Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Forskare osäkra på effekt av influensamedicin

Det är Roches Tamiflu och GlaxoSmithKlines Relenza som forskaren är osäkra på. Även om läkemedlen finns lagrade av regeringar runt om i världen och var brett använt 2009-2010 mot H1N1, svininfluensan, så har inga randomiserade studier gjorts sedan dess. Därför är den bevisade effekten knapphändig, menar forskarna.

– Tills vi gör försöken vet vi inte riktigt vad vi bör göra. Vi har slösat bort enorma möjligheter tidigare genom att inte ha randomiserat patienter tidigt i pandemier. Sa Chris Bulter, expert på kliniska prövningar på Oxford University som var med och gjorde en rapport om användning av antivirala läkemedel.

I rapporten kom forskarna fram till att läkemedlen minskade antalet dödsfall hos inlagda patienter, främst hos patienter som fick behandling inom 48 timmar från insjuknandet. Det kan vara avgörande vid en influensaepidemi menar forskarna, men de anser inte att det stödjer rutinmässig användning av läkemedlen eftersom fördelarna kanske inte väger upp för biverkningar.

Rapporten togs fram på begäran av hälsomyndigheten i England, skriver BBC.

 

Forskare osäkra på effekten av influensamedicin

Det är Roches Tamiflu och GlaxoSmithKlines Relenza som forskaren är osäkra på. Även om läkemedlen finns lagrade av regeringar runt om i världen och var brett använt 2009-2010 mot H1N1, svininfluensan så har inga randomiserade studier gjorts sedan dess. Därför är den bevisade effekten knapphändig.

– Tills vi gör försöken vet vi inte riktigt vad vi bör göra. Vi har slösat bort enorma möjligheter tidigare genom att inte ha randomiserat patienter tidigt i pandemier. Sa Chris Bulter, expert på kliniska prövningar på Oxford University som var med och gjorde en rapport om användning av antivirala läkemedel.

I rapporten kom forskarna dock fram till att läkemedlen minskade antalet dödsfall hos inlagda patienter, främst av patienter som fick behandling inom 48 timmar från insjuknandet. Det kan vara avgörande vid en influensaepidemi menar forskarna, men de anser inte att det stödjer rutinmässig användning av läkemedlen eftersom fördelarna kanske inte väger upp för biverkningar.

Rapporten togs fram på begäran av hälsomyndigheten i England, skriver BBC.

 

Sämre tillgång på biologiska medel för barn

Var femte barn med reumatism har nytta av behandling med biologiska läkemedel, så som TNF-inhibatorer i perioder, skriver Akademiska sjukhuset. I och med ny kunskap har valet av läkemedel och dosering förbättras så att livskvaliteten ökar och smärtan minskar. Men många läkemedel är inte godkända för användning till barn, konstaterar Lillemor Berntson, ansvarig för barnreumatologi vid Akademiska sjukhuset.

– En nordisk multicenterstudie, där man följt upp 440 barn, visar att cirka hälften hade behov av ett långverkande läkemedel åtta år efter insjuknandet. I en pågående regional studie där man följer man upp barn över tid för att hitta markörer i blodet som kan underlätta prognostisering av svår reumatism, men mer forskning behövs. Förhoppningsvis kan även det relativt nystartade svenska barnreumaregistret bidra till det, säger Lillemor Berntson i ett pressmeddelande.

Hos barn är den vanligaste formen av reumatism Juvenil idiopatisk artrit och den motsvarar reumatoid artrit hos vuxna. En viktig skillnad mellan sjukdomarna är att barn ofta saknar specifika reumamarkörer i blodet, som är vanligare hos vuxna.

Anledningen till att sjukhuset väljer att uttala sig om detta nu är den kommande internationella reumatikerdagen den 12 oktober.

Satsning på läkemedels-
hantering prisas

0

Det är vårdbolaget TioHundra som kammar hem priset med motiveringen att det har tagit fram en exemplarisk arbetsmodell som resulterat i ett framgångsrikt förbättringsarbete, som bygger på ett gott samarbete mellan olika arbetsgrupper.

Syftet med priset är att identifiera nya arbetssätt och metoder inom hälso- och sjukvården för att göra läkemedelsanvändningen säkrare.

Det är för sjätte året i rad som Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens Medicin och Dagens Apotek delar ut priset, i form av ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor.

I juryn ingår bland andra Anders Öhlén, vd för Läkemedelsförsäkringen, Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin/Dagens Apotek, Eva Sjökvist-Saers, ordförande i Apotekarsocieteten och Sineva Ribeiro, ordförandre, Vårdförbundet.

Kostnadsfri vaccinering mot tbe

Under årets allmänna motionstid har flera riksdagsledamöter föreslagit utökade vaccinationsprogram. Moderaten Camilla Waltersson Grönvall föreslår till exempel att barn ska erbjudas kostnadsfri vaccination mot den fästingburna infektionen tbe.

Moderaten Erik Bengtzboe anser liksom Désirée Pethrus från Kristdemokraterna att frågan om hpv-vaccinering också till pojkar bör utredas.

Socialdemokraten Hillevi Larsson vill att regeringen ser över det allmänna vaccinationsprogrammet för barn så att alla erbjuds samma vaccinationsskydd. I dag erbjuds vissa barn, som anses ingå i en riskgrupp, fler vacciner. Hon skriver att tbc är på väg att komma tillbaka till Sverige och att smittspridningen ytterligare bör förebyggas genom att erbjuda alla barn i Sverige vaccinet igen.

En återreglering av apoteksmarknaden är något som Sverigedemokraternas Jeff Ahln vill att regeringen ska utreda förutsättningarna för. Han hänvisar till att avregleringarna bland annat har inneburit samhällsekonomiska förluster och att medborgare är missnöjda med apotekens kvalitativa nivå. Vidare föreslår han att regeringen under 2015 ska ta reda på hur mycket det skulle kosta med en återreglering samt hur lång tid det skulle krävas för att återreglera apoteksmarknaden.

Att göra det allmänna vaccinationsprogrammet obligatoriskt är något som moderaten Sofia Arkelsten föreslår. Hon hänvisar till att ett litet antal föräldrar vägrar vaccinera sina barn i dag och att det utsätter både barnen och andra människor för fara genom att motverka förebyggande av smitta.

Långtidsverkande mot schizofreni får grönt ljus

Amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ger långtidsverkande medicin mot schizofreni grönt ljus. Injektionen Aristada, aripiprazole lauroxil, ges av sjukvårdspersonal var fjärde till sjätte vecka i armen eller skinkorna.

I en tolvveckors klinisk studie med 622 deltagare visade sig Aristada ha effekt. Deltagarna hade akut schizofreni som hade stabiliserats med oralt aripripazol, fick fortsättningsvis injektionen. Det visades att behandlingseffekten upprätthölls jämfört med placebo.

I Sverige finns läkemedelssubstansen aripiprazole i tabelettform som behandling mot bland annat schizofreni samt aripiprazolmonohydrat som pulver och vätska till injektionsvätska.

Blodprov möjliggör behandling

Det kan vara svårt att ta vävnadsprov på svårt sjuka lungcancerpatienter, vilket har gjort att de kanske inte fått behandling alls. Nu lanseras en mutationsanalys för användning i både plasma- och vävnadsprov. Snabbtestet tar fyra timmar, medan tidigare prov tar en vecka eller mer.

Testet gör det möjligt för patienter, som tidigare inte kunnat genomgå en biopsi, att göra testet genom ett blodprov.

Det är läkemedelsföretaget Roche som tagit fram testmetoden som kan göra att vården snabbare kan få svar på vilken cancertyp patienten har.

Patienter med icke-småcellig lungcancer kan även testas så att en bedömning av vilka patienter som är lämpliga för behandling med EGFR tyrokinashämmare kan göras.

EU-kommissionär vill ha offentliga läkemedelspriser

Om EUs hälsokommissionär fick bestämma skulle priset på läkemedel vara transparent så att medlemsstaterna fick en gemensam bild av prissättningen.Det sa Vytenis Andriukaitis nyligen i sitt tal på European Health Forum.

Han efterlyste ett samarbete mellan läkemedelsindustri, medlemsstaterna och prissättande myndigheter som gör det tydligt för medborgarna att vinsten inte är huvudrollen i läkemedelssektorn.
– Jag tror verkligen vi behöver en öppen debatt om prissättningen på läkemedel eftersom affärshemligheter alltid skapar misstro i samhället, sa kommissionären.

Vytenis Andriukaitis slog i sitt tal fast att det behövs en balans mellan det på solidaritet vilande hälso- och sjukvårdssystemet och industrins intresse att göra vinst på sina läkemedel.
Å ena sidan dramatiskt ökande priser på cancerbehandlingar å andra en befolknings krav på innovativa läkemedel kräver nya samarbeten, menade kommissionären och gav som exempel medlemsstaters möjlighet till gemensamma upphandlingar av läkemedel. Ett sådant samarbete har initierats av den flamländska delen av Belgien till vilket Luxemburg nyligen anslöt sig.

Tarmbakterier indikerar om barn utvecklar astma

Det är en grupp kanadensiska forskare som upptäckt ett samband mellan tarmbakterier och astma. De upptäckte i sin forskning fyra bakterier som tycks minska risken för barn att utveckla sjukdomen.

Upptäckten kan på sikt bidra till ett enkelt och säkert sätt att identifiera barn i riskzonen och kanske, i förlängningen leda till en behandling.

Forskarna jämförde tarmfloran hos 319 bebisar med och utan astmasymtom som rekryterats till en kanadensisk utvecklingsstudie kallad CHILD, Canadian Healthy Infant Longitudinal Development Study.
Till den studien har man sedan 2010 rekryterat 3 000 gravida mödrar och följer sedan dess familjerna. Bland annat tar man avförings- och urinprov från barnen vid tre månader samt vid ett, tre och fem års ålder och gör noggranna läkarundersökningar av barnen.
Forskarna plockade ut barn som visat tecken på astma samt en kontrollgrupp som inte gjort det.

I avföringsproven såg forskarna att hos barn som vid fem års ålder utvecklat astma hade förekomsten av fyra bakteriesläkten minskat kraftig i avföringsprovet som togs när barnen var tre månader. Avsaknaden av de fyra bakteriesläktena, Lachnospira, Veillonella, Faecalibacterium och Rothia vid tre månader var vid ett årsprovet återställd. Enligt forskarna kan det tyda på ett kort fönster under barnets 100 första dagar där bakterierna spelar en avgörande roll.
De kanadensiska forskarna ska nu gå vidare och upprepa studien på 500 nya kanadensiska barn och barn från Ecuador.

Lindrigt sjuka ska kopplas till apotek

0

Studiens syfte är att ta fram resultat som visar om det är möjligt att i framtiden hänvisa människor med lindriga sjukdomssymtom till apotekens farmaceuter.

Studien som är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Sjukvårdsrådgivningen och Apoteket AB ska genomföras under november månad. Hälften av en slumpvald patientgrupp med sjukdomssymtom som av en sjuksköterska bedöms som lindriga ska erbjudas apotekets rådgivning. Den andra hälften skickas till primärvården.

Att omdirigera lindrigt sjuka skulle spara stora belopp inom primärvården. Fick man över alla ”onödiga” läkarbesök till apotek handlar det om drygt tre miljarder kronor till primärvården, enligt siffror från Sveriges läkarförbund.
Under våren 2016 ska resultatet från studien redovisas.

Malariamedicin gav nobelpris

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin har tilldelats William C Campbell och Satoshi Omura för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar. De upptäckte ett nytt läkemedel, Avermectin som anses ha minskat förekomsten av så kallad flodblindhet och lymfatisk filarisis, samt visat sig effektivt även mot andra parasit sjukdomar.

Den andra hälften av årets nobelpris i medicin har gått till Youyou Tu för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria. Hon upptäckte Artemisinin, ett läkemedel som drastiskt minskat dödligheten för patienter som lider av malaria. 
Hon är en av det tiotal kvinnor som tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin sedan den det instiftades 1901.

Youyou, som är kinesisk medborgare, letade i gamla örtmedicinrecept efter uppslag för att utveckla nya terapier mot malaria. Och hittade växten Artemisia annua. Tu utvecklade en reningsmetod som ledde fram till den aktiva komponenten, Artemisinin.

”De två upptäckterna har försett mänskligheten med nya sätt att bekämpa dessa sjukdomar som drabbar hundratalsmiljoner människor. Vinsterna i form av minskat lidande och förbättrad global hälsa är närmast omätbart stort”, skriver Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i sin motivering.

Kvinnor saknas i hiv-studier

Utifrån ett könsperspektiv har en amerikansk forskargrupp analyserat mer än 500 hiv-studier som publicerats i framträdande medicinska tidskrifter under flera decennier och som inkluderade arbeten publicerade senast 2012.

De fann att kvinnor till stor del var exkluderade från studierna. I läkemedelsstudierna var cirka 19 procent kvinnor och i vaccinstudierna cirka 38 procent.

Även om vi vet från tidigare studier på hälsoområdet att kvinnor är underrepresenterade var det kanske inte förvånande men en besvikelse med tanke på att närmare hälften av dem som lever med hiv är kvinnor, kommenterar studieförfattaren Dr Mirjam Curno resultatet.
Eftersom analysen omfattar publicerade arbeten till och med 2012 kan könsskillnaderna se annorlunda ut i studier som publicerats senare. 

Pharmalink planerar börsintroduktion

0

Det nordiska bolaget Pharmalink har fått in 100 miljoner kronor från sina investerare samt Investinor och Industrifonden. Tillskottet ska nu användas för fortsatt utveckling av företagets läkemedelskandidat Nefecon, med den aktiva substansen budesonid, för behandling av patienter med en ovanlig inflammatorisk njursjukdom, Ig A-nefrit. Läkemedelskandidaten har särläkemedelsstatus.

Under de närmaste månaderna ska företaget enligt ett pressmeddelande offentliggöra resultaten från en klinisk fas II.
De 100 miljonerna ska användas till en klinisk fas III-studie på Nefecon samtidigt som företaget också planerar för en börsintroduktion nästa år.

SOAF:s nya ordförande vill lyfta småföretagarna

Till vardags är Johan Olofsson vd för Din Apotekare som driver apotek på Lilla Essingen och i Gröndal i Stockholm.

2011 var han med och grundade SOAF och han har suttit med i styrelsen ända sedan starten. Bland annat har han varit ansvarig för avtal och samordning av inköp och dessa frågor kommer han att fortsätta arbeta med även i framtiden.

I sin nya roll som ordförande för SOAF sitter han också med i Sveriges Apoteksförenings styrelse.

– Där kommer jag att diskutera förutsättningarna för att driva småföretag i apotekssektorn. Idag är det tufft på många plan. Men jag vill också belysa värdet av att det finns småföretag. Inom sjukvården pratas det mycket om vikten av kontinuitet. Det är en fråga som ofta glöms bort när det gäller apotek, men den berör även oss. I mitt eget företag brukar vi tänka på oss själva som husapotekare. Kunden träffar samma personer varje gång, vilket är en styrka, säger han.

Han vill också diskutera apotekens roll i framtidens samhälle.

– Det behövs en satsning på farmaci och farmaceuter för att vi ska kunna avlasta sjukvården på ett bättre sätt än vi gör i dag, säger han.

 

Nygamla behandlingar mot svampinfektioner

Ett problem med nuvarande läkemedel mot svampinfektioner är att de inte är särskilt effektiva. Dessutom kan de öka på resistensutvecklingen och därmed fler livshotande svamppatogenger.

Marios Stylianou, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, har därför tittat närmare på om man på ett bättre sätt kan behandla svampinfektioner.

Tillsammans med sina kollegor har han gjort en kartläggning och hittat sju läkemedelssubstanser som är effektiva mot svampar, men som i första hand är godkända för andra sjukdomar.

Fyra av läkemedlen som identifierats är i dag patenterade för cancerbehandling, två är antipsykotiska läkemedel och ett läkemedel för behandling av anemi.

Vidare i avhandlingen beskrivs också en ny metod för att identifiera nya substanser som har en hämmande effekt på svampar. Med den nya metoden försvagas den aktuella svampen så pass mycket att patientens immunförsvar kan ta hand om infektionen själv.

Avhandlingen försvarades den 25 september vid Umeå universitet.

Apoteksgruppen får ny vd

Tidigare har Tony Johansson jobbat inom Shell Sweden. Där var han, i samband med omregleringen, med och startade upp Apotek 1 i Sverige.

Nu senast kommer han från Barista FTC AB där han hade position om vd.

Han tillträder den nya tjänsten den 1 januari 2016.