Annons
Home 2004

Årlig arkivering 2004

Svenskt-finskt samarbete kring interaktioner

0

Projektet inleddes för ett år sedan och syftar till att skapa en databas kopplad direkt till patientens medicinlista, med information om interaktioner och deras kliniska betydelse.

Databasen kommer att uppdateras i sin helhet fyra gånger per år och anpassning till varusortimentet kommer att kunna ske dagligen.

En första version av databasen beräknas vara klar sommaren 2005. Interaktionsenheten i Åbo, Karolinska Institutet och Läkemedelsenheten i Stockholms läns landsting ingår i trepartssamarbetet, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsenheten vid Stockholms läns landsting med flera.

Läkemedelsindustriföreningen stödjer projektet och ansvarar för distributionen av interaktionsdatabasen i Sverige.

Stor andel ej rekommenderade läkemedel i Stockholm

0

så kallade basläkemedel på landstingets baslista.

Basläkemedlen utgör ett grundsortiment som enligt landstinget bör väljas inom basal vård av alla förskrivare, såväl privat som offentligt verksamma i Stockholms län.

Utbyte riskerar säkerheten befarar farmacevter

0

Det finns risk för att lagen om generiskt utbyte haft ett pris när det gäller patientsäkerheten. Det anser såväl Vårdförbundet som de två farmacevtförbunden och Läkarförbundet i brev till Socialstyrelsen, där man arbetar med en rapport om hur det generiska utbytet påverkat patientsäkerheten.

Mest oroliga för patientsäkerheten är sjuksköterskor och farmacevter, de yrkesgrupper som främst påverkas av bytet och kanske fått bäst insyn i konsekvenserna.

Risken för fel större

Ett säkerhetsproblem är till exempel att medan läkarna fortsätter att förskriva med preparatnamn i ordinationshandlingarna, är läkemedelsprodukterna i slutenvårdens läkemedelsförråd numera sorterade utifrån de generiska namnen.

? Även om det finns flera kontrollstationer på väg till patienten så har risken för fel ökat. Det har blivit mycket mer att hålla koll på för oss inom slutenvården, säger Ann Berger, chefssjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm.

På Vårdförbundet säger man sig ha fått signaler om att dubbelmedicinering och annan felmedicinering inom slutenvården ökat som ett resultat av reformen.
Hur stort problemet är kan dock ingen i dagsläget uttala sig om, men Vårdförbundet efterlyser en djupare analys.

De två farmacifacken uttrycker också oro för en försämrad patientsäkerhet.
I vissa fall kan en kund, på grund av prissättningen, få fyra olika läkemedel expedierade vid fyra olika tillfällen på samma ordination. För äldre som kanske haft samma läkemedel i många år, ökar osäkerheten när ?samma? läkemedel kanske byter både utseende och namn flera gånger under ett år.

? Jag är säker på att patientsäkerheten blivit sämre, säger Karin Bengtsson, farmacevt i Skåne som i många år arbetat med expeditionssäkerhet.

Förutom risken för att kunder numera har ännu fler förpackningar med samma verkande substans i skåpen, har också risken för felexpedieringar ökat.

? Vi ser till exempel att andelen registreringsfel av de rapporterade felexpeditionerna ökat påtagligt.
Det tror hon bland annat hänger samman med alla val som dyker upp på farmacevtens skärm i samband med utbyte av läkemedel.

Gräns för byte

Även om felregistreringarna inte innebär felexpedition, eftersom det finns kontrollpunkter, så ökar risken, säger hon.
Sverige Farmacevtförbund påpekar att en liten ökning på till exempel 0.1 procent av sjukhusinläggningar på grund av biverkningar och felmedicinering innebär såväl mycket pengar som lidande.

För att minska riskerna med reformen föreslår de två förbunden att man inför en bagatellgräns för när utbyte ska ske.

? Det har litet löjets skimmer över sig att behöva diskutera 50-öringar med kunderna, säger Karin Bengtsson.
En bagatellgräns tycker också Svenska Läkarsällskapet borde införas. Sällskapet föreslår också att utseendet på förpackningarna ändras så att det generiska namnet får större ut
rymme, på bekostnad av varumärket.

De fackliga organisationerna påpekar att datoriserat förskrivarstöd och tillgång till kundernas läkemedelslistor också skulle förbättra säkerheten.

Reformen inte problemfri enligt examensarbete

0

Studien som gjordes under ett par veckor omfattar fyra apotek, där totalt 20 kunder och 12 farmacevter intervjuats om sina erfarenheter av reformen. Den absoluta majoriteten tycker reformen är bra, eftersom den sparar pengar. Men det hindrar inte att man upplevt en del problem. Till exempel hade majoriteten av de intervjuade kunderna upplevt ett eller flera läkemedelsrelaterade problem efter att de fått sitt läkemedel utbytt.

Främst var det biverkningar och sämre effekt som nämndes. En av kunderna hade hamnat på sjukhus på grund av bytet.

? Att så många i studien upplevt problem går inte att generalisera, säger Cecilia Velby.

De som intervjuats är ett urval kunder som hade något att berätta, sådana intervjuer blir gärna problemfokuserade. Av de läkemedelsrelaterade problem som registrerades på de fyra apoteken under perioden var lite drygt en procent, 60 av totalt 4 232 utbyten, behäftade med något problem.

Farmacevterna i studien ansåg att det borde införas en prisgräns för när byte ska ske. Flera föreslog också generisk förskrivning.
Det skulle, menade de, minska riskerna för att plocka fel preparat. Det skulle också innebära att kunden alltid får ?samma? läkemedel som det läkaren förskrivit.

Olika namn på parallellmedel en säkerhetsrisk

0

Under de senaste åren har läkemedelstillverkarna allt aktivare försökt strypa parallellimporten av läkemedel.
Ett sätt är till exempel att hindra importörena att byta till det svenska varunamnet när läkemedlet säljs i Sverige.
Hittills har parallellimportörerna valt att trotsa originalbolagen genom att sälja de parallellimporterade medlen under det etablerade varunamnet.

Bara parallellföretaget Orifarm har fem-tio pågående processer kring namnfrågan.

? Och åtminstone lika många varningsbrev från företag som noterat att vi börjat sälja preparatet X under det svenska namnet Y, säger Fredrik Persson, vd för företaget.

? Hittills har vi stått emot och fortsatt försäljningen under det svenska namnet.

Fler backar

På senare tid har allt fler parallellimportörer börjat backa. Skälet är att man vill slippa en dyrbar rättsprocess om varumärkesintrång.

Parallellföretagen använder främst patientsäkerheten som argument för att sälja under det svenska varunamnet. Även Läkemedelsverket tycker det är ett viktigt skäl, samtidigt som myndigheten anser sig bunden av de varumärkesrättsliga tillstånden. Läkemedelsverket har vänt sig till EU och påtalat att man anser det vara ett säkerhetsproblem när samma produkt säljs under flera olika namn.

EU-kommissionen säger sig i ett svar förstå problemet, och kommer att ta upp det med medlemsstaterna.
Ett förslag från kommissionen är att förpackningarna görs om så att det generiska namnet får större utrymme än ?fantasinamnet?.

Primärpreventiv behandling ifrågasätts

0

Deras eget svar på rapportens rubrik, ?Kan läkemedel förebygga ohälsa??, är:
? Tveksamt, i alla fall när det handlar om primärprevention av i övrigt friska personer, säger Arne Melander.
Primärpreventiv behandling av till exempel måttligt förhöjt blodtryck och kolesterol har inte någon mätbar inverkan på den kardiovaskulära folkhälsan, är deras slutsats. ?Det bör övervägas om läkemedelsförmånen ska nyttjas för medikamentell behandling av blodtryck med ett diastoliskt tryck som är lägre än 100 mm Hg om ingen annan riskökning föreligger?, är en av slutsatserna i rapporten.
Istället för att som nu diskutera att sänka gränsvärdena för behandling borde man alltså diskutera en höjning, menar för- fattarna.


Prioritering behövs
Medan läkemedel är effektiva när de gäller sekundärbehandling kostar de betydligt mer än de smakar när man till exempel behandlar måttligt förhöjda blodtryck hos i övrigt friska personer.
I sina exempel visar de att medan man under ett år behöver behandla 650 personer med ett okomplicerat förhöjt blodtryck med ett diastoliskt tryck på 100 mm Hg för att undvika ett fall av hjärt- kärlsjukdom, så behövs det 1 667 personer med ett distoliskt tryck mellan 90 och 99 mm Hg för samma resultat. I ett befolkningsperspektiv innebär det att en allmänläkare ska arbeta i drygt 29 år för att förebygga ett fall av kranskärlsjukdom.


Risk för sjukdomsförklaring
Förutom att det är illa använda resurser menar författarna att den preventiva läkemedelsbehandlingen riskerar att sänka livskvaliteten hos de behandlade genom att friska människor sjukdomsförklaras.
Istället drar de en lans för livsstilsförändrande insatser för att förebygga ohälsa hos fortfarande friska personer.
? Man måste verkligen fundera över hur man prioriterar, säger Arne Melander.
Peter Nilsson, docent vid universitetssjukhuset i Malmö och medlem i Svenska Hypertonisällskapet håller med om rapportens grundbudskap.
? Många medelålders med mild hypertoni och vissa riskfaktorer ska inte självklart ha piller, utan annan hjälp.
? Bristen med rapporten är att den bygger på föråldrad kunskap. Studierna är från 80 och 90-talet då man räknade varje riskfaktor för sig.
? Idag talar vi om absolut risk och då är inte längre blodtrycket ensamt intressant. I den moderna behandlingen ska en patients alla riskfaktorer vägas in innan man bestämmer behandlingen.

Gemensamt ansvar för läkemedelsnotan

0

Enligt den nya överenskommelsen får landstingen totalt 62 miljarder kronor från staten som ersättning för kostnaderna för läkemedelsförmånen de kommande tre åren. Nästa år blir ersättningen 19,8 miljarder, för att sedan skrivas upp något de kommande två åren.

I avtalet konstateras att man är överens om att slå vakt om det gemensamma ansvaret för läkemedelsförmånerna. Läkemedelskostnaderna ska finnas med i landstingens samlade prioriteringar inom hälso- och sjukvården, medan de grundläggande besluten om förmånssystemet fattas av regering och riksdag skriver man i avtalet.

I avtalet finns också en passus om att avtalet kan omförhandlas om kostnadsutvecklingen mycket kraftigt skulle komma att överstiga den ersättning man kommit överens om.

Sämre patentskydd i öst hinder för parallellimport

0

Hos Läkemedelsverket ligger ett antal ansökningar om att få tillstånd att parallellimportera läkemedel från de åtta nya östländer som sedan i våras är med i EU.

För att tillstånd ska ges krävs dock att det nya medlemslandet hade infört patentlagar som harmoniserar med övriga EU:s innan läkemedlet godkändes i landet. Om inte, gäller inte direktivet om den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU, och läkemedlet får inte importeras.

? Läkemedelsindustrin har varit mycket framgångsrik i sin lobbying i Bryssel, kommenterar Fredrik Persson på parallellföretaget Orifarm och ordförande i Föreningen för parallellimportörer, FPL.

Jan Ström på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, beskriver det istället som en framkomlig väg för att tvinga de nya medlemsstaterna att ansluta sig till de patentregler som gäller i övriga EU.

? För oss handlar det också om att parallellimportörerna inte ska få utnyttja en brist i dessa länders lagar. Exakt vad som gäller enligt undantaget är, som så ofta, en tolkningsfråga.

? Troligen måste något fall prövas i EG-domstolen, säger Fredrik Persson.

De länder som undantaget gäller för är Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Vaccin kan ha inaktiverats under transport

0

På grund av ett misstag hos distributören sändes partiet under perioden 23 augusti till 7 september trots detta till vaccinationscentraler, läkarmottagningar och apotek i Sverige, enligt ett observandum från Läkemedelsverket.


Så snart tillverkaren fick vetskap om det inträffade kontaktades de berörda mottagarna per telefon och brev och uppmanades att återsända vaccinerna från det aktuella partiet. Då hade dock redan cirka 270 doser hunnit användas vid 14 mottagningar.


Tillverkaren har nu uppmanat mottagningarna att kontakta de vaccinerade för att erbjuda dem en ny vaccination. Alternativt kan kontroller av skyddsnivån avgöra om ny vaccination är nödvändig.

Återkoppling till förskrivaren ger ökad följsamhet till listan

0

Det finns stora variationer mellan olika vårdcentraler och kliniker i hur många olika läkemedel förskrivs. Även följsamheten till de rekommendationer för läkemedel som utfärdas av lokala läkemedelskommittén varierar.

Nya resultat, i en avhandling vid Karolinska Institutet av apotekaren Björn Wettermark, visar att återkoppling till dem som skriver ut recept, med profiler över alla förskrivna läkemedel, kan bidra till en ökad följsamhet.

I avhandlingen visar Björn Wettermark att återkoppling med förskrivningsprofiler på klinik-/vårdcentralsnivå och för individuella doktorer bidrog till ett ökat genomslag för läkemedelskommitténs rekommendationer.

Förskrivningsprofilerna stimulerade till en diskussion kring avvikelser från förskrivning av väldokumenterade och kostnadseffektiva läkemedel och ansågs därför värdefulla för att identifiera förbättringsområden. Förskrivarna ansåg att återkopplingen var värdefull och var i allmänhet intresserade att ta del av sina personliga förskrivningsprofiler.

Hans analyser visar också på stora variationer mellan olika vårdcentraler och kliniker i antal olika läkemedel som förskrivits och följsamheten till aktuella läkemedelsrekommendationer. Internationella jämförelser av användningen NSAID-preparat visade också på betydelsefulla skillnader mellan olika europeiska länder.

Läkemedelscentrum startas vid Lunds universitet

0

Läkemedelsområdet är ett av tre områden som utpekats för nysatsningar i Lunds universitets forskningsstrategiska plan, som antogs i slutet av förra året. Det är ett tvärvetenskapligt område där universitetet har kompetens inom både den medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteten. Det framgår av ett pressmeddelande från Lunds Universitet.

– Jag ska öppna vägen för idéer som redan finns eller som kan växa fram på Kemicentrum, Biomedicinskt Centrum och Tekniska högskolan, säger Christer Sjögren, som fått ansvaret för Läkemedelscentrum.

Han har tidigare varit verksam inom Pharmacia, Novo Nordisk, Perstorp och Clinical Data Care samt haft en adjungerad professur i Uppsala. Han är även med i SwedenBio, en ny intresseorganisation för läkemedels- och bioteknikindustri i Sverige.

Läkemedelscentrum ska inrikta sig på att öka kontakterna forskarna sinsemellan samt mellan forskarna, industrin och forskningsfinansiärerna. Någon motsvarande verksamhet finns ännu inte vid något annat svenskt universitet.

Sjukdom eller läkemedel svarar för hälften av fall hos äldre

0

På ett år hade 63 procent av äldre på särskilda boenden fallit åtminstone någon gång, visar Kristina Kallin i sin avhandling. Olycksfallsanalyser av de enskilda fallen bland dessa äldre med flera riskfaktorer visade att 39 procent av fallen utlöstes av akut sjukdom, exempelvis urinvägsinfektion eller förvirring, och åtta procent av läkemedelsbiverkningar, nyinsatta läkemedel eller doshöjningar ? men också av sömntabletter som gavs för tidigt innan sänggåendet.
Att ha råkat ut för fall tidigare är en viktig faktor som är förknippad med hög fallrisk. Övriga riskfaktorer är behandling med antidepressiva läkemedel och neuroleptika, nedsatt syn, nedsatt psykiska funktioner samt nedsatt fysisk förmåga.
Avhandlingen fokuserar på äldreboenden och de äldre som löper störst risk att falla. Under ett år hade de flesta av de äldre i två studier fallit, i en annan studie hade åtta procent fallit under den senaste veckan. Bland dem som föll ådrog sig 53?67 procent skador.

Detaljhandeln i Danmark
säljer inte billigare kopior

0

Bara tre procent av de receptfria allergimedel som säljs i den danska detaljhandeln är billigare kopior. På de danska apoteken är mer än hälften av preparaten kopior.

Den danska detaljhandeln säger att anledningen är att man inte får syssla med farmacevtisk rådgivning.

? Det är svårt att erbjuda en vara med det bästa priset när man inte får informera om att de två varorna som ligger bredvid varandra i hyllan innehåller precis samma substans, trots att det ena preparatet kostar 13,95 kronor och det andra 45,95 kronor, hävdar detaljhandelns informationschef Poul Guldborg.
Något som den danska Apotekarföreningen tillbakavisar:

? Det är naturligtvis helt lagligt att informera kunderna om vad som står på förpackningarna och i bipacksedlarna, säger juristen Merete Kaas jurist på den danska Apotekarföreningen till tidskriften Farmaci.

Den som vill köpa ett paket Panodil ska naturligtvis av expediten uppmärksammas på att det finns billigare produkter som innehåller samma sak, säger hon.

Enligt Apotekarföreningen är argumentet ett svepskäl från detaljhandelns sida. Det egentliga skälet menar föreningen är att detaljhandeln tjänar mer på att bara ha ett fåtal dyrare preparat till försäljning.

Expertkommittén sa nej till Exanta

0

Den rådgivande expertkommittén till den amerikanska registreringsmyndigheten FDA anser att ytterligare forskningsresultat behövs för att stödja ett godkännande i USA av det orala blodproppsförebyggande medlet Exanta (ximelagatran), som i Sverige heter Exarta. FDA ska nu ta del av kommitténs omröstning och ett beslut är att vänta den 22 eller 23 oktober.

? Vi är besvikna över utslaget i den rådgivande kommittén och kommer nu att fortsätta våra diskussioner med FDA om det vidare arbetet med Exanta, säger Astrazenecas koncernchef Tom McKillop i ett pressmeddelande.

Astrazeneca har ansökt om tre indikationer i USA ? förebyggande av stroke vid förmaksflimmer, förebyggande av blodpropp hos patienter som genomgår knäledsoperationer och förebyggande långtidsbehandling efter inträffad blodpropp. Kommittén tyckte dock att riskerna var för stora, framför allt för påverkan på lever och hjärta, för att rekommendera ett godkännande.

Astrazeneca har framfört till FDA:s rådgivande kommitté att blodproppspreparatet ximelagatran är säkert när övervakning av patienterna sker för leverpåverkan. Men kommittén ansåg att Astrazenecas plan för att övervaka eventuella leverskador var otillräcklig. Ximelagatran har tidigare kopplats till en förhöjd nivå av enzymer i levern, vilket kan vara ett tecken på att organet skadats hos vissa patienter.

? Vi betraktar självklart omröstningen hos FDA:s rådgivande kommitté kring Exanta som en stor besvikelse, säger Astrazenecas informationschef Staffan Ternby till Nyhetsbyrån Direkt.

? Det vi kan se positivt är att kommittén ser behovet av Exanta men man efterlyser ytterligare data. Vi har sagt att vi får ta en diskussion med FDA nu om vägen framåt", säger Staffan Ternby, som tror att det negativa beskedet kan innebär en försening av Exanta på USA-marknaden.

Inom EU är Exarta godkänt för profylax av ventromboser vid knä- eller höftledsoperation, en behandling som normalt vara i mellan åtta och elva dagar.

? Då är det inte aktuellt med någon uppföljning eftersom den leverpåverkan som har setts uppkommer vid långtidsanvändning, efter 35 dagar, säger Annica Sivert Delle på Astrazeneca.

Försäljningsprognosen för ximelagatran i USA ligger på 3,7 miljarder dollar per år enligt läkemedelskonsulten Evaluate. Men flertalet analytiker har under helgen och tidiga måndagen sänkt sina riktkurser på Astrazenecas aktie med mellan fyra och 12 procent.

Efter det att den rådgivande kommittén sade nej till ximelagatran rasade aktien till motsvarade 313 kronor i efterhandeln i USA på fredagskvällen. Det är drygt sex procent sämre än senaste stängningskurs i Stockholm, skriver Svenska Dagbladet.

Efter en timmes handel på måndagsförmiddagen hade aktien tappat 8,5 procent på Stockholmsbörsen, och låg på kursen 306 kr. Som lägst var den nere på 303,50.

Statsbidrag till landstingen för läkemedel fastställt

0

Landstingen erhåller enligt den nya överenskommelsen 62 miljarder kronor från staten som ersättning för kostnaderna för läkemedelsförmånen.

En utgångspunkt för avtalet är en konsensus mellan Socialdepartementet och Landstingsförbundet om ett fortsatt delat ansvar för finansieringen av läkemedelsförmånen.

– Läkemedelsreformerna har gett landstingen möjlighet att åstadkomma en mer rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Resultatet av detta arbete kan vi se i form av en mer rimlig kostnadsutveckling de senaste åren. För åren framåt är det fortfarande osäkert vad som händer med kostnaderna och därför är jag mycket nöjd med att vi är överens om att parterna har ett gemensamt ansvar för finansieringen av läkemedelsförmånerna, säger Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson i ett pressmeddelande.

Överenskommelsen gäller efter att Regeringen godkänt avtalet.

Amerikanskt besked om Exanta i dag

0

I dag fredag sammanträder en extern rådgivande kommitté, på uppdrag av FDA, för att diskutera Astrazenecas nya blodproppsmedicin Exanta. Kommittén ska ge sin rekommendation till FDA, som senare ska fatta beslut om medlet ska godkännas eller inte.

I ett dokument, som publicerades på FDA:s hemsida på torsdagen, ställs flera frågor om säkerhetsprofilen, biverkningar på levern och effekten av Exanta. Till exempel sägs att den Astrazeneca kan ha varit för liberal i sättet som bolaget värderat Exanta gentemot Warfarin.

Enligt en läkemedelsanalytiker, som nyhetsbyrån Reuters talat med, har det tagits för givet att Exanta är mer effektivt än Warfarin. Ett ifrågasättande skulle därför vara ett bakslag.

Mer som en probleminventering

Men Astrazenecas informationschef Staffan Ternby är inte oroad.

– Frågeställningarna var de förväntade. Sedan är det en annan fråga vad expertkommittén kommer fram till, säger han till TT.

Staffan Ternby ser dokumentet som en probleminventering, där alla potentiella problemområden ska lyftas fram och definieras, så att de sedan kan diskuteras av expertkommittén.

– För ett otränat öga kan det då se ut som att det är mycket problem, säger Staffan Ternby.

Exarta, som det heter i Sverige, är redan godkänt inom EU för att förebygga blodpropp i samband med knä- och höftledsoperationer.

Så fort beslutet finns tillgängligt hittar du det här på Läkemedelsvärldens hemsida.