Green Light Pharmacy i norra London har i samarbete med School of Pharmacy vid Londons universitet öppnat det som de betecknar som världen första öppenvårdapotek för utbildning. Syftet är att studenter ska kunna få praktik i ett riktigt öppenvårdsapotek.
Studenterna ska få två timmars träningspass vid apoteket i grupper på 25 till 30. Genom en videolänk mellan apoteket och ett klassrum ska studenterna kunna se och lyssna till konsultationer under övervakning av en farmacevt.
Initiativtagarna fick idén när man jämförde med andra utbildningar.
Tim O´Donoghue, delägare till Green Light Pharmacy, kommenterar: ?Medicinstudenter får erfarenhet från sjukhusvården långt innan de tar examen. Men en del farmacevter medger att första gången de sätter sin fot på ett öppenvårdsapotek är efter examen?.
Årlig arkivering 2004
Första utbildningsapoteket öppnat i Storbritannien
Läkemedelsförsäljningen ökade med 14,7 procent i november
Anledningen till den stora tillväxten är dels att november i år hade två försäljningsdagar fler än under 2003, och dels att november 2003 uppvisade en minustillväxt om 3,9 procent. Allt avser försäljning av humanläkemedel enligt statistik från Läkemedelsstatistik AB (LSAB).
Den totala försäljningen avseende perioden januari till november 2004 är cirka 21,7 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande period förra året innebär det en tillväxt om två procent.
I den senaste prognosen från LSAB sänkte man riktvärdet försäljningsökningen för 2004 till 2,3 procent. December 2004 har två extra försäljningsdagar jämfört med 2003 och LSAB:s prognostiserade tillväxt är 7,6 procent för december 2004.
Under oktober sjönk försäljningen på grund av MSD:s indragning av Vioxx. Då fanns enligt LSAB också en oro för ytterligare reduktion av prognosen. Trots att Vioxx-försäljningen inte ersatts av någon annan av coxiberna så är den totala läkemedelsförsäljningen tillbaka på LSAB:s prognostiserade nivå.
Varning på antidepressiva även i Storbritannien
Den brittiska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Medicines and Healthcare Products Regulatory Agency (MHRA), meddelade idag att man vill ha starkare varningar på SSRI-preparat. Varningarna gäller möjliga utsättningsreaktioner och att minsta rekommenderade dos ska användas. Dessutom ska yngre vuxna följas noga, som en försiktighetsåtgärd.
Myndigheten har tillsatt en expertgrupp som ska se över säkerheten kring SSRI-preparaten, efter rapporter om självmordsrisker och ökad aggressivitet. Patienter har också vittnat om obehagliga utsättningseffekter efter avslutad behandling.
MHRA håller också på med en separat undersökning om Glaxosmithkline, GSK, har undanhållit studieresultat kring just självmordsrisk bland tonåringar som använt deras paroxetin (Seroxat).
Nytt säkrare mått följa lipidbehandling
Det som verkligen är avgörande för risken att drabbas av hjärtinfarkt är nivåerna av några av de bärarproteiner som bär kolesterolpartiklarna, de så kallade apolipoproteinerna, apo. Inte som man tidigare trott kolesterolnivåerna och kvoten mellan det onda och det goda kolesterolet.
Det visar forskning från Karolinska institutet, som nyligen bekräftades i den stora internationella Interheart-studien (se faktaruta), enligt en presentation på Riksstämman. I sina försök har professorerna Göran Walldius och Ingmar Jungner visat att kvoten av nivåerna av apo A och apo B påverkar risken för hjärtinfarkt i ännu högre grad än vad kolesterol gör. En patient som har höga halter kolesterol men en gynnsam apo A/apo B-kvot löper en mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt än en person med måttliga kolesterolhalter och en ogynnsam apo A/apo B-kvot.
Apo-kvotens nivå kan också bättre avgöra vilka patienter som ska behandlas med lipidsänkande läkemedel, trots att de inte har ett förhöjt kolesterol.
? Dessutom kan man på ett enkelt sätt följa effekten av behandlingen, säger Kurt Boman, kardiolog och professor i internmedicin i Skellefteå.
Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska institutet, var mycket positiv till den nya mätmetoden under presentationen under Riksstämman.
? Detta innebär att två studier har visat samma sak, något som inom medicinsk forskning anses utgöra en tillräcklig grund för att etablera nya riktlinjer. Vi anser att apolipoproteinkvoten är ett högst tillförlitligt mått som snart kan komma att ersätta de parametrar för kolesterol som tillämpas idag, sa Lars Rydén.
Till skillnad från kolesterolprovtagning, som måste ske i fastande tillstånd för att mätningarna ska ge tillförlitliga resultat, kan apo-provet tas när som helst, vilket underlättar provtagningen.
Analysmetoden för apo finns redan på landets sjukhus.
? Nu gäller det bara att kommunicera ut det här till hela sjukvården, säger Kurt Boman.
Billigare läkemedel nästa år
Apoteket AB har själv ansökt om en minskad handelsmarginal med totalt 322 miljoner kr. Anledningen är att avtalet mellan Apoteket och staten från och med årsskiftet inte längre omfattar en generell ersättning för dosdispensering. Den ska istället betalas av de kommuner och landsting som efterfrågar tjänsten. Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har alltså beslutat i linje med Apotekets begäran och den nya marginalen gäller från och med den 1 januari 2005.
Apotekets kommer att tappa intäkter motsvarande 317 miljoner kronor för 2005 på grund av den ändrade handelsmarginalen. Samtidigt förlorar Apoteket ytterligare fem miljoner konor när tillägget för att blanda till vissa beredningar av penicillin, det så kallade blandningstillägget, tas bort.
Det nya sättet att konstruera marginalen innebär att en enskild förpackning kan komma att bli upp till 48 kronor billigare på apoteket.
Idrottskvinnor med menstruationsstörningar rekommenderas p-piller
Menstruationsstörningar och ibland amenorré, då menstruationen upphör helt, är vanligt bland uthållighetstränande idrottskvinnor. Träningen i kombination med otillräckligt näringsintag, låg kroppsfetthalt och ätstörningar leder ofta till hormonella förändringar och störningar i ämnesomsättningen. På längre sikt finns risk för skeletturkalkning, muskelskador och kvarstående hormonella problem.
Läkaren Anette Rickenlunds visar i en avhandling från Karolinska Institutet att p-piller kan öka kroppsvikten och kroppsfetthalten hos kvinnorna med menstruationsstörning utan att det påverkar den fysiska prestationsförmågan.
I avhandlingen undersöktes en grupp elitidrottskvinnor inom uthållighetsgrenar, tillsammans med matchande inaktiva kontroller, före och efter tio månaders användning av ett lågdoserat p-piller. Benmassan ökade hos idrottskvinnorna men inte hos kontrollerna. Den största effekten sågs hos idrottskvinnor med låg bentäthet.
Studier visar också att idrottskvinnor med amenorré har vissa negativa förändringar i blodkärlens funktion samt ofördelaktig blodfettsprofil, markörer som båda anses vara tidiga indikationer på hjärtkärlproblem.
Utbildning i egenvård krävs för att arbeta i Apotekets shoppar
De som arbetar med rådgivning och försäljning i Apotekets egenvårdsshoppar ska ha lägst en apoteksteknikerutbildning. Det är nu klart efter förhandlingar mellan Apoteket AB och Farmaciförbundet.
Farmaciförbundets ordförande Britt-Marie Skoglösa är nöjd med utgången av förhandlingarna:
? Det tycker vi är en garanti för att rådgivningen sker med kvalité också på shopparna.
Att den som arbetar i egenvårdsbutikerna ska ha lägst egenvårdsutbildning är ett krav som Farmaciförbundet drivit sedan det blev klart att Apoteket AB skulle lansera en kedja av sådana butiker inom affärsområde Egenvård.
? Vi menar att det är viktigare att alla personal har en viss utbildning än att det ständigt finns en farmacevt i butiken, säger Britt-Marie Skoglösa.
Enligt uppgörelsen ska det finnas en farmacevt anställd på varje egenvårdsbutik. Men farmacevtisk bemanning i shopparna innebär inte att man, som på apoteken, antingen måste stänga eller ta in ersättare när farmacevten inte är närvarande i butiken.
? Kravet på ständigt närvarande farmacevt hade gjort det i princip omöjligt att driva dessa butiker med sina långa öppettider. För oss är det viktigare att alla som arbetar i shopparna har en viss grundutbildning, säger Britt-Marie Skoglösa.
Atacand godkänt för behandling av hjärtsvikt
Läkemedlet har visats minska risken att dö i hjärtsvikt samt även minska behovet av sjukhusvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion.
Candesartan är inte den första AII-antagonisten att godkännas för behandling av hjärtsvikt. Losartan (Cozaar) fick indikationen i mars 1998, dock med tillägget när ACE-hämmare inte tolereras. Candesartan har dock inte denna begränsning. Godkännandet innebär att candesartan kan användas som tillägg till konventionell behandling hos patienter med kronisk hjärtsvikt som behandlas med ACE-hämmare och betablockerare.
Till grund för godkännandet ligger till stora delar Charmstudien, Candesartan in Heart failure ? Assessment of Reduction in Mortality and morbidcity. Där har måldosen 32 mg använts, som också är den högsta tillåtna dosen för behandling av hypertoni.
Ansökan om godkännande för behandling med Atacand vid kronisk hjärtsvikt lämnades in till Europeiska läkemedelsmyndigheter av Astrazeneca i april 2004. Storbritannien har varit referensland för EU:s ömsesidiga godkännandeprocedur.
Emend prisad för bästa förpackning
Aprepitant ska ges som profylax mot tidigt och sent illamående och kräkningar vid högemetogen cisplatinbaserad kemoterapi vid cancer, som en del av en kombinationsterapi. Juryns motivering till diplomet lyder:
?Besked om cancer innebär en omtumlande och chockartad upplevelse för många människor. Ska personen samtidigt inleda en läkemedelsbehandling ställer detta stora krav på förpackningens utformning så att läkemedlet används på rätt sätt. MSD har åter visat prov på en pedagogisk och instruktiv förpackningslösning för läkemedelsanvändare som befinner sig i en svår situation.?
Diplom fick även PharmaPak från StoraEnso och Salvemed EasyPack. från Cederroth, utformad av Pond. Juryn menar att PharmaPak introducerar ?ett nytt koncept i fråga om barnsäkerhet men med bibehållen användarvänlighet för äldre och för en väl genomtänkt förpackningslösning som kan anpassas till olika slags produkter inom läkemedelsområdet.? Salvemed EasyPack belönas för att den ?är estetiskt tilltalande, miljömässigt acceptabel och väl anpassad till butiksledet. De fyller dessutom högt ställda krav på användarvänlighet.?
Ett hedersomnämnande går till PhaSeal Carmel Pharma, med motiveringen att den har ?bidragit till en säkrare hantering av starkt toxiska läkemedel på apotek och i sjukvården.? Dessutom får Nackademin ett hedersomnämnande: ?Studenterna vid linjen för teknisk förpackningsdesign som har gjort ett antal ambitiösa idéskisser till nya förpackningar i apoteksledet. Skisserna har krävt att de på egen hand tillägnat sig omfattande kunskaper om de villkor och krav som ställs på funktionella läkemedelsförpackningar.?
Kostsamt med täta warfarinkontroller
Syftet med studien var att beräkna hur mycket monitorering av warfarin (Waran) kostar för patienter med förmaksflimmer. Undersökningarna visar att patienter i Stockholm som ställs in på warfarin kontrolleras i genomsnitt tolv gånger de tre första månaderna. Från och med andra året kontrolleras de 16 gånger per år. I kostnader motsvarar detta 49 300 kr per patient under de första fem åren eller 27 kr per dag, utöver den rena läkemedelskostnaden, enligt ett pressmeddelande.
– Resultatet visar att monitorering av warfarin i primärvården är mycket resurskrävande. Det måste beaktas när man utvärderar läkemedelsanvändningen, säger Gunnar Nilsson vid Centrum för allmänmedicin på Karolinska Institutet.
Behandling med warfarin är effektiv så länge patienten kontrollerar sina värden så att behandlingseffekten är den rätta. Detta görs genom att mäta INR-värdet (International Normalised Ratio). Är INR-värdet för lågt riskerar patienten att drabbas av blodpropp, och om det är för högt finns risk för allvarliga blödningar. Ett skäl till att man behöver följa INR-värdet så noga är att effekten av warfarin lätt påverkas av olika läkemedel och viss mat.
Om man räknar med att förmaksflimmer förekommer hos 0,6-1 procent av befolkningen, och att bara cirka hälften av dessa får behandling med warfarin, så motsvarar denna behandling en kostnad på cirka 61-93 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. Detta gör warfarin till en av de mest kostsamma läkemedelsbehandlingarna i primärvården. Som jämförelse uppgick försäljningen av det mest sålda läkemedlet under 2003 till 75 miljoner kronor (AIP) i Stockholms läns landsting.
Undersökningen, som gjorts i samarbete med Astrazeneca, presenterades nyligen på läkarstämman i Göteborg. Astrazeneca tillverkar läkemedlet ximelagatran (Exarta), som kan bli en konkurrent till warfarin. Idag är ximelagatran enbart godkänt som profylax av venös tromboembolisk sjukdom hos patienter som genomgår elektiv protesoperation i knä- eller höftled.
NSAID ger begränsad smärtlindring vid artros
Slutsatsen baseras på en metaanalys av 23 studier på sammanlagt 10 845 patienter. Forskarna hänvisar till att användning av oralt NSAID i dagens riktlinjer rekommenderas som andrahandsval efter paracetamol. NSAID används emellertid regelbundet av hälften av alla patienter med knäartros.
Deras analys visar att NSAID var 15,6 procent bättre än placebo efter två till 13 veckor. Enligt tidigare forskning behöver smärtan vid knäartros reduceras med 17 till 22 procent för att anses meningsfull.
Forskarna menar att NSAID bara bör användas i begränsad utsträckning vid knäartros med tanke på biverkningsrisken.
Studien förhandspublicerades på BMJs hemsida.
Långvarig smärta ökar hos barn och ungdomar
Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns sedan 20 år en smärtmottagning för barn och ungdomar med långvarig smärta. Det gäller dels barn med smärta som orsakas av kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller cancer, men även smärta där det inte finns en organisk sjukdom som förklaring. Olika smärtsyndrom som är mycket vanliga bland vuxna och kallas fibromyalgi, whiplash eller ont i ryggen förekommer också hos barn och ungdomar.
Men barn har ofta ett annat spektrum av smärttyper än vuxna, berättar docent Gunnar Olsson. Smärta i ländryggen, som är den stora delen i vuxenvärlden, är inte så vanligt bland barn.
? Om barn har ont i ryggen är det ofta i bröstrygg och nackrygg, säger han.
Huvudvärk är ett ökande problem särskilt för barn i skolåldern. De vanligaste formerna av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Återkommande buksmärtor hos barn har vanligen ingen organisk orsak och kallas då navelkolik. Smärtan är lokaliserad kring naveln och den är vanligast bland flickor i nioårsåldern.
? Mycket tyder på att den typen av smärta också är relaterade till olika typer av magsmärta i vuxenvärlden, säger Gunnar Olsson.
Han menar att alla människor har smärta ibland, att smärta ingår som en del i vår vardag. Vad det handlar om är hur smärtan påverkar ens liv.
De som kommer till smärtmottagningen är bara de svåraste fallen som har en väldigt starkt försämrad livskvalitet. Gunnar L Olsson har prövat en typ av kognitiv beteendeterapi som har gett goda resultat.
För barn och ungdomar är det psykologiska omhändertagandet av smärtan ofta viktigare än analgetika, menar han.
? Rädsla och oro förstärker smärtupplevelsen och smärta stannar ofta kvar om man inte har tagit hand om den i tid, säger han.
För få äldre i kliniska cancerstudier
Den amerikanska studien, som publicerades i Journal of Clinical Oncology, visade också att personer i åldern 70 år och äldre utgjorde 46 procent av alla cancerpatienter men bara 20 procent i kliniska studier och att personer över 75 år utgjorde 31 procent av cancerpatienterna men bara nio procent i de kliniska studierna.
Forskarna menar att om inte äldre personer ingår i studierna i tillräcklig utsträckning så är inte heller resultaten och behandlingen anpassad till dem. Det är allvarligt eftersom äldre personer utgör så stor andel av patienterna.
Att det är så få äldre i studierna beror både på att de inte blir tillfrågade i samma utsträckning eller att de är mindre villiga att delta. De är ofta mer oroade över att behandlingen inte är effektiv eller kan ge biverkningar, menar forskarna. De efterlyser olika åtgärder för att öka antalet äldre personer i kliniska studier, bland annat studieprotokoll som är särskilt utformade för äldre patienter.
Analysen baseras på 55 kliniska cancerstudier under åren 1995 till 2002 på sammanlagt 29 000 patienter .
Kommittéerna måste fokusera på det viktiga
Samhällets många läkemedelsvärderande instanser fick 2002 ytterligare tillskott när Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) föddes.
Sedan dess har landstingens läkemedelskommittéer snarare än den nya myndigheten vid flera tillfällen blivit måltavla för utgjutelser från läkemedelsindustrins representanter. Kommittéerna har anklagats för överprövningar av LFN-beslut, och att nya läkemedel därmed riskerar att aldrig komma i klinisk användning.
Visst kan man ifrågasätta det lämpliga i att olika samhällsinstanser ger uttryck för diametralt skilda budskap kring specifika läkemedel. Kommittéordförandekollegiets förre överhuvud Ola Ohlsson har vid några tillfällen uttryckt sig oklokt kategoriskt om att specifika läkemedel som fått klartecken från LFN inte behövs. Om fem år vet vi kanske att Crestor är den mest kostnadseffektiva statinen.
Ändå klingar industrins klagolåt om överprövning falskt ? av två enkla anledningar. Dels är kommittéernas rekommendationer inte, och har aldrig varit, något annat än just rekommendationer, dels svarar LFN och kommittéerna på olika frågor. LFN bedömer vilka läkemedel som är tillräckligt bra för att samhället ska subventionera dem, medan kommittéerna värderar vilka läkemedel som bör användas i normalfallet. Bägge frågorna är relevanta och det är fullt logiskt att samhället betalar för fler läkemedel än de som rekommenderas för förstahandsanvändning.
Allt detta låter som truismer ? men är uppenbarligen inte självklart i alla läger.
Är då dagens svenska system för värdering av nya läkemedel det optimala?
Nej. Trots Sveriges litenhet värderar över 30 instanser i landet ? flera myndigheter och en uppsjö regionala läkemedelskommittéer ? samma flöde av nya läkemedel. Detta kan omöjligen vara rationellt.
Läkemedelsprioriteringarna och rekommendationerna bör rimligtvis vara likartade i hela landet. Det är omöjligt att motivera de stora variationerna i kommittéernas listor från ett medicinskt perspektiv, och det klingar lika falskt utifrån doktrinen om allas rätt till vård på lika villkor.
I mångas öron lär det låta som en svordom i kyrkan, men det regionala listframtagandet liknar i många stycken ett Sisyfosarbete, ett i olika landsändar parallellt pågående återuppfinnande av hjulet. Kommittéfolket talar tillkämpat om ett stort processvärde, kunskapsgenerering och vikten av lokala förankringsinstrument ? men det håller inte. Listarbetet kan säkert vara fruktbart i vissa avseenden, men det finns viktigare uppgifter.
De regionala läkemedelskommittéerna, som i högsta grad behövs, bör frigöras från det svårmotiverade listarbetet i sin nuvarande form. Rätt utformat behöver ett mer men inte helt samordnat, hälsoekonomiskt förstärkt system inte heller innebära någon utebliven konkurrenssituation vid fortsatta regionala upphandlingar till slutenvården.
Då kunde mer av kommittéernas resurser frigöras till det som borde vara deras viktigaste mission ? att förmedla obunden information och bidra till en mer rationell läkemedelsanvändning.
EU-dom hotar begränsa parallellimport av läkemedel
Bakgrunden är att läkemedelsföretaget GSK:s grekiska dotterbolag i november 2000 vägrade att leverera läkemedel till en grupp grossistföretag som i stor utsträckning exporterat läkemedel till andra EU-länder. Grossisterna vände sig sedermera till den grekiska konkurrensmyndigheten och hävdade att GSK missbrukat sin dominerande position. Den senare bad EG-domstolen i Luxemburg om vägledning i ärendet, och nu har en av de så kallade generaladvokaterna lämnat ett förslag till avgörande.
Generaladvokaten Jacobs argumenterar att GSK inte åsidosatt några konkurrensregler mot bakgrund av att skälet till företagets leveransvägran var att begränsa parallellhandel. De prisskillnader som ger förutsättningar till parallellhandel är
ett resultat av en medlemsstats intervention; en leveransvägran skedde inte i detta fall för att skydda prisskillnader som företaget självt skapat.
Situationen måste också enligt generaladvokaten beaktas utifrån de ?moraliska och rättsliga skyldigheter som åligger företaget att hålla lager i samtliga medlemsstater?.
?Stora konsekvenser?
Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror att en dom i linje med utlåtandet får mycket stora konsekvenser för parallellimporten i Europa, även om det även i fortsättningen inte kommer att vara möjligt att vägra leverera mindre kvantiteter.
? Generaladvokaten är inte nådig mot parallellhandeln. Han har tagit stort intryck av läkemedelsindustrins argumentering och anser att en medlemsstat som vill spara på läkemedelskostnaderna i första hand borde sänka priserna på hemmaplan och inte gå omvägen via långtradartrafik genom Europa, säger han.
Jan Johansson, direktör på parallellimportörernas förening FPL, håller med om att generaladvokaten i sitt tonläge tycks ha anammat läkemedelsindustrins argumentering, men tror att en dom i linje med utlåtandet skulle få mycket små konsekvenser. Han tar fasta på generaladvokatens formulering att GSK hade rätt att inte fullt ut tillgodose grossistens beställning.
? Orden ?fullt ut? är det centrala. Och slutsatsen är ju inte märklig alls. Det är självklart orimligt att en grossist i Grekland ska kunna beställa kvantiteter som motsvarar hela europamarknaden, till exempel. Ingen kan ha invändningar mot detta. Var sedan den rimliga gränsen bör ligga för vad ett företag måste acceptera att leverera är något som kommer att visa sig genom framtida juridiska processer, men en dom i linje med utlåtandet riskerar att inte får någon prejudicerande inverkan alls, säger Jan Johansson.
Vi tycker ? läkemedels miljöeffekter
Idag krävs att en miljöriskbedömning finns med vid ansökan om godkännande för ett nytt läkemedel inom EU-området. Resultaten har dock ingen betydelse i bedömningen om läkemedlet ska godkännas eller inte. LFN beaktar idag inte heller eventuella miljöeffekter vid sina beslut om subventionering av läkemedel.
Carola Lemne, vd, Danderyds sjukhus AB: LFN har ju ett bredare uppdrag än LV, där bland annat hälsoekonomiska aspekter vägs in. Att i detta sammanhang fundera över om eventuella negativa miljöeffekter är så stora att de medför kostnader för vården eller samhället ?further down the line? är inte helt orimligt. Att det sedan förmodligen ofta är mycket svårt är en annan fråga.
Cecilia Bernsten, apotekare, FoU-enheten, Apoteket: Det är naturligt att ett läkemedels miljöpåverkan finns med som en av flera faktorer vid bedömning av huruvida ett läkemedel i praktiken ska finnas på den svenska marknaden. Det rimliga vore om det fanns med i LFN:s prisbedömning, eftersom den är nationell, som någon slags miljöavgift. Då skulle företagen få incitament att tänka mer på miljöeffekter.
Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige: Kunskapen om läkemedels miljöeffekter är mycket varierande. Förhållandet bekräftades nyligen i uttalanden från LV. Att redan nu väga in miljöaspekter vid ett godkännande för marknadsföring känns därför prematurt. Forskningen på området måste gå vidare och kommer på sikt att bli en viktig drivkraft för hela branschen. Miljökrav för godkännande av läkemedelsförmån känns inte relevant.
Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté: Svaret är nej helt enkelt därför att det inte finns någon gemensam uppfattning om kriterier på miljökrav att lägga som grund för bindande myndighetsbeslut. Däremot är det viktigt att enskilda landsting i sina upphandlingar och arbetet med rekommendationer så långt som möjligt tar med miljöhänsyn i sina underlag för beslut.
Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen: Tveklöst ja! Om ett läkemedels miljöeffekter får betydelse vid godkännande och subventionering kommer med all sannolikhet industrin att lägga resurser på att ta fram miljövänliga produkter. Samhället kan på detta vis styra industrin åt detta håll. Vi konsumenter vill ha produkter som både är bra för individen och miljön.
Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen: Det är rimligt att miljöeffekterna vägs in vid godkännandet. För mig är det dock självklart att det alltid är patientnyttan som sätts i första rummet. Långt viktigare är dock att skapa incitament för att utveckla miljövänliga läkemedel och förpackningar. LFN bör kunna medge prishöjning för sådana förbättringar.