehåller aktivt spermiedödande komponenter, skriver GP.

Verkets granskning startade efter en anmälan om att marknadsföringen missleder konsumenter som aktivt försöker få barn.

På apoteken säljs även ett glidmedel av märket Durex som beskrivs som icke spermiedödande. Läkemedelsverket ska nu även undersöka detta medel, enligt GP.

På Apotekets hemsida var informationen om Klick inte förändrad idag på förmiddagen.

Apotekets hemsida kritiseras

0

Från att i en tidigare tappning blivit prisbelönt, klassas hemsidan nu som misslyckad av tidningen Internet World.

En anledning är att sidan inte anses tillräckligt anpassad för grupper som av olika anledningar har svårt att använda internet.

Sidan är inte heller programmerad efter gängse standard, enligt Sundström.

? Det finns ingen anledning att bryta mot denna standard. Om man inte följer den blir sidan svårtillgänglig i andra webbläsare än Internet Explorer, säger Tommy Sundström.

– Vi är på gång att utveckla hemsidan och har ett antal idéer till förbättringar, kommenterar Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

Sparbeting hotar patientsäkerhet menar SFF

0

Förbundet beklagar att Apoteket i sina diskussioner med Läkemedelsförmånsnämnden inte fått kompensation för kostnader som är förknippade med recepthanteringen, och att staten samtidigt bibehållit strama ekonomiska krav.

Till följd av detta måste företaget spara; enligt information från företagsledningen den 14 november försvinner 553 tjänster från apoteken under nästa år, vilket motsvarar sju procent av alla anställda, skriver SFF.

Andreas Rosenlund, presschef på Apoteket, menar dock att en stor del av de tjänster som försvinner kommer att utgöras av pensionsavgångar, avslutade visstidsanställningar och liknande.
? Vi är inne i ett stort omställningsarbete där vissa områden behöver mer personal och andra mindre. I slutändan kan det bli så att vi snarare behöver nyrekrytera, säger han.

? Vi är oroliga för att patientsäkerheten är i fara när kraven på oss ökar så drastiskt. Vi vill vara med och förbättra läkemedelsanvändningen men vi tror inte att det är möjligt med de här förutsättningarna, säger Cecilia Bernsten, ordförande för Sveriges Farmacevtförbund i ett pressmeddelande.

? Vi delar inte den bedömningen, vi kommer inte att tumma på patientsäkerheten, säger Andreas Rosenlund.

Minister positiv till förslag om ny ombudsman

0

Idén har tidigare torgförts av bland andra Förbundet Blödarsjuka i Sverige.

Ylva Johansson avvisar dock krav på ytterligare ersättning till de blödarsjuka som för 20 år sedan smittades med hiv och hepatit C via läkemedel.

? De personer som drabbats av hiv och hepatit C på detta sätt har hamnat i en oändlig hjälplöshet. Man måste i princip vara jurist för att navigera i dagens ersättningssystem och därför vore en ombudsman absolut något positivt, säger Eva Sarman på Förbundet Blödarsjuka.

? Men dagens system för ersättningar vid läkemedelsskador är orättfärdigt. Vi kommer att skriva ett brev till ministern och begära att få träffa henne för att ge vår bild.

?Läkemedelsverket bör sänka avgifterna?

0

I rapporten ?Läkemedelsverkets avgifter och målsättning? som Statskontoret tagit fram på uppdrag av regeringen konstateras att Läkemedelsverkets avgifter är för höga.
Problemen har enligt Statskontoret två grundläggande orsaker; regeringens svaga styrning och Läkemedelsverkets bristfälliga ekonomistyrning.

?Till skillnad från nästan alla andra myndigheter är Läkemedelsverket helt avgiftsfinansierat samtidigt som de disponerar intäkterna själva. Verket ligger därmed i praktiken helt utanför regeringens kontroll av budgetprocessen, säger Magnus Enzell, projektledare på Statskontoret i ett pressmeddelande.

? Det kommer att leda till förändringar före Läkemedelsverket och vi funderar på att göra en bredare översyn av verkets uppgifter, säger vårdminister Ylva Johansson till TT.
Vilka åtgärder det blir kan hon i nuläget inte precisera.

Generaldirektör Gunnar Alvan på Läkemedelsverket välkomnar en diskussion om avgifter och ambitionsnivå. Enligt honom är avgiftsförordningen svåröverskådlig och har inte omarbetets på många år.

Sjuksköterskor på apotek testas i Göteborg

0

Detta sker trots att förhandlingarna mellan Apoteket och primärvården i Göteborg inte är avslutade, rapporterar Dagens Medicin.

– Vi vill ha avtal med vårdcentralerna i de områden som vårdoteken finns, men har inte nått ända fram, säger projektkoordinatorn Rose-Marie Eriksson.

Mot avgift ska apotekskunderna erhålla rådgivning av en erfaren sjuksköterska.

Inför uppdraget har sjuksköterskorna fått en tre veckor lång specialutbildning på Accessakuten i Göteborg.