Årlig arkivering 2001

Under våren dog tre unga flickor, 14, 16 och 19 år gamla, efter att ha ätit p-piller. De två yngsta avled hastigt efter att ha ramlat ihop med andnings-och cirkulationsstillestånd. Den tredje skickades hem och avled nästa kväll. Alla hade blodproppar i lungorna.

16-åringen visade sig tillhöra flera riskgrupper – hon var rökare och mamman hade haft blodproppar – och borde aldrig ha fått p-piller. Fallet med 14-åringen utreddes av Socialstyrelsen som bedömde att ingen gjort något fel, eftersom flickan inte tillhörde någon av de kända riskgrupperna. Även det tredje fallet är anmält till Socialstyrelsen.

Det fick Läkemedelsverket att gå ut med en påminnelse om att p-piller inte ska skrivas ut till kvinnor som tillhör någon riskgrupp. TV4:s Kalla Fakta visade i ett program i våras att det förekommer att unga flickor får p-piller utskrivet utan att tillfrågas om riskfaktorer.

Men alla riskfall skulle ändå inte upptäckas: ungefär hälften av alla kvinnor som fått blodproppar tillhör ingen känd riskgrupp. Därför inleder Läkemedelsverket efter nyår en stor treårig studie där 1300 kvinnor från hela landet som fått blodpropp jämförs med lika många friska kvinnor.

– Vi vill ta reda på varför och vilka unga kvinnor som drabbas av blodpropp när de tar p-piller. Blodlevringssystemet överreagerar hos vissa kvinnor och vi vet inte varför. Det är helt oacceptabelt att unga friska kvinnor blir sjuka, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket och den som tagit initiativ till studien.

Han menar att det troligen både är yttre faktorer, som läkemedel, risksituationer och livshändelser och inre, genetiska egenskaper som samverkar. Kvinnorna kommer att gå igenom ett omfattande frågepaket om livsstil och hälsa. De kommer också att lämna blodprover ur vilka DNA ska framställas och egenskaper hos enskilda gener analyseras. Sådana analyser har blivit möjliga först nu, i och med genforskningens framsteg.

Idén om preventivmedel i form av hormoner föddes redan på 20-talet och på 50-talet gjordes de första experimenten på fattiga puertoricanska kvinnor.1961 blev p-pillret godkänt i USA och tre år senare kom det till Sverige.

Snart stod det klart att p-pillren inte enbart var en välsignelse utan kunde orsaka en lång rad biverkningar. Kritiken mot läkemedelsindustrin var periodvis mycket stark. Idag talar man hellre om riskkvinnor – och flyttar därmed över ansvaret för biverkningar från läkemedlet till kvinnan. Risker med graviditeter och aborter framhålls som större än risker med p-piller.

Stora värden står på spel. Ett läkemedel som kan ges till friska kvinnor under trettio år av deras liv, skapar stora möjligheter till förtjänster.1999 öppnades dessutom en ny marknad i Japan där p-piller tidigare var förbjudna.

De så kallade tredje generationens p-piller, som förutom östrogen innehåller ett nytt sorts gestagen eller gulkroppshormon, har länge varit omtvistade. Hösten 1995 kom fyra studier gjorda av bland annat forskare från WHO som hävdade att de nya p-pillren fördubblade risken för blodpropp. Det ledde till att engelska läkemedelsverket begränsade pillrens användning och det tyska verket toppade all utskrivning av preparaten till kvinnor under trettio år.

I januari 1997 kom en ny engelsk undersökning som hävdade motsatsen: risken är inte högre med de nya pillren. Misstaget sades vara att man i de tidigare undersökningarna inte räknat bort kvinnor med kända riskfaktorer. Men det finns forskare, bland dem professor Frits R Rosendaal vid Leidens universitetssjukhus i Holland som anser att de ursprungliga resultaten stämmer. Samma sak hävdar en annan holländsk forskargrupp som nyligen presenterade en metaanalys, en statistisk sammanställning, av femton vetenskapliga studier.

EMEA, EU:s organ för utvärdering av läkemedel, gör nu en egen granskning av tio–femton olika studier där man också bedömer studiernas kvalité. När den är klar i höst förväntas EMEA utfärda gemensamma rekommendationer för p-pillerförskrivning för alla femton EU-länderna. Det innebär att granskningen kan få stor betydelse för läkemedelsbolagen, ifall vissa sorters p-piller kommer att rekommenderas framför andra.

Den koagulationshämmande dikumarolanalogen warfarin (Waran) introducerades i Sverige för drygt femtio år sedan. Med sin digra interaktionslista, som innehåller såväl läkemedel som livsmedel,är preparatet en udda fågel i läkemedelsarsenalen år 2001.

Warfarin har en mycket hög grad av plasmaproteinbindning och en rad andra läkemedel tenderar att tränga ut warfarinmolekyler från proteinerna. Detta leder i sin tur i många fall till en oönskad förhöjd effekt. Andra läkemedel timulerar i tället syntesen av dikumarolmetaboliserande leverenzym, vilket minskar warfarinets effekt. Behovet av individuell dosanpassning och rutinmässig övervakning av behandlingen med warfarin på grund av det snäva terapeutiska fönstret, utgör också en belastning både på patientens livskvalitet och på sjukvården.

Trombinhämning
Bortsett från två andra kumarinderivat som kan fås genom licensförskrivning är warfarin ensam herre på täppan i kategorin perorala antikoagulantia och på en rad indikationsområden. Inom ett par år kommer dock, om allt går enligt planerna, konkurrens i form av Astrazenecas nya direkta trombinhämmare ximelegatran (Exanta). Preparatet som tagits fram vid Astrazeneca i Mölndal blir sannolikt det första på marknaden med en direkt hämmande effekt på trombin, ett centralt enzym i det sista steget vid blodets koagulering. Vid sidan av den nya "superstatinen" Crestor är Exanta ett av Astrazenecas största framtidshopp i pipeline för närvarande.

Preparatet har en bred indikationsfront och över 15 000 patienter i 30 länder deltar i kliniska prövningar. Exanta utvärderas bland annat som behandling av djup ventrombos samt efter hjärtinfarkt. Preparatet testas också i fas III på flera förebyggande indikationer; till exempel profylax mot djup ventrombos och lungemboli efter höftleds- eller knäledsbyte. Den tilltänkta huvudindikationen är dock profylax mot stroke hos patienter med förmaksflimmer. Här kommer data från fas II-studier att presenteras vid European Society of Cardiology- kongressen i Stockholm i september.

I de pågående kliniska studierna av Exanta används en standardiserad dos och ingen monitorering av koaguleringen görs – stora potentiella fördelar jämfört med warfarin. Dessutom har de hittills genomförda interaktionsstudierna inte visat på några interaktioner med födoämnen eller andra läkemedel.

–En kvalificerad gissning är att Exanta finns på marknaden under 2003, säger Annica Siewert-Delle, medicinsk rådgivare på Astrazeneca.

RETURER Alla patienter som har mer än hälften kvar av sina Lipobay-medicin får pengar tillbaks. Det lovar Apotekets informationschef Thony Björk. Apoteket har även varit i kontakt med Bayer, som tillverkar Lipobay, för att i sin tur få pengarna tillbaks.

De som har oöppnade förpackningar hemma får tillbaka hela summan som de har betalat, säger Thony Björk.

Däremot, om förpackningen är påbörjad men har mer än hälften kvar får patienten tillbaka hälften. Förpackningar som innehåller mindre än hälften får patienten inget för. Patienter ska tänka på att ta med sig kvittot för att få pengarna tillbaka.

REKOMMENDATION National Institute for Clinical Excellence, NICE, publicerade i slutet av juli sina nya riktlinjer om hur cox-2-hämmare bör användas vid reumatisk ledsjukdom.

De selektiva cox 2-hämmarna ska inte användas rutinmässigt. De ska endast ges till patienter, i stället för vanliga NSAID-preparat, som har hög risk för magblödningar, särskilt patienter över 65 år. Cox-2-hämmarna bör bara förskrivas när det finns en visad klinisk nytta och långtidsanvändning bör undvikas.

Patienter med hjärtkärlsjukdom ska inte ges cox-2-hämmare, eftersom dessa patienter ofta får ASA. Risken för magblödningar ökar i kombination med cox-2hämmare.

I Sverige finns två selektiva cox 2-hämmare registrerade, celecoxib (Celebra)och rofecoxib (Vioxx). I NICE:s undersökning ingick även etodolak (ej registrerad i Sverige)och meloxikam (Mobic).

I slutet av juli godkände amerikanska Food and Drug Administration (FDA) Pharmacias tillväxthormon Genotropin (somatropin) som långtidsbehandling av tillväxtstörningar hos i övrigt friska barn, om de ännu vid två års ålder inte nått upp till normalintervallet.

En triumf för företaget, som nu erhåller ett kraftigt utökat indikationsområde för Genotropin på en stor marknad.

Beslutet är dock kontroversiellt och den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA har tidigare avslagit en ansökan om indikationsutvidgning från Pharmacia.

Uppgifterna om hur många barn som kan bli aktuella för behandling varierar. Enligt Pharmacia uppfyller tre procent av barnen i USA de amerikanska kriterierna för SGA (Small for Gestational Age).

Av dessa uppnår cirka tio procent inte normal längd före två års ålder, och dessa ? uppemot 150 000 nu levande barn ? skulle alltså kunna komma i fråga för behandling.

APOTEK Av landets 900 apotek har 108 varit stängda under sommaren på grund av personalbrist. Det är något fler än i ifjol.

? Men det har varit en noggrann planering av stängningarna och vi har inte fått några kraftfulla klagomål från kunderna, säger Örjan Björnsson på Apoteket AB.

Till Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör vid Sveriges farmacevtförbund, har dock en del utarbetade medlemmar hört av sig.

? Jag har ingen statistik eller rapporter på hur stängningarna upplevts. Men medlemmar har hört av sig som sagt att så illa som i sommar har det aldrig varit vad gäller personalbristen på de öppna apoteken.

Temporära stängningar

? Så många stängda apotek som i sommar har vi aldrig haft konstaterar Camilla Frankelius. Hon oroar sig för att många av apoteken som stängts inte heller komma att öppnas under hösten.

? Jag är rädd för att man kommer att hålla allt ?er av de sommarstängda apoteken stängda också under hösten eftersom man inte har personal.

Det bekräftas också av Örjan Björnsson.

? Av de dryga 100 stängda apoteken hade 16 stängts på grund av bemanningsproblem redan innan semestrarna började. Flera av dessa kommer vi inte att kunna öppna efter sommaren heller eftersom det saknas personal.

Hur många det blir kan han inte säga idag. Men han påpekar att det inte handlar om nedläggning utan om temporära stängningar.

APO-DOS Förpaketerade läkemedel i brickor eller påsar har ökat snabbt, från 77 000 patienter 1995 till cirka 170 000 i år.

I dag har Apoteket 100 doseringsmaskiner spridda över hela landet och verksamheten sysselsätter nästan 700 personer i år.

Stor användning

Fördelarna är många: Tidsbesparing, mindre risk för felmedicinering och mindre kassation av läkemedel. I en enkät som RFV gjort till 240 sjukhem framgår att hela 218 av dem använde Apo-DOS, åtta stod på kö. Säkerhet och tidsbesparing var de klart viktigaste skälen för att välja Apo-DOS.

Eftersom Apoteket inte tar betalt för tjänsten, som kostar 200?300 miljoner kronor per år, bekostas Apo-DOS i dag via patientavgifterna och läkemedelsförmånen och belastar Apotekets resultat i motsvarande grad.

Detta har RFV uppmärksammat och i en rapport till regeringen föreslås att den extra servicen ska beläggas med en avgift.

? Apoteket tar redan nu ut avgifter för beredning av läkemedel. Och Apo-DOS är en beredningsform, ett ordinationssätt, säger avdelningsdirektör Eva Finder på RFV.

Tydlig prismodell

RFV vill ha en klar prissättning av den extra servicen med Apo-DOS och tycker det är rimligt att landstingen bidrar på ett tydligare sätt, eftersom det är läkare ? oftast landstingsanställda ? som avgör om en patient ska ha dospaketerade läkemedel och eftersom landstingen sparar pengar i form av utebliven vård för dospatienterna.

? Landstingen är ju med och betalar redan i dag, eftersom Apo-DOS ingår i den totala apotekskostnaden, säger Eva Finder.

RFV:s förslag får medhåll av Apoteket och Socialstyrelsen. Men Landstingsförbundet protesterar:

? Uppgörelsen i våras mellan staten och Landstingsförbundet om läkemedelskostnaderna togs under vissa premisser. Nu vill RFV ändra den bilden genom att lägga på ytterligare 300 miljoner kronor, det är fullständigt oacceptabelt, säger Mikael Svensson, apotekare i Landstingsförbundets läkemedelsprojekt.

? Det här kommer som lök på laxen för landstingen, som trots att de är hårt ekonomiskt pressade har tagit på sig en större ekonomisk risk för läkemedlen framöver.

RFV anser att det inte behövs något regeringsbeslut för nyordningen, som Apoteket kan införa redan 1 oktober.

? Vi har förklarat tydligt för departementet vad vi tycker. Man kan fråga sig om inte överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet gäller längre, säger Mikael Svensson.

FDA godkände inte parecoxib

Det amerikanska läkemedelsverket FDA godkände inte Pharmacias nya smärtlindrare, parecoxib. Parecoxib är en cox 2-hämmare för intravenös administrering och anses ha färre biverkningar än andra smärtstillande medel. FDA kräver ytterligare information för att kunna godkänna läkemedlet. Pharmacias egna bedömningar är att det dröjer mellan 12 och 18 månader innan ansökan kan kompletteras. FDA anger brister i ansökan som anledning. Pharmacia vill dock inte närmare kommentera vad bristerna består i.

Zocord-ASA i ny kombination

MSD lanserar en ny kombinationsförpackning av simvastatin (Zocord) och ASA som blir tillgänglig i Sverige som första land i världen. Båda substanserna är väldokumenterade och används över hela världen för att behandla och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Zocord sänker kolesterolhalten i blodet och ASA minskar blodets benägenhet att bilda proppar.
Genom den nya förpackningen underlättas läkemedelsintaget för patienter som ordinerats denna kombination av läkemedel.

Beslutet att stoppa glukosamin överklagat

Den sista oktober stoppas försäljningen av glukosamin i hälsokostaffärer. Företag som tänker ansöka om att få sitt preparat godkänt som läkemedel kommer att få tillfälliga dispenser av Läkemedelsverket.
Branschorganisationen Hälsokostrådet överklagade Läkemedelsverkets beslut till länsrätten i Uppsala men fick där inte något gehör. Hälsokostrådet har nu gått vidare och överklagat Läkemedelsverkets beslut till kammarrätten i Uppsala.

NMR-spektroskopi för att hitta rätt patient

Forskare vid Northwestern University Medical School och North Carolina State University i USA använder NMR-spektroskopi för att hitta de patienter som har mest nytta av kolesterolsänkande behandling. Forskarna försöker med hjälp av metoden analysera storlek och koncentration på patientens lipoproteinpartiklar och därmed ge läkaren ett bättre verktyg att välja rätt kolesterolsänkande läkemedel. Enligt forskarna ger metoden mer information än vad ett vanligt blodprov kan ge.

Astazeneca skrotar Viozan

Astrazeneca offentliggjorde i somras att man avslutar sin utveckling av det tilltänkta KOL-läkemedlet Viozan. Medlet visade sig i fas 3-studier inte ge de positiva långtidseffekter som man hoppats på. Företaget kommer inom kort att offentliggöra de nedslående studieresultaten.

Fortfarande få kvinnor och gamla i hjärtstudier

Under 1990-talet ökade antalet kvinnor i hjärtstudier från 20 procent till 25 procent. Men andelen av samtliga patienter är i USA 43 procent. Även äldre fortsätter att vara underrepresenterade i kliniska prövningar mot kranskärlsjukdom visar den här undersökningen som publicerats i JAMA 2001;286:708-13

Ny vaccinkandidat mot Alzheimer testas

Forskare vid New York University School of Medicine har lyckats förhindra att transgena möss utvecklar Alzheimers sjukdom med hjälp av ett nytt vaccin, skriver Ronden. Forskarna har förhoppningen att vaccinet ska vara säkrare än de vaccin som redan testas i kliniska prövningar. Studien presenteras i den senaste utgåvan av American Journal of Pathology. Forskargruppen hoppas att de första kliniska prövningarna av vaccinet kan inledas inom ett år.

Prestigefyllt medicinpris till svensk professor

Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet, Stockholm, har fått Novartis pris för grundläggande immunologi. Prissumman motsvarar 600 000 kronor och delas med professor Moretta, Italien och professor Yokoyama, USA.
Klas Kärres vetenskapliga insatser har bidragit till kunskapen om naturliga mördarceller och den molekylära basen för dessa cellers funktion.

Amerikansk stamcellsforskning begränsas

USA:s president George W Bush har nyligen bestämt sig i den länge diskuterade frågan om stamcellsforskning. Beslutet innebär att den amerikanska staten inte stödjer forskning på överblivna embryon från provrörsbefruktning. Statliga medel ges enbart till forskning på redan existerande stamcellinjer som kan dela sig i all oändlighet.
Beslutet innebär att forskning på överblivna embryon där det är tillåtet ? som i Sverige ? får ett större ansvar.

Avreglerat apoteksväsende ger inte billigare läkemedel

Det finns litet som talar för att ett avskaffande av apoteksmonopolet i Sverige skulle innebär en prispress på läkemedlen. Det är slutsatsen i en nyutkommen rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. En stor skillnad i förutsättningarna för en avreglering mellan Sverige och de nordiska grannländerna är den svenska läkemedelsreformen. Ett skäl till avreglering kan dock vara att farmaceuternas arbetsförhållanden och löner skulle bli bättre.

Bringwell expanderar och åtalas

Apoteksutmanaren Bringwell köper 10 procent av Epoteket i Norge. Företagen har likartade affärsidéer och siktar på att tillsammans bli en ledande aktör inom en framtida avreglerad hälso- och apoteksmarknad. Samtidigt förbereder åklagare i Stockholm ett åtal mot företaget. Bringwells vd Krister Hanner ska delges misstanke om brott. Ärendet gäller den olagliga försäljning av nikotintuggummi som Bringwell sedan den 30 maj bedriver i sin butik på Stureplan i Stockholm, som omedelbart polisanmäldes av Läkemedelsverket.

Läkemedelsnämnd läggs ned

Nordiska läkemedelsnämnden i Uppsala hotas av nedläggning enligt ett förslag från den Socialpolitiska ämbetsmannakommittén, ÄK-S. Flera av NLN:s tidigare uppgifter sköts redan, sedan mitten av 90-talet, av andra svenska myndigheter eller inom EU. Kommittén anser att NLN:s uppgifter i fortsättningen kan hanteras inom andra samarbeten inom EU och Norden. Vid de nordiska social- och hälsovårdsministrarnas möte på Åland 27?28 augusti kommer förmodligen beslut att fattas.

Allmänläkare skriver ut billigare läkemedel

Från 1990 till 1996 undersökte NEPI förskrivningsmönster och kostnader för läkemedel vid Växjös åtta apotek. Varje år kategoriserades recepten utifrån läkemedel, pris, patient och förskrivare. Inom varje läkemedelsgrupp förskrev allmänläkarna billigare läkemedel än sina privatpraktiserande kollegor och sjukhusläkare. De följde också läkemedelskommitténs rekommendationer i högre utsträckning. En förklaring kan vara att allmänläkarna deltagit i lokala utbildningsaktiviteter kring rationell läkemedelsförskrivning.

Två gamla läkemedel testade på prionsjukdomar

Nobelpristagaren Stanley Prusiner har nyligen publicerat resultaten från en studie som testat två existerande läkemedel, klorpromazin och quinacrine (ett malariamedel), på celler från möss. I försöken lyckades man stoppa smittsamma prioner som orsakar sjukdomar som galna ko-sjukan och Creuzfeldt Jakobs sjukdom. Försöken var så lovande att forskarna nu vill gå vidare med kliniska försök.
De två läkemedlen är sinsemellan olika men har en gemensam komponent ? en tricyklisk förening med en speciell sidokedja. Om inte något av de testade läkemedlen fungerar även på människa är denna gemensamma förening något att bygga ett framtida prionläkemedel på, menar Stanley Prusiner.

Antidepressiva kostar mest

Läkemedel mot depression kostade mest under första halvåret 2001. Gruppen ökade med 20 procent jämfört med för ett år sedan. Totalkostnaden för receptläkemedel var 11,3 miljarder kronor under första halvåret enligt Socialstyrelsen.

HJÄLPMEDEL Scriptalk är ett nytt portabelt elektroniskt hjälpmedel för synskadade.

Informationen lagras i ett mikrochip i en självhäftande etikett som placeras på ett recept eller en medicinförpackning. Patienten håller medicinen eller receptet intill sin Scriptalk-avläsare som läser av informationen och omvandlar den till en människoliknande röst som berättar vad förpackningen innehåller och på vilket sätt medicinen ska tas.

? Det är positivt med alla hjälpmedel till synskadade. Problemet är ofta att det är svårt att få dem på svenska och till en rimlig kostnad, säger Urban Fernquist på Synskadades riksförbund, SRF.

? Det bästa vore om vi kunde få en apparat som klarar flera saker, istället för flera om bara gör en sak.

Systemet är lanserat i USA och Storbritannien och har mottagits positivt. Det finns däremot inte något besked när den skulle kunna finnas i Sverige.

INDRAGNING Läkemedelsföretaget Bayer meddelade den 8 augusti att man med omedelbar verkan drar in det blodfettsänkande läkemedlet Lipobay (cerivastatin).

Den allvarliga biverkan, i form av muskelpåverkan (rabdomyolys) är känd sedan tidigare och den 25 juni i år publicerade Läkemedelsverket ett observandum om risken att kombinera Lipobay med Lopid.

Indragningen kommer efter att det även har rapporterats 52 dödsfall som har kopplats till kombinationen Lipobay och Lopid. Indragningen görs i samtliga länder där båda läkemedlen marknadsförs.

I efterspelet till indragningen har det även spekulerats i ett antal stämningar mot Bayer, främst i USA, samt att Bayer ska sälja ut sin läkemedelsdivision. Den 13 augusti bekräftade företaget att två konkurrenter har uttryckt intresse att ingå någon from av partnerskap med Bayer.

Dessutom ska Bayer säga upp 5 000 anställda för att bättra på lönsamheten i företaget.

STÄMNING 1996 drabbades Nigeria av en meningitisepidemi och 15 000 människor smittades. Samtidigt sökte Pfizer tillfälle att testa sitt nya antibiotikum, Trovan, skriver Göteborgsposten.

Ett läkarlag från Pfizer åkte till Nigeria för att i två veckor ge gratis medicin till 198 barn med hjärnhinneinflammation. Då Pfizer åkte hem hade elva behandlade barn dött och flera andra hade blivit blinda, döva och fått ledskador. Enligt företagets egen rapport har tidigare tester gett ledskador på försöksdjur och det fanns en rädsla för att Trovan kunde förvärra hjärnhinneinflammationens effekter.

I juni 1999 drog Pfizer in Trovan sedan 140 allvarliga fall av leverskador blivit kända. Även i USA har flera familjer stämt läkemedelsbolaget. Företrädare för Pfizer menar att samhället borde vara tacksamma för att Trovan även räddade liv i Kano, och att kvoten skadade är acceptabel.

INTERNET Cint har en hemsida som om företaget lyckas med sin affärsidé är tänkt att bli ett verktyg för konsumenter ? en konsumentrörelse på nätet. Tanken är att man ska kunna ta del av fler konsumenters erfarenheter och synpunkter än grannens och bekantas när man står i begrepp att anlita en snickare, köpa en mobiltelefon eller vill ha något som lindrar förkylningen.

Webbplatsen har idag drygt 16 000 medlemmar och bygger på att medlemmarna åtar sig att lämna omdömen på ett antal varor eller tjänster varje kvartal. Dessa omdömen lämnas enlig en speciell mall och räknas sedan om till ett betyg.

Betygsatta allergimedel

Än så länge är det bara en läkemedelsgrupp ? allergipreparat som finns utlagd. Men finns det intresse och kommer önskemål om att lägga ut frågeformulär om andra läkemedel ser Eva Mattsson, som var med och startade företaget, inget hinder. Under hösten kommer man troligen att också gå ut med ett frågeformulär om smärtstillande.

? Det är ju en stor grupp och det har kommit önskemål om det.

Vilka varor och tjänster man kategoriserar beror på medlemmarnas önskemål liksom en bedömning av företaget om det kan finnas intresse, säger hon.

? Företag som vi har samarbetsavtal med kan också önska att deras varor ska kategoriseras.

Eftersom man har ett samarbetsavtal med Bringwell har man till exempel lagt upp ett frågeformulär om hälsoprodukter.

Än så länge har dock antalet omdömen om såväl allergipreparaten som hälsoprodukterna varit klent. Bara ett 50-tal medlemmar har hittills haft några åsikter om de listade allergipreparaten.

? Några slutsatser kan man naturligtvis inte dra av det, konstaterar Eva Mattsson. Möjligen kan man ha glädje av de frivilliga kommentarer som en del lämnat. Och hon ser inte något skäl till att man inte ska samla in och ?recensera ?läkemedel på det här sättet.

Personliga synpunkter

Cecilia Bernsten på Socialstyrelsens läkemedelsavdelning har inte några principiella synpunkter mot att man på det här sättet samlar in människors personliga åsikter och erfarenheter av läkemedel.

? Varje patients upplevelse är ju riktig och informationsspridning kan vi inte förhindra.
? Men om vem som helst kunde uttala sig generellt om läkemedel skulle vi ju inte behöva den långa läkar- och apotekarutbildning vi har idag.

Samtidigt konstaterar hon att trenden idag är ett ökat personligt ansvar både som konsument och patient.

? Och Sverige är fortfarande jungfrulig mark vad gäller konsumentrörelser.

Marianne Boivie,Landstingsförbundet

? För att kunna bedöma värdet på ett nytt läkemedel måste den som förhandlar ha nära kontakt med hälso- och sjukvården, känna till vilka olika läkemedel och behandlingar som finns, hur effektiva dessa är, vilka alternativ som finns etcetera. Vår kritik mot RFV grundar sig på att den nära kontakten med sjukvården saknas. Vi anser att den nya Läkemedelsförmånsnämnden skall besluta om subvention och förhandla om priset på läkemedlen.

Jan-Erik Ögren,Sjukhusapoteket,Skellefteå

? Skillnaden i pris för nyregistrerade läkemedel har minskat kraftigt mellan EU-länderna de senaste åren. För äldre läkemedel är dock skillnaderna mycket stora. Vad vi kan konstatera är att vi har och har haft en kraftig förskjutning mot nya dyra läkemedel, dessutom har vi haft en icke föraktlig volymtillväxt de senaste fem åren.

Som betalare av läkemedelsnotan är det naturligt att landstingen får ett stort inflytande vid prisförhandlingarna.

Berndt Nilsson Ordförande HSO

? Naturligtvis är den kritik som riktats mot RFV befogad. En så stor prisskillnad mellan länder inom EU och att det i vissa lägen är lönsamt med parallellimport pekar mot att det finns brister i systemet. Vilka kan jag dock inte säga. Det kan vara så att RFV inte satsar tillräckligt, personellt och kompetensmässigt, på förhandlingarna.

Som läget ser ut i dag ser jag ingen annan instans än RFV som kan sköta uppdraget. Om man i den kommande läkemedelspropositionen till hösten fastnar för att inrätta en särskild läkemedelsnämnd kan det vara lämpligt att det överförs till den.

Gunilla Johansson Distriktsläkare, Uppsala

? Kritiken mot RFV är befogad i så motto att priserna på nya läkemedel oftast ligger på en för hög nivå och där man som doktor har svårt att med gott samvete skriva ut dem. Fördelarna gentemot tidigare preparat måste vara medicinskt vinstgivande.

Läkemedelsverket, eventuellt tillsammans med läkemedelskommittéer, borde vara lämpade att ta fram priser på nya läkemedel. Denna tvärprofessionella grupp har all bakgrundsfakta för det nya läkemedlet och tillgång till olika kunskapsområden.

Steiar Höeg Vd Astrazeneca Sverige

? Kritiken mot RFV:s sätt att sköta förhandlingarna är inte sakligt underbyggd. Regeringsformen styr RFV:s myndighetsutövning till att allsidigt beakta relevanta intressen. RFV har aldrig haft uppgiften att sätta läkemedelspriser på samma nivå som länder med halva vår köpkraft.

Om Riksdagen även framdeles vill forma en enhetlig läkemedelsförmån samt hålla apotekens priser lika över landet, så är det rimligen en statlig myndighet som skall värdera läkemedelsindustrins fritt satta priser eller förhandla med industrin om priserna.

Läkemedelskoncernen Pfizer genomförde nyligen en klinisk prövning i Storbritannien med syfte att utvärdera om en resultatgaranti är en användbar strategi i marknadsföringen av den marknadsledande lipidsänkaren atorvastatin (Lipitor).

Allmänläkarna som ingick i studien hade friheten att skriva ut valfri statin till lämpliga patienter. Efter en utvärdering omedelbart efter studietiden var tanken att en återbetalning skulle göras, motsvarande läkemedlen för de patienter som trots medicineringen inte uppnått en förutbestämd kolesterolsänkning.

Beloppet skulle ha utbetalats till den myndighet som har ansvaret för läkemedelskostnaderna. Ett veto från en etikkommitté gjorde dock, enligt den brittiska allmänläkartidningen Pulse, att den planerade utbetalningen aldrig verkställdes.

Inte oacceptabelt

En brittisk apotekschef anmälde nyligen företaget till kontrollmyndigheten Prescription Medicines Code of Practice Authority (PMCPA), eftersom han ansåg att Pfizer gjort sig skyldiga till ett oacceptabelt försök att påverka förskrivningen.

Myndigheten friade dock företaget med motiveringen att det inte nödvändigtvis är oacceptabelt att erbjuda någon typ av resultatgaranti.