Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Nytt diagnosverktyg ska hjälpa i svåra cancerfall

Helene Wallskär
-
0
Nytt diagnosverktyg ska hjälpa i svåra cancerfall

Med en ny plattform för diagnostik, framtagen av forskare och läkare vid Sahlgrenska akademien och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, ska fler cancerpatienter med okänd primörtumör kunna få korrekt diagnos och behandling. Syftet är att mer träffsäkert än i dag kunna identifiera cancersjukdomens ursprung i kroppen.

– Dagens diagnostik bygger på att patologerna testar tumörvävnad med hjälp av olika markörer. Oftast lyckas man även i svårare fall till slut ställa en diagnos, men antalet markörer är ändå begränsat och det finns en betydande risk att inte träffa rätt, säger professor Jonas Nilsson, föreståndare för Sahlgrenska cancer center.

Han är en av forskarna bakom det nya diagnosverktyget, som presenteras i en studie i JPO precision oncology. Verktyget kombinerar två analyser. Dels analyseras RNA från tumörceller för att se vilka gener som är påslagna i cellen, för att ta reda på från vilken vävnad i kroppen tumören kommer. Och dels undersöks tumörcellernas mutationsprofil och jämförs med data från 9 000 sekvenserade tumörer i databasen The cancer genome atlas. Sammantaget ger dessa analyser enligt forskarna ett tillförlitligt svar på vilken primärtumören kan vara.

– Det här bör kunna göras överallt där det finns möjlighet att ta biopsier och undersöka dem, nu när vi har publicerat våra data. Vi tror att metoderna ganska omedelbart kan få stor betydelse för att hjälpa patienter som saknar korrekt cancerdiagnos, säger Jonas Nilsson.

Personer som drabbas av cancer utan att det går att hitta primärtumören är en liten men svårbehandlad patientgrupp. Enligt Jonas Nilsson handlar det om mindre än 100 fall per år i Sverige då cancerns ursprung inte kan fastställas.

– Det är en mycket svår situation för patienten och för läkaren. Utan korrekt diagnos minskar möjligheterna att hitta en effektiv behandling, säger Jonas Nilsson.

I fokus för det forsknings- och utvecklingsarbete som ledde fram till det nya diagnosverktyget stod en enskild patient. Patienten kom till Sahlgrenska universitetssjukhuset med vad som troddes vara en lungcancer som återkommit flera gånger, trots olika behandlingar och undersökningar på minst tre andra sjukhus.

Tack vare ett pågående samarbete kring andra cancerformer kom forskargruppen att kopplas in och ett omfattande detektivarbete startade. Genom en rad undersökningar och analyser upptäckte forskarna till slut att patienten inte hade lungcancer utan hudcancern malignt melanom. Detta hade inte upptäckts tidigare sannolikt på grund av att primärtumören i huden hade tillbakabildats spontant. Tumörerna i lungan var metastaser från hudcancern. Analyserna visade också att tumörcellerna hade en mutation i den så kallade BRAF-genen. Patienten kunde då behandlas med BRAF-hämmare, tumören krympte och patienten blev under en period bättre. Tyvärr uppkom dock senare hjärnmetastaser och patienten avled.

Forskarna på Sahlgrenska arbetar tillsammans med vården nu vidare med diagnostik av cancer med okänd primärtumör med hjälp av den diagnostiska plattform de skapat.

 

Nytt antibiotikum får klartecken i USA

Ingrid Helander
-
0
Nytt antibiotikum får klartecken i USA

Det nya antibiotikumet Xerava (eravacyklin) har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av komplicerade intra-abdominella infektioner, meddelar företaget bakom läkemedlet, Tetraphase pharmaceuticals, på sin hemsida.

Eravacyklin är en tetracyklin-analog och ett bredspektrum-antibiotikum avsett för svåra infektioner orsakade av flera olika typer av bakterier – i många fall resistenta mot andra läkemedel. Läkemedlet ges intravenöst.

De vanligaste biverkningarna som rapporterades under de kliniska prövningarna var reaktioner vid infusionsstället, illamående och kräkningar. Eravacyklin kan ges utan dosjustering till patienter med njurproblem och till patienter som är allergiska mot penicillin.

Läkemedlet ska inte ges för behandling av komplicerade urinvägsinfektioner eller till patienter med överkänslighet mot andra tetracyklin-antibiotikum.

I slutet av juli i år fick eravacyklin positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndighetens rådgivande kommitté CHMP.

Läkemedelsakademin tappar verksamhetschef

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelsakademin tappar verksamhetschef

Efter drygt tre år som chef för Läkemedelsakademin, Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet, går Marie Eklund vidare till vård- och omsorgsbolaget Humana.

Bolaget bedriver bland annat äldreomsorg och erbjuder personlig assistans. Marie Eklund ska leda företagets interna utbildningsverksamhet, Humana academy.

– Marie har varit en stor tillgång för både Läkemedelsakademin och Apotekarsocieteten och har med sin positiva inställning och professionella arbetsmetodik och ledarskap starkt bidragit till den fina utvecklingen vi haft de senaste åren, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Vi kommer att sakna henne och jag önskar henne varmt lycka till med det nya jobbet.

Marie Eklund har arbetat på Läkemedelsakademin sedan i mars 2015. Till en början som utbildningschef och sedan hösten 2017 som verksamhetschef för Läkemedelsakademin och Apotekarsocieteten.

– Det har varit en mycket spännande och utvecklande period i mitt arbetsliv, att få möjlighet att komma in i en sådan ”tung” och anrik organisation med uppdraget att utveckla och förnya samtidigt som kvaliteten består, säger Marie Eklund. Apotekarsocieteten är en unik mötesplats för yrkesverksamma inom läkemedelsområdet och det har varit en förmån att få träffa, och i många fall arbetat tillsammans med, så många av dessa personer.

Marie Eklund tillträder sin nya tjänst senast i mitten av januari 2019. Rekrytering av en ny verksamhetschef för Läkemedelsakademin har inletts.

TLV leder studie om tjänster på apotek

Ingrid Helander
-
0
TLV leder studie om tjänster på apotek

Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, fick i förra veckan i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie om förutsättningarna för farmaceutiska tjänster på apotek. Uppdraget grundar sig på de förslag som lämnats i den nya apoteksmarknadsutredningen, Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, som i mars inlämnades som proposition till riksdagen.

Enligt det nya uppdraget ska TLV i sin förstudie titta på förutsättningarna för att genomföra en försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster på apotek för en avgränsad kundgrupp. Syftet med den möjliga tjänsten är att öka följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienten.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att detta görs ”för att se hur apoteken genom rådgivning bättre kan bidra till en effektiv och bra läkemedelsanvändning, framförallt till grupper som tar flera läkemedel samtidigt.”

Vilken typ av farmaceutisk tjänst eller patientgrupp förstudien ska omfatta är inte klart och enligt TLV:s presstjänst vill man inte uttala sig i dagsläget, då uppdraget är alldeles nytt.

TLV har också fått i uppdrag att mäta apotekens förmåga att direktexpediera recept, det vill säga lämna ut ett efterfrågat läkemedel vid första besöket på apotek. I dagsläget görs sådana mätningar endast av apoteksbranschen själv, men regeringen vill alltså se en oberoende mätning ”för att garantera att det sker opartiskt”, som man skriver i pressmeddelandet.

Enligt Apoteksföreningens branschrapport för 2018 lämnas över 95 procent av alla recept ut vid första besöket.

För att säkerställa kvaliteten på apotekens rådgivning inom egenvårdsområdet har Läkemedelsverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga vilka utbildningar som kan ge tillräcklig kompetens för att kunna ge råd inom egenvårdsområdet. Myndigheterna ska också ta fram förslag på kompetenskrav som ska gälla vid egenvårdsrådgivning på apotek.

Läkemedelsverket får även i uppdrag att vidareutveckla tillsynen av apotek – bland annat genom så kallad riskbaserad tillsyn som innebär ökad tillsyn på tydliga riskområden. Återkopplingen till apotek ska också förbättras så att apotekens arbete kan vidareutvecklas. Det ska dessutom bli lättare att göra anonyma anmälningar om eventuella risker.

Dessutom ska Läkemedelsverket se över om nuvarande begränsningar för att få driva apotek är tillräckliga, följa upp utvecklingen av apotekens nyligen införda rätt att returnera läkemedel till leverantörer och partihandlare samt utveckla rutiner för samverkan vid kontroll av apoteksmarknaden.

Det senare ska genomföras tillsammans med TLV och Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och myndigheterna ska analysera om det krävs eventuella förändringar i regelverket kring sekretessen mellan myndigheterna. Syftet är en effektivare och bättre tillsyn av apoteksmarknaden.

Syrgas saknar långsiktig effekt vid hjärtinfarkt

Helene Wallskär
-
0
Syrgas saknar långsiktig effekt vid hjärtinfarkt

För hjärtinfarktpatienter med normal syresättning av blodet gör syrgasbehandling ingen nytta, varken på kortare eller längre sikt. Det är huvudresultatet av en studie som forskare vid Karolinska institutet, KI, nu publicerar online i tidskriften Circulation.

Studien baseras på den registerbaserade, randomiserade prövningen Deto2x-Ami där 6 629 svenska patienter med misstänkt hjärtinfarkt och normal syresättning ingick. De randomiserades till att antingen få syrgasbehandling eller att inte få det.

För ett år sedan rapporterade KI-forskarna i tidskriften New England medical journal de första resultaten av studien. Dessa visade att det efter ett års uppföljning inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gällde dödlighet eller återinsjuknande. 

Nu visar en längre uppföljning (medianuppföljning två år) att syrgasbehandling inte heller minskar risken att dö på lång sikt och inte förebygger utveckling av hjärtsvikt, den mest befarade komplikationen av hjärtinfarkt.

– Baserat på detta kan man numera sluta använda syrgas rutinmässigt och sjukvårdspersonalen kan i stället koncentrera sig på mer effektiva åtgärder och skyndsam transport till sjukhuset, säger en av forskarna, Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid KI-institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset i Stockholm, i en kommentar i samband med publiceringen av den nya studien.

Forskarna har även undersökt om syrgasbehandling kanske ändå har en smärtlindrande effekt hos infarktpatienter, något som vissa har hävdat. Även här är svaret nej, enligt resultat av KI-projektet som nyligen redovisades vid kongressen European society of cardiology. Resultaten visar att syrgasbehandling inte gör någon skillnad när det gäller smärtupplevelse eller användning av smärtlindrande och lugnande läkemedel.

Utan uppdatering blir ny kunskap snabbt gammal

Ingrid Helander
-
0
Utan uppdatering blir ny kunskap snabbt gammal

”Ny kunskap blir snabbt gammal. Hos det multinationella it-företaget IBM anses nyanställdas färdigheter vara relevanta i tre år. Samma sak gäller sannolikt även anställda inom hälso- och sjukvården inklusive närbesläktade områden.

Men i stället för att göra kostsamma kraftsamlingar inom utvalda ämnesområden måste kunskapsmaterial skapas löpande i samband med att nya kunskapsdokument skapas.”

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

”Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar”

Helene Wallskär
-
0
”Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar”

 – Jag räknar med att life science-kontoret blir kvar och att arbetet med att ta fram en nationell strategi för life science fortsätter oavsett vad som händer i regeringsfrågan.

Det sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) till Läkemedelsvärlden i samband med invigningen av life science-satsningen Testa center i onsdags.

Tidigare i år presenterade regeringen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, sin nya satsning för att utveckla och stärka Sveriges globala position inom life science. Som ett svar på önskemål som länge framförts från bland andra industrin inrättade regeringen ett kontor för life science som har sin plats inom regeringskansliet, på näringsdepartementet.

Kontoret leds av Jenni Nordborg, avdelningschef på Vinnova och arbetar nu med att ta fram en övergripande, långsiktig nationell strategi för området. I en första rapport skissar kontoret på tre prioriteringsområden som ska lyftas fram i den kommande strategin: Nyttiggörande av digitala hälso- och sjukvårdsdata, precisionsmedicin samt integrering av forskning och utveckling i vårdens och omsorgens vardag.

Frågan är dock vad som händer om den nuvarande regeringen inte sitter kvar efter valet i september. Är exempelvis nuvarande oppositionspartier beredda att behålla life science-kontoret?

– De har inte sagt något om det, men jag tror inte de river upp det, sade Mikael Damberg. Life science är ett område som prioriteras av alla partier och detta är en tung satsning som det krävs ganska mycket för att backa tillbaka.

Mikael Damberg menar också att det tioåriga perspektivet i forskningspropositionen kan hjälpa till att skapa stabilitet och långsiktighet på området, även vid eventuella regeringsskiften:

– Många av de större life science-satsningarna är förankrade i den propositionen vilket ger dem mer tyngd och längre agenda.

Testcentret för biologiska läkemedel på plats

Helene Wallskär
-
0
Testcentret för biologiska läkemedel på plats

Efter två år av planering och byggande invigdes igår, tisdag, Testa center och står nu klart att ta emot forskare och mindre företag från hela landet som utvecklat nya produkter. Fokus ligger på den växande sektorn biologiska läkemedel. Testcentrets användare hyr in sig för att testa och vidareutveckla tillverkningsprocesser och kommersialisera sina idéer.

Den första kunden är bioteknikföretaget Biolamina från Sundbyberg utanför Stockholm. Dess affärsidé är att tillverka proteinbaserade reagenser som används vid cellterapiutveckling. Företaget har en metod för småskalig tillverkning och vill nu skala upp.

– I stället för att lägga ut tillverkningen på utländska kontraktstillverkare bestämde vi oss för att komma hit, berättade Biolaminas vd Kristian Tryggvason. Här finns både utrustning och kompetens som gör att vi lär oss processerna själva. Genom den kunskapen får vi möjlighet att satsa på egen tillverkning, som sannolikt hamnar i Sverige.

Regeringen har, som Läkemedelsvärlden berättat tidigare, genom Vinnova satsat 100 miljoner kronor i projektet. Anläggningen drivs av GE Healthcare som investerat cirka 45 miljoner kronor i bygget.

– Vi måste låta forskare och små företag som har idéer få möjlighet att utvecklas och växla upp för att kunna nå en global marknad. Det är en del av en långsiktig strategi för att stärka Sveriges position inom life science och bidra till fler jobb och bättre hälsa i vårt land, sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg vid invigningen.

Centret finns i en nyuppförd byggnad på GE Healthcares område i Uppsala. Testmöjligheter erbjuds både för tillverkning av biologiska läkemedel och liknande och för innovationer inom digital teknik. Här finns bland annat fyra bioprocesslaboratorier och ett tekniklaboratorium. Ett av bioprocesslaboratorierna har också en säkerhetsnivå som är anpassad för hantering av virus och vacciner.

– Vi har designat centret för att så mycket som möjligt efterlikna industriproduktionslokaler. Här ska våra kunder kunna experimentera fram tillverkningsprocesser som framtida producenter av deras produkter känner igen sig i, sade verksamhetschef Jesper Hedberg som under invigningen visade runt bland stora tankar för cellodling och apparatur för proteinrening.

Testa center drivs som ett helägt dotterbolag till GE Healthcare, som är arbetsgivare för anläggningens fem anställda. Företag som hyr in sig på centret betalar 60 000 kronor i veckan och behåller alla rättigheter till sina idéer och produkter. Dessutom har Uppsala universitet genom ett avtal tillgång till laboratorietider för en lägre summa och får nya möjligheter att utbilda studenter i en industriell laboratoriemiljö.

GE har inga vinstkrav på verksamheten.

– Centret ska gå runt, men ingen ska tjäna pengar på det. Om det blir några pengar över så återinvesteras de i verksamheten, förklarade Lotta Ljungqvist, vd för HE Healthcare i Norden och vd för Testa center.

– Incitamentet för oss är främst interaktionen med entreprenörer och innovatörer som kan bli en input i vår egen forskningsintensiva verksamhet. Vi hoppas också knyta kontakter som kan bli en rekryteringsbas för oss när vi söker olika kompetenser. Dessutom kommer vi själva att utnyttja centret på olika sätt, bland annat för att visa upp den utrustning GE tillverkar.

En extern prioriteringskommitté väljer ut de forskare och företag som får utnyttja anläggningen. Den är i första hand till för svenska företag, men tar emot utländska i mån av utrymme. De nya laboratorierna kommer under hösten att fyllas av allt mer verksamhet. Intresset för att få utnyttja anläggningen är, enligt vd Lotta Ljungqvist, stort och flera kunder är på ingång.

Snabbt och effektivt med Naloxon som nässprej

Ingrid Helander
-
0
Snabbt och effektivt med Naloxon som nässprej

I takt med att antalet dödsfall orsakade av opioid-överdoser ökat kraftigt i USA de senaste åren, har även behovet av skedeminimerande insatser ökat. Liksom i Sverige är förbättrad tillgång till motmedlet Naloxon en av hörnstenarna i arbetet.

Till skillnad från i Sverige kan även icke utbildad vårdpersonal, det vill säga allmänheten, i ett antal stater ge Naloxon till personer som överdoserat med exempelvis heroin eller opioidläkemedel. Kunskapen om vilket administreringssätt som fungerar bäst vid en bredare användning är dock låg.

Amerikanska forskare har därför undersökt effekten av olika administreringsformer av Naloxon när motmedlet ges av allmänheten.

Studien, som är publicerad i tidskriften Addiction, visar att administrering av Naloxon via nässprej var mest framgångsrik gällande hur många som lyckades ge läkemedlet korrekt och hur snabbt man lyckades ge det.

Totalt medverkade 138 personer, samtliga över 18 år, i studien. De medverkande randomiserades till tre lika stora grupper och fick ge Naloxonsimulerande behandling som enkeldos via nässprej, som nässprej med ett automatiserat flerstegsförfarande eller som intramuskulär injektion.

Resultaten visar att andelen som lyckades ge behandlingen korrekt skilde sig åt mellan grupperna. Medan samtliga i gruppen som gav enkeldos nässprej lyckades administrera läkemedlet framgångsrikt var det endast 70 procent i gruppen som gav intramuskulär injektion som lyckades. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Även gruppen som gav nässprejen i flera steg var mer framgångsrik än injektionsgruppen, 89 procent jämfört med 70 procent lyckades, men den skillnaden var inte statistiskt säkerställd.

Av de 119 studiedeltagare som gav det Naloxonliknande medlet framgångsrikt tog det signifikant kortast tid för de i nässprejsgruppen – 34 sekunder, jämfört med 100 och 110 sekunder för injektionsgruppen respektive gruppen med flerstegs-nässprejen.

Studiedeltagarna gav behandlingen till provdockor och studien genomfördes på en publik plats i USA med stor folkgenomströmning, för att simulera så verkliga förhållanden som möjligt.

Innan interventionen fick studiedeltagarna, var och en för sig, se en två minuter lång introduktionsvideo om det administreringssätt man randomiserats till. Inga frågor fick ställas till studieledarna vare sig under videon eller i samband med den efterföljande läkemedelsadministreringen.

Studiedeltagarnas agerande observerades och dokumenterades under hela studietiden, och utvärderades utifrån ett antal på förhand uppställda kriterier.

Forskarna bakom studien pekar på flera svagheter med studien, främst att den genomfördes på dockor och med ett Naloxonsimulerande medel. Det är därför möjligt att resultaten inte till fullo speglar en verklig situation, menar de.

I studien undersöktes heller inte intramuskulär Naloxon med autoinjektor, som tidigare visat goda resultat på framgångsrik administrering. Anledningen är enligt författarna att denna form är väsentligt dyrare än övriga Naloxon-former, och därför sannolikt inte kommer att prioriteras i allmänna Naloxon-program.

Forskarna konstaterar dock att sedan studien genomfördes 2016 har möjligheterna för allmänheten att köpa Naloxon utan recept, och eventuellt utan användarinstruktioner, ökat markant, och att studien därför ger värdefull information om vilken typ av administreringsform allmänheten kan förväntas behärska bäst.

I Sverige kan sedan tidigare i år Naloxon förskrivas av sjuksköterskor och motmedlet får, förutom av hälso- och sjukvårdspersonal, även ges av räddningspersonal i väntan på ambulans, något som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.

Apotek lämnade ut fel injektionsläkemedel

Ingrid Helander
-
0
Apotek lämnade ut fel injektionsläkemedel

UPPDATERAD. Kunden hade dagen innan ring och bokat en injektionsspruta med det neuroleptiska läkemedlet Rispolent Consta (risperidon). Då läkemedlet fanns hemma på det aktuella apoteket reserverades det för kunden.

När kunden dagen efter kom för att hämta sitt läkemedel lämnades en spruta ut som senare under dagen administrerades av en sjuksköterska på en vårdcentral. Injektionen misslyckades dock och innehållet i sprutan rann utanför.

I samband med detta uppmärksammade sjuksköterskan att sprutan inte innehöll det önskade läkemedlet utan det immunsuppressiva läkemedlet Orenica (apatacept). Patienten avvek från mottagningen omedelbart och innan sjuksköterskan hunnit uppmärksamma felet.

En tid därefter blev patienten inlagd på en vårdenhet, men det är inte klart om den uteblivna läkemedelsbehandlingen var orsaken eller bidrog till inläggningen.

Apoteket i fråga anmälde händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt lex Maria om risk för allvarlig vårdskada.

Vid utlämnandet på apoteket plockades varan från en reservationskyl och en farmaceut signerade etiketten tillsammans med en student. Apoteket konstaterar självt att farmaceuten brustit i färdigställandekontrollen då det inte upptäcktes att fel läkemedel lämnades ut.

Apoteket har därefter enligt egen utsago vidtagit ett antal åtgärder för att förhindra att liknande händelser inträffar igen. I Ivo-anmälan uppges bland annat att man ska se över märkningen av kundreservationer i reservationskylen, gå igenom receptprocessen och hur man arbetar med studenter vid receptdisken noggrannare, samt säkerställa att det alltid utförs en korrekt färdigställandekontroll innan ett läkemedel expedieras.

Texten uppdaterad 16.58 med följande mening: ”Patienten avvek från mottagningen omedelbart och innan sjuksköterskan hunnit uppmärksamma felet”.

Hjärtmedicin från kinesisk tillverkare dras tillbaka

Ingrid Helander
-
0
Hjärtmedicin från kinesisk tillverkare dras tillbaka

Det kinesiska bolaget Zhejiang Tianyu får inte längre tillverka den aktiva substansen valsartan för den europeiska marknaden, meddelar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA på sin hemsida. Kontroller av läkemedlet visar att det innehåller spår av ämnet N-nitrosidmetylamin (NDMA), som tros kunna orsaka cancer hos människor.

Valsartan är en angiotensin-II-receptroantagonist och används för behandling av bland annat högt blodtryck och hjärtinfarkt.

Kontamineringen hos tillverkaren Zhejiang Tianyu upptäcktes i samband med att en annan kinesisk läkemedelstillverkare av valsartan, Zhejiang Huahai, granskades tidigare i somras. I den granskningen upptäcktes samma typ av kontaminering som i det nu aktuella fallet, men i högre doser. Även läkemedel med valsartan från den tillverkaren har dragits tillbaka från den europeiska marknaden.

Nytt cancerregister missar viktiga svar

Helene Wallskär
-
0
Nytt cancerregister missar viktiga svar

De nya, effektiva och dyrare cancerläkemedlen har väckt debatt den senaste tiden. En artikel på DN Debatt framhöll att de allt fler effektiva målriktade och immunmodulerande cancerbehandlingarna bara har effekt för en mindre andel av patienterna. Därför måste, menade författarna, företag, landsting och akademi satsa mycket hårdare på att få fram markörer och patientmått som hjälper till att förutse vilken patient som kan ha nytta av en viss behandling – både för patienternas och för samhällsekonomins skull.

I den efterföljande debatten har kritikerna i sina repliker framför allt pekat på att det för flera preparat faktiskt redan finns mutationstest och andra biomarkörer som kan bidra till att förutsäga effekt och individualisera behandlingen. Kritiker har också hävdat att det stora problemet i stället är att införandet av nya cancerläkemedel motarbetas och går för långsamt.

Senare i höst väntas den första redovisningen från det nya nationella registret över nya cancerläkemedel som startades tidigare i år. Regionala cancercentrum, RCC, i samverkan har fått sex statliga miljoner att fördela för att stimulera kliniker runt om i landet att rapportera till de sex regionala register som ska föras samman till ett nationellt.

Men trots att många efterfrågar bättre verktyg för att individanpassa läkemedelsbehandlingen, kommer det nya registret inte att innehålla uppföljning som i framtiden kan underlätta att välja rätt läkemedel till rätt patient.

– Nej, vi kommer inte att veta tillräckligt mycket om patienterna i registret för att kunna utnyttja det till ökad precisionsmedicin – alltså mer skräddarsydd behandling, säger Beatrice Melin, cancersamordnare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, och ordförande för RCC i samverkan.

Att registret saknar sådan information beror på att RCC tvingats förenkla registreringen så mycket som möjligt för att få med den tidspressade vården på tåget. Det saknas tekniska förutsättningar för att uppgifter ska kunna överföras automatiskt från patientjournaler till registret, och därför måste någon på kliniken manuellt skriva in alla uppgifter om varje patient där.

– Vi var tvungna att skala ned, annars hade det blivit för tungrott, säger Beatrice Melin.

Detta hänger i sin tur bland annat samman med det grundläggande problemet att Sveriges landsting och regioner inte kunnat enas om ett enhetligt journalsystem utan använder en stor mängd olika.

– Den digitala utvecklingen av hälso- och sjukvården går alldeles för långsamt, säger Roger Henriksson, professor och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och en av författarna till artikeln på DN Debatt.

Han var tidigare chef för Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och är fortfarande en av de drivande bakom det regionala läkemedelsregister som funnits där sedan 2009. I detta regionala register över nya cancerläkemedel sparas fler uppgifter än i det nya nationella om behandlingen för varje patient.

– Inom RCC Stockholm Gotland rapporterar vi nu hädanefter in till det nationella registret, men samtidigt fortsätter vi att driva vårt eget med de fler parametrar som vi har, säger han. .Det är viktigt med uppföljning och att kunna få fram fler prediktiva markörer. Vi planerar även att utveckla registret genom att fånga upp patienternas upplevelser av behandlingen.

Både Beatrice Melin och Roger Henriksson anser att det förenklade nationella registret ändå kan spela en viktig roll genom att bidra till en mer jämlik användning av de nya cancerläkemedlen.

– Var jag bor, vilket kön jag har eller vilken doktor jag går hos ska inte påverka om jag får en viss medicin eller ej, säger Beatrice Melin. Registret kommer förhoppningsvis också att visa hur pass bra de nationella vårdprogrammen följs runt om i landet och om några rekommendationer behöver förtydligas.

Erfarenheter från årets värmebölja kartläggs

Ingrid Helander
-
0
Erfarenheter från årets värmebölja kartläggs

För att samhället ska vara bättre förberett vid nästa värmebölja ska nu Folkhälsomyndigheten kartlägga och analysera erfarenheter från årets heta sommar. I uppdraget, som kommer från regeringen, ligger fokus fram för allt på hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Myndigheten ska bland annat genomföra en översyn av den information och vägledning som finns om värmeböljor och effekten på hälsa, och hur den kan utvecklas. Man ska också undersöka hur och i vilken omfattning Folkhälsomyndighetens underlag har använts och i fall stödet, huvudsakligen riktat mot kommuner och landsting, har använts.

– Om torra och heta somrar blir vanligare i framtiden krävs det att samhället klarar det. Pålitlig information och trygga rutiner är en förutsättning för välfungerande vård och omsorg under perioder av ökad påfrestning, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndigheten ska också utvärdera behoven av utvecklade system för att följa dödligheten i Sverige – något som är nödvändigt både vid värmeböljor och vid utbrott av smittsamma sjukdomar.

Totalt får Folkhälsomyndigheten 1,5 miljoner kronor för uppdraget, som ska redovisas senas den 1 april 2019.

Antikropp visar god effekt mot multiresistent hiv

Helene Wallskär
-
0
Antikropp visar god effekt mot multiresistent hiv

Tack vare fler effektiva läkemedel och kombinationsbehandlingar är hiv i dag för den stora merparten av dem som har infektionen inte längre livshotande. Dagens mediciner håller nere virusnivåerna och har gjort hiv till en kronisk sjukdom som kan hållas under kontroll och som det går att leva ett långt och gott liv med.

Det finns dock en liten grupp av patienter vars infektion utvecklar resistens mot alla de behandlingar som hittills har funnits tillgängliga. Deras virusnivåer stiger och de kan drabbas av det livshotande tillståndet aids. Det är därför angeläget att få fram nya behandlingsalternativ för den lilla andel av hiv-patienter vars infektion blivit resistent mot alla de befintliga läkemedlen.

Tidigare i år godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ibalizumab för behandling av denna patientgrupp, med multiresistent hiv. FDA-godkännandet skedde enligt en särskild, förkortad procedur och en ansökan om europeiskt godkännande behandlas för närvarande av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Ibalizumab är den första monoklonala antikroppen som godkänts för hiv-behandling. Läkemedlet är riktat mot den primära receptorn för hiv:s inträde i de viktiga immunceller som kallas CD4-T-celler. Därmed hindrar behandlingen viruset från att ta sig in i dessa celler.

I en studie som publicerats i New England Journal of Medicine prövade amerikanska forskare vid bland annat Yale University ibalizumab hos 40 allvarligt sjuka hiv-patienter som var resistenta mot annan tillgänglig behandling.

Patienterna fick ibalizumab, som ges intravenöst varannan vecka. De fick samtidigt fortsätta med bästa möjliga övriga behandling, som alltså tidigare inte gett dem tillräcklig effekt.

Studien pågick i sex månader. Efter en vecka med imalizumab sjönk virusmängden i blodet hos flertalet av patienterna. Virusmängden är en viktig markör för hiv-infektionens allvarlighetsgrad. Efter 25 veckor hade virusmängden hos hälften av patienterna blivit så låg att den inte kunde detekteras. Forskarna såg också att antalet CD4-T-celler ökade hos många, vilket är ett tecken på att immunförsvaret stärktes. Den vanligaste biverkningen var diarré, vilket drabbade en femtedel.. En patient fick en allvarlig inflammatorisk biverkning som gjorde att behandlingen måste avbrytas. Några andra slutade i förtid av olika andra orsaker. Totalt var det 31 patienter som fullföljde den halvårslånga behandlingen.

Forskarna anser att den goda effekten hos de flesta av patienterna är uppmuntrande och visar att imalizumab kan vara en effektiv behandlingsstrategi i kombination med andra läkemedel för patienter med multiresistent hiv-infektion.

– De här patienterna hade extremt avancerad hiv med resistenta virus och mycket begränsade behandlingsmöjligheter. Att se att viruset kan tryckas ned hos så många av dem är fantastiskt. Resultatet visar på en ny mycket välbehövlig behandlingsmöjlighet, sade en av forskarna, docent Brinda Emu vid Yale University, i en kommentar när studien publicerades. Jag ser fram emot fortsatta diskussioner om vilken plats den här behandlingen bör få i behandlingsparadigmen vid hiv. Men med tanke på den förkortade godkännandeproceduren får vi inte heller glömma att fortätta att noggrant utvärdera biverkningsprofilen.

Fler anmälningar om oönskade graviditeter

Ingrid Helander
-
0
Fler anmälningar om oönskade graviditeter

Nyligen godkändes den svenskutvecklade p-medelsappen Natural Cycles för marknadsföring på den amerikanska marknaden. På hemmaplan utreder Läkemedelsverket sedan i januari i år appen efter anmälningar om oönskade graviditeter när den använts som preventivmedel.

Enligt färska uppgifter från Läkemedelsverket som Läkemedelsvärlden tagit del av, har 182 ”enskilda incidenter” gällande oönskade graviditeter kopplat till användning av produkten, hittills rapporterats till myndigheten.

Det var i början av januari i år som abortmottagningen på Södersjukhuset anmälde cirka 40 oönskade graviditeter hos kvinnor som använt Natural Cycles, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om. Sedan dess har alltså antalet anmälningar fortsatt komma in till Läkemedelsverket.

– Vår utredningen fokuserar nu på att verifiera att antalet oönskade graviditeter som inträffar vid användning av Natural Cycles ligger inom det förväntade intervallet som tillverkaren har angett, baserat på de kliniska data som ligger till grund för CE-certifiering av produkten, säger Ewa-Lena Hartman, gruppchef Olyckor, tillbud och tillsyn, medicinteknik på Läkemedelsverket.

Natural Cycles är en medicinteknisk produkt som godkänts som preventivmedelsmetod av det tyska anmälda organet Tüv Süd.

I den studie som företaget har gjort och som ligger till grund för godkännandet anges att p-medelsappen är 99 procent effektiv att skydda mot oönskad graviditet vid ”perfekt användning” och ger ett skydd på 93 procent vid ”typisk användning”. Den angivna effekten är i samma storleksordning (6-10 graviditeter per 100 kvinnor och år) som anges för typisk användning av p-piller, p-plåster, p-spruta och p-ring.

Läkemedelsverkets utredning väntas vara klar i september, då också beslut tas om eventuellt utvidgad utredning.

– Resultatet av utredningen kan kommuniceras först när alla data sammanvägts och det är även då vi kommer att besluta om eventuella kontakter med det anmälda organet, säger Ewa-Lena Hartman.

Ny medicinreporter på Läkemedelsvärlden

Ingrid Helander
-
0
Ny medicinreporter på Läkemedelsvärlden

Helene Wallskär har en lång yrkeskarriär som journalist och har de senaste 25 åren bedrivit frilansverksamhet. Hon kommer närmast från arbetet med nyhetsrapportering för den tobaksförebyggande organisationen Tobaksfakta, ett arbete som kombinerats med uppdrag för bland andra Cancerfonden, SBU och Forte. Dessförinnan har Helene arbetat för Tidningen Apoteket, Apoteket AB:s personaltidning och för nyhetsredaktioner på bland annat Gefle Dagblad, Dagens Nyheter och Länstidningen i Södertälje.

– Jag ser mycket fram emot att fortsätta Läkemedelsvärldens utveckling med Helene ombord på redaktionen. Helenes gedigna journalistiska erfarenhet och kunskaper inom forsknings- och läkemedelsområdet är en stor tillgång för Läkemedelsvärlden, säger chefredaktör Ingrid Helander.

För den uppmärksamme är Helene Wallskärs namn inte helt obekant. Redan under våren syntes Helenes byline under ett antal av Läkemedelsvärldens artiklar och från och med nu är det alltså full fart som gäller.

Vad är det som lockar med läkemedelsområdet?
– Det är så mycket så att det är svårt att sammanfatta. Jag gillar den stora spännvidden och de många skiftande perspektiven – från vardagsnära frågor om människors läkemedelsanvändning och politiska beslut som påverkar denna, till spännande nyheter om forskning i frontlinjen och globala folkhälsofrågor, säger Helene Wallskär.

Är det något område som känns extra spännande?
– Arbetet mot den växande antibiotikaresistensen är ett exempel på sådant som jag tycker är extra intressant att skriva om. Precis som läkemedelsområdet i stort så innehåller det ämnet så många olika viktiga frågor och perspektiv som samspelar med varandra. Det krävs både politiska och individuella beslut, liksom ny forskning, för att vi ska kunna rädda våra och framtida generationers möjligheter att behandla allvarliga infektioner. Det känns angeläget att vara med och belysa detta.

Helene Wallskär började sin tjänst den 13 augusti.

1...131415...31Sida 14 av 31