Annons
Home 2018

Årlig arkivering 2018

Cochrane sparkar en av sina grundare

En bitter strid inom det välrenommerade Cochrane-nätverket har nu lett till uteslutning av Peter Gøtzsche, ett beslut som i sin tur fått fyra styrelseledamöter att avgå i protest. Ytterligare två styrelseledamöter har också lämnat styrelsen av andra skäl och Cochrane skriver i ett pressmeddelande att en ny styrelse kommer att utses inom kort.

Pressmeddelandet kom som ett svar på ett öppet brev som Peter Gøtzsche publicerade i fredags. Där hävdar han att Cochrane-samarbetet befinner sig i en moralisk kris präglat av auktoritativt ledarskap och undertryckande av fri vetenskaplig debatt.

Enligt Peter Gøtzsche har han inte fått någon förklaring till uteslutningen mer än att han misskrediterat Cochrane-nätverket. Han menar själv att bakgrunden är de senaste månadernas dispyt om Cochrane-översikten om hpv-vaccinering.

Cochrane publicerade i våras en översikt av forskningen om vaccinering mot humant paplillomvirus, hpv. Översiktens huvudbudskap var, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att den samlade forskningen visar att hpv-vaccinering är säkert och effektivt.

Professor Peter Gøtzsche och två andra forskare var mycket kritiska mot flera delar av den stora forskningsöversikten. De framförde sin kritik i en skarp artikel i den vetenskapliga tidskriften BMJ. I artikeln hävdar de bland annat att översiktens författare i sin genomgång har missat ett stort antal studier om hpv-vaccinering som borde varit med.

Invändningarna besvarades av de ansvariga för översikten som menade att kritiken var starkt överdriven. De medgav dock att de borde ha tagit med några ytterligare studier och förklarade att de kommer att ta hänsyn till dessa vid en uppdatering av översikten som är på gång.

Det stannade dock inte vid detta utan Cochranes styrelse beslutade i förra veckan om uteslutning av Peter Gøtzsche.

Peter Gøtzsche är en av det 25-åriga Cochrane-samarbetets grundare och chef för det nordiska Cochrane-centret i Köpenhamn. Han har också gjort sig känd som en stridbar kritiker av läkemedelsindustrin.

Beslut: Effektivare hpv-skydd på gång

Landstingen har gemensamt beslutat att upphandla Gardasil 9 för vaccination av flickor mot humant papillomvirus, hpv, enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Gardasil 9 är ett så kallat niovalent vaccin som skyddar mot nio olika stammar av hpv-virus, till skillnad från dagens vaccin som skyddar mot fyra virusstammar.

– Det bredare skyddet är en stor och viktig förbättring och vi anser att niovalent hpv-vaccin är den kvalitet som Sverige har behov av, säger Magnus Thyberg, avdelningschef inom Stockholms läns landsting och ordförande i landstingens gemensamma styrgrupp för upphandling till vaccinationsprogrammet.

De hpv-stammar som Gardasil 9 skyddar mot orsakar tillsammans omkring 90 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar även mot kondylom.

Dagens vaccin skyddar mot virusstammar som orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer.

– Det fyravalenta var det bästa vaccin som fanns tillgängligt när den upphandlingen gjordes, men utvecklingen har gått framåt och nu finns vaccin med högre skyddseffekt, säger Magnus Thyberg.

Landstingen har denna gång valt att direktupphandla i stället för att utannonsera en upphandling där leverantörer kan lämna anbud i fri konkurrens. De avser att teckna avtal direkt med företaget MSD som tillverkar Gardasil 9.

– Vi har gjort en noggrann undersökning av marknaden och funnit att det bara finns en leverantör på marknaden som kan erbjuda det niovalenta vaccin vi behöver. I en sådan situation ger lagen möjlighet att teckna avtal direkt med denna leverantör, utan föregående konkurrensutsättning, säger Magnus Thyberg.

Landstingens och kommunernas inköpscentral SKL Kommentus har offentliggjort avsikten att direktupphandla Gardasil 9. Beslutet kan överklagas till och med 17 september.

Den kritik som kommit fram mot valet att satsa på niovalent hpv-vaccin handlar om ifall skillnaden i skyddseffekt verkligen är värd det högre pris som landstingen kommer att få betala. Hur mycket dyrare Gardasil 9 kommer att vara vill Magnus Thyberg inte svara på.

– Utgångspunkten för våra upphandlingar är att de ska vara transparenta. Men leverantören har begärt sekretess på priset och hävdar att bolaget skulle lida stor affärsmässig skada om det görs offentligt. Vi har bedömt att begäran är rimlig, säger han.

Avtalet gäller primärt vaccin för hpv-vaccinering av flickor i skolhälsovården enligt det nationella vaccinationsprogrammet. När det gäller kostnadsfri hpv-vaccinering för pojkar har regeringen ännu inte fattat beslut.

– Vi gör upphandlingen på ett sätt som möjliggör inköp av vaccin även till pojkar, om regeringen skulle fatta ett sådant beslut.

Risk för oönskad graviditet måste förtydligas i app

0

Det var i januari i år som Läkemedelsverket inledde en granskning av den medicintekniska produkten Natural Cycles efter att ha mottagit anmälningar om oönskade graviditeter hos kvinnor som använt produkten som preventivmetod.

Nu är utredningen klar och Läkemedelsverket konstaterar att andelen oönskade graviditeter ligger i linje med den kliniska dokumentation som företaget själv angett och som ligger till grund för CE-märkningen av appen som preventivmetod.

Läkemedelsverket har bland annat följt dokumentationen av antalet användare av appen och fall av inrapporterade oönskade graviditeter mellan januari och juni i år. Under dessa månader låg antalet oönskade graviditeter vid ”typisk användning” på mellan 100 och 120 fall per månad, vilket gav ett så kallat ”pearl index” på cirka 7. Det innebär att under ett år kommer sju kvinnor av 100 som använder appen som preventivmetod att bli gravida. Värdet stämmer med vad företaget själv har angett i sin dokumentation.

Läkemedelsverket ställer dock krav på att företaget förtydligar riskerna för oönskad graviditet i bruksanvisningen till produkten och att riskerna för oönskad graviditet framgår direkt i appen.

– Den säkerhetsnivå som framgått tydligast tidigare är högre och vid ”perfekt” användning (en oönskad graviditet på 100 under ett år, reds.anm.). Det innebär att användaren måste ha väldigt regelbundna vanor, och så ser normalt inte en livssituation ut. För oss är det viktigt att risken vid typisk användning framgår tydligt, säger Ewa-Lena Hartman, utredare på Läkemedelsverket.

Hur har företaget reagerat på Läkemedelsverkets krav?
– Företaget har vidtagit de åtgärder som vi har krävt och i med att de har gjort det har vi inga ytterligare anmärkningar, och utredningen är därmed avslutad, säger Ewa-Lena Hartman.

Appen Natural Cycles lanserades, av bolaget med samma namn, som en godkänd preventionsmedelsmetod i februari 2017. Appen är en CE-märkt och av tredje part certifierad medicinteknisk produkt. Som användare ska man mäta sin temperatur, en indikation på hormonnivå, varje morgon och föra in värdet i appen som därefter meddelar om man är fertil eller inte den dagen.

”Sparade recept” bakom missförstånd och irritation

”Kanske har listan ”Mina sparade recept på apotek” ändrats på senaste tiden, eller så har jag bara råkat stöta på problemet oftare på sistone. Men det faktum att datum när nästa uttag tidigast kan ske inom förmånen inte tar hänsyn till ett eventuellt expeditionsintervall ger onödigt många missförstånd på apotek. E-hälsomyndigheten jobbar för att åtgärda problemet, men under tiden har jag ett förlag på lösning.”

Håller du med? Läs hela Christina Ljungbergs blogginlägg här.

Ingen ökad cancerrisk av stoppat valsartan

I somras stoppade, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA en rad blodtryckssänkande läkemedel från fortsatt försäljning. Det gällde läkemedel som innehöll den aktiva substansen valsartan från någon av två kinesiska tillverkare. Även den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA drog in dessa läkemedel.

Kontroller hade visat att valsartan från de aktuella tillverkarna var förorenat med spår av ämnet N-nitrosidmetylamin, NDMA) som tros kunna orsaka cancer. Hypotesen är att sådana föroreningar kan ha förekommit i valsartan från de kinesiska företagen sedan 2012 då vissa tillverkningsprocesser ändrades.

För att snabbt få en första uppfattning om ifall patienter lidit skada av detta har nu danska forskare på bara tre månader genomfört en studie med hjälp av it-baserade hälsoregister. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

I studien ingick 5 150 patienter som behandlats med valsartan mellan 1 januari 2012 och 30 juni 2018. Patienterna var över 39 år och hade inte tidigare haft cancer. Uppföljningstiden var i median 4,6 år.

Forskarna jämförde patienter som fått valsartan från de kinesiska tillverkarna – och som alltså eventuellt kan ha utsatts för NDMA – med dem som behandlats med valsartan från andra företag.

Den statistiska analysen visade ingen märkbar ökning av det totala antalet cancerfall bland dem som fått de numera indragna läkemedlen med valsartan från de kinesiska företagen. När det gällde ett par specifika cancerformer fanns riskökningar, men dessa var inte statistiskt säkerställda.

Forskarna drar slutsatsen att NDMA-förorenat valsartan sedan 2012 ännu inte orsakat någon klar cancerökning, men framhåller att fortsatt uppföljning behövs för att undersöka cancerrisken på längre sikt.

Uppsalabolag prisas på nordiskt branschmöte

Under den avslutande dagen av konferensen Nordic life science days i Stockholm tillkännagavs årets pristagare av Nordic stars award.

Sverige kammade hem en av de tre utmärkelserna genom Uppsalabolaget Beactica. Forskningsbolaget är inriktat på utveckling av läkemedel mot nya måltavlor, främst inom cancerområdet, genom sin fragment-baserade teknikplattform.

Tidigare i år förlängde Beactica ett avtal med det franska läkemedelsbolaget Sanofi om fortsatt samarbete kring karaktärisering av interaktionen mellan kandidatmolekyler och deras måltavlor.

De två andra utmärkelserna av Nordic stars award gick till det danska diagnostikbolaget Blusense diagnostics och det finländska screeningbolaget Optomed.

Nordic stars award delas ut av branschorganisationen Sweden Bio för att uppmärksamma nordiska life science-bolag som visat på ”enastående innovativ och entreprenöriell förmåga.”

Ny behandlingsmöjlighet vid spridd lungcancer

EU-kommissionen har godkänt den monoklonala antikroppen pembrolizumab (Keytruda) i kombination med två cytostatika som första behandlingsalternativ vid spridd icke-småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp. Godkännandet gäller vuxna patienter vars tumörer inte är positiva för mutationer i generna EGFR eller ALK.

Beslutet att godkänna den nya kombinationsbehandlingen bygger på kliniska data från en fas III-studie där totalöverlevnad och progressionsfri överlevnad var signifikant bättre för patienter som fick kombinationsbehandlingen än de som enbart fick kemoterapi.

I och med det nya godkännandet kan fler patienter få tillgång till pembrolizumab som första behandlingsalternativ när lungcancern har spridit sig. Tidigare har majoriteten av patienter med lungcancer fått pröva immunterapi först när annan behandling prövats utan framgång.

Pemrolizumab är en så kallad PD-1-hämmare som blockerar en mekanism som tumörer använder för att försvara sig mot kroppens immunsystem. På så vis återaktiveras immunsystemets T-celler och kan angripa tumören.

Så blir life science-kontoret efter valet

0

Valutgången och det osäkra parlamentariska läget kan komma att få betydelse för den framtida life science-politiken. Inte minst väcks frågor om arbetet i det av regeringen inrättade life science-kontoret, som leds av Jenni Nordborg.

Hur ser arbetet på kontoret ut så här ett par dagar efter valet?
– Vi som opolitiska tjänstemän arbetar på precis som vanligt och arbetet med att ta fram life science-strategin fortsätter enligt plan. Det är vårt uppdrag och det är fortsatt lika viktigt, säger Jenni Nordborg.
I arbetet med strategin är vi nu i en fas där vi tar emot inspel. Tajmingmässigt är det bra då vi i nuläget inte är beroende av politiska beslut för att arbeta vidare med underlag inför den kommande strategin.

Hur påverkas de framtida arbetet av det osäkra politiska läget?
– Mitt mål är att lägga fram en hållbar och långsiktig life science-strategi med välgrundade argument för framtida investeringar och insatser.

Life science-kontoret inrättades av regeringen tidigare i år med syfte att stärka Sveriges position inom life science och att samordna politiken inom området. Organisatoriskt ligger kontoret under näringsdepartementet, men bemannas med tjänstepersoner även från utbildnings- och socialdepartementet. Jenni Nordborg leder kontorets arbete utifrån en halvtidstjänst. Till vardags är hon chef för Vinnovas avdelning hälsa.

Från branschen har det förts fram en oro över att satsningen på life science-kontoret inte är större än var den är, något som tolkats som att den inte är så dedikerad som gjorts gällande.

Vad tänker du om det?
– Under den formerings- och uppbyggnadsfas life science-kontoret befinner sig i nu tycker jag att nuvarande arbetssätt, med bemanning från alla tre departementen, är väldigt bra. Det ger en flexibilitet och förutsättningar för att agera. Dessutom har vi tillgång till hela regeringskansliets kompetens. Men det är jätteviktigt att arbetet får ett tydligt och långsiktigt mandat.

Life science-strategin ska ju presenteras vid årsskiftet. Vad kan man förvänta sig av den?
– Man kan vänta sig att det är en långsiktig strategi som kommer att ha ett helhetsgrepp och systemtänk. Man kan också vänta sig en plan för eventuella nya insatser. Ambitionen är att den ska bidra till reell förändring, med den politiska förankring som då krävs.

Vad är det för typ av insatser?
– Det är för tidigt att säga.

Hittills har man kunnat komma med inspel till strategin. Vad är det för typ av inspel ni har fått?
– Vi har fått in mycket från industrisidan men skulle behöva mer från hälso- och sjukvårdens och omsorgens aktörer. Det behöver inte vara långt, men alla inspel har stor betydelse för det fortsatta arbetet med strategin. Om många säger samma sak blir det ett tungt underlag.

Immunläkemedel bidrog till vanlig hudcancerform

Forskare i Storbritannien har identifierat ett tydligt samband mellan behandling med azatioprin och den vanliga hudcancerformen skivepitelcancer. Resultaten har publicerats i Nature communications.

Det immundämpande läkemedlet azatioprin används mot flera olika inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, bland andra inflammatorisk tarmsjukdom och reumatologiska sjukdomar. Även patienter som gått igenom organtransplantationer kan behandlas med azatioprin, för att förhindra avstötning.

Forskare vid the School of medicin på universitetet i Dundee i Skottland genomförde den molekylärgenetiska studien tillsammans med kollegor vid Queen Mary university i London och Wellcome Sanger institute nära Cambridge. De använde tumörvävnad från 37 patienter med skivepitelcancer, varav många hade behandlats med azatioprin.

Forskarna undersökte mönstret av mutationer i tumörcellerna och fann en ny mutationsprofil som fanns i tumörer just hos patienter som fått azatioprin.

– Även om studien hade ett litet antal deltagare ger den här molekylära studien starkt stöd för ett samband mellan den här nya mutationsprofilen och långtidsanvändning av azatioprin, sade professor Gareth Inman, en av forskarna, i samband med att studien publicerades.

Det är känt sedan tidigare att azatioprin ökar känsligheten för solljus. Forskarna bakom den nya studien framhåller att deras resultat understryker hur viktigt det är att informera patienter som får azatioprin om att de ska skydda sig mot solen eftersom detta även förebygger hudcancer.

Skivepitelcancer är den näst vanligast hudcancern, efter basaliom. I Sverige har antalet fall av skivepitelcancer fördubblats de senaste tio åren och drygt 7 000 nya fall diagnostiseras varje år. Behandlingen är främst kirurgisk och i de flesta fall botande.

Laskerpriset till forskaren bakom propofol

Propofol är ett av världens mest använda bedövningsmedel och finns sedan 2016 med Världshälsoorganisationen WHO:s lista över essentiella läkemedel.

Nu tilldelas mannen bakom upptäckten och utvecklingen av propofol, britten John Glen, det prestigefyllda Laskerpriset, meddelas på Laskerstiftelsens hemsida. Det amerikanska priset benämns ofta som världens finaste pris inom medicin efter Nobelpriset.

John Glen, numera pensionerad forskare från Astrazeneca, ägnade 13 år åt utveckling av det populära bedövningsmedlet – först i bolaget ICI vilket så småningom köptes upp av Astrazeneca.

I motiveringen anges ”propofols snabba tillslag och frånvaro av kvarvarande effekter” som bakgrund till priset.

Laskerpriset delas också ut för insatser inom basal forskning, samt till personer som gjort en ”särskild insats” inom medicinsk forskning.

Årets pristagare inom dessa kategorier är forskarna C. David Allis och Michael Grunstein som tillsammans får Laskerpriset för basal medicinsk forskning för upptäckten hur genuttryck påverkas av kemiska modifieringar av histonerna, det vill säga de proteiner som förpackar DNA i proteiner.

Joan Argetsinger Steitz vid University of Yale prisas för sina mångåriga insatser som ledare inom biomedicins forskning som bland annat har lett till ”pionjära” upptäckter inom RNA-biologi.

Prissumman är 250 000 dollar, motsvarande drygt 2,5 miljoner kronor i varje priskategori. Laskerpriset delas ut den 21 september i New York.

Ljudvibrator förbättrar diagnostiken vid yrsel

En liten ljudvibrator som sätts bakom patientens öra kan användas för att ta reda på den bakomliggande orsaken till yrsel. Tekniken har tagits fram vid Chalmers i Göteborg som presenterar resultat av en pilotstudie i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.

Chalmersforskarna arbetar med att ta fram en metod för yrseldiagnostik som är säkrare och behagligare för patienten än dagens undersökningsmetoder. Hälften av alla över 65 år lider av yrsel och i ungefär hälften av fallen är orsaken en sjukdom i balansorganen. Balanssinnet är nära förbundet med hörseln, vilket utnyttjas vid diagnostiken. I dag görs ofta ett test där man använder höga ljud som påverkar balansorganet i innerörat och ger muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler. Denna metod kan ibland vara smärtsam och innebär en risk för hörselskador.

Den nya undersökningsmetoden bygger på att ljudvågor från den lilla vibratorn bakom patientens öra omvandlas till vibrationer i skallbenet. Vibrationerna stimulerar balansorganet inne i örat på motsvarande sätt som när ljud går den vanliga vägen genom hörselgången. Vibratorn är optimerad för att ge en tillräckligt hög ljudnivå vid så låga frekvenser som 250 Hz.

– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Karl-Johan Fredén Jansson, en av forskarna bakom den nya metoden i ett pressmeddelande.

Till fördelarna hör enligt Chalmersforskarna också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel.

Efter den avslutade pilotstudien är nu nästa steg en patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där 30 friska och normalhörande deltagare ingår.

Nya rön ändrar behandling av resistent tbc

Många av de injektionsbehandlingar som brukar användas vid multiresistent lungtuberkulos har liten eller ingen effekt. Nyare behandlingar ger genomgående bättre behandlingsresultat och högre överlevnad än de traditionellt använda läkemedlen. Detta är några av de viktigaste slutsatserna av en stor internationell översyn av behandlingen av multiresistent tuberkulos. Studien publiceras nu i the Lancet och har redan lett till förändrade behandlingsrekommendationer från världshälsoorganisationen WHO.

Forskarna bakom studien hoppas nu att de nya rekommendationerna snabbt ska få genomslag världen över.

–  Med tanke på att vart och ett av de nya läkemedlen förbättrar andelen botade med så mycket som tio procent hoppas vi att nya kombinationer kan göra att uppåt 90 procent kan botas, sade forskaren Dick Menzies i ett uttalande när studien publicerades.

Dick Menzies är senior forskare vid forskningsinstitutet på McGill university health centre i Montreal i Kanada och var den som ledde studien.

I dagsläget kan bara lite mer än hälften av de 600 000 människor i världen som varje år insjuknar i multiresistent lungtuberkulos botas. Tillståndet orsakar omkring 240 000 dödsfall per år. De injektionsbehandlingar som ofta används kan också ge allvarliga permanenta biverkningar, bland annat hörselskador och njursvikt. Det finns därför ett stort behov av att förbättra behandlingen.

I den aktuella studien analyserade Dick Menzies tillsammans med kollegor i många länder data från 50 experimentella undersökningar och observationsstudier. Sammanlagt ingick data om 12 030 patienter med multiresistent lungtuberkulos i 25 länder.

Trots att det inte handlar om randomiserade studier ger den stora mängden data resultaten tyngd, framhåller forskarna. De såg att de nyare läkemedlen bedakilin, linezolid, senare generationers fluorokinoloner, klofazimin och karbapenemer gav signifikant bättre behandlingsresultat än äldre behandlingar. Flera av de traditionellt använda läkemedlen, bland andra pyrazinamid, gav ingen behandlingseffekt alls i studien.

När dessa resultat blev kända av WHO i somras reagerade hälsoorganet snabbt genom att meddela genomgripande förändringar av rekommendationerna för behandling av multiresistent tuberkulos. Bland annat rekommenderas orala behandlingar nu framför injektionsbehandlingarna.

Skapar läkemedelslager inför utträdet ur EU

0

Den brittiska regeringen förbereder sig inför utträdet ur EU den 30 mars nästa år. Då det fortfarande saknas ett avtal mellan EU och Storbritannien om hur utträdet ska gå till vidtar nu regeringen ett antal åtgärder för att säkra tillgången på vissa varor och tjänster, även vid en så kallad hård Brexit.

Bland annat förs dialoger med läkemedelsbolag för att säkerställa att det finns tillräckliga lager med läkemedel som vanligtvis importeras, rapporterar den brittiska tidningen The Guardian.

De utlandsbaserade läkemedelsbolagen har ombetts att bygga upp lager av sina mediciner motsvarande sex veckors användning.

Ett av bolagen är danska Novo Nordisk, som är den största tillverkaren av insulin för den brittiska marknaden. Enligt tidningen The Independent går bolaget betydligt längre än regeringens krav och skapar ett lager med insulin motsvarande 16 veckors användning.

Även det franska läkemedelsbolaget Sanofi, som också tillverkar insulin för Storbritannien, går längre än regeringens rekommendationer med ett lager för 14 veckors användning, enligt the Independent.

Om inte britterna och EU kan komma fram till en överenskommelse om utträdet innan den 30 mars kommer den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att betrakta Storbritannien som ett ”tredje land”. Det innebär att landet betraktas som ett land utanför EU med de import- och exportregler som det medför.

Landstingen byter till effektivare vacciner

0

Förberedelserna har startat för vaccineringen mot influensa för framför allt riskgrupper under säsongen 2018-2019. Denna gång kommer de flesta landsting och regioner att ersätta det trivalenta (skyddar mot tre virusstammar) vaccin som hittills använts med ett fyravalent influensavaccin, visar en kartläggning som Läkemedelsvärlden gjort. De nya vaccinerna skyddar mot både två influensa A-stammar och två influensa B-stammar.

– Med tanke på den gångna influensasäsongen tyckte vi det var värt att byta ut vårt tidigare vaccin mot ett som ger bredare skydd, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting.

Han syftar på att influensasäsongen 2017-2018 dominerades av virusstammen B/Yamagata, en stam som bara det fyravalenta vaccinet skyddade mot. Det trivalenta vaccin som landstingen använde då hade därför sämre skyddseffekt.

Fler och fler vaccintillverkare erbjuder nu fyravalent vaccin och under våren och sommaren har många landsting och regioner gjort nya avtal och upphandlat den bredare vaccintypen.

– Övergången från trivalent till fyravalent vaccin har gått väldigt snabbt, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Bara två landsting, Värmland och Sörmland, kommer att ha kvar det trivalenta vaccinet mot två A-stammar och endast en B-stam 2018-2019.

– Vi har ett gällande avtal om detta vaccin som sträcker sig ett år till och kommer sedan att göra en ny upphandling. Det är rätt troligt att vi då väljer ett fyravalent vaccin, säger Ingemar Hallén som är smittskyddsläkare i Värmland.

Ingemar Hallén bedömer att det är osannolikt att vi redan i år får en upprepning av föregående säsongs ovanliga influensaprofil, med ett stort inslag av B-virusstammar. Han räknar därför med att det trivalenta vaccinet kommer att ge god skyddseffekt 2018-2019.

– Det kanske kan vara en kommunikationsmässig utmaning att förklara detta för allmänheten, säger han. Men jag hoppas att vi ska lyckas och att vi får ut budskapet att det viktiga är att alla i riskgrupperna vaccinerar sig, oavsett om vaccinet är tri- eller fyravalent.

Folkhälsomyndighetens AnnaSara Carnahan delar den bedömningen.

– Det är ovanligt med sådana influensasäsonger som den gångna, med ett stort inslag av influensa B. Därför är det osannolikt att det kommer att vara medicinskt viktigt att använda fyravalent vaccin just kommande säsong, säger hon. Men över tid kan det vara värt att byta till det bredare vaccinet och det är också åt det hållet som utvecklingen går.

Sverige måste återupprätta samhällsfarmacin

”Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har nästan all forskning kring samhällsfarmaci, det vill säga forskning kring apotekens bidrag till läkemedelsområdet, försvunnit från Sverige.

Intressanta områden kan till exempel vara utvärdering av farmaceutiska tjänster och hur den starkt ökade näthandeln kan utformas för att ge den bästa möjliga nyttan.

De svenska apoteken bidrar på många sätt till en bra läkemedelsanvändning, men utvecklingen går snabbt och det gäller att kunna ha en stark ställning även i framtiden. Evidensbaserad kunskap är en förutsättning för att fortsätta utveckla verksamheten i positiv riktning.”

Hela Karin Meyers blogginlägg hittar du här.

Statiner hjälpte inte förebyggande

I en observationsstudie publicerad i BMJ ger en spansk forskargrupp nytt bränsle till diskussionen om vilka som bör få kolesterolsänkande behandling med statiner för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Studien gällde tidigare hjärt-kärlfriska personer i åldrar från 75 år och uppåt.

Bland personer som hade diabetes typ 2 minskade statinbehandling tydligt risken att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom åtminstone upp till cirka 85 års ålder, enligt studien. Bland personer utan diabetes syntes dock ingen sådan nytta av statinbehandlingen.

Studien genomfördes av forskare vid the University institute for primary care research Jordi Gol i Barcelona och Girona biomedical research institute. De använda uppgifter om 46 864 personer i en patientdatabas i spanska Katalonien. Personerna följdes i registren från 2006 till 2015. Vid starten av studien var de 75 år eller äldre, hade inte haft någon hjärt-kärlsjukdom och hade inte heller använt statiner de senaste 18 månaderna.

Både bland personer med diabetes typ 2 och i gruppen utan diabetes sågs förhöjda kolesterolvärden och en rad andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Genomsnittligt totalkolesterol var lätt förhöjt och låg på 5,4 respektive 5,7mmol/L.

Sammanlagt 6 558 av patienterna påbörjade statinbehandling i hjärt-kärlförebyggande syfte under studieperioden. Forskarna undersökte hur det gick för dem och jämförde med dem som inte fått statiner.

Resultatet visade inga skillnader i hjärt-kärlinsjuknande eller total dödlighet mellan statingruppen och övriga bland personer utan diabetes.

Bland personer i åldrarna 75-84 år som hade diabetes och fick statiner sänktes däremot risken för kardiovaskulär sjukdom med 24 procent och den totala dödligheten med 16 procent. Gruppen över 84 år med diabetes var för liten för att dra några säkra slutsatser om, men där syntes inga tydliga skillnader mellan de statinbehandlade och övriga.

I dag rekommenderar bland annat de svenska riktlinjerna statiner som primärprevention av kardiovaskulär sjukdom i alla åldersgrupper. Vården rekommenderas att göra en individuell riskbedömning och ge statiner till personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Även när det gäller de äldsta ska vården göra en individuell bedömning och ge statinbehandling vid stor hjärt-kärlrisk om inget annat talar emot det.

Frågan om primärpreventiv statinbehandling i de äldsta befolkningsgrupperna har dock varit omdiskuterad och vissa ifrågasätter om biverkningsriskerna i denna åldersgrupp balanseras upp av nyttan.

Forskarna bakom den nu aktuella studien understryker att det inte går att dra några säkra slutsatser om orsakssamband av deras observationsstudie, och att ytterligare studier behövs av denna kontroversiella fråga. Men de framhåller ändå att deras resultat inte ger stöd för dagens utbredda primärpreventiva statinbehandling även av de äldsta.