Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Inget stöd för att vaccin ger allergi

0

Drygt 460 barn med olika vaccinationsstatus och med eller utan antroposofisk livsstil har följts från födseln till fem års ålder i ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet. Forskarna konstaterar att de inte fann något stöd för att vaccin kan öka risken för allergi, något som från vissa håll förts fram som skäl för att inte vaccinera.

Johan Alm, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, möter i sitt arbete föräldrar med oro och funderingar kring vaccin.

– Det florerar många uppfattningar om att vaccin ökar risken för allergi, säger Johan Alm, som också är docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset – en enhet kopplad till Karolinska institutet, och har lett studien.

– Jag tycker att det viktigaste budskapet med vår studie är att vi inte funnit något stöd för att rädsla för allergi är någon orsak för oro kring erbjudandet att vaccinera sina barn.

I studien, som är publicerad i Lancet-tidskriften E Clinical Medicine, ingick 466 barn. 312 familjer rekryterades vid antroposofiska mödra- eller barnavårdscentraler och 240 familjer vid ”konventionella” MVC och BVC i Stockholmsområdet mellan september 2004 och februari 2011. Studien genomfördes i samarbete med Vidarkliniken i Järna.

Barnen delades in i tre grupper: med antroposofisk livsstil, med delvis antroposofisk livsstil och med konventionell livsstil och följdes från födseln till fem års ålder. Under studietiden registrerades när och vilka vaccinationer barnen fick, kända riskfaktorer för allergi samt togs blodprover vid fyra tillfällen där förekomst av allergiantikroppar (IgE) mot vanliga födoämnen och luftburna allergen analyserades.

Det är sedan tidigare känt att barn med antroposofisk livsstil har mindre allergier, men orsaken till det är okänd. Det är också känt att vaccinationstäckningen bland barn med antroposofisk livsstil är betydligt lägre än i samhället i övrigt, och vissa har gjort kopplingen att avsaknaden av vaccin är förklaringen till de färre allergierna.

Men i den nya KI-studien kan forskarna konstatera att det inte stämmer. Bland ettåringar sågs visserligen en koppling mellan låg grad av vaccinering och liten mängd allergiantikroppar. Kopplingen bestod även efter att man statistiskt korrigerat för kända allergifaktorer som exempelvis kön, socioekonomisk status och ärftlighet. När forskarna därefter korrigerade för den antroposofiska livsstilen försvann kopplingen helt – ett mönster som följde även i övriga åldersgrupper.

Allergirisken hos 54 barn som var helt ovaccinerade vid fem års ålder skilde sig till exempel med dessa korrigeringar inte från den hos barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet.

– Förklaringen till den minskade allergirisken finns alltså inte hos vaccinerna utan det är något annat. Vad det är vet vi inte, utan det behövs mer forskning för att förstå vad det kan vara, säger Johan Alm.

En antroposofisk livsstil utmärker sig bland annat av fler hemförlossningar, längre amningsperioder, biodynamiska och ekologiska produkter med mycket vegetarisk kost och en restriktiv användning av vissa läkemedel.

Att förekomsten av allergier i befolkningen har ökat markant de senaste årtiondena är väl känt, men vad som ligger bakom ökningen är inte lika klarlagt. En förklaring är den så kallade hygienhypotesen, som bygger på att ökningen är en konsekvens av våra allt renare livsförhållanden där vi inte utsätts för lika många mikrober och parasiter i vår omgivning. Immunförsvaret får helt enkelt inte rätt träning.

En annan förklaring som förts fram från vissa håll är att de vaccin som ges under tidig barndom ligger bakom ökningen. Teorin är att vaccinens skyddande effekt mot olika infektioner leder till ett sämre immunförsvar och ökad benägenhet att utveckla olika typer av allergier.

Även övrigt innehåll i vaccin, så som adjuvans och konserveringsmedel, anses av vissa kunna påverka immunförsvaret negativt och öka risken för allergi.

– Vi tittade även på ålder när barnen fick vaccin och antalet vaccin barnen fick och inte heller där fann vi stöd för vaccin som orsak till allergi, säger Johan Alm.

Inget stöd för att vaccin ger allergi

0

Drygt 460 barn med olika vaccinationsstatus och med eller utan antroposofisk livsstil har följts från födseln till fem års ålder i ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet. Forskarna konstaterar att de inte fann något stöd för att vaccin kan öka risken för allergi, något som från vissa håll förts fram som skäl för att inte vaccinera.

Johan Alm, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, möter i sitt arbete föräldrar med oro och funderingar kring vaccin.

– Det florerar många uppfattningar om att vaccin ökar risken för allergi, säger Johan Alm, som också är docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset – en enhet kopplad till Karolinska institutet, och har lett studien.

– Jag tycker att det viktigaste budskapet med vår studie är att vi inte funnit något stöd för att rädsla för allergi är någon orsak för oro kring erbjudandet att vaccinera sina barn.

I studien, som är publicerad i Lancet-tidskriften E Clinical Medicine, ingick 466 barn. 312 familjer rekryterades vid antroposofiska mödra- eller barnavårdscentraler och 240 familjer vid ”konventionella” MVC och BVC i Stockholmsområdet mellan september 2004 och februari 2011. Studien genomfördes i samarbete med Vidarkliniken i Järna.

Barnen delades in i tre grupper: med antroposofisk livsstil, med delvis antroposofisk livsstil och med konventionell livsstil och följdes från födseln till fem års ålder. Under studietiden registrerades när och vilka vaccinationer barnen fick, kända riskfaktorer för allergi samt togs blodprover vid fyra tillfällen där förekomst av allergiantikroppar (IgE) mot vanliga födoämnen och luftburna allergen analyserades.

Det är sedan tidigare känt att barn med antroposofisk livsstil har mindre allergier, men orsaken till det är okänd. Det är också känt att vaccinationstäckningen bland barn med antroposofisk livsstil är betydligt lägre än i samhället i övrigt, och vissa har gjort kopplingen att avsaknaden av vaccin är förklaringen till de färre allergierna.

Men i den nya KI-studien kan forskarna konstatera att det inte stämmer. Bland ettåringar sågs visserligen en koppling mellan låg grad av vaccinering och liten mängd allergiantikroppar. Kopplingen bestod även efter att man statistiskt korrigerat för kända allergifaktorer som exempelvis kön, socioekonomisk status och ärftlighet. När forskarna därefter korrigerade för den antroposofiska livsstilen försvann kopplingen helt – ett mönster som följde även i övriga åldersgrupper.

Allergirisken hos 54 barn som var helt ovaccinerade vid fem års ålder skilde sig till exempel med dessa korrigeringar inte från den hos barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet.

– Förklaringen till den minskade allergirisken finns alltså inte hos vaccinerna utan det är något annat. Vad det är vet vi inte, utan det behövs mer forskning för att förstå vad det kan vara, säger Johan Alm.

En antroposofisk livsstil utmärker sig bland annat av fler hemförlossningar, längre amningsperioder, biodynamiska och ekologiska produkter med mycket vegetarisk kost och en restriktiv användning av vissa läkemedel.

Att förekomsten av allergier i befolkningen har ökat markant de senaste årtiondena är väl känt, men vad som ligger bakom ökningen är inte lika klarlagt. En förklaring är den så kallade hygienhypotesen, som bygger på att ökningen är en konsekvens av våra allt renare livsförhållanden där vi inte utsätts för lika många mikrober och parasiter i vår omgivning. Immunförsvaret får helt enkelt inte rätt träning.

En annan förklaring som förts fram från vissa håll är att de vaccin som ges under tidig barndom ligger bakom ökningen. Teorin är att vaccinens skyddande effekt mot olika infektioner leder till ett sämre immunförsvar och ökad benägenhet att utveckla olika typer av allergier.

Även övrigt innehåll i vaccin, så som adjuvans och konserveringsmedel, anses av vissa kunna påverka immunförsvaret negativt och öka risken för allergi.

– Vi tittade även på ålder när barnen fick vaccin och antalet vaccin barnen fick och inte heller där fann vi stöd för vaccin som orsak till allergi, säger Johan Alm.

TLV utreder subvention av Aimovig mot migrän

I slutet av juli godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den monoklonala antikroppen Aimovig (erenumab) för att förebygga migränattacker hos personer som har migrän minst fyra dygn per månad. Läkemedlet ges som självadministrerade injektioner en gång i månaden.

Det återstår dock ännu att se under vilka villkor som Aimovig blir tillgängligt för svenska migränpatienter. Läkemedelsföretaget Novartis har ansökt hos Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, om att Aimovig ska ingå i läkemedelsförmånen och TLV prisförhandlar nu och utreder frågan. TLV har en generell handläggningsgaranti som säger att en komplett ansökan om subvention ska besvaras inom 180 kalenderdagar och den tiden går i det här fallet ut om cirka tre månader, i början av februari 2019.

Efter beslutet om Aimovig dröjer det sannolikt inte länge förrän fler tillverkare av nya migränläkemedel knackar på TLV:s dörr. Aimovig är bara det första i en ny klass av läkemedel mot migrän, där ett flertal efterföljare är på väg. Dessa läkemedel bygger på en svensk forskningsupptäckt och verkar genom att blockera aktiviteten hos nervcellernas receptorer för molekylen CGRP, kalcitoningenrelaterad peptid. I september godkände till exempel den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA två andra antikroppar med denna verkningsmekanism, Ajovy (fremanezumab-vfrm) och Emgality (galcanezumab-gnlm), för förebyggande av migrän hos vuxna.

Hälso- och sjukvården räknar med en stor efterfrågan från patienter när Aimovig blir tillgängligt i Sverige. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har via sitt NT-råd beslutat att läkemedlet bör införas genom nationell samverkan när och om ett eventuellt pris fastställs genom det väntade TLV-beslutet.

Effekten och säkerheten hos Aimovig har utvärderats i två studier där 667 patienter med kronisk migrän och 995 med episodisk migrän deltog. Hos dem med kronisk migrän ledde tre månaders läkemedelsbehandling till 2,5 färre migrändagar per månad, jämfört med placebo. Hos dem med episodisk migrän minskade Aimovig antalet migrändagar med 1,3-1,8 per månad.

De vanligaste biverkningarna var reaktioner på injektionsstället, förstoppning, muskelryckningar och klåda.

Sjuksköterskor får börja skriva ut naloxon

Nya föreskrifter från Socialstyrelsen gör det möjligt för sjuksköterskor att förskriva överdosmotgiftet naloxon. Föreskrifterna gäller från och med 1 november och omfattar sådana former av läkemedlet som är godkända för att ges av andra personer än hälso- och sjukvårdspersonal. I dagsläget gäller detta nässpray samt förfyllda sprutor med naloxon.

De specialistutbildade sjuksköterskor som redan har rätt att förskriva vissa läkemedel, kan efter regeländringen nu fortsättningsvis även skriva ut naloxon. Men dessutom kan varje vårdgivare, till exempel varje landsting eller region, besluta att också andra sjuksköterskor ska kunna skriva ut naloxonläkemedel.

– För att systemet ska vara så flexibelt som möjligt får vårdgivarna själva avgöra vilka kriterier de vill tillämpa för sjuksköterskornas förskrivningsrätt beträffande naloxon. Vissa kanske tycker att det räcker att specialistsjuksköterskorna kan skriva ut naloxon, medan andra vårdgivare har andra behov och vill att exempelvis alla sjuksköterskor inom en viss verksamhet ska kunna förskriva läkemedlet, säger Åsa Lindberg, jurist på Socialstyrelsen.

– Sedan är det verksamhetschefens ansvar att se till att de förskrivande sjuksköterskorna har den kompetens som krävs för att förskrivningen ska vara förenlig med god och säker vård.

Den nya föreskriften ingår i Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets arbete för att minska den narkotikarelaterade dödligheten genom att öka tillgängligheten till naloxon. Myndigheterna har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, utrett hur detta ska göras och tidigare i år har andra åtgärder genomförts. I mars blev det möjligt att lämna över naloxon vid förskrivningstillfället, i stället för att läkemedlet ska hämtas ut på apotek. Och sedan augusti kan räddningstjänsten ges möjlighet att behandla opioidöverdoser med naloxon i väntan på ambulans.

”Vi krattar för att kunna lämna över”

0

Nyheten att Läkemedelsverket beslutat att lägga ned produktionen av den numer digitala Läkemedelsboken har väckt upprörda protester från både enskilda och organisationer i hälso- och sjukvårdssverige. Flera läkarföreningar samt Läkarförbundet finns bland dem som reagerat mot beslutet.

– Det är många som höjer sin röst nu och vi hör och noterar vad som sägs, säger Maja Marklund, ansvarig avdelningsdirektör vid Läkemedelsverket.

– Vårt inriktningsbeslut att Läkemedelsverket inte ska fortsätta att ge ut Läkemedelsboken står fast. Men för närvarande arbetar vi med en avvecklingsplan som också innefattar dokumentation och information som en möjlig ny intressent behöver ha för att kunna ta över och driva Läkemedelsboken. Vi krattar för att kunna lämna över om någon anmäler intresse för att förvalta den vidare.

Men ännu har ingen aktör sagt sig vara beredd att ta hand om Läkemedelsboken, berättar Maja Marklund.

I samband med omregleringen tog Läkemedelsverket över ansvaret för Läkemedelsboken från Apoteket AB 2009. Myndigheten fick då extra anslag för detta och andra uppgifter som togs över från Apoteket AB.

Men i dag finns inga öronmärkta pengar för produktionen av Läkemedelsboken, som kostar omkring tre miljoner kronor per år. Dessutom skulle Läkemedelsverket nu ha behövt investera mellan fem och sex miljoner kronor i upprustning av de digitala verktygen för att kunna driva Läkemedelsboken vidare. I det läget beslutade myndigheten att inte uppdatera boken mer efter 2018 och att om ytterligare något år ta bort den från nätet.

– Vårt uppdrag är att leverera Läkemedelsverkets expertkunskap på ett effektivt och producentobundet sätt och då är inte Läkemedelsboken det lämpligaste verktyget. Den har mer karaktären av en lärobok, säger Maja Marklund.

– Vi behöver använda våra begränsade resurser bland annat till att i stället vässa våra behandlingsrekommendationer och monografier. Vi måste också anpassa och modernisera hela vår digitala miljö för att kunna möta en utveckling där kunskapsstyrningen av vården byggs ut.

Miljonbelöning till den som löser gåtan med alzheimers

Den 75-årige amerikanska affärsmannen James Truchard har sett flera familjemedlemmar drabbas av demens och Alzheimers. Nu har han instiftat ett pris på totalt fyra miljoner dollar till den eller de som i den redan publicerade litteraturen kan hitta svaret på orsaken till sjukdomen, skriver nyhetssajten Statnews.

Truchard menar att bland alla hundratusentals vetenskapliga artiklar om alzheimer som publicerats det senaste århundradet måste lösningen finnas. Priset ska därför gå till någon som kan scanna av all vetenskaplig litteratur inom området, sålla ut nyckelfynden och sammanställa dem till en begriplig förklaringsmodell av sjukdomen.

– Delarna till detta pussel finns där ute. ApoE4, beta-amyloid, tau, mikrober, inflammation, metabolism, FOXP3 och APP är bara några av de gener, peptider och biologiska processer som har identifierats som bidragande till Alzheimers, men de har inte fogats samman till en teori om Alzheimers som kan leda till behandling eller botemedel. Jag hoppas att det finns något geni där ute som kommer att sätta dem ihop, säger James Truchard till Statnews.

Priset, som egentligen är flera, har fått namnet The Oskar Fisher Prizes till minne av en tjeckisk hjärnforskare som 1907 publicerade sina fynd där han hade identifierat plack och fibriller i hjärnan hos 16 personer med demens. Fischer togs till fånga och dog i ett koncentrationsläger under andra världskriget och hans forskning föll i glömska. Detta menar James Truchard bara ett exempel på hur många värdefulla studier inom alzheimerområdet har ignorerats eller försvunnit, men som kan innehålla lösningen på sjukdomens gåta.

Det nya priset ska administreras av University of Texas, men kriterierna för vad som krävs för att få det är ännu inte spikade. Klart är dock att förstapriset är två miljoner dollar, motsvarande drygt 18 miljoner kronor, två andrapris på 500 000 dollar var och ett fjärdepris på 250 000 dollar. Priset ska också gå till en individ och inte för att finansiera forskning, även om pristagaren kan använda det till sin forskning – eller till något helt annat.

Konkurrent anmälde men läkemedelsföretag frias

Under Almedalsveckan 2018 bjöd läkemedelsföretaget Bristol-Myers Squibb, BMS, in till ett öppet seminarium med rubriken ”Digitalisering av vården och introduktion av nya behandlingar – varför tar det sådan tid?”. En av föredragshållarna var en erfaren specialist i onkologi som belyste olikheterna inom Sverige när det gäller införandet av nya behandlingar i cancervården.

Företrädare för ett annat läkemedelsbolag, Merck Sharp & Dohme, MSD, var på plats och reagerade mot onkologispecialistens föredrag. MSD-företrädarna ansåg att specialisten fokuserade alltför mycket på de läkemedel som just seminariearrangören BMS marknadsför, så mycket att det handlade om marknadsföring.

Därför anmälde MSD sin konkurrent BMS för överträdelse av förbudet mot att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten. I anmälan anmärkte MSD även specifikt på vissa uttalanden i föredraget och kallade dem bland annat ovederhäftiga. Dessutom anmäldes innehållet i en kundtidning som delades ut vid seminariet eftersom MSD ansåg att även tidningsartiklarna stred mot läkemedelsbranschens etiska regelverk.

BMS hävdade i sitt svaromål att syftet med seminariet uteslutande var att stimulera dialogen om hur införandeprocesserna för nya läkemedel kan förbättras. Enligt BMS tog föredragshållaren upp vissa behandlingar enbart som exempel på kvarstående problem med jämlikheten mellan olika delar av landet. Och vissa uttalanden ansåg BMS att MSD helt enkelt hade missförstått.

Först gick anmälan till Informationsgranskningsnämnden, IGN, som tyckte att ärendet var både svårbedömt och principiellt intressant. Det skickades därför vidare till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som nu har friat seminariearrangören BMS.

I bakgrunden till beslutet resonerar nämnden kring gränsdragningen mellan kommersiell information och fri medicinsk debatt. Å ena sidan är det, menar NBL, oacceptabelt om läkemedelsföretag försöker hitta kryphål i regelverket genom att få kommersiellt syftande aktiviteter att framstå som icke-kommersiella. Å andra sidan är det viktigt att slå vakt om den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten och därför i tveksamma fall ofta hellre fria än fälla.

Nämnden anser inte att MSD bevisat att föredraget utgjorde marknadsföring utan anser att ord står mot ord. Därför bedöms föredraget som icke-kommersiellt, vilket betyder att det inte omfattas av det etiska regelverket. De anmälda kundtidningsartiklarna tar inte upp några namngivna läkemedel och omfattas därför inte heller av reglerna om marknadsföring av läkemedel.

Anmälaren MSD får betala en administrativ avgift på 40 000 kronor.

Kramphävande läkemedel hjälpte mot depression

Forskare vid the Icahn school of medicine at Mount Sinai i New York utforskar möjligheten att behandla depression med läkemedel riktade mot en ny molekylär måltavla. Måltavlan är KCNQ-kaliumkanalerna i hjärnans nervceller. Dessa kaliumkanaler spelar en viktig roll i ett system i hjärnan som styr vår så kallade resiliens, vår naturliga förmåga till återhämtning och att ”komma igen” vid psykologisk påfrestning.

I en pilotstudie som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry fann forskargruppen att ett läkemedel mot epilepstiska kramper hade god effekt mot depressionssymtom hos 18 svårt deprimerade patienter. Det handlar om läkemedelssubstansen ezogabine, i Sverige mer känd som retigabin, som verkar just på KCNQ-kaliumkanalerna.

Forskargruppen har tidigare prövat retigabin på möss, detta var den första studien hos människor. 18 svårt deprimerade patienter fick retigabin som enda medicinska behandling under tio veckor. Efter denna behandling hade deras depressionssymtom minskat med i genomsnitt 45 procent och deras förmåga att uppleva glädje och tillfredsställelse hade ökat.

– De här resultaten är lovande och viktiga eftersom det inte har kommit något nytt läkemedel mot depression på flera decennier, sade forskaren James Murrough som ledde studien ett uttalande i samband med publiceringen.

– De flesta antidepressiva medicine tillhör samma klass av läkemedel och verkar genom att öka serotoninnivåerna. Vår forskning pekar på att behandling även kan riktas mot en annan molekylär måltavla, vilket skulle kunna vara till nytta för patienter.

Depression är en växande folksjukdom i västvärlden – i Sverige har var femte vuxen någon gång fått denna diagnos, enligt Folkhälsomyndigheten. Även om dagens behandlingar ofta är effektiva finns det behov av läkemedel med nya verkningsmekanismer för att kunna hjälpa även personer som befintliga antidepressiva mediciner inte fungerar för. Flera forskargrupper runt om i världen arbetar med att hitta nya måltavlor för depressionsbehandling, Läkemedelsvärlden berättade till exempel i våras om en annan av dem.

Forskarna vid Mount Sinai-sjukhuset har efter den nu publicerade pilotstudien redan påbörjat en större studie av depressionsbehandling med retigabin. Denna gång görs en dubbelblind placebokontrollerad studie.

Användningen av retigabin mot epilepsi har begränsats av att det vid flerårig behandling kunnat ge pigmentförändringar i bland annat ögonen, vilket lett till synförsämring. Hur denna säkerhetsprofil påverkar användbarheten vid depressionsbehandling är en av de många frågor som återstår att undersöka.

”Ge Läkemedelsboken möjlighet att leva vidare!”

0

”…eftersom en saga ändå behöver ha ett gott slut så hoppas jag att Läkemedelsverket efter en djupare diskussion med alla berörda organisationer omprövar sitt beslut. Eller i annat fall aktivt medverkar till att ge Läkemedelsboken en möjlighet att leva vidare som en obunden annonsfri källa med annan ansvarig utgivare utan egna intressen i sakfrågorna.”

Det skriver Mikael Hoffmann i sin blogg om Läkemedelsbokens betydelse och det kritiserade nedläggningsbeslutet.

Bioarctics alzheimer-
kandidat ges till alla

Det japanska läkemedelsföretaget Eisai, som äger rättigheterna till och driver den kliniska utvecklingen av svenska Bioarctics alzheimerkandidat BAN2401, presenterade i slutet av förra veckan ytterligare resultat från fas IIb-studien Studie 201.

I samband med detta meddelade man också att samtliga 856 patienter som ingått i studien kommer att erbjudas fortsatt behandling med BAN2401, oavsett om de fått placebo eller aktiv substans tidigare. Förlängningsstudien beräknas starta innan årsskiftet.

Det var i juli som de första resultaten från Studie 201 presenterades. I den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studien undersöktes antikroppen BAN2401 i 856 patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom.

Resultatet efter 18 månaders behandling med substansens högsta dos, 10 mg/kg kroppsvikt varannan vecka, visade 30 procent mindre kognitiv försämring mätt utifrån skattningsskalan ADCOMS jämfört med placebo. Skillnaden var statistiskt signifikant.

De senaste resultaten, som presenterades vid en konferens i Barcelona i slutet av förra veckan, innehöll ytterligare subgruppsanalyser samt biomarkördata från ryggvätskeprov. Sammanlagt undersöktes ryggvätska från 39 patienter – 16 stycken i placebogruppen och 23 som fått BAN2401 i doser om antingen 10 mg/kg en gång i månaden eller varannan vecka.

Enligt ett pressmeddelande från Eisai visade resultaten en trend på att biomarkörer för neurogranin, fosforylerat tau-protein och neurofilament light chain (NFL), som alla är tecken på neurodegenerativa processer, minskade eller ökade långsammare i behandlingsgruppen jämfört med placebo.

– Det betyder att BAN2401 påverkar de neurodegenerativa processerna, säger Lars Lannfelt, seniorprofessor i geriatrik vid Uppsala universitet och en av grundarna till Bioarctic.

BAN2401 är ett resultat av Lars Lannfelts upptäckter och forskning, och han säger att de kliniska resultaten från fas IIb-studien är de första positiva fas IIb-resultat som någonsin presenterats för en sjukdomsmodifierande läkemedelskandidat mot alzheimer.

– Andra projekt har gått direkt från små fas I-studier eller studier med icke konklusiva resultat till fas III.

Som Läkemedelsvärlden återkommande gånger har rapporterat om har hittills ingen alzheimerkandidat i fas III visat någon kliniskt förbättrande effekt på sjukdomen, utan projekten har lagts ned i sen utvecklingsfas.

Enligt pressmeddelandet från Eisai för bolaget tillsammans med Biogen, som är delfinansiär i utvecklingen av BAN2401, diskussioner med de regulatoriska myndigheterna i USA, Europa och Japan om nästa utvecklingssteg, dock utan att uttryckligen nämna en fas III-studie.

– Oavsett vilket typ av godkännande man strävar efter måste man göra en fas III-studie eller motsvarande, säger Gunilla Osswald, vd för Bioarctic.

Frågan på mångas läppar efter fas II-resultaten i somras handlade om patienter med eller utan mutationen ApoE4. Det är sedan länge känt att personer med ApoE4-mutationen har en cirka tre gånger högre risk att insjukna i alzheimer än personer utan mutationen.

Det visade sig också relativt tidigt i fas II-studien att de personer med mutationen som ingick i testgruppen som fick den högsta dosen, 10 mg/kg varannan vecka, av BAN2401 hade större risk för en biverkan i form av hjärnödem, och därför inte skulle fortsätta randomiseras till den behandlingsgruppen. Det resulterade i en snedfördelning av ApoE4-patienter med färre ApoE4-patienter i den högsta dosgruppen jämfört med placebogruppen, vilket ledde till tveksamheter om den positiva effekten som presenterades i själva verket berodde på snedfördelning i testarmarna.

I den nu presenterade subgruppsanalysen ges data som Lars Lannfelt menar ger tvivlarna svar på tal.

– Vi kan se att även om ApoE4 ökar risken för att få alzheimer tidigare är sjukdomsprogressen likadan hos icke-bärare av mutationen när sjukdomen väl etablerats. Inbromsningen av kognitiv försämring som sågs med behandling med den hösta dosen av BAN2401 beror alltså inte på obalans i fördelningen av patienter utan är driven av BAN2401.

Subgruppsanalysen visade också att högsta dosen med BAN2401 minskade den kognitiva försämringen med 63 procent jämfört med placebo hos gruppen med ApoE4-mutationen, men endast med sju procent hos gruppen utan mutationen. Det väcker i sin tur frågan om vilka patienter som kan bli aktuella för en framtida behandling om inte patientgruppen där effekten var som störst kan få den effektiva dosen på grund av biverkningar.

Men Gunilla Osswald säger att subgruppsanalyserna ska hanteras med försiktighet eftersom studien inte var designad för att nå statistisk signifikans i undergrupperna.

– Studien är designad för att titta på helheten och den visade på 30 procent minskad försämring efter 18 månaders behandling. Den visade också en stark, dosberoende effekt på att minska amyloid i hjärnan mätt med PET.

Vad tror ni om fortsättningen på utvecklingen av BAN2401?
– Jag tror att BAN2401 har stora möjligheter att bli en av de första sjukdomsmodifierande behandlingarna mot alzheimer. Det här är det starkaste projektet som finns där ute. Bland de som arbetar inom alzheimerfältet har resultaten tagits emot väldigt positivt, säger Lars Lannfelt.

Han får medhåll av Gunilla Osswald som menar att BAN2401, tillsammans med antikroppen aducanumab som utvecklas av Biogen och Eisai, är de största hoppen inom alzheimerfältet.

– Det här är första gången som en alzheimerkandidat visat robusta fas IIb-resultat med minskad amyloidinlagring i hjärnan och en korrelation med kliniska endpoints tillsammans med en god tolarabilitetsprofil. Det är fantastiskt att få vara med på den här resan.

Licensen för BAN2401 mot alzheimer ägs av Eisai. Bioarctic utvecklar dock antikroppen på egen hand mot andra indikationer, bland annat för behandling av personer med Downs syndrom med demens.

Läkemedelsverket varnar för hudcancerrisk

Nya studier tyder på en ökad risk för de två hudcancerformerna basalcellscancer och skivepitelcancer hos patienter som behandlas med läkemedel som innehåller substansen hydroklortiazid. Vid långtidsbehandling syntes i dessa studier en flerdubbling av risken för dessa sjukdomar. Läkemedelsverket uppmanar nu sjukvårdspersonal att vara uppmärksamma på hudförändringar hos patienter som behandlas med sådana läkemedel, och se över behandlingen hos patienter som har haft hudcancer.

Patienter som använder sådana läkemedel uppmanas samtidigt att vara försiktiga med solexponering och att kontrollera huden regelbundet.

Hydroklortiazider är vätskedrivande läkemedel som används vid behandling av högt blodtryck, olika typer av ödem och hjärtsvikt, antingen som monoterapi eller i kombination med andra blodtryckssänkande läkemedel. De kan öka känsligheten för UV-ljus vilket är en möjlig förklaring till det observerade sambandet med ökad hudcancerrisk. Det finns ett 30-tal läkemedel på den svenska marknaden med hydroklortiazid.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC har efter de nya forskningsresultaten rekommenderat att produktinformationen för läkemedel som innehåller hydroklortiazid uppdateras.

MS-läkemedel får tidigare nekad subvention

Fampyra (fampridin) är en depottablett som kan hjälpa vissa MS-patienter genom att motverka den försämring av gångförmågan som sjukdomen ofta leder till. Läkemedlet godkändes 2011 och är det enda som är godkänt just för att förbättra gångförmågan vid MS.

Fampyra är en kaliumkanalblockerare som förbättrar impulsöverföringen i skadade nervfibrer.

Både 2012 och 2014 sade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nej till att låta preparatet ingå i läkemedelsförmånen. Skälet var att det fanns för lite data som visade hur stor nytta patienterna hade av läkemedlet och att företagets begärda pris i förhållande till detta inte sågs som rimligt.

Fram till för ett år sedan fanns också en lagerberedning av ett liknande läkemedel, Aminopyridin APL, att tillgå inom förmånen. Men i slutet av 2017 avslog dock Läkemedelsverket en ansökan från tillverkaren om så kallad rikslicens för denna lagerberedning eftersom det inte ansågs bevisat att vården hade ett särskilt behov av den.

Strax därefter sänkte företaget Biogen som marknadsför Fampyra priset på sitt läkemedel med cirka 58 procent. Och nu gör alltså TLV en annorlunda bedömning av balansen mellan patientnytta och läkemedelskostnad.

TLV anser visserligen fortfarande att det råder hög osäkerhet om hur mycket Fampyra påverkar behovet av andra vårdinsatser och därmed vårdkostnaderna. Det handlar ju om symtombehandling och inte om ett läkemedel som påverkar sjukdomsförloppet. Men anser nu ändå att det finns en rimligt förhållande mellan nyttan av läkemedlet och det begärda priset.

Fampyra ingår i läkemedelsförmånen från och med 26 oktober.

Utsläpp av antibiotika har kartlagts

0

Miljökemisten Marcus Östman vid Umeå universitet studerar avloppsreningsverkens roll i utvecklingen av antibiotikaresistens. I en undersökning av elva reningsverk, det sydligaste i Eslöv i Skåne och det nordligaste i Piteå i Norrbotten, fann han stora mängder av både antibiotika och andra antibakteriella ämnen, som kommer från bland annat användning i hushållen och i vården.

Substanserna fanns dels i det renade vatten som släpps ut från reningsverket och dels i avloppsslammet. Några av de antibiotika som hittades i slam och avloppsvatten från reningsverken var bredspektrumantibiotikumet ciprofloxacin, clindamycin, erytromycin, trimetoprim och oxytetracyklin.

Utifrån sina fynd har Marcus Östman beräknat de totala utsläppen från vattenreningsverk i Sverige av olika antibakteriella ämnen. Han beräknade till exempelvis att det släpps ut närmare 1 200 kg per år av ciprofloxacin.

Vissa av de andra antibakteriella ämnen han hittade hade inte tidigare identifierats i slam och vatten från reningsverk. Det gällde bland annat det bakteriedödande ämnet klorhexidin.

– Även andra antibakteriella ämnen än antibiotika kan bidra till ökad antibiotikaresistens på grund av korsresistens och selektionsmekanismer. Därför är det viktigt att kartlägga också dessa ämnens förekomst i reningsverken, förklarar Marcus Östman som nu presenterar sitt arbete i en doktorsavhandling.

Både avloppsvattnet och slammet från reningsverken hamnar i miljön. När det gäller slammet används ungefär en fjärdedel som gödningsmedel i jordbruket och resten som olika typer av fyllnings- och täckmassa.

– Exakt vilken betydelse dessa utsläpp av antibiotika och andra antibakteriella substanser i miljön har för utvecklingen av antibiotikaresistens i samhället vet vi inte ännu, men mycket forskning pågår, säger Marcus Östman.

Flera andra länder har hårdare begränsningar än Sverige av hur avloppsslam får användas och den svenska regeringen tillsatte i somras en utredning som ska föreslå förbud av spridning av avloppsslam på åkermark.

– Om det hade varit känt tidigare hur många olika ämnen avloppsslammet innehåller så hade det nog aldrig blivit tillåtet att sprida det på jordbruksmark, menar Marcus Östman.

Tillsammans med det kommande förbudet skulle effektivare reningsprocesser vid reningsverken kunna minska spridningen av läkemedel och kemikalier i miljön. Naturvårdsverket konstaterade i en utredning i fjol att det finns ett stort behov av att införa effektivare rening från läkemedelsrester vid svenska avloppsreningsverk.

För ett år sedan rapporterade Läkemedelsvärlden om invigningen i Linköping av det första reguljära reningsverket i landet med extra rening för att bryta ned läkemedelsrester. I Linköping används ozonrening för att få bort läkemedlen, en annan metod är att använda olika typer av aktivt kol. Marcus Östman utvärderade metoderna i sin avhandling och såg att aktivt kol var mest effektivt.

– Ozonrening har internationellt än så länge av kostnadsskäl  varit vanligast. Men med ökad användning skulle priserna på aktivt kol kunna börja gå ned och då kan det kanske även bli mer intressant att använda den metoden, säger han.

I ytterligare en studie i avhandlingen undersökte Marcus Östman och hans medarbetare en metod för att fastställa gränsvärden för antibiotika i avloppsvattnet efter rening.

– Att veta vid vilka koncentrationer som olika antibiotika kan bidra till att selektera fram resistenta bakterier är en viktig grundfråga om man vill ta fram exempelvis ny lagstiftning om gränsvärden. Vår studie var ett första försök att utveckla sådana gränsvärden men fortsatt forskning behövs, säger han.

Marcus Östman kommer att genomföra fler reningsverksstudier och undersöka mer  avancerade reningstekniker. Han hoppas att hans forskning ska kunna bidra till att bromsa den skenande ökningen av bakterier med resistens mot olika antibiotika. Men han framhåller samtidigt hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp på problemet och ta itu med det från många olika håll.

– Att minska onödig antibiotikaanvändning är självklart jätteviktigt. Men det finns också en massa onödig användning av andra antibakteriella ämnen som kan ha betydelse, ett av många exempel är användningen av silver i träningskläder för att motverka svettlukt. Även den kemikalieanvändningen är något som vi behöver diskutera och åtgärda.

Kritiseras för missad narkotikavarning

Sandoz marknadsför läkemedlet Pregagalin 1A Farma (pregabalin) som är ett generikum till Pfizers Lyrica. Läkemedlet används för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.

I somras narkotikaklassades pregabalin som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat för att stoppa omfattande illegal handel med substansen.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, har på eget initiativ granskat en folder där Sandoz marknadsför Pregabalin 1A Farma till förskrivare. I sitt beslut konstaterar IGN att foldern saknar narkotikavarning. Detta strider mot branschens etiska regelverk eftersom information om narkotikaklassade läkemedel måste innehålla narkotikavarningar som uppfattas till och med vid en flyktig genomläsning. För denna överträdelse ska Sandoz betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Sandoz har svarat att foldern dragits tillbaka och ska omarbetas

För några veckor sedan fattade IGN ett liknande beslut om Pfizers marknadsföring av Lyrica på en webbplats. Även där saknades narkotikavarning och en straffavgift utdömdes.

”Orealistisk optimism” kräver god information

0

Psykologiforskningen har på senare år intresserat sig för vilka faktorer som påverkar patienters beslut att tacka ja eller nej till att börja ta ett visst läkemedel, att opereras eller att genomgå andra medicinska åtgärder. I en ny studie studerade forskare i England och Schweiz några av dessa faktorer.

Försökspersoner fick i fiktiva scenarion ta del av fakta om olika läkemedel och andra behandlingar och sedan svara på vad de trodde om sina egna chanser att bli bra av den aktuella behandlingen respektive råka ut för biverkningar.

Resultatet visade att många hade obefogat höga förväntningar på goda behandlingsresultat. Och ännu vanligare var det att underskatta biverkningsriskerna. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Risk analysis.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att läkare försäkrar sig om att patienter har realistiska förväntningar på medicinska åtgärder och har förstått informationen om riskerna, sade professor Yaniv Hanoch vid University of Plymouth school of psychology, som ledde studien, i ett uttalande i samband med att den publicerades.

376 personer mellan 19 och 76 år deltog i studien via internet. I en lång rad olika scenarion fick deltagarna föreställa sig att en läkare hade rekommenderat en viss behandling. Bland de behandlingar som ingick fanns influensaläkemedel, antidepressiv medicinering och andra läkemedelsbehandlingar, liksom vaccinering och olika typer av operationer.

Några scenarion fokuserade på chansen till positiva behandlingsresultat – exempelvis att bli bättre av ett läkemedel – och andra på risker för oönskade bieffekter som läkemedelsbiverkningar. Deltagaren fick veta att chansen respektive risken låg inom ett visst intervall, med formuleringar av typen ”40-60 procent av patienterna brukar…”. Sedan skulle deltagaren flytta en markör på en skala för att svara på hur de egna möjligheterna att få nytta av behandlingen, respektive de egna riskerna för en viss biverkan, uppfattades.

Långt ifrån alla deltagare lade sig då i mitten av det tidigare presenterade intervallet utan tvärtom värderades de egna möjligheterna ofta högre och riskerna lägre än så. Särskilt stark var tendensen att underskatta riskerna.

Forskarnas skriver att resultaten visar att mer forskning behövs om det de kallar orealistisk optimism kring medicinska behandlingar.

– Vi behöver gå vidare med större studier och även undersöka hur läkare kan hjälpa patienter till en realistisk uppfattning om möjligheter och risker, sade Yaniv Hanoch.

Ny markör ger prognos för hjärnskada efter hjärtstopp

Forskare i Lund och Mölndal har upptäckt ett protein som visat sig vara en mycket känslig och säker markör för att mäta graden av hjärnskada hos personer som haft hjärtstillestånd. Proteinet kallas neurofilament light, NFL, och kan i framtiden bli ett effektivt hjälpmedel när vårdpersonal och anhöriga ska fatta beslut om livsuppehållande behandling. Forskarna har publicerat sin studie i den vetenskapliga tidskriften Jama neurology.

Patienter som återupplivats efter ett hjärtstillestånd är oftast medvetslösa under de första dygnen och ungefär hälften avlider. Med hjälp av neurofysiologiska mätningar, röntgenundersökningar och neurologiska undersökningar bildar sig läkarna en uppfattning om hur svår hjärnskada patienterna har drabbats av. Informationen ligger sedan till grund för beslut om att fortsätta eller avbryta den livsuppehållande behandlingen. Det finns behov av att utveckla säkrare och effektivare metoder för att bedöma graden av hjärnskada och prognosen för patienten.

I den nya studien analyserades biobanksprover från 717 patienter, 580 män och 137 kvinnor. Proverna hade tagits hos personer som hade återupplivats efter hjärtstillestånd och medvetslösa förts till sjukhus. Patienterna själva eller deras anhöriga hade godkänt att proverna användes i studien.

Analyserna visade att nivån av NFL i serum under dygnen efter hjärtstilleståndet hade ett tydligt och signifikant samband med graden av hjärnskada hos patienten sex månader senare. De patienter som återhämtade sig neurologiskt hade betydligt lägre NFL-nivåer under dygnen efter hjärtstilleståndet än de som det gick sämre för och som exempelvis fortfarande låg i koma efter ett halvår.

NFL-nivån fungerade bäst av de prognostiska markörer som testades i studien. NFL gav även en säkrare prognos än vad dagens metoder gör.

– Det är dock viktigt att understryka att metoden är ny och att den än så länge bara används i forskningssammanhang, säger Tobias Cronberg, professor och neurolog vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett preessmeddelande.

– Om resultaten kan bekräftas i fler studier kommer man i framtiden att kunna bedöma prognos för återhämtning efter hjärtstillestånd tidigt och säkert. Därmed kan vi också bespara patienter och anhöriga onödigt lidande och göra vården effektivare.