Primärpreventiv behandling ifrågasätts

I den senaste rapporten från Nepi ifrågasätter författarna Arne Melander och Gunnar Lindberg om förebyggande läkemedel ska subventioneras till i övrigt friska personer.

20 sep 2004, kl 15:15
0

Deras eget svar på rapportens rubrik, ?Kan läkemedel förebygga ohälsa??, är:
? Tveksamt, i alla fall när det handlar om primärprevention av i övrigt friska personer, säger Arne Melander.
Primärpreventiv behandling av till exempel måttligt förhöjt blodtryck och kolesterol har inte någon mätbar inverkan på den kardiovaskulära folkhälsan, är deras slutsats. ?Det bör övervägas om läkemedelsförmånen ska nyttjas för medikamentell behandling av blodtryck med ett diastoliskt tryck som är lägre än 100 mm Hg om ingen annan riskökning föreligger?, är en av slutsatserna i rapporten.
Istället för att som nu diskutera att sänka gränsvärdena för behandling borde man alltså diskutera en höjning, menar för- fattarna.


Prioritering behövs
Medan läkemedel är effektiva när de gäller sekundärbehandling kostar de betydligt mer än de smakar när man till exempel behandlar måttligt förhöjda blodtryck hos i övrigt friska personer.
I sina exempel visar de att medan man under ett år behöver behandla 650 personer med ett okomplicerat förhöjt blodtryck med ett diastoliskt tryck på 100 mm Hg för att undvika ett fall av hjärt- kärlsjukdom, så behövs det 1 667 personer med ett distoliskt tryck mellan 90 och 99 mm Hg för samma resultat. I ett befolkningsperspektiv innebär det att en allmänläkare ska arbeta i drygt 29 år för att förebygga ett fall av kranskärlsjukdom.


Risk för sjukdomsförklaring
Förutom att det är illa använda resurser menar författarna att den preventiva läkemedelsbehandlingen riskerar att sänka livskvaliteten hos de behandlade genom att friska människor sjukdomsförklaras.
Istället drar de en lans för livsstilsförändrande insatser för att förebygga ohälsa hos fortfarande friska personer.
? Man måste verkligen fundera över hur man prioriterar, säger Arne Melander.
Peter Nilsson, docent vid universitetssjukhuset i Malmö och medlem i Svenska Hypertonisällskapet håller med om rapportens grundbudskap.
? Många medelålders med mild hypertoni och vissa riskfaktorer ska inte självklart ha piller, utan annan hjälp.
? Bristen med rapporten är att den bygger på föråldrad kunskap. Studierna är från 80 och 90-talet då man räknade varje riskfaktor för sig.
? Idag talar vi om absolut risk och då är inte längre blodtrycket ensamt intressant. I den moderna behandlingen ska en patients alla riskfaktorer vägas in innan man bestämmer behandlingen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng