Annons

Månads arkivering maj 2003

Uppstickare lockar med högre lön

Esbjörn Börjesson
-
0

Det låter som ett drömläge för farmacevter. Men de två facken reagerar olika på uppstickaren Farmaceuta.
? Vi tycker det är dåligt att Apoteket inte vill använda bemanningsföretag, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör för Sveriges Farmaceutförbund.
? Det vore väl bra att använda sig av de farmacevter som finns, med tanke på att man behöver stänga apotek på sommaren.
Camilla Frankelius säger att förbundet framfört kritiken till Apotekets ledning, när man fick vetskap om förbudet att anlita Farmaceuta och liknande företag.
Men hon är inte förvånad:
? Jag förstår reaktionen, det finns nog en och annan som kan tänka sig att gå över till Farmaceuta och få ett annat arbetsätt än idag.



För dålig bemanning
På Farmaciförbundet har man inga synpunkter än så länge:
? Vi vill först göra en ordentlig konsekvensanalys om vad som hänt inom vården för till exempel sjuksköterskor, säger förbundsordförande Britt-Marie Skoglösa.
Är det inte bra med en uppstickare som lovar mer betalt än Apoteket?
? I så fall ska löneläget totalt gynnas, inte bara ett fåtal. Och där har vi inte analyserat klart vad som hänt inom sjukvården.
? Men lönen är ju inte allt. Framför allt måste ett bemanningsföretag kunna erbjuda kompetensutveckling, säger Britt-Marie Skoglösa.
Är det risk att apotek drivs med för lite personal om Apoteket Pool inte kan få fram vikarier?
? Det är precis det som sker idag, det kan ju alla som går in på ett Apotek se själva ? att det är för dålig bemanning, säger Camilla Frankelius.
Men det håller Britt-Marie Skoglösa inte med om:
? Nej, det tror jag inte. De receptarier som finns tillgängliga tas in, problemet är att det knappt finns några.

Uppstickare lockar med högre lön

Esbjörn Börjesson
-
0

Det låter som ett drömläge för farmacevter. Men de två facken reagerar olika på uppstickaren Farmaceuta.
? Vi tycker det är dåligt att Apoteket inte vill använda bemanningsföretag, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör för Sveriges Farmaceutförbund.
? Det vore väl bra att använda sig av de farmacevter som finns, med tanke på att man behöver stänga apotek på sommaren.
Camilla Frankelius säger att förbundet framfört kritiken till Apotekets ledning, när man fick vetskap om förbudet att anlita Farmaceuta och liknande företag.
Men hon är inte förvånad:
? Jag förstår reaktionen, det finns nog en och annan som kan tänka sig att gå över till Farmaceuta och få ett annat arbetsätt än idag.



För dålig bemanning
På Farmaciförbundet har man inga synpunkter än så länge:
? Vi vill först göra en ordentlig konsekvensanalys om vad som hänt inom vården för till exempel sjuksköterskor, säger förbundsordförande Britt-Marie Skoglösa.
Är det inte bra med en uppstickare som lovar mer betalt än Apoteket?
? I så fall ska löneläget totalt gynnas, inte bara ett fåtal. Och där har vi inte analyserat klart vad som hänt inom sjukvården.
? Men lönen är ju inte allt. Framför allt måste ett bemanningsföretag kunna erbjuda kompetensutveckling, säger Britt-Marie Skoglösa.
Är det risk att apotek drivs med för lite personal om Apoteket Pool inte kan få fram vikarier?
? Det är precis det som sker idag, det kan ju alla som går in på ett Apotek se själva ? att det är för dålig bemanning, säger Camilla Frankelius.
Men det håller Britt-Marie Skoglösa inte med om:
? Nej, det tror jag inte. De receptarier som finns tillgängliga tas in, problemet är att det knappt finns några.

Pharmacia kritiseras för oetiskt studiestopp

Läkemedelsvärlden
-
0

En bruten pakt mellan forskare och patienter. Så benämner ledarskribenter i ett aprilnummer av tidskriften JAMA den situation där kliniska studier stoppas innan de är klara för att pengar ska sparas. Ämnet aktualiseras på nytt genom publiceringen av Convince-studien i samma nummer.
Behandling med kalciumantagonisten verapamil skulle jämföras med behandling med antingen atenolol eller hydroklorotiazid i Convince-studien. 16 602 patienter inkluderades i studien som startade 1996 men som sedan stängdes år 2000 på grund av kommersiella skäl. Målet för studien var satt till 2 246 händelser bestående av första hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulärt dödsfall. När studien avslutades hade endast 729 händelser räknats in.
?Ansvarsfullt utförande av medicinsk forskning involverar en social förpliktelse och ett moraliskt ansvarstagande som övergår kvartalsrapporter eller bytet av vd?, enligt ledaren som också menar att studiestoppet bryter mot Helsingforsdeklarationen.
? Att stoppa en studie av enbart marknadsmässiga skäl strider mot oskrivna och skrivna regler för den globala industrin, säger Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen.

Frestande i fusionstid
Convince-studien startades av Searle som sedermera blev Pharmacia som nu har köpts upp av Pfizer. Företaget har enligt JAMA inte lämnat någon detaljerad beskrivning till varför studien stoppades. Bergström, som inte vill uttala sig just om Convince-studien, menar dock att det i vissa fall kan vara frestande för ekonomer och marknadsfolk att stoppa studier i förtid i en tillvaro av ständiga företagsfusioner.
? Men här måste de medicinska cheferna visa sig starka och stå emot pressen från marknaden. Annars blir det dålig PR för företaget och stora svårigheter att rekrytera både patienter och läkare i framtiden.

Tvång ingen lösning
Varken Pharmacia eller forskarna kände till resultaten från Convince-studien innan den stoppades och enligt JAMA rekommenderade säkerhetskommittén att studien skulle fortsätta. Enligt Peter Höglund, ordförande i arbetsgruppen för forskningsetik vid Vetenskapsrådet, är det beklagligt när studier stoppas på grund av kommersiella skäl men inte mycket man kan göra åt det.
? Det går inte att tvinga någon som inte är intresserad att fullfölja ett forskningsprojekt. Systemet bygger på en frivillighet och många yttre orsaker kan inträffa. Det kan till exempel hända att något annat projekt publiceras som påverkar det egna projektet. Företagsekonomiska överväganden måste också försvaras inför aktieägarna. Man borde inte kunna hamna i denna situation men det är svårt att hitta system som gör att man kommer undan, säger Höglund.

Pharmacia kritiseras för oetiskt studiestopp

Läkemedelsvärlden
-
0

En bruten pakt mellan forskare och patienter. Så benämner ledarskribenter i ett aprilnummer av tidskriften JAMA den situation där kliniska studier stoppas innan de är klara för att pengar ska sparas. Ämnet aktualiseras på nytt genom publiceringen av Convince-studien i samma nummer.
Behandling med kalciumantagonisten verapamil skulle jämföras med behandling med antingen atenolol eller hydroklorotiazid i Convince-studien. 16 602 patienter inkluderades i studien som startade 1996 men som sedan stängdes år 2000 på grund av kommersiella skäl. Målet för studien var satt till 2 246 händelser bestående av första hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulärt dödsfall. När studien avslutades hade endast 729 händelser räknats in.
?Ansvarsfullt utförande av medicinsk forskning involverar en social förpliktelse och ett moraliskt ansvarstagande som övergår kvartalsrapporter eller bytet av vd?, enligt ledaren som också menar att studiestoppet bryter mot Helsingforsdeklarationen.
? Att stoppa en studie av enbart marknadsmässiga skäl strider mot oskrivna och skrivna regler för den globala industrin, säger Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen.

Frestande i fusionstid
Convince-studien startades av Searle som sedermera blev Pharmacia som nu har köpts upp av Pfizer. Företaget har enligt JAMA inte lämnat någon detaljerad beskrivning till varför studien stoppades. Bergström, som inte vill uttala sig just om Convince-studien, menar dock att det i vissa fall kan vara frestande för ekonomer och marknadsfolk att stoppa studier i förtid i en tillvaro av ständiga företagsfusioner.
? Men här måste de medicinska cheferna visa sig starka och stå emot pressen från marknaden. Annars blir det dålig PR för företaget och stora svårigheter att rekrytera både patienter och läkare i framtiden.

Tvång ingen lösning
Varken Pharmacia eller forskarna kände till resultaten från Convince-studien innan den stoppades och enligt JAMA rekommenderade säkerhetskommittén att studien skulle fortsätta. Enligt Peter Höglund, ordförande i arbetsgruppen för forskningsetik vid Vetenskapsrådet, är det beklagligt när studier stoppas på grund av kommersiella skäl men inte mycket man kan göra åt det.
? Det går inte att tvinga någon som inte är intresserad att fullfölja ett forskningsprojekt. Systemet bygger på en frivillighet och många yttre orsaker kan inträffa. Det kan till exempel hända att något annat projekt publiceras som påverkar det egna projektet. Företagsekonomiska överväganden måste också försvaras inför aktieägarna. Man borde inte kunna hamna i denna situation men det är svårt att hitta system som gör att man kommer undan, säger Höglund.

Pharmacia kritiseras för oetiskt studiestopp

Läkemedelsvärlden
-
0

En bruten pakt mellan forskare och patienter. Så benämner ledarskribenter i ett aprilnummer av tidskriften JAMA den situation där kliniska studier stoppas innan de är klara för att pengar ska sparas. Ämnet aktualiseras på nytt genom publiceringen av Convince-studien i samma nummer.
Behandling med kalciumantagonisten verapamil skulle jämföras med behandling med antingen atenolol eller hydroklorotiazid i Convince-studien. 16 602 patienter inkluderades i studien som startade 1996 men som sedan stängdes år 2000 på grund av kommersiella skäl. Målet för studien var satt till 2 246 händelser bestående av första hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulärt dödsfall. När studien avslutades hade endast 729 händelser räknats in.
?Ansvarsfullt utförande av medicinsk forskning involverar en social förpliktelse och ett moraliskt ansvarstagande som övergår kvartalsrapporter eller bytet av vd?, enligt ledaren som också menar att studiestoppet bryter mot Helsingforsdeklarationen.
? Att stoppa en studie av enbart marknadsmässiga skäl strider mot oskrivna och skrivna regler för den globala industrin, säger Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen.

Frestande i fusionstid
Convince-studien startades av Searle som sedermera blev Pharmacia som nu har köpts upp av Pfizer. Företaget har enligt JAMA inte lämnat någon detaljerad beskrivning till varför studien stoppades. Bergström, som inte vill uttala sig just om Convince-studien, menar dock att det i vissa fall kan vara frestande för ekonomer och marknadsfolk att stoppa studier i förtid i en tillvaro av ständiga företagsfusioner.
? Men här måste de medicinska cheferna visa sig starka och stå emot pressen från marknaden. Annars blir det dålig PR för företaget och stora svårigheter att rekrytera både patienter och läkare i framtiden.

Tvång ingen lösning
Varken Pharmacia eller forskarna kände till resultaten från Convince-studien innan den stoppades och enligt JAMA rekommenderade säkerhetskommittén att studien skulle fortsätta. Enligt Peter Höglund, ordförande i arbetsgruppen för forskningsetik vid Vetenskapsrådet, är det beklagligt när studier stoppas på grund av kommersiella skäl men inte mycket man kan göra åt det.
? Det går inte att tvinga någon som inte är intresserad att fullfölja ett forskningsprojekt. Systemet bygger på en frivillighet och många yttre orsaker kan inträffa. Det kan till exempel hända att något annat projekt publiceras som påverkar det egna projektet. Företagsekonomiska överväganden måste också försvaras inför aktieägarna. Man borde inte kunna hamna i denna situation men det är svårt att hitta system som gör att man kommer undan, säger Höglund.

Pharmacia kritiseras för oetiskt studiestopp

Läkemedelsvärlden
-
0

En bruten pakt mellan forskare och patienter. Så benämner ledarskribenter i ett aprilnummer av tidskriften JAMA den situation där kliniska studier stoppas innan de är klara för att pengar ska sparas. Ämnet aktualiseras på nytt genom publiceringen av Convince-studien i samma nummer.
Behandling med kalciumantagonisten verapamil skulle jämföras med behandling med antingen atenolol eller hydroklorotiazid i Convince-studien. 16 602 patienter inkluderades i studien som startade 1996 men som sedan stängdes år 2000 på grund av kommersiella skäl. Målet för studien var satt till 2 246 händelser bestående av första hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulärt dödsfall. När studien avslutades hade endast 729 händelser räknats in.
?Ansvarsfullt utförande av medicinsk forskning involverar en social förpliktelse och ett moraliskt ansvarstagande som övergår kvartalsrapporter eller bytet av vd?, enligt ledaren som också menar att studiestoppet bryter mot Helsingforsdeklarationen.
? Att stoppa en studie av enbart marknadsmässiga skäl strider mot oskrivna och skrivna regler för den globala industrin, säger Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen.

Frestande i fusionstid
Convince-studien startades av Searle som sedermera blev Pharmacia som nu har köpts upp av Pfizer. Företaget har enligt JAMA inte lämnat någon detaljerad beskrivning till varför studien stoppades. Bergström, som inte vill uttala sig just om Convince-studien, menar dock att det i vissa fall kan vara frestande för ekonomer och marknadsfolk att stoppa studier i förtid i en tillvaro av ständiga företagsfusioner.
? Men här måste de medicinska cheferna visa sig starka och stå emot pressen från marknaden. Annars blir det dålig PR för företaget och stora svårigheter att rekrytera både patienter och läkare i framtiden.

Tvång ingen lösning
Varken Pharmacia eller forskarna kände till resultaten från Convince-studien innan den stoppades och enligt JAMA rekommenderade säkerhetskommittén att studien skulle fortsätta. Enligt Peter Höglund, ordförande i arbetsgruppen för forskningsetik vid Vetenskapsrådet, är det beklagligt när studier stoppas på grund av kommersiella skäl men inte mycket man kan göra åt det.
? Det går inte att tvinga någon som inte är intresserad att fullfölja ett forskningsprojekt. Systemet bygger på en frivillighet och många yttre orsaker kan inträffa. Det kan till exempel hända att något annat projekt publiceras som påverkar det egna projektet. Företagsekonomiska överväganden måste också försvaras inför aktieägarna. Man borde inte kunna hamna i denna situation men det är svårt att hitta system som gör att man kommer undan, säger Höglund.

Statistik över användningen
av djurläkemedel ska förbättras

Ingert Nilsson
-
0

Antibiotikaanvändningen till djur har minskat från cirka 45 ton om året i början av 80-talet till drygt 17 ton idag. Men man kan av statistiken inte utläsa hur stor del som går till de så kallade livsmedelsproducerande djuren och hur mycket som till exempel används för att medicinera hästar.
Det ska det nu bli ändring på. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att sammanställa sådan statistik. Något som välkomnas av bland andra Christina Greko vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
? Vi har i snart 20 år, från såväl veterinärhåll som inom bondenäringen, efterfrågat en bättre statistik. Det är bra att det nu äntligen blir klargjort vem som har ansvaret för att den här statistiken kommer fram.

Otydligt avtal
Christina Odensvik, statistikan-svarig för djurläkemedel inom Apoteket, är också nöjd med det här beslutet:
? Avtalet mellan oss och staten har varit otydligt när det gäller djurläkemedel, vilket gjort det svårt att inom företaget få gehör för problemet med den här trubbiga statistiken.
För att få fram relevant statistik ska nu ett avtal träffas mellan Jordbruksverket och Apoteket. Inom Apoteket har man tagit fram ett nytt datasystem som ska göra det möjligt att ta fram statistik på också till vilket djurslag som recepten är utskrivna.
? Men sådan statistik är inte heller helt tillförlitlig eftersom en stor del av förskrivningen till lantbrukets djur sker på rekvisition, säger Christina Greko.
Det är vanligt att veterinären som besöker en gård skriver ut ett antal doser antibiotika till bonden, en användning som inte framgår av Apotekets receptregister. Den användningen ska också med i Jordbruksverkets årliga rapporter.

Statistik över användningen
av djurläkemedel ska förbättras

Ingert Nilsson
-
0

Antibiotikaanvändningen till djur har minskat från cirka 45 ton om året i början av 80-talet till drygt 17 ton idag. Men man kan av statistiken inte utläsa hur stor del som går till de så kallade livsmedelsproducerande djuren och hur mycket som till exempel används för att medicinera hästar.
Det ska det nu bli ändring på. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att sammanställa sådan statistik. Något som välkomnas av bland andra Christina Greko vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
? Vi har i snart 20 år, från såväl veterinärhåll som inom bondenäringen, efterfrågat en bättre statistik. Det är bra att det nu äntligen blir klargjort vem som har ansvaret för att den här statistiken kommer fram.

Otydligt avtal
Christina Odensvik, statistikan-svarig för djurläkemedel inom Apoteket, är också nöjd med det här beslutet:
? Avtalet mellan oss och staten har varit otydligt när det gäller djurläkemedel, vilket gjort det svårt att inom företaget få gehör för problemet med den här trubbiga statistiken.
För att få fram relevant statistik ska nu ett avtal träffas mellan Jordbruksverket och Apoteket. Inom Apoteket har man tagit fram ett nytt datasystem som ska göra det möjligt att ta fram statistik på också till vilket djurslag som recepten är utskrivna.
? Men sådan statistik är inte heller helt tillförlitlig eftersom en stor del av förskrivningen till lantbrukets djur sker på rekvisition, säger Christina Greko.
Det är vanligt att veterinären som besöker en gård skriver ut ett antal doser antibiotika till bonden, en användning som inte framgår av Apotekets receptregister. Den användningen ska också med i Jordbruksverkets årliga rapporter.

Statistik över användningen
av djurläkemedel ska förbättras

Ingert Nilsson
-
0

Antibiotikaanvändningen till djur har minskat från cirka 45 ton om året i början av 80-talet till drygt 17 ton idag. Men man kan av statistiken inte utläsa hur stor del som går till de så kallade livsmedelsproducerande djuren och hur mycket som till exempel används för att medicinera hästar.
Det ska det nu bli ändring på. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att sammanställa sådan statistik. Något som välkomnas av bland andra Christina Greko vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
? Vi har i snart 20 år, från såväl veterinärhåll som inom bondenäringen, efterfrågat en bättre statistik. Det är bra att det nu äntligen blir klargjort vem som har ansvaret för att den här statistiken kommer fram.

Otydligt avtal
Christina Odensvik, statistikan-svarig för djurläkemedel inom Apoteket, är också nöjd med det här beslutet:
? Avtalet mellan oss och staten har varit otydligt när det gäller djurläkemedel, vilket gjort det svårt att inom företaget få gehör för problemet med den här trubbiga statistiken.
För att få fram relevant statistik ska nu ett avtal träffas mellan Jordbruksverket och Apoteket. Inom Apoteket har man tagit fram ett nytt datasystem som ska göra det möjligt att ta fram statistik på också till vilket djurslag som recepten är utskrivna.
? Men sådan statistik är inte heller helt tillförlitlig eftersom en stor del av förskrivningen till lantbrukets djur sker på rekvisition, säger Christina Greko.
Det är vanligt att veterinären som besöker en gård skriver ut ett antal doser antibiotika till bonden, en användning som inte framgår av Apotekets receptregister. Den användningen ska också med i Jordbruksverkets årliga rapporter.

Statistik över användningen
av djurläkemedel ska förbättras

Ingert Nilsson
-
0

Antibiotikaanvändningen till djur har minskat från cirka 45 ton om året i början av 80-talet till drygt 17 ton idag. Men man kan av statistiken inte utläsa hur stor del som går till de så kallade livsmedelsproducerande djuren och hur mycket som till exempel används för att medicinera hästar.
Det ska det nu bli ändring på. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att sammanställa sådan statistik. Något som välkomnas av bland andra Christina Greko vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
? Vi har i snart 20 år, från såväl veterinärhåll som inom bondenäringen, efterfrågat en bättre statistik. Det är bra att det nu äntligen blir klargjort vem som har ansvaret för att den här statistiken kommer fram.

Otydligt avtal
Christina Odensvik, statistikan-svarig för djurläkemedel inom Apoteket, är också nöjd med det här beslutet:
? Avtalet mellan oss och staten har varit otydligt när det gäller djurläkemedel, vilket gjort det svårt att inom företaget få gehör för problemet med den här trubbiga statistiken.
För att få fram relevant statistik ska nu ett avtal träffas mellan Jordbruksverket och Apoteket. Inom Apoteket har man tagit fram ett nytt datasystem som ska göra det möjligt att ta fram statistik på också till vilket djurslag som recepten är utskrivna.
? Men sådan statistik är inte heller helt tillförlitlig eftersom en stor del av förskrivningen till lantbrukets djur sker på rekvisition, säger Christina Greko.
Det är vanligt att veterinären som besöker en gård skriver ut ett antal doser antibiotika till bonden, en användning som inte framgår av Apotekets receptregister. Den användningen ska också med i Jordbruksverkets årliga rapporter.

Norge upphäver apotekens
monopol på receptfria läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Att försäljningen av receptfria läkemedel ska bli möjlig utanför apoteken är beslutat.
? Däremot är de exakta bestämmelserna om vilka läkemedel som ska innefattas och hur försäljningsställena ska vara beskaffade inte klart ännu, säger Vegard Pettersen, vid hälsodepartementet.
Men förordningen ska bli klar i sommar och under hösten kan handeln börja ansöka om koncession.

Miniapotek på bensinmacken
I utredningen räknade man med att drygt 1 000 försäljningsställen skulle ansöka om att få sälja läkemedel, men sedan branschföreningen för bensinhandlarna visat intresse att utöka sitt sortiment i butikerna har antalet möjliga försäljningsställen fördubblats.
Apotekare och farmacevter representerar i remissvaren en restriktiv linje, bland annat med hänvisning till säkerheten. Läkemedelsindustrin och konkurrensmyndigheten pekar istället på vikten av att göra läkemedlen så tillgängliga som möjligt.
? På hälsodepartementet har vi nu bland annat att ta ställning till om försäljningen enbart ska få ske över disk eller om varorna också ska kunna exponeras i hyllor och om det ska vara tillåtet med reklam i affären, säger Vegard Pettersen.
I Danmark har man sedan snart två åt tillbaka liberaliserat försäljningen av receptfria mediciner och i EG-domstolen kommer under hösten det svenska monopolet att avhandlas.

Norge upphäver apotekens
monopol på receptfria läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Att försäljningen av receptfria läkemedel ska bli möjlig utanför apoteken är beslutat.
? Däremot är de exakta bestämmelserna om vilka läkemedel som ska innefattas och hur försäljningsställena ska vara beskaffade inte klart ännu, säger Vegard Pettersen, vid hälsodepartementet.
Men förordningen ska bli klar i sommar och under hösten kan handeln börja ansöka om koncession.

Miniapotek på bensinmacken
I utredningen räknade man med att drygt 1 000 försäljningsställen skulle ansöka om att få sälja läkemedel, men sedan branschföreningen för bensinhandlarna visat intresse att utöka sitt sortiment i butikerna har antalet möjliga försäljningsställen fördubblats.
Apotekare och farmacevter representerar i remissvaren en restriktiv linje, bland annat med hänvisning till säkerheten. Läkemedelsindustrin och konkurrensmyndigheten pekar istället på vikten av att göra läkemedlen så tillgängliga som möjligt.
? På hälsodepartementet har vi nu bland annat att ta ställning till om försäljningen enbart ska få ske över disk eller om varorna också ska kunna exponeras i hyllor och om det ska vara tillåtet med reklam i affären, säger Vegard Pettersen.
I Danmark har man sedan snart två åt tillbaka liberaliserat försäljningen av receptfria mediciner och i EG-domstolen kommer under hösten det svenska monopolet att avhandlas.

Norge upphäver apotekens
monopol på receptfria läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Att försäljningen av receptfria läkemedel ska bli möjlig utanför apoteken är beslutat.
? Däremot är de exakta bestämmelserna om vilka läkemedel som ska innefattas och hur försäljningsställena ska vara beskaffade inte klart ännu, säger Vegard Pettersen, vid hälsodepartementet.
Men förordningen ska bli klar i sommar och under hösten kan handeln börja ansöka om koncession.

Miniapotek på bensinmacken
I utredningen räknade man med att drygt 1 000 försäljningsställen skulle ansöka om att få sälja läkemedel, men sedan branschföreningen för bensinhandlarna visat intresse att utöka sitt sortiment i butikerna har antalet möjliga försäljningsställen fördubblats.
Apotekare och farmacevter representerar i remissvaren en restriktiv linje, bland annat med hänvisning till säkerheten. Läkemedelsindustrin och konkurrensmyndigheten pekar istället på vikten av att göra läkemedlen så tillgängliga som möjligt.
? På hälsodepartementet har vi nu bland annat att ta ställning till om försäljningen enbart ska få ske över disk eller om varorna också ska kunna exponeras i hyllor och om det ska vara tillåtet med reklam i affären, säger Vegard Pettersen.
I Danmark har man sedan snart två åt tillbaka liberaliserat försäljningen av receptfria mediciner och i EG-domstolen kommer under hösten det svenska monopolet att avhandlas.

Biverkningarna av antidepressiva
behöver bli kända

Ingert Nilsson
-
0

Till WHO:s biverkningsenhet, Uppsala Monitoring Centre har det kommit in drygt 8000 rapporter om biverkningar av antidepressiva läkemedel som man vid centret funnit kan ha ett samband med beroende. Majoriteten biverkningar handlar om utsättningssyndrom. Substanserna paroxetin och venlafaxin är de med flest biverkningsrapporter.
Rapporterna som bygger på misstänkta biverkningar har tagits fram för Konsumentinstitutet Kilens räkning till en hearing om antidepressiva medel som organisationen nyligen arrangerade tillsammans med riksdagens socialutskott.
? Även om det här är mycket använda läkemedel så är det så många rapporter att det finns anledning att vara bekymrad, säger Marie Lindqvist, farmacevt vid WHO.

Global rapportering
? De är en illustration över att de här biverkningarna uppmärksammas på världsnivå. Och man ska komma ihåg att det inte handlar om några enkla och lätta biverkningar utan också om svåra utsättningsproblem.
WHO:s biverkningsregister säger inte något om hur frekventa biverkningarna är. Men WHO har ansett rapporteringen så pass omfattande att en analysgrupp tillsatts.
Att de här medlen orsakar utsättningsproblem är inget nytt, påpekar Marie Lindqvist, som själv i slutet av 90-talet, tillsammans med några kollegor publicerade en artikel i Pharmacoepidemiology and Prescription om detta.
? Problemet kanske snarare är ett kommunikationsproblem. Det är fortfarande inte känt bland patienterna och kanske inte heller bland läkare hur viktigt det är att de här läkemedlen både sätts in och sätts ut på rätt sätt.
Om de biverkningar som SSRI-medel ibland ger kan påstås vara beroendeframkallande pågår det en diskussion.
? Men om det finns utsättningsproblem med ett läkemedel, är det då inte troligt att medlet är beroendeskapande, menar Charles Medawar, brittisk läkemedelsanalytiker, som medverkade vid Kilens hearing.

Biverkningarna av antidepressiva
behöver bli kända

Ingert Nilsson
-
0

Till WHO:s biverkningsenhet, Uppsala Monitoring Centre har det kommit in drygt 8000 rapporter om biverkningar av antidepressiva läkemedel som man vid centret funnit kan ha ett samband med beroende. Majoriteten biverkningar handlar om utsättningssyndrom. Substanserna paroxetin och venlafaxin är de med flest biverkningsrapporter.
Rapporterna som bygger på misstänkta biverkningar har tagits fram för Konsumentinstitutet Kilens räkning till en hearing om antidepressiva medel som organisationen nyligen arrangerade tillsammans med riksdagens socialutskott.
? Även om det här är mycket använda läkemedel så är det så många rapporter att det finns anledning att vara bekymrad, säger Marie Lindqvist, farmacevt vid WHO.

Global rapportering
? De är en illustration över att de här biverkningarna uppmärksammas på världsnivå. Och man ska komma ihåg att det inte handlar om några enkla och lätta biverkningar utan också om svåra utsättningsproblem.
WHO:s biverkningsregister säger inte något om hur frekventa biverkningarna är. Men WHO har ansett rapporteringen så pass omfattande att en analysgrupp tillsatts.
Att de här medlen orsakar utsättningsproblem är inget nytt, påpekar Marie Lindqvist, som själv i slutet av 90-talet, tillsammans med några kollegor publicerade en artikel i Pharmacoepidemiology and Prescription om detta.
? Problemet kanske snarare är ett kommunikationsproblem. Det är fortfarande inte känt bland patienterna och kanske inte heller bland läkare hur viktigt det är att de här läkemedlen både sätts in och sätts ut på rätt sätt.
Om de biverkningar som SSRI-medel ibland ger kan påstås vara beroendeframkallande pågår det en diskussion.
? Men om det finns utsättningsproblem med ett läkemedel, är det då inte troligt att medlet är beroendeskapande, menar Charles Medawar, brittisk läkemedelsanalytiker, som medverkade vid Kilens hearing.

Biverkningarna av antidepressiva
behöver bli kända

Ingert Nilsson
-
0

Till WHO:s biverkningsenhet, Uppsala Monitoring Centre har det kommit in drygt 8000 rapporter om biverkningar av antidepressiva läkemedel som man vid centret funnit kan ha ett samband med beroende. Majoriteten biverkningar handlar om utsättningssyndrom. Substanserna paroxetin och venlafaxin är de med flest biverkningsrapporter.
Rapporterna som bygger på misstänkta biverkningar har tagits fram för Konsumentinstitutet Kilens räkning till en hearing om antidepressiva medel som organisationen nyligen arrangerade tillsammans med riksdagens socialutskott.
? Även om det här är mycket använda läkemedel så är det så många rapporter att det finns anledning att vara bekymrad, säger Marie Lindqvist, farmacevt vid WHO.

Global rapportering
? De är en illustration över att de här biverkningarna uppmärksammas på världsnivå. Och man ska komma ihåg att det inte handlar om några enkla och lätta biverkningar utan också om svåra utsättningsproblem.
WHO:s biverkningsregister säger inte något om hur frekventa biverkningarna är. Men WHO har ansett rapporteringen så pass omfattande att en analysgrupp tillsatts.
Att de här medlen orsakar utsättningsproblem är inget nytt, påpekar Marie Lindqvist, som själv i slutet av 90-talet, tillsammans med några kollegor publicerade en artikel i Pharmacoepidemiology and Prescription om detta.
? Problemet kanske snarare är ett kommunikationsproblem. Det är fortfarande inte känt bland patienterna och kanske inte heller bland läkare hur viktigt det är att de här läkemedlen både sätts in och sätts ut på rätt sätt.
Om de biverkningar som SSRI-medel ibland ger kan påstås vara beroendeframkallande pågår det en diskussion.
? Men om det finns utsättningsproblem med ett läkemedel, är det då inte troligt att medlet är beroendeskapande, menar Charles Medawar, brittisk läkemedelsanalytiker, som medverkade vid Kilens hearing.

1...345...11Sida 4 av 11