Annons
Home 2016

Årlig arkivering 2016

Så ska apoteken få bättre information

Micaela Toresson
-
0

I en förstudie som Läkemedelsverket gjort konstateras att det saknas viss information på deras webbplatsen för att apotekens behov ska uppfyllas.

Förstudien visade att mycket av den information som apoteken vill ha redan finns på Läkemedelsverkets webbplats. Det handlar bland annat om information om regelverk, apoteksdrift, olika typer av produkter, licensförskrivning och utbytbara läkemedel. Dock finns den informationen utspridd på webbplatsen och undersökningen visade att den kan vara svår att hitta samt att det kan vara svårt att söka på webbplatsen.

Läkemedelsverket har därför nu startat ett förbättringsprojekt för att tillgängligheten av olika typ av information till apotek ska bli bättre, där fokus ligger på informationen som finns på Läkemedelsverkets webbplats. I projektet kommer hemsidan att ses över för eventuella justeringar och viss information kan komma att läggas till. Därefter kommer en utvärdering av projektet att göra.

Kartläggningen av apotekens behov genomfördes bland annat genom telefonintervjuer med farmaceuter på apotek och analys av enkätsvar från Läkemedelsverkets webbplats.

Nya ledamöter för TLVs insynsråd utsedda

Micaela Toresson
-
0

Ledamöterna i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLVs, insynsråd ska utöva det allmännas insyn och företräda medborgarna. De har även i uppgift att vara rådgivande till generaldirektör Sofia Wallström, som är ordförande för rådet.

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, är en av de nya ledamöterna i TLVs insynsråd. Med hennes bakgrund tror hon att hon kan bidra till en bredd och representera allmänheten på ett bra sätt.

– Jag har en ganska bred erfarenhet inom läkemedelsområdet, dels genom att jag arbetat både inom offentlig och privat sektor, och dels att jag varit verksam inom både läkemedelsutveckling och användning. Min nuvarande roll som vd för en ideell organisation inom läkemedelsområdet bidrar också till denna bredd. Med denna bakgrund hoppas jag kunna företräda medborgarna på ett bra sätt i samarbete med övriga ledamöter i rådet och generaldirektören, säger hon.

Hon utsågs av regeringen den 25 februari och förordandet gäller till och med den 19 augusti 2018.

Håkan Billig är också utsedd till ny ledamot, medan Ingrid Bengtsson-Rijavec, Sten Boström, Marianne Dicander Alexandersson och Fredrik Löndahl får förlängt förordnande.

Sofia Wallström, generaldirektör för TLV är ordförande i insynsrådet och har i uppdrag att informera rådet om TLVs verksamhet.

Frukostmöte med Anders Lönnberg den 1 mars

Ingrid Helander
-
0

”Fokusera på målbilden”

Micaela Toresson
-
0
”Fokusera på målbilden”

Anders Lönnberg har i dag haft sitt uppdrag som regeringens samordnare inom life science i precis elva månader, sedan den 1 april 2015. Hittills har mycket av arbetet legat på att digitaliseringar av it-systemen i vården, att ta fram en fond i fond-lösning för att underlätta för investeringar i life science-sektorn. Några myndigheter, däribland Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har i sina regleringsbrev fått tydligare mål att främja innovation och life science.

I det fortsatta uppdraget från regeringen ingår bland annat att hitta sätt att göra data från konsumentprodukter tillgängliga för hälso- och sjukvården.

– Om man exempelvis köper en blodtrycksmanschett så vill man att data ska vara överförbar till personens journal. Att man kopplar ihop alla delar av information, sade Anders Lönnberg, på ett frukostmöte som arrangerats av Läkemedelsvärlden tillsammans med Apotekarsocieteten och Sweden Bio.

Förutom Anders Lönnberg deltog också en panel bestående av Ingrid Heath, vice vd och policychef på Sweden Bio, Jan Andersson, forsknings- och innovationsdirektör i Stockholms läns landsting och Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Temat för frukostmötet var ”Snack eller faktisk verkstad”. Inledningsvis fick panelen frågan om Anders Lönnbergs arbete hittills har inneburit tillräckligt mycket verkstad eller om det bara är snack.

Ingrid Heath sade att om det blir tillräckligt mycket verkstad eller inte beror på vad vi gör med snacket.

– Jag håller inte med de som säger att vi har snackat klart. Det är inte färdigsnackat om hur-frågorna, sade hon.

Ingrid Helander, moderator och chefredaktör för Läkemedelsvärlden frågade panelen om arbetet med att samordna svensk life science är på rätt väg.

– Det är ett brett angreppssätt men det måste till en plan för hur det ska göras, sade Karin Meyer.

Jan Andersson höll med och poängterade vikten av att få med fler i arbetet, inte minst allmänheten, som han tror kan nås genom virtuella lösningar.

– Allmänheten och patienterna måste få vara med mer. De måste få säga vad man vill ha, sade han.

Anders Lönnberg redovisade konkret för en del åtgärder han hittills åstadkommit som samordnare för life science i Sverige men panelen vill se en tydligare målbild med fokus på hur.

– Det behövs en tydlig målbild, där vi ser att fler anställda och ökad export är viktigt. Annars kommer vi att gå vilse utan målbild, säger Ingrid Heath.

Karin Meyer, höll med och menade att frågan om ”hur” man ska nå målet ska tydliggöras och förankras i respektive organisation, samt att man måste se utanför Sveriges gränser.

– Vi ligger bra till men måste hålla koll på den globala utvecklingen så vi inte riskerar att bli ifrånsprungna, sade hon.

Jan Andersson ville att fokus ska ligga på hur landstingen ska öppna upp för industrier och akademi så att de får del av bland annat patientdata.

– Vi måste se till klinisk nytta där man exempelvis skulle kunna använda kvalitetsregister till att sätta rätta läkemedelspriser, sade han.

Anders Lönnberg har ungefär kommit halvvägs i uppdraget som regeringens samordnare för life science. Uppdraget löper 2016 ut och ska slutredovisas senast den 31 januari 2017. Bland annat ska Anders Lönnberg lämna förslag som syftar till att ge regeringen underlag för arbetet med life science.

Missade du mötet med Anders Lönnberg kan du titta på det i efterhand här.

Opdivo får utökad indikation

Micaela Toresson
-
0

Europeiska läkemedelsmyndighetens, EMAs, rådgivande kommitté, CHMP, rekommenderar nu att läkemedlet även ska godkännas för behandling av cellkarcinom, en typ av njurcancer.

Opdivo, nivolumab, godkändes för användning inom EU i juni 2015 för behandling av avancerat malignt melanom och i oktober samma år utökades indikationen till att även gälla som behandling av icke-småcellig lungcancer av skivepiteltyp.

Den aktiva substansen i läkemedlet är en monoklonal antikropp som verkar genom att blockera PD1-receptor och aktivera immunsystemet mot cancercellerna.

CHMPs rekommendationer är baserade på resultaten från en randomiserad fas III studie, som jämför Opdivo med en annan typ av behandling mot njurcancer, everolimus. I studien ingick 821 patienter med lokal eller avancerad metastaserad njurcellscancer vars sjukdom förvärrades under eller efter behandling med anti-angiogen terapi. Hos runt 22 procent av patienterna som fick Opdivo syntes en minskning av deras tumör, jämfört med 4 procent hos de som fick everolimus. Effekten kvarstod i tolv månader för båda grupperna.

Generaldirektör tillbaka på Läkemedelsverket

Micaela Toresson
-
0

Efter att ha varit sjukskriven i över ett år, sedan januari 2015, kommer Läkemedelverkets generaldirektör i dag tillbaka.

Catarina Andersson Forsman tillträdde som ny generaldirektör den 1 oktober 2014. Hon efterträdde Christina Åkerman som var generaldirektör i sex år, men som sedan inte fick förnyad förtroende av regeringen för ytterligare en period.

När Catarina Andersson Forsman först tillträdde som ny generaldirektör sa hon att hon och hennes medarbetare skulle fortsätta arbeta med att stärka patientsäkerheten och ska förutsättningar för en jämlik vård och omsorg.

Hon är legitimerad läkare med doktorsexamen i medicinsk vetenskap och specialist i röntgendiagnostik samt barn- och ungdomsradiologi. Tidigare har hon varit hälso- och sjukvårdsdirektör för tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen. Hon har även varit vd för Sveriges läkarförbund.

Inger Andersson är kvinnan som har vikarierat som Läkemedelsverkets generaldirektör under sjukskrivningen.

Ny metod ska få fler att välja vaccin

Ingrid Helander
-
0
Ny metod ska få fler att välja vaccin

Vaccinationsgraden bland invånare med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta utanför Stockholm är betydligt lägre än i övriga landet. Endast 70 procent av tvååringarna i gruppen var 2012 vaccinerade med MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Detta ska jämföras med riksgenomsnittet som är drygt 97 procent. Det är också betydligt lägre än de 95 procent som krävs för att nå WHO:s uppsatta elimineringsmål för sjukdomen.

– Framförallt finns en stor rädsla i den här gruppen för att MPR-vaccinet ska ge autism, säger Karina Godoy, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rädslan har sitt ursprung i en artikel av Wakefield et al. som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 1998 där kopplingar gjordes mellan mässlingsvaccin och autism. Slutsatserna visade sig dock vara felaktiga och artikeln innehöll stora brister och forskningsfusk. År 2010 drogs artikeln tillbaka av tidskriften. Efterföljande stora epidemiologiska studier har inte heller kunnat belägga något orsakssamband mellan MPR-vaccin och autism.

Wakefield et al.s artikel orsakade en stor tveksamhet till mässlingsvaccinet och 2001 var vaccinationsgraden bland tvååringar i Sverige 88,5 procent, den lägsta sedan MPR-vaccinet infördes 1996. Därefter har vaccinationsviljan successivt återhämtat sig, men i vissa grupper råder fortfarande stor tveksamhet.

– Många med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta har stort förtroende för BVC, men när det kommer till MPR-vaccinet känner man rädsla och väljer att inte ens prata om det, säger Karina Godoy.

Inom kort startar därför Folkhälsomyndigheten ett projekt för att få fler i målgruppen att välja MPR-vaccin. Till stor del handlar det om samma information om nyttan med vaccin som redan ges på BVC och inom hälso- och sjukvården, men förpackad på ett annat sätt.

– Vi vet att mycket av informationsspridningen i gruppen är muntlig och därför kommer vi att satsa på bland annat dialogseminarier och visuell information i form av filmer. Att trycka upp broschyrer och informera den vägen ger inte så bra effekt, säger Karina Godoy.

Bakgrunden till projektet är en studie som Folkhälsomyndigheten gjorde 2013. I den använde man sig av en metod utvecklad av Världshälsoorganisationen, WHO, för att öka kunskapen om och överbrygga hinder för vaccination i grupper som är svåra att nå. Metoden kallas Tailoring immunization programmes, TIP, och är ett led i WHO:s arbete med att eliminera mässling och röda hund.

Med hjälp av metoden har Folkhälsomyndigheten identifierat att det finns behov av saklig och balanserad information kring MPR-vaccinet till föräldrar med somalie-svensk bakgrund i Tensta och Rinkeby, liksom information om den felaktiga kopplingen mellan MPR-vaccinet och autism. Man såg också att detta måste göras på ett sätt anpassat för målgruppen.

– Vi började arbeta med det här i ett pilotprojekt förra året där vi bland annat tog fram visuell information i form av filmer och höll ett antal dialogmöten. I processen har det varit viktigt att bolla idéer med en referensgrupp i samhället och med nyckelpersoner som har en stark ställning bland somalie-svenskar i Rinkeby och Tensta, säger Karina Godoy.

Projektet, som alltså kör igång skarpt i år, kommer att bestå av informationsmöten ledda av en barnläkare kopplade till Folkhälsomyndigheten och en läkare med somalisk bakgrund. Den visuella informationen utgörs bland annat av en film med somaliska förebilder som läkare, föräldrar och andra kunniga, som delar sina erfarenheter och kunskap om vaccination och barnsjukdomar. Det finns också en webbsida på Folkhälsomyndigheten med information på både svenska och somaliska.

Men de viktigaste pusselbitarna i hela projektet är enligt Karina Godoy informationsspridning via dels nyckelpersoner med en stark ställning i målgruppen, och dels lokalt förankrade kunskapsspridare.

– Det är personer i själva målgruppen som är intresserade av att lära sig mer om vaccin och som kan sprida information på somaliska och ta hänsyn till kulturella aspekter. Det är ett koncept vi tror mycket på.

Dessutom kommer BVC-sköterskorna i området att erbjudas stöd i form av seminarier och vidareutbildning i metoden motiverande samtal. Det är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. De olika stöden ska underlätta i kommunikationen med vaccintveksamma föräldrar.

Pilotprojektet har mottagits väl, enligt Karina Godoy. Bland annat har man behövt flytta på informationsmötena från dagtid till kvällstid eftersom fler ville kunna ta del av dem.

– Samtidigt tar det tid innan den här typen av information sprider sig och det är viktigt att hela tiden samarbeta med lokala aktörer.

Förutom gruppen i Rinkeby och Tensta har Folkhälsomyndigheten i tidigare kartläggningar identifierat två andra grupper med låg täckning av MPR-vaccinet: befolkning som följer antroposofisk livsåskådning i Järna och papperslösa migranter i Stockholm och Göteborg. Även åtgärder för dessa grupper togs fram i TIP-projektet, men är inte aktuella att genomföra än.

– Vi valde att börja i Rinkeby och Tensta eftersom vaccinationsgraden där har varit låg länge och innebär en ökad risk för utbrott av i första hand mässling. Många reser dessutom regelbundet till Somalia och andra afrikanska länder där sjukdomen är vanligare än här. Är man ovaccinerad ökar risken att bli smittad och också risken för ett utbrott här om fler återvänder med smitta, säger Karina Godoy.

Projektet kommer att följas upp och utvärderas genom intervjuer med föräldrar och BVC i slutet av året. Liknande intervjuer gjordes i samband med TIP-projektet 2013 och de båda intervjuunderlagen kommer att jämföras med varandra. Man kommer också att mäta hur många som har tagit del av informationen i olika digitala kanaler.

– Men det viktigaste är att titta på vaccinationstäckning. Den har varit låg länge och det har gjorts punktinsatser tidigare. Detta är första gången vi tar ett samlat grepp och erbjuder hela paketet med målgruppsanpassad kommunikation och kunskapsspridare. Vi hoppas kunna se en positiv förändring inom fem år, säger Karina Godoy.

Detta var tredje och sista delen i artikelserien om vaccin och åtgärder för att nå grupper som väljer bort vaccin. De två andra andra delarna hittar du i anslutning till artikeln. Har du tips om något annat ämne vi borde titta närmare på? Tipsa gärna redaktionen!

Licensläkemedel på valfritt apotek

Micaela Toresson
-
0

I remissen vill regeringen genomföra ett antal förändringar i regleringen av olika läkemedel för särskilda behov, främst licensläkemedel, för att förenkla för patienten.

Licensläkemedel är läkemedel som inte är godkända, men som får säljas om Läkemedelsverket beviljat särskilt tillstånd i det enskilda fallet. Det kan exempelvis röra sig om ett läkemedel mot epilepsi som inte är godkänt i Sverige men i något annat land. Licensen kan gälla för en klinik, men oftast för en specifik patient och det är apoteket som ansöker om licens.

I dag, efter omregleringen, är det enbart möjligt att hämta ut licensläkemedlet på apotek som tillhör samma kedja som det som ansökt om licensen. I annat fall krävs en ny licensansökan. För att underlätta för patienterna föreslår nu regeringen en lagändring som gör det möjligt både för patienter och djurägare att hämta ut licensläkemedel på valfritt öppenvårdsapotek.

Förslaget väntas träda i kraft den 1 januari 2017.

God effekt med vaccin mot pneumokocker till barn

Ingrid Helander
-
0

En ny studie från Folkhälsomyndigheten visar att antalet fall med allvarlig pneumokocksjukdom, som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, minskade kraftigt hos barn som fått pneumokockvaccin.

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, men redan 2007 infördes det i Stockholms län. I studien, som är publicerad i European respiratory journal, har forskarna tittat på förekomsten av invasiv pneumokocksjukdom, IPD, vilket är den allvarligaste formen av pneumokocksjukdom, mellan åren 2005 och 2014 i Stockholms län.

Resultaten visar en minskad risk för IPD med 64 procent bland vaccinerade barn under två år. Förutom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning skyddade vaccinet mot bihåleinflammation.

– Det är en väldigt bra effekt, säger Ann Lindstrand, chef för enheten Vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Att skyddseffekten inte är hundraprocentig beror på att det finns många olika varianter, serotyper, av pneumokockbakterien. Vaccinet verkar genom att minska bärarskapet av de serotyper som orsaker den allvarligaste formerna av pneumokockinfektion. Det vaccin som används i Stockholm i dag ger skydd mot 13 serotyper. I ungefär halva landet används ett vaccin med skydd mot tio serotyper. Dock kan andra serotyper än dessa orsaka IPD, men det är inte lika vanligt.

Förutom skydd hos de vaccinerade barnen hade pneumokockvaccinet en sekundär skyddande effekt hos äldre barn och vuxna mellan 5 och 64 år.

– Pneumokocker är vanliga hos små barn och finns bakom näsan. När de blir snuviga och snorar sprids smittan lätt till personer i omgivningen. I studien såg vi att vaccinet hade en indirekt skyddande effekt även på dem, säger Ann Lindstrand.

IPD är dock ovanligt. Året innan vaccinationerna infördes i Stockholms län drabbades 99 barn upp till fem års ålder av IPD i hela landet. Efter vaccination sjönk siffran till 30 barn per år nationellt.

– Det är svåra sjukdomar med snabba och allvarliga förlopp med hög dödlighet och hög komplikationsrisk. Det är fantastiskt att kunna få ner sjukdomstalen så mycket, säger Ann Lindstrand.

I studien analyserade forskarna insamlade prover från patienter och personer utan symtom. De sammanställde också uppgifter från patientjournaler för barn med IPD och klinisk data från läkare som behandlat vuxna med IPD. Sedan 2004 är IPD en anmälningspliktig sjukdom.

Ökad läkemedelstillgång och minskade kostnader

Micaela Toresson
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har nyligen lämnat sin årsredovisning för 2015 till regeringen. I den framgår att de första prissänkningarna enligt den nya 15-årsreglen trädde i kraft i januari 2015, efter beslut av TLV. De innebär att när läkemedel funnits på marknaden i 15 år utan att någon priskonkurrens uppstått sänks priset med 7,6 procent.

Under förra året började även TLVs förnyade beslut, om de sex hepatit C-läkemedlen i förmånen, att gälla. Läkemedlen har sedan tidigare funnits i förmånen men med tidsbegränsning, det senaste beslutet har ingen tidsgräns. För fem av de sex läkemedlen finns dessutom sidoöverenskommelser som fördelar risken mellan företagen och landstingen.

Sofia Wallström, generaldirektör för TLV, skriver i årsredovisningen att introduktionen av de nya effektiva läkemedlen mot hepatit C har varit tidig och snabb i Sverige jämfört med andra länder. Under 2015 har dessutom subventionerna för hepatit C-läkemedlen utvidgats så att en bredare patientgrupp får del av dem.

I slutet av året låg även fokus på trepartsöverläggningar mellan TLV, landstingen och läkemedelsföretag. Inom vissa utvalda läkemedelsområden eller för enskilda produkter kan de tre olika parterna föra en gemensam dialog för att tidigt introducera nya innovativa läkemedel, där kostnadseffektiviteten i klinisk vardag är osäker. Målsättningen är att samverkan ska resultera i jämlik vård där läkemedlen börjar användas samtidigt i olika landsting.

– Trepartsöverläggningarna mellan TLV, landstingen och läkemedelsföretagen har lett till att nya läkemedel mot prostatacancer och lungcancer har inkluderats i förmånerna, säger Sofia Wallström, generaldirektör för TLV, i ett uttalande på myndighetens hemsida.

Person avliden i arbetsplatsolycka på APL

Micaela Toresson
-
0

Vid 15-tiden i går, onsdag, larmade APL i Umeå att en person fastnat i en dörr till en värmeautoklav. Rummet sam personen fastnade i var ett utrymme där man steriliserar medicintekniska instrument i mycket hög värme.

APL är en av Europas största tillverkare av extemporeläkemedel och ett fristående bolag som är ägt av staten. Det utvecklar specialtillverkade läkemedel som ger möjligheter till individanpassad behandling, i form av bland annat styrka och läkemedelsform, till apoteksmarknadens aktörer och vården. Samt läkemedel och läkemedelsnära produkter till företag inom life science.

Arbetsplatsolyckan kommer att utredas som arbetsmiljöbrott och vållande till annans död. Anhöriga är underrättade och en teknisk undersökning av platsen görs. Utredningen beräknas enligt polisen att ta några månader.

Mångmiljonskadestånd för läkemedelsbolag

Micaela Toresson
-
0
Mångmiljonskadestånd för läkemedelsbolag

Läkemedelsbolaget Johnson & Johnson ska enligt en statlig jury i Missouri i USA betala 72 miljoner dollar, vilket motsvarar drygt 618 miljoner kronor, i skadestånd till familjen till en kvinna som avlidit i äggstockscancer. Cancern var, enligt familjens advokater, kopplad till att hon använt bolagets talkbaserade produkter i flera decennier, uppger nyhetsbyrån Reuters.

I domen tilldelade juryn familjen tio miljoner dollar för faktiska skador och 62 miljoner dollar i skadestånd, enligt familjens advokater och domböcker.

Företaget står inför flera hundra stämningar, där målsägande menar att företaget inte informerat konsumenter om att deras talkbaserade produkter kan orsaka cancer, skriver Reuters.

Dock menar forskare att det inte finns någon direkt bevisad koppling mellan talkanvändning och äggstockscancer. Enligt American cancer society kan långvarig användning av talkbaserade produkter i underlivet öka risken för äggstockscancer. Forskare menar att det i teorin skulle kunna stämma, att talk når äggstockarna genom att vandra upp i slidan, genom livmodern och äggledarna och in i äggstockarna där det orsakar inflammation, men att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis.

Johnson & Johnson hävdar dock att det inte är bevisat att det är företagets talkbaserade produkter som orsakat eller bidragit till att kvinnan utvecklat cancern.

Ranit Mishori, associerad professor i familjemedicin vid Georgetown University och läkare menar att talkbaserade pulver inte är en nödvändig produkt och att om man är orolig bör man avstå från att använda det, skriver Reuters.

 

”Skapa förtroende bättre än tvång”

Ingrid Helander
-
0
”Skapa förtroende bättre än tvång”

I en tidigare artikel har Läkemedelsvärlden berättat om ett franskt föräldrapar som dömts till villkorligt fängelse för att inte ha vaccinerat sin dotter mot difteri, stelkramp och polio. Detta eftersom vaccinationen är obligatorisk enligt fransk lag.

I höstas lämnade moderatpolitikern Sofia Arkelsten in en motion till riksdagen om att göra även det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige obligatoriskt. Syftet är enligt motionen att ”skydda det lilla antalet barn som inte vaccineras i dag mot de farliga sjukdomar vaccinet skyddar mot och att förhindra att andra utsätts för fara på grund av att ett antal personer är ovaccinerade.”

Men Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare med lång erfarenhet av vaccin och vaccinfrågor, anser inte att det är rätt väg att gå.

– Vaccin ska inte vara ett obligatorium. Det är viktigt att föräldrar får möjlighet att sätta sig in i vad vaccinationer är, vad det är bra för och varför vi gör det och själva får möjlighet att ta ställning, säger hon.

Vaccinationstäckning i Sverige är hög, drygt 97 procent av alla tvååringar är vaccinerade mot nio av de tio sjukdomar som barnvaccinationsprogrammet omfattar. Mindre än en procent är ovaccinerade mot en eller flera av dessa sjukdomar. Sedan 2010 erbjuds alla flickor mellan 10 och 12 år vaccin mot humant papillomavirus. Där är täckningsgraden 82 procent och än så länge lägre än för de övriga vaccinen och en bit från det uppsatta målet på 90 procent.

Skulle vaccinationer bli obligatoriska ser dock Margareta Blennow en risk att vaccinationstäckningen skulle minska.

– Data visar att länder med obligatorisk vaccinering har en lägre vaccinationstäckning än Sverige. Här är förtroendet för vacciner och hälso- och sjukvården högt och den tilliten måste vi vårda. Det gör man inte genom att peka med hela handen och hota med fängelse.

I stället tycker Margareta Blennow att de föräldrar som väljer att inte vaccinera sina barn ska bemötas med information och möjlighet till en öppen kommunikation med sjukvården.

– Förutom läkare och sjuksköterskor på BVC kan barnhälsovårdsöverläkare runt om i landet ge mer kunskap. På en del håll finns också föräldragrupper dit tveksamma föräldrar kan vända sig för att få ytterligare information.

En sådan föräldragrupp startades på Södersjukhuset i Stockholm för tre år sedan. En till två gånger per termin håller man utbildning dit föräldrar som är tveksamma till vaccin och vill veta mer kan komma. Under två timmar pratar Margareta Blennow och kollegor med föräldrarna om vacciner, hur de tillverkas och biverkningar.

– Den vanligaste frågan är varför man ska vaccinera. Många menar att om de lever hälsosamt och skyddar barnet är riskerna små för sjukdom. En del vill vänta med att vaccinera tills barnet är 3-4 år och immunsystemet mognat mer.

Budskapet från Margareta Blennow är att visserligen är riskerna med att vara ovaccinerad i Sverige i dag mycket små, men att de ökar ju längre man väntar.

– Om man väntar några år med att vaccinera riskerar man att ens barn får någon eller några av de sjukdomar som ändå förekommer lite oftare.

Margareta Blennow påpekar att många av de vaccinskeptiska föräldrarna är väl pålästa om vaccin och vaccintillverkning, vilket hon anser är bra och bidrar till att höja kvaliteten på arbetet kring vaccin. Samtidigt är hon tydlig med att den som väljer att inte vaccinera sitt barn måste vara påläst om sjukdomarna som man väljer att inte vaccinera mot.

– Att tacka nej till vaccin är att tacka ja till sjukdom. Väljer man att inte vaccinera sitt barn måste man veta vad det är man tackar ja till.

Många av sjukdomarna som barnvaccinationsprogrammet skyddar mot är väldigt ovanliga i dag, tack vare framgångsrik vaccinering. Och tack vara den höga vaccinationsgraden i Sverige är risken för en ovaccinerad att drabbas liten. Men den är inte obefintlig.

– För mig är den stora obehagliga sjukdomen kikhosta hos de späda barnen. Många föräldrar är heller inte medvetna om andra farliga sjukdomar som Haemophilus influenzae typ B med svår hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. När jag berättar om detta är det flera tveksamma föräldrar som börjar väga frågan på ett annat sätt.

Ytterligare en sjukdom som Margareta Blennow anser att man bör vara extra påläst kring är stelkramp. Visserligen är det sällsynt att drabbas, men eftersom stelkrampsbakterien finns i jord och hos djur kan den inte vaccineras bort.

– Om ett ovaccinerat barn utsätts för ett bett av ett djur, eller får en sticka som går djupt in i huden måste man genast kontakta sjukvården för att barnet ska vaccineras och få gammaglobulin och behandling. Den informationen måste man som förälder ha med sig om man väljer att inte vaccinera sitt barn.

Vilka råd skulle du vilja ge föräldrar som är tveksamma till vaccin? 
– Att läsa på om sjukdomarna som man väljer att inte vaccinera barnet mot. Det finns en hel del förvillande råd och åsikter på nätet, men bra och seriös information hittar man på Folkhälsomyndighetens hemsida, både om sjukdomarna och vaccinerna. Även Rikshandboken-bhv.se är bra. Det är samma information som går ut till vårdpersonal om bland annat vaccin och vaccinationer, och som alla kan ta del av.

Det här är andra delen i Läkemedelsvärldens serie om vaccin och åtgärder för att öka vaccinationsgraden. I sista delen berättar vi om ett nytt projekt som ska öka vaccinationsviljan i en grupp där den i dag är låg. Läs den snart på Läkemedelsvärlden.se.

Utveckla registren i stället för att skapa nya

Lars Dagerholt
-
0

Nu är det apans år! Apan sägs vara kreativ, listig, smart och problemlösare. Kanske är det rätt år för att ta större steg framåt med frågan om patientdata?

I ett forskningsprogram som genomfördes inom ramen för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Värdet av nya läkemedel, där jag hade förmånen att vara med i referensgruppen, konstaterade vi att i bästa fall en handfull svenska kvalitetsregister gick att använda för uppföljning av behandlingseffekt av läkemedel.

I dag läser jag om företagsframgångar för bolag som säljer system för att hantera patientdata med syfte att följa upp behandling av enskilda diagnoser eller kopplade till enskilda läkemedelsbehandlingar. Ytterligare initiativ för att hantera medicinsk data vinner finansiering från investerare – den senaste flugan i it-världen.

Och det är inte bara pengar som strömmar till denna sektor. I dag skapas hubbar och inkubatorer för att skapa bästa möjliga tillväxtmiljö för dessa nya företag i skärningspunkten mellan it och hälsa. Dessutom sker initiativ i olika landsting, med olika företag, för att lyckas följa behandling av enskilda diagnoser med utvalda behandlingar, eller för att snabbare introducera nyutvecklade behandlingar i vården.

Detta blir tillsammans många olika verktyg för att bearbeta och förädla värdet av information ifrån sjukvården.

Därför finns det anledning att ännu mer fokusera på vilken information som blir tillgänglig. Och hur den kan bli bättre för att ytterligare kunna dra nytta av nya möjligheter att analysera och tillgängliggöra information.

Förutsättningen för goda analyser är att in-data är relevant och håller hög kvalitet. Jag vill se fler som jobbar för att utveckla hur vi får tillgång till relevant och högkvalitativ grunddata från klinik och patient för att kunna angripa frågeställningar på ett bättre sätt än i dag.

Det handlar om uppföljning i samband med introduktion av nya läkemedel, effekter av vad som sker när vi introducerar biosimilarer, eller andra frågeställningar som bedöms vara relevanta att följa.

Målet bör vara att inte skapa ett nytt kvalitetsregister för varje ny frågeställning vi vill undersöka utan i stället att utveckla de system vi redan har.

Blir vi duktigare på att samla in patient- och läkemedelsdata, samt göra den tillgänglig för den nya informationsteknikens möjligheter, finns mycket att vinna. Inte minst i Sverige där vi har det väl förspänt med befintliga register och verktyg för att samla information.

Jag tror att vi kommer att se mycket hända på det här området under 2016. Ifrån myndigheterna lika mycket som från sjukvården, akademin och industrin. Och vinnaren i slutänden är patienten.

Många får antipsykotika utan diagnos

Micaela Toresson
-
0

Socialstyrelsen har i en ny rapport om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättningar granskat jämlikhetsaspekter och insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt rapporten kan det röra sig om uppemot 30 procent av unga på LSS-boenden som behandlas med läkemedlen utan att ha fått psykiatrisk diagnos.

– Vi har sett att många barn och unga behandlas med antipsykotiska läkemedel under långa perioder trots att de inte fått någon psykiatrisk diagnos, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen, som gjort rapporten.

På LSS-boende fick 28 procent av pojkarna i åldern 13-17 år antipsykotiska läkemedel trots att bara 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos, visar rapporten. Även bland flickorna i samma åldersgrupp var förskrivningen hög. Där fick 16 procent läkemedlen, medan endast 3 procent hade en diagnos.

– Antipsykotiska läkemedel har även en stämningsstabiliserande effekt och verkar lugnande, vilket skulle kunna vara en förskrivningsorsak. Vissa av läkemedlen kan användas vid beteendestörningar, som utagerande beteende och bristande impulskontroll men då handlar det om kortvarig behandling och inte långvarig som i detta fall, säger Karin Flyckt.

Det är vanligt att barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning och autism, använder antipsykotiska läkemedel under långa perioder. Det är något som är förknippat med vissa risker, menar Karin Flyckt.

– Med läkemedlen finns det generellt höga risker för biverkningar med långtidsbehandling. Både neurologiska och metabola, som viktuppgång och diabetes.

För att komma åt problemet med läkemedelsbehandling utan diagnos tror Karin Flyckt att man kan öka användningen av andra behandlingsmetoder.

– Det är viktigt att få behandling vid psykisk ohälsa men med tanke på riskerna med läkemedlen är det också viktigt att balansera upp läkemedelsanvändningen med andra metoder i större utsträckning i de fall antipsykotika förskrivs av andra orsaker, säger Karin Flyckt.

Hon menar att det är viktigt med läkemedelsgenomgångar och uppföljningar på individnivå. Hon tror också att läkemedelsanvändningen kan minska genom att i höra grad uppmärksamma och använda pedagogiska och kognitiva behandlingsmetoder som alternativ till läkemedel.

Stor ökning av rapporter om biverkningar

Micaela Toresson
-
0

Tillförordnad generaldirektör Inger Andersson skriver i myndighetens årsrapport att man ser tydliga trender jämfört med tidigare år. Bland annat har förfrågningar till Läkemedelsupplysningen och Giftinformationscentralen ha ökat. Dessutom syns och en stark ökning av inkomna biverkningsrapporter för humanläkemedel.

Från 2014 till 2015 ökade antalet biverkningsrapporter med cirka 21 procent. Ökningen ses både från hälso- och sjukvården samt konsumenterna och tros bero på bland annat förenklingar av inrapporteringen via Läkemedelsmyndighetens webbsida. Andra förklaringar är, enligt Läkemedelsverket, ökad uppmärksamhet kring rapporteringen efter informations- och utbildningsaktiviteter.

Tidigare år, 2014 och 2013, har Läkemedelsmyndigheten lagt cirka 6,4 respektive 6,1 miljoner kronor på innovationsstöd. Stödet syftar till att bland annat öka kunskapen hos innovatörer inom akademi och industri om regelverken kring medicinska produkter. I årsrapporten för 2015 kan man läsa att kostnaden för innovationsstöd nästan har halverats från tidigare år, till 3 853 miljoner.

Dock menar Ambjörn Lindqvist, planeringschef för Verksamhet och Uppföljning vid Läkemedelsverket att minskningen av kostnaden för innovationsstöd inte ska ses som minskat initiativ inom området.

– Det är en konsekvens av minskade personalkostnader inom Omvärlds och innovationsstöd, den enhet som samordnar innovationsarbetet. Orsaken är vakanser inom enheten under året.

Under året 2015 levererade myndigheten ärenden och övriga uppdrag enligt plan. Cirka 14 000 ärenden inom tillståndsgivning av läkemedel avslutades och cirka 62 000 licensansökning, vilket blir totalt cirka 76 000 ärenden.

1...252627...30Sida 26 av 30