Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Kostnaderna för läkemedel fortsätter att minska

Ingert Nilsson
-
0

Utgångna patent för hypertoni- och kolesterolläkemedel är en viktig förklaring till att statens kostnader för de subventionerade läkemedlen minskade förra året, en trend som enligt Socialstyrelsen ser ut att fortsätta de kommande två åren.

Förra året uppgick kostnaderna för läkemedelsförmånerna till 19 miljarder kronor, en minskning med 400 miljoner kronor jämfört med 2012.
Patentutgångar är en förklaring. Andra är TLVs omprövningar av läkemedelsgrupper som östrogener och dopaminantagonister där en del läkemedel inte längre ingår i subventionen. Överenskommelsen mellan Läkemedelsindustriföreningen och regeringen om takpriser för vissa läkemedel har också bidragit till den minskade totalkostnaden.

Samtidigt har kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökat kraftigt för vissa läkemedelsgrupper, till exempel de som används mot adhd.  Den sammanlagda kostnaden för Concerta och Ritalin uppgick förra året till cirka 375 miljoner kronor, en ökning med 14 procent. Samma gäller för det perorala ms-läkemedlet fingolimod som godkändes 2011 och som på två år har nått en förmånskostnad på mer än 140 miljoner kronor.

Många vill bli Läkemedelsverkets nya chef

Amina Manzoor
-
0

Den 31 augusti går Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för Läkemedelsverket ut. Socialdepartementet valde att inte förlänga förordnandet med tre år, utan gick ut med ett brett ansökningsförfarande. 

I fredags var sista ansökningsdag för tjänsten som ny generaldirektör och chef för Läkemedelsverket. Socialdepartementet har fått in 24 ansökningar. Det råder sekretess på ansökningarna, och nu ska de gås igenom av statssekreterare Lena Furmark, departementsrådet Olivia Wigzell och personalchefen Birgitta Carlsson.
– Vår ambition är att veta vem vi vill ha till generaldirektörstjänsten innan midsommar, men jag kan inte lova att den tidplanen hålls, säger Birgitta Carlsson vid Socialdepartementet.

Astrazeneca sa nej till nytt bud

Ingert Nilsson
-
0

Förra veckans rykte om Pfizers intresse för Astrazeneca har nu bekräftats. Idag har Pfizer nämligen bekräftat att de i fredags än en gång lagt ett bud för att köpa upp Astrazeneca. Ett bud som nu avvisats av Astrazeneca. 

Enligt Financial Times kan Pfizers offentliggörande ses som ett sätt att pressa Astrazenecas styrelse att börja förhandla med Pfizer.

Pfizer bekräftar att företaget lagt ett bud på motsvarande 570 miljoner kronor. På Astrazeneca bekräftar man budet, presschefen Jacob Lund säger till LifeScience att man överväger det.

I ett pressmeddelande säger Pfizers vd och ordförande att man anser att hela världen skulle dra fördel av företagens gemensamma engagemang inom forskning och utveckling.
Men Astrazenecas styrelse har nu sagt nej också till Pfizers nya erbjudande.
Uppdaterad 29 april 10.00

Miljökravens effekter på forskning analyseras

Ingert Nilsson
-
0
Regeringen arbetar vidare för ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen. Nu har man gett Läkemedelsverket i samarbete med Tandvårds- och läkemedelsverket i uppdrag att ta fram ett underlag för att identifiera olika alternativ för att miljöhänsyn ska tas med i lagstiftningen.

De insatser som myndigheterna ska undersöka närmare är bland annat testkraven för läkemedel och de miljöriskbedömningar som görs i samband med ansökande om godkännande av ett läkemedel. Man ska också se på vilka möjligheter som finns att förbättra insamling och tillgängliggörande av miljödata om aktiva läkemedelsubstanser. Myndigheterna ska även analysera hur miljöaspekter kan tas med vid bedömningen av nytta och riskerna med ett läkemedel. 

Sedan tidigare har Naturvårdsverket i samarbete med Läkemedelsverket fått i uppdrag att undersöka möjligheterna upprätta minimikrav på produktionsförhållandena. I den här fördjupade analysen ska myndigheterna belysa effekterna på sådant som utvecklingen av nya läkemedel och tillgången om miljökraven skärps.
Regeringens mål är att EUs lagstiftning om bättre miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen ska fattas senast 2020.

 

Bristande statistik för djurantibiotika

Amina Manzoor
-
0

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har analyserat försäljningen av djurläkemedel under 2013 och har upptäckt ett bortfall i försäljningsstatistiken för antibiotika för djur. Enligt SVA är den observerade skillnaden för stor för att förklara med apotekens lager vid årsskiftet, svinn eller kassation, skriver Läkemedelsmarknaden.

Bortfallet rör främst injektionsläkemedel och myndigheten uppskattar att det rör sig om cirka 10 procent av försäljningen under 2013. Det uppskattas påverka den totala antibiotikastatistiken med 5-10 procent.

SVA kan inte uttala sig om vad bortfallet beror på, och saknar systemkunskap för att ens spekulera, skriver Läkemedelsmarknaden. Myndigheten vill att problemet utreds och åtgärdas snarare av de ansvariga myndigheterna Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten.

Apotekskampanj får kritik

Amina Manzoor
-
0
Apotekskampanj får kritik

I veckan lanserade branschföreningen Sveriges Apoteksförening en reklamkampanj som riktar sig till allmänheten. Kampanjen innehåller bland annat tre reklamfilmer. Filmerna ska enligt branschföreningen på ett humoristiskt sätt visa misstag kring egenvård och få fler att inse värdet av apotekens kompetens. 
– Vi vill på ett både roligt och tankeväckande sätt visa att kompetensen på apoteken är viktig och att apoteken är en viktig del i vårdkedjan. Vi har länge arbetat med att lyfta apotekens roll i samhället och visa att de är så mycket mer än bara en ren distributionscentral för läkemedel, säger Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

Reklamkampanjen innehåller även ett Facebooktest för att testa vem som är ”Din vän i nöden”, alltså den som man interagerat mest med och som bör ta hand om en när man är sjuk.
– Men då vill vi också visa att om den personen inte kan hjälpa till så ska man vända sig till apoteken – där hjälpen är närmast, säger Johan Wallér.

I reklamkampanjerna används begreppet ”med.hjälpare” om apotekspersonalen. Det ogillar fackförbundet Sveriges Farmaceuter, som menar att det bidrar till ytterligare förvirring kring de många olika titlar som redan finns på apoteken idag.
– Jag tycker att det är bra att man lyfter apotekens roll i samhället och i hälso- och sjukvården, och visar att det finns kompetens i hälsofrågor där som är lättillgänglig. Men jag tycker att det är synd att man inte passar på att påpeka att det inte är byggnaden som är viktig, utan det är farmaceuterna, de legitimerade receptarierna och legitimerade apotekarna, säger Thony Björk, förbundsordförande för Sveriges Farmaceuter.

– Visst är reklamfilmerna lite humoristiska, men de använder en fiktiv titel som kan förvirra ytterligare. Jag tror att man skulle ha ännu mer att vinna på lyfta fram de riktiga titlarna, eftersom det är apotekarna och receptariernas kompetens som gör apoteken unika. Det är samma problem med att flera apotekskedjor har egna titlar som också skapar förvirring och nu tillför Sveriges apoteksförening en.

Johan Wallér menar att kampanjen är ett sätt att skapa uppmärksamhet för apoteken.
– Vi vill promota apoteken på ett smart och förhoppningsvis roligt sätt.

Läkemedel utanför förmånen ska utredas

Amina Manzoor
-
0

Den senaste tiden har priset på receptbelagda läkemedel utanför förmånen diskuterats. Enligt siffror från stiftelsen Nepi hämtar ungefär 400 000 personer ut minst ett receptbelagt läkemedel utanför förmånen på apotek varje månad. Eftersom apoteken själva bestämmer priset på läkemedel utanför förmånen skiljer sig priset mellan olika apotek. Inte heller får apoteken byta läkemedel utanför förmånen mot ett likvärdigt billigare alternativ. Det finns inte heller någon tjänst där kunderna kan jämföra apotekspriserna.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bjöd tidigare under våren in berörda parter till ett rundabordssamtal. Nu får myndigheten i uppdrag av regeringen att analysera konsekvenserna av receptbelagda läkemedel utanför förmånen för patienter och för hälso- och sjukvården. TLV ska även föreslå lämpliga åtgärder. De förslagen ska utgå från att förbättra det uvarande pris- och subventionssystemet.

Konsekvenserna ska redovisas senast den 30 september i år, medan förslagen till åtgärder ska redovisas senast den 1 mars 2015.

Artikeln uppdaterades 2014-04-28 kl 11:15

Fler läkemedel stulna i Italien

Amina Manzoor
-
0

För en vecka sedan rapporterade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att förpackningar av cancerläkemedlet Herceptin, trastuzumab, stulits i Italien. Manipulerade förpackningar av läkemedlet har hittats ibland annat Finland och Storbritannien, innan de nått något sjukhus.

Nu visar det sig att partier av cancerläkemedlet Alimta, pemetrexed, och det antiinflammatoriska medlet Remicade, infliximab, också stulits i Italien. Några manipulerade förpackningar av de två läkemedlen har hittills inte funnits, enligt Läkemedelsverket. 

En polisutredning om stölderna pågår i Italien och EMA har inte kunnat knyta några biverkningsrapporter till de förfalskade läkemedlen. Enligt Läkemedelsverket är samtliga berörda tillverkningssatser av de tre läkemedlen spärrade och det förväntas inte uppstå någon brist.

Samtliga berörda läkemedel ges i injektionsform.

Hopp om kortare behandling

Amina Manzoor
-
0

Bill & Melinda Gates Foundation finansierar utvecklingen av den experimentella läkemedelskandidaten, som är den första som verkar mot både vanlig och läkemedelsresistent tuberkulos, skriver Reuters. 

Kandidaten, som kallas PaMZ, är en oral trippelkombination som i fas II-studier visat sig signifikant förkorta behandlingstiden. Förhoppningen är att PaMZ ska kunna förkorta behandlingstiden från två år till sex månader för multiresistent tuberkulos. Det skulle minska kostnaderna markant i utvecklingsländer, enligt ett uttalande från Bill Gates. Idag kan det kosta upp till 100 000 kronor att behandla en patient med multiresistent tuberkulos, enligt Läkare utan gränser. Vanlig tuberkulos behandlas i sex månader.

Planerad start för studien är i november i år och den ska utföras på 50 platser i Afrika, Asien, Östeuropa och Latinamerika. Resultaten från studien förväntas vara klara under 2017. 

Enligt WHO beräknas fler än en miljon människor dö varje år till följd av tuberkulos. 2012 fick ungefär en halv miljon människor resistent tuberkulos.

Tidigare i år godkändes Johnson & Johnsons läkemedel Sirturo, bedakilin, mot multiresistent tuberkulos i EU. Det var det första nya läkemedlet på över 40 år.

Sjuklövern kräver tillbaka dospengar

Amina Manzoor
-
0

Apotekstjänst stämde de sju landstingen i den så kallade Sjuklövern på drygt 12 miljoner kronor vardera. Anledningen var att dosföretaget ansåg att landstingen brutit mot lagen om offentlig upphandling eftersom de erbjudit ett avtal som endast var på ett år. Landstingen har bestridit de stämningsansökningar som Apotekstjänst gjort mot varje enskilt landsting.

Men nu har Sjuklövern även skickat in en gemensam så kallad genstämning till Uppsala tingsrätt. Landstingen vill att tingsrätten ska förpliktiga Apotekstjänst att betala tillbaka 3 881 354 kronor exklusive moms. Beloppet justeras uppåt varje månad. Sjuklövern vill dessutom att tingsrätten ska fastställa att Apotekstjänst inte heller framöver har rätt till annan ersättning än vad som står i avtalet och vill dessutom att Apotekstjänst ska betala rättegångskostnaderna.

Bakgrunden är att Apotekstjänst ansåg att dosuppdraget i de sju landstingen var mer omfattande än vad som framgått i upphandlingen och krävde ytterligare ersättning. Sjuklövern höll inte med, men såg sig tvingade att betala eftersom Apotekstjänst annars skulle upphöra med dosleveranserna. Enligt avtalet skulle Apotekstjänst få 4,35 kronor exklusive moms per dosdygn och patient. Efter tillägget blev summan 5 kronor per dosdygn och patient. Sjuklövern har förbehållit sig rätten att kräva tillbaka beloppet, vilket man nu gör.

Målet kommer nu att tas upp av Uppsala tingsrätt sedan Högsta domstolen förenat Apotekstjänst samtliga stämningsansökningar i ett enda mål.

Sjuklövern består av landstingen Gävleborg, Västmanland, Sörmland, Uppsala, Värmland, Dalarna och Örebro.

190 miljoner dollar för gammal tvist

Ingert Nilsson
-
0

Sedan början av 2000-talet har Pfizer och grupper av epilepsipatienter mötts i domstolar för att förhandla om det pris Pfizer ska betala för att på olika sätt ha fördröjt introduktionen av generiskt gabapentin i USA.

Grupper av patienter har genom sina advokater hävdat att de genom Pfizers verksamhet, tvingats att betala allt för höga priser för epilepsiläkemedlet. Pfizer har avvisat anklagelserna men säger nu att man med den här uppgörelsen vill avsluta affären och koncentrera sig på verksamheten istället för rättstvister.

Redan två år efter att epilepsiläkemedlet Neurontin blivit en rättsaffär, 2004, betalade Pfizer 430 miljoner dollar till federala och statliga myndigheter och erkände olaglig marknadsföring av Neurontin.

Dyr behandling mot hepatit C

Ingert Nilsson
-
0

Cirka 150 miljoner människor är drabbade av hepatit C. När nu de nya behandlingarna mot sjukdomen, sofosbuvir och simeprevir, introduceras på marknaden blir de så dyra att få patienter kommer att få tillgång till behandlingen, befarar Läkare utan gränser.

 
De nya läkemedlen som kan komma att revolutionera behandlingen måste bli tillgängliga också i låginkomst- och mellaninkomstländer kräver organisationen och pekar på att generisk produktion skulle pressa priserna precis som när det gäller behandling mot hiv.

I USA kostar en 12 veckors behandling en halv miljon kronor, i Ryssland 300 000 och i Thailand 33 000 kronor. Men enligt en studie från Liverpool University skulle behandling med sofosbuvir under tre månader inte behöva kosta med än drygt 3 000 kronor enligt Läkare utan gränser.

Även i Sverige anses behandlingen vara väldigt kostsam. I Västra Götalandsregionen räknar man med att en tremånadersbehandling med simeprevir kostar 360 000 kronor. I Sverige är drygt 40 000 personer smittade med hepatit C.

De nya hepatit-C läkemedlen kommer att bli den andra läkemedelsgrupp som ingår i ordnat införande i landstingen, OTIS.

Ms-läkemedel först ut under samordnade former

Ingert Nilsson
-
0

Först ut i samarbetsprojektet för nationellt införande av läkemedel, OTIS är ms-läkemedlet Lemtrada, alemtuzumab.Behandlingen är indicerad för vuxna vid skovvis förlöpande multipel skleros.

NLT-gruppen har rekommenderat landstingen att använda och följa upp behandlingen i enlighet med det införande- och uppföljningsprotokoll som OTIS-projektet tagit fram.

Det finns flera argument till varför alemtuzumab har valts som första behandling att introduceras på det här sättet: Idag finns inga nationella riktlinjer för behandling av skovvis förlöpande ms. NLT gör bedömningen att Lemtradas initiala plats i terapin är som högspecialiserat preparat. NLT-gruppen understryker också att det än så länge råder stor osäkerhet när det gäller biverkningsprofilen, speciellt på längre sikt. 

Årskostnaden för behandlingen första året beräknas bli knappt 336 000 kronor för att sedan minska det andra året till drygt 200 000 kronor. Fler läkemedel mot ms är på väg att godkännas och Lemtrada kan därför komma att omvärderas, påpekar NLT-gruppen.

Introduktionen av Lemtrada som nu påbörjats ska enligt uppföljningsprotokollet följas upp under fyra år med årliga avstämningar och rapporter till landstingen och NLT-gruppen. Nästa pilotläkemedelsgrupp blir Hepatit C-läkemedlen.

Pfizer intresserat av Astrazeneca

Ingert Nilsson
-
0

Enligt uppgifter i brittiska media kan Astrazeneca vara nära att bli uppköpt av den amerikanska konkurrenten Pfizer. Enligt tidningen Britain Sunday Times ska Pfizer vara beredd att betala cirka 664 miljarder kronor. Inget av företagen har ännu inte kommenterat ryktena.Enligt Reuters nyhetsbyrå är det främst Astrazenecas cancermediciner, där de två företagen redan samarbetar, som är främsta skälet till Pfizers intresse.

Även om Astrazeneca sägs ha avvisat affären tror analytiker, enligt nyhetsbyrån, att Pfizer kommer att återkomma med nya förslag.Det har under en tid cirkulerat uppköpsrykten kring Astrazeneca, som idag är Storbritanniens näst största läkemedelsföretag.

Det amerikanska företaget Amgen Inc har sedan tidigare ett samarbete runt läkemedel mot psoriasis och astma och kan vara intresserade av ett samgående. Såväl Novartis som GSK har tidigare nämnts som möjliga köpare av det tidigare svenska läkemedelsbolaget. 1999 gick svenska Astra samman med brittiska Zeneca. Idag är det svenska ägandet cirka 13 procent.

Novartis och GSK gör affärer

Ingert Nilsson
-
0

Schweiziska Novartis köper brittiska GSKs onkologiprodukter för 14,5 miljarder dollar, samtidigt som man säljer sin vaccinverksamhet, exklusive influensavaccinerna, till GSK för drygt 7 miljarder dollar och den veterinärmedicinska delen till Eli Lilly för 5,4 miljarder dollar.

Inom OTC-området ska GSK och Novartis bilda ett så kallat samriskbolag som förväntas omsätta cirka 10 miljarder dollar om året.

Lagliga apotekskryss införs

Ingert Nilsson
-
0

Läkarna kan idag genom ett så kallat förskrivarkryss hindra utbyte av läkemedel på apotek. Farmaceuterna har också möjlighet att förhindra ett utbyte. Men den möjligheten är idag inte reglerad i lag, utan finns bara omnämnd som en möjlighet.

Men i regeringens proposition ”Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel” föreslås att möjligheten till farmaceutkryss förtydligas. 
Nu har E-hälsomyndigheten fått regeringens uppdrag att tekniskt implementera farmaceutkryssen, förutsatt att riksdagen godtar förslaget.

1...303132...48Sida 31 av 48