NOTISER

FDA godkände inte parecoxib Det amerikanska läkemedelsverket FDA godkände inte Pharmacias nya smärtlindrare, parecoxib. Parecoxib är en cox 2-hämmare för intravenös administrering och anses ha färre biverkningar än andra smärtstillande medel. FDA kräver ytterligare information för att kunna godkänna läkemedlet. Pharmacias egna bedömningar är att det dröjer mellan 12 och 18 månader innan ansökan kan […]

23 aug 2001, kl 14:08
0

FDA godkände inte parecoxib

Det amerikanska läkemedelsverket FDA godkände inte Pharmacias nya smärtlindrare, parecoxib. Parecoxib är en cox 2-hämmare för intravenös administrering och anses ha färre biverkningar än andra smärtstillande medel. FDA kräver ytterligare information för att kunna godkänna läkemedlet. Pharmacias egna bedömningar är att det dröjer mellan 12 och 18 månader innan ansökan kan kompletteras. FDA anger brister i ansökan som anledning. Pharmacia vill dock inte närmare kommentera vad bristerna består i.

Zocord-ASA i ny kombination

MSD lanserar en ny kombinationsförpackning av simvastatin (Zocord) och ASA som blir tillgänglig i Sverige som första land i världen. Båda substanserna är väldokumenterade och används över hela världen för att behandla och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Zocord sänker kolesterolhalten i blodet och ASA minskar blodets benägenhet att bilda proppar.
Genom den nya förpackningen underlättas läkemedelsintaget för patienter som ordinerats denna kombination av läkemedel.

Beslutet att stoppa glukosamin överklagat

Den sista oktober stoppas försäljningen av glukosamin i hälsokostaffärer. Företag som tänker ansöka om att få sitt preparat godkänt som läkemedel kommer att få tillfälliga dispenser av Läkemedelsverket.
Branschorganisationen Hälsokostrådet överklagade Läkemedelsverkets beslut till länsrätten i Uppsala men fick där inte något gehör. Hälsokostrådet har nu gått vidare och överklagat Läkemedelsverkets beslut till kammarrätten i Uppsala.

NMR-spektroskopi för att hitta rätt patient

Forskare vid Northwestern University Medical School och North Carolina State University i USA använder NMR-spektroskopi för att hitta de patienter som har mest nytta av kolesterolsänkande behandling. Forskarna försöker med hjälp av metoden analysera storlek och koncentration på patientens lipoproteinpartiklar och därmed ge läkaren ett bättre verktyg att välja rätt kolesterolsänkande läkemedel. Enligt forskarna ger metoden mer information än vad ett vanligt blodprov kan ge.

Astazeneca skrotar Viozan

Astrazeneca offentliggjorde i somras att man avslutar sin utveckling av det tilltänkta KOL-läkemedlet Viozan. Medlet visade sig i fas 3-studier inte ge de positiva långtidseffekter som man hoppats på. Företaget kommer inom kort att offentliggöra de nedslående studieresultaten.

Fortfarande få kvinnor och gamla i hjärtstudier

Under 1990-talet ökade antalet kvinnor i hjärtstudier från 20 procent till 25 procent. Men andelen av samtliga patienter är i USA 43 procent. Även äldre fortsätter att vara underrepresenterade i kliniska prövningar mot kranskärlsjukdom visar den här undersökningen som publicerats i JAMA 2001;286:708-13

Ny vaccinkandidat mot Alzheimer testas

Forskare vid New York University School of Medicine har lyckats förhindra att transgena möss utvecklar Alzheimers sjukdom med hjälp av ett nytt vaccin, skriver Ronden. Forskarna har förhoppningen att vaccinet ska vara säkrare än de vaccin som redan testas i kliniska prövningar. Studien presenteras i den senaste utgåvan av American Journal of Pathology. Forskargruppen hoppas att de första kliniska prövningarna av vaccinet kan inledas inom ett år.

Prestigefyllt medicinpris till svensk professor

Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet, Stockholm, har fått Novartis pris för grundläggande immunologi. Prissumman motsvarar 600 000 kronor och delas med professor Moretta, Italien och professor Yokoyama, USA.
Klas Kärres vetenskapliga insatser har bidragit till kunskapen om naturliga mördarceller och den molekylära basen för dessa cellers funktion.

Amerikansk stamcellsforskning begränsas

USA:s president George W Bush har nyligen bestämt sig i den länge diskuterade frågan om stamcellsforskning. Beslutet innebär att den amerikanska staten inte stödjer forskning på överblivna embryon från provrörsbefruktning. Statliga medel ges enbart till forskning på redan existerande stamcellinjer som kan dela sig i all oändlighet.
Beslutet innebär att forskning på överblivna embryon där det är tillåtet ? som i Sverige ? får ett större ansvar.

Avreglerat apoteksväsende ger inte billigare läkemedel

Det finns litet som talar för att ett avskaffande av apoteksmonopolet i Sverige skulle innebär en prispress på läkemedlen. Det är slutsatsen i en nyutkommen rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. En stor skillnad i förutsättningarna för en avreglering mellan Sverige och de nordiska grannländerna är den svenska läkemedelsreformen. Ett skäl till avreglering kan dock vara att farmaceuternas arbetsförhållanden och löner skulle bli bättre.

Bringwell expanderar och åtalas

Apoteksutmanaren Bringwell köper 10 procent av Epoteket i Norge. Företagen har likartade affärsidéer och siktar på att tillsammans bli en ledande aktör inom en framtida avreglerad hälso- och apoteksmarknad. Samtidigt förbereder åklagare i Stockholm ett åtal mot företaget. Bringwells vd Krister Hanner ska delges misstanke om brott. Ärendet gäller den olagliga försäljning av nikotintuggummi som Bringwell sedan den 30 maj bedriver i sin butik på Stureplan i Stockholm, som omedelbart polisanmäldes av Läkemedelsverket.

Läkemedelsnämnd läggs ned

Nordiska läkemedelsnämnden i Uppsala hotas av nedläggning enligt ett förslag från den Socialpolitiska ämbetsmannakommittén, ÄK-S. Flera av NLN:s tidigare uppgifter sköts redan, sedan mitten av 90-talet, av andra svenska myndigheter eller inom EU. Kommittén anser att NLN:s uppgifter i fortsättningen kan hanteras inom andra samarbeten inom EU och Norden. Vid de nordiska social- och hälsovårdsministrarnas möte på Åland 27?28 augusti kommer förmodligen beslut att fattas.

Allmänläkare skriver ut billigare läkemedel

Från 1990 till 1996 undersökte NEPI förskrivningsmönster och kostnader för läkemedel vid Växjös åtta apotek. Varje år kategoriserades recepten utifrån läkemedel, pris, patient och förskrivare. Inom varje läkemedelsgrupp förskrev allmänläkarna billigare läkemedel än sina privatpraktiserande kollegor och sjukhusläkare. De följde också läkemedelskommitténs rekommendationer i högre utsträckning. En förklaring kan vara att allmänläkarna deltagit i lokala utbildningsaktiviteter kring rationell läkemedelsförskrivning.

Två gamla läkemedel testade på prionsjukdomar

Nobelpristagaren Stanley Prusiner har nyligen publicerat resultaten från en studie som testat två existerande läkemedel, klorpromazin och quinacrine (ett malariamedel), på celler från möss. I försöken lyckades man stoppa smittsamma prioner som orsakar sjukdomar som galna ko-sjukan och Creuzfeldt Jakobs sjukdom. Försöken var så lovande att forskarna nu vill gå vidare med kliniska försök.
De två läkemedlen är sinsemellan olika men har en gemensam komponent ? en tricyklisk förening med en speciell sidokedja. Om inte något av de testade läkemedlen fungerar även på människa är denna gemensamma förening något att bygga ett framtida prionläkemedel på, menar Stanley Prusiner.

Antidepressiva kostar mest

Läkemedel mot depression kostade mest under första halvåret 2001. Gruppen ökade med 20 procent jämfört med för ett år sedan. Totalkostnaden för receptläkemedel var 11,3 miljarder kronor under första halvåret enligt Socialstyrelsen.