Malin Parkler, som nu efterträtt holländaren Edward Lysen, kommer från en tjänst som affärsområdesansvarig för primärvårdsprodukter och bolagets tjänsteutbud. Men hon har bred erfarenhet från flera andra positioner inom Pfizer, enligt ett pressmeddelande.
Malin Parkler har också valts in i styrelsen för branschorganisationen Lif.
Den senaste tiden har prisskillnader på läkemedel utanför förmånen diskuterats. När ett läkemedel inte ingår i förmånen har både läkemedelsföretag och apotek fri prissättning. Det medför att priserna kan variera väldigt mycket för samma preparat beroende på apotekskedja och patienten kan få betala mer eftersom det inte finns något lätt sätt att jämföra priser på.
Även om många apotekskedjor har priserna tydligt på sina webbplatser, har till exempel Kronans apotek och Lloyds apotek inte det. Men nu rekommenderar branschföreningen Sveriges Apoteksförening att alla apotek som är anslutna ska visa priser på receptbelagda läkemedel utanför förmånen på sina webbplatser.
Enligt ett pressmeddelande från Sveriges Apoteksförening var styrelsen enig i beslutet. Det är en rekommendation och inget tvång, men styrelsen består bland annat av representanter för alla stora apotekskedjor i Sverige. Kronans apotek har tidigare varit emot att lämna ut prisuppgifter, men har nu alltså ändrat sig.
De apotek som hittills bara lämnat ut prisuppgifter via telefon och i butik ska enligt pressmeddelandet så snart som möjligt lägga till prisinformation på sina webbplatser.
EUs ombudsman Emily O’Reilly skrev ett brev till den europeiska läkemedelsmyndighetens chef Guido Rasi där hon uttryckte oro över myndighetens inställning till att dela med sig av studiedata. Hon hade tagit del av dokument där det framgick att data till exempel bara ska vara tillgängliga genom ett särskilt användargränssnitt som tillhandahålls av EMA liksom olika restriktioner för vilka data som blir tillgängliga och hur dessa får användas.
Nu har Guido Rasi svarat på kritiken. Han försäkrar att kliniska studierapporter från ansökningar inlämnade till EMA ska offentliggöras så fort ett beslut fattats om läkemedlet. Det gäller även kliniska prövningar som är utförda utanför EU. Allmänheten kommer omedelbart efter att ett beslut fattats få tillgång på nätet till EMAs bedömning samt de data från de kliniska prövningar som bedömningen baseras på. Det ska enligt Guido Rasi resultera i en ”nivå av öppenhet som saknar motstycke”.
Det finns däremot begränsningar i öppenheten. Till exempel kommer inte studiedata från ansökningar som skickats in innan reglerna börjar gälla, vilket uppskattas bli någon gång mellan mellan oktober 2014 och januari 2015. Dessutom måste myndigheten förhålla sig till upphovsrättslagar och internationella överenskommelser, till exempel TRIPS-avtalet. Men Guido Rasi påpekar att studiedata generellt inte kan anses vara affärshemligheter.
I april röstade EU-parlamentet för lagändringar som innebär att studiedata från kliniska prövningar ska göras tillgängliga för allmänheten.
Pradaxa, dabigatran, är ett av de nya orala antikoagulantia som lanserats som ersättare till Waran, warfarin. Liksom warfarin ökar även de nya blodförtunnande medlen riskerna för blödning. Men för warfarin finns ett motmedel som kan häva effekten. Det finns idag inte för dabigatran, men nu ska ett sådant medel testas, skriver Boehringer Ingelheim i ett pressmeddelande.
Substansen idarucizumab har tidigare testats på 145 friska försökspersoner, och enligt Boehringer Ingelheim visade studien att substansen hävde den antikoagulantiska effekten omedelbart och bestående. Nu ska idarucizumab testas på patienter som behandlas med Pradaxa och som kommer in med akuta blödningar eller har behov av akuta kirurgiska ingrepp.
Akutmottagningar i 35 länder ska delta, däribland flera europeiska länder. Medlet ges som en injektion, och akutmottagningarna får en färdigblandad lösning.
Pradaxa är bland annat godkänt för att förhindra stroke och blodproppar vid förmaksflimmer.
De tre läkarna och kliniska farmakologerna från läkemedelsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har uttryckt sina åsikter i en debattartikel i Läkartidningen. De skriver att läkemedelsgenomgångar är bra men att de bör göras av läkare och inte av farmaceuter.
De skriver att ”När farmaceuter eller apotekare involveras i läkemedelsgenomgångarna innebär det merarbete för läkaren i form av rapportering och dokumentation”. De anser också att om flera personer är inblandade i valet av behandling så finns det risk för dubbla budskap till patienten vilket kan påverka följsamheten.
Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen Nepi, menar att skribenterna inte har hela bilden. Han står tillsammans med apotekaren Andreas Furängen i startgroparna för ett projekt som syftar till att hitta och komma med förslag på hur läkare och farmaceuter kan hitta samarbetsformer i läkemedelsfrågor.
– Visst är det bäst om läkarna gör rätt från början men när det blir fel så behövs det stöd. Förutsättningar och behov skiljer sig väldigt mycket beroende på var man befinner sig i vården. I vissa situationer är det uppskattat att ha ett multiprofessionellt team omkring sig, säger Mikael Hoffmann.
Han säger att debattörerna tar upp flera viktiga aspekter men att det är olyckligt om två yrkesgrupper argumenterar om vem som ska göra en läkemedelsgenomgång.
– Det är fruktlöst att diskutera vem som gör något bäst. Det viktiga är att hitta former för att samverka och bedöma behoven utifrån olika situationer.
Ombudsmannen Emily O´Reilly har skrivit ett brev till EMA-chefen Guido Rasi där hon uttrycker sin oro över läkemedelsmyndighetens inställning till att dela med sig av data. Hon är mycket positiv till det arbete som pågått inom EMA om att göra studiedata mer tillgängliga för allmänheten, men enligt henne så finns planer på försvåra tillgängligheten och en tendens till en ny attityd som begränsar delning av data.
Enligt Pharma Times har Emily O´Reilly tagit del av dokument där det framgår att data till exempel bara ska vara tillgängliga genom ett särskilt användargränssnitt som tillhandahålls av EMA liksom olika restriktioner för vilka data som blir tillgängliga och hur dessa får användas.
I början av april röstade EU-parlamentet igenom lagändringar som gör att studiedata från framtida kliniska prövningar ska göras tillgängliga för allmänheten. Men ombudsmannen vill nu ha svar av Guido Rasi hur man på myndigheten kommer att arbeta för att data från pågående prövningar ska bli offentliga. Senast den 31 maj vill hon ha ett svar.
En talesperson från EMA säger till Pharma Times att den nya policyn bara är ett utkast än så länge och att en del av restriktionerna handlar om att man inte får använda data i kommersiella syften, som att tillverka läkemedel.
Liksom i tidigare rapporter framgår det även av branschorganisationen Lifs senaste medlemsenkät att tappet i kliniska prövningar i Sverige har stannat upp. De senaste åren har de legat på en stabil nivå enligt enkäten.
Däremot har antalet stora kliniska prövningar minskat vilket enligt Lif beror på att läkemedelsföretagen är inriktade på skräddarsydda behandlingar med mindre patientgrupper.
Positivt är att antalet prövningar med särläkemedel har ökat. Enligt Lifs sammanställning ökade antalet protokoll från 14 till 80 och antalet deltagande patienter från 67 till 248 mellan 2012 och 2013.
Flest prövningar görs vid de stora sjukhusen och 80 procent av dem bedrivs vid universitetssjukhusen och i storstadsregionerna. Stockholm har flest prövningscenter, 128 stycken, följt av Region Skåne med 83 och Västra Götaland med 70 stycken.
Lif gör varje år en enkät bland sina medlemmar för att få en bild av läget inom företagens forskning och utveckling.
Lars Adlersson arbetar idag som konsult på Vero Kommunikation och har en bakgrund från life science. Mellan 2003 och 2009 var han vd för Medivir och har också arbetat på Janssen Pharma och Glaxo-gruppen.
Tidigare ordförande Akbar Seddigh ställde inte upp för omval och Lars Adlersson valdes vid Sweden Bios årsmöte, rapporterar Life Science Sweden. Magnus Björsne från Astrazeneca och Johan Brun från Pfizer valdes in som nya styrelse medlemmar.
Insatsen är en del av operation Pangea, ett projekt under ledning av Interpol där 110 länder samarbetar. Den senaste operationen avslutades i tisdags och för Sveriges del innebar ett rekordstort beslag av illegala preparat, skriver Dagens Nyheter. Totalt har man kommit över 48 586 tabletter och kapslar, tre liter dopingpreparat och nära två kilo doping- och narkotikaklassat pulver.
Den största delen av illegala läkemedel beställs på internet och skickas med vanlig post.
– Vi hittar framför allt potensmedel, narkotiska tabletter, dopningspreparat och bantningsmedel. Mycket av det kommer från Kina och Indien men även från inom Europa, säger Mats Pettersson som leder svenska Tullverkets insats, till Dagens Nyheter.
Han säger också att Tullen många gånger måste släppa preparat trots att det finns stora misstankar om att det är förfalskat. Detta eftersom det är tillåtet att skicka receptbelagda läkemedel inom EU.
– Vi har till exempel upptäckt 1000 Viagratabletter från Storbritannien som vi inte kan ta i beslag även om vi misstänker att de ska säljas vidare.
Läkemedelsverket ska nu analysera de beslagtagna preparaten för att se vad de innehåller.
Ägande och jobb har varit i fokus för diskussionerna kring Pfizers uppköpsförsök. Pfizer har inte hymlat med att skattemässiga skäl är en stor anledning till att man vill köpa Astrazeneca. Det har fått svenska, brittiska och amerikanska företrädare från både politik och näringsliv att reagera och uttrycka oro över nedskärningar inom forskning och jobb.
Efter att den svenska regeringen fått kritik för att ha varit allt för avvaktande i frågan jämfört med sin brittiska motsvarighet kallade finansminister Anders Borg, näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund till en presskonferens och skrev en debattartikel i Wall Street Journal. Ministrarna kallade det för en semi-fientlig process från Pfizers sida och uttryckte stor oro för vad ett köp skulle kunna innebära för svenska jobb och svensk läkemedelsforskning.
– Vi har valt att stötta Astrazenecas ledning och styrelse i deras bedömning. De har valt att avvisa det här budet, sade Anders Borg vid presskonferensen.
Men trots att Pfizer sockrade budet och för några dagar sedan lade vad som ska vara ett slutligt bud på mer än 765 miljarder kronor på söndagen tackade Astrazenecas ledning nej med hänvisningen att det var otillräckligt och samtidigt innebar risker för aktieägarna, företaget, deras anställda och life science-sektorn i Storbritannien, Sverige och USA. Pfizer har tidigare sagt att man inte vill vända sig direkt till aktieägarna med ett fientligt övertagande. Betyder det att Pfizer nu lägger ner uppköpsplanerna?
– Det är mycket svårt att säga. Jag tror och har hyfsat gott hopp om att affären faller, men det finns inga garantier. För Sveriges del anser jag att det vore bra om den inte blev av, och det vore definitivt bra ur forskningssynpunkt. Dessutom har AstraZeneca ett innovativt sätt att bedriva forskning på, genom bland annat samarbeten med universitet och forskningsråd och det är oklart vad som skulle hända med dessa initiativ vid ett uppköp, säger Martin Wikström, senior analytiker och life science-ansvarig på myndigheten Tillväxtanalys.
Astrazeneca har hela tiden framhållit att man vill fortsätta vara ett oberoende företag och att man har en stark pipeline. Men efter att ledningen tackade nej sjönk börsvärdet med nästan 100 miljarder kronor och flera stora aktieägare uttryckte sitt missnöje och har satt press på Astrazenecas ledning.
– Astrazeneca har en massa lovande forskning, och det finns hopp om att de kan klara sig själva. Men det är i nuläget svårt att säga om de är konkurrenskraftiga på längre sikt, säger Martin Wikström.
I budprocessen var det främst brittiska jobb och brittisk forskning som Pfizer försäkrade skulle bli kvar. Storbritannien genomförde under 2010 en stor life science-satsning. Den innebär bland annat skattelättnader för forskning och att skatten på intäkter från brittiska patent bara är tio procent. Det har medfört att till exempel GSK uttryckligen valt att satsa på forskning i landet. Det är också ett av huvudskälen till att Pfizer vill köpa Astrazeneca och registrera sig i landet.
– Storbritannien har en väldigt kraftfull life science-strategi. Många regeringar vill ha den här industrin i landet, då det inte bara innebär jobb, utan även höjer kvaliteten på bland annat vården. Många länder försöker vara bäst, då kan vi i Sverige inte lita på gamla meriter. Branschen ändras och det gäller att tänka långsiktigt genom satsningar på kompetens, forskning och skatter, säger Ingrid Heath, vice vd för branschorganisationen Sweden Bio.
Birgitta Karpesjö, kommunikationschef vid Apotekarsocieteten, menar att Astrazeneca har en viktig roll i Sverige och att regeringen nu måste ta life science-industrins framtid på allvar.
– Astrazeneca är fortfarande basen i svensk läkemedelsindustri idag. Vi har många mindre företag, men det är bara Astrazeneca som fortfarande har hela kedjan från grundforskning till färdiga läkemedel. Skulle ett så stort enhetligt företag lämna Sverige så skulle vi få ett avbräck för kompetensförsörjningen i Sverige. Var ska framtidens läkemedelsutvecklare som har koll på hela kedjan skolas?
Ett uppköp skulle även kunna påverka den kliniska forskningen i Sverige negativt, menar Martin Wikström.
– Uppköp slutar inte sällan med att de totala forskningsinsatserna blir mindre i det gemensamma bolaget än de var i de två bolagen sammantaget. Det skulle långsiktigt kunna innebära en risk för Mölndal-anläggningen, den enskilt största anläggningen för life science-forskning i Sverige.
Det höjs nu röster om ökat fokus på dessa frågor från regeringen håll. Birgitta Karpesjö menar att det inte räcker med att stötta enskilda bolag och tycker att regeringen behöver ta fram en life science-strategi.
– Det gäller att ta vara på de goda initiativ som finns i bland annat den nationella läkemedelsstrategin, utredningen Starka tillsammans och forskningspropositionen. Men det måste finnas en stark hand som håller ihop det arbetet över departementsgränserna, det finns inte idag.
Ingrid Heath påpekar att Sverige även idag är beroende av utländska ägare. Därför är det viktiga att ha ett ekosystem inom life science som fungerar i alla led.
– De här affärerna är vardag för de stora företagen. Oavsett om det blir en affär nu eller i höst eller inte alls, så måste vi vara starka hela tiden och kunna hantera situationen utan att få panik, menar Ingrid Heath.
Martin Wikström menar att life science-industrin genomgår stora strukturförändringar just nu och att det regeringen behöver göra är att se hur andra länder arbetar med dessa frågor och se hur konkurrensen ser ut.
– Sverige har en kvalitativt stark men krympande life science-industri. Vi har dock full möjlighet att konkurrera med andra länder. Men det finns inte en quick fix, utan det krävs många olika delar för att skapa villkor som är konkurrenskraftiga.
Pfizer har nu till och med den 26 maj på sig för att få Astrazeneca till förhandlingsbordet, annars måste man avvakta minst sex månader innan man kan lägga ett nytt eller fientligt bud, enligt brittiska regler.
Apotekaren Andreas Furängen och läkaren Mikael Hoffmann planerar ett projekt för samarbete mellan de två professionerna.
– Ja jag har tackat ja till att en dag i veckan arbeta med ett projekt tillsammans med Mikael Hoffmann, säger Andreas Furängen.
Projektet som precis hamnat på ritbordet är planerat att hitta och komma med förslag på hur läkare och farmaceuter kan hitta samarbetsformer.Tankarna började Mikael Hoffmann formulera i sin blogg och till hösten är planen att projektet ska ta form.
Ungefär 1500 ton läkemedel inklusive förpackningar, kasseras varje år i Sverige.Lite drygt hälften av den kassationen, 800 ton, är de överblivna läkemedel som allmänheten lämnar till apoteken. Det framgår i Naturvårdsverkets förslag till producentansvar för läkemedel som varit ute på remiss.
Allmänheten är bra på att lämna tillbaka överblivna läkemedel, 75 procent uppger att man gör det. Naturvårdsverkets slutsats är att insamlandet fungerar väl, men har ett förslag till förändring för att göra det ännu enklare för allmänheten att kassera sina gamla och oanvända läkemedel på ett miljösäkert sätt.
När remisstiden nu gått ut har 15 remissvar kommit in till miljödepartementet. De som svarat är positiva till att apotekens ansvar utökas. Apotekarsocieteten säger ja till förslaget liksom expertorganisationen Avfall Sverige men expertorganisationen anser att även kasserade kanyler och sprutor bör kunna lämnas in på alla apotek. Något som också Diabetesförbundet tidigare pläderat för.
Förutom de 800 ton som allmänheten lämnar på apoteken, lämnar allmänheten in cirka 250 ton i kommunernas insamling av blandat hushållsavfall eller på något annat sätt.
I oktober 2013 publicerades två studier om blodfettssänkande statiner i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal, BMJ. Nu har delar av dessa dragits tillbaka eftersom redaktionsledningen anser att resultaten inte är tillförlitliga och att de överdriver risken med läkemedlen.
Den ena studien undersökte hur statiner påverkar de som har en låg risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna bakom den beskrev hur biverkningar som leversjukdom och njurproblem uppträder hos 18 till 20 procent av de behandlade individerna. Samma siffror upprepades i ytterligare en artikel som publicerads i veckan därpå.
Enligt BMJs chefredaktör Fiona Godlee baseras siffrorna på icke-kontrollerade observationsstudier och är därför inte korrekta. Resultatet blir felaktiga slutsatser om hur riskfyllt det är att behandlas med statiner, därför dras de nu tillbaka.
Hon skriver i en kommenterade artikel att redaktörerna inte hade uppmärksammat detta och släppt igenom publiceringarna. Hon säger också till BBC att det än så länge inte är hela artiklarna som dras tillbaka utan de felaktiga siffrorna, men att en oberoende expertpanel ska granska hela studierna för att avgöra deras framtid.
I Sverige, liksom i många andra länder pågår en debatt om statiner bör ordineras bredare och i större utsträcking ges även till lågriskpateinterk. Innan midsommar ska Läkemedelsverket komma med nya behandlingsrekommendationer.
En amerikansk registerstudie bekräftar att nya antikoagulantia minskar risken för till exempel hjärnblödning, stroke och död jämfört med warfarin.
Studien som den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, ansvarar för omfattar 134 000 patienter, 65 år eller äldre. Det är en betydligt större population än tidigare jämförande studier. Den bekräftar tidigare studier som visar att nya antikoagulantia innebär lägre risk för till exempel stroke och hjärnblödning. Även risken för allvarlig gaststrointestinal blödning var högre för dabigatran än warfarin i den här liksom tidigare studier.
Men i Norge fick man förra året in så pass många allvarliga rapporter angående nya antikoagulantia att några läkare skrivit en debattartikel i läkarförbundets tidskrift där de anser det befogat att fundera över om de nya behandlingarna är mer riskabla än man trott.
Till det norska läkemedelsverket kom det förra året in 21 anmälningar om dödsfall som kopplades till warfarinbehandling och 19 kopplade till nya antikoagulantia. Samtidigt var det 87 000 patienter som behandlades med warfarin och 28 000 som behandlades med de nya blodförtunnande läkemedlen. Antalet anmälda dödsfall var alltså betydligt högre för de nya behandlingarna än för warfarin, sett till antalet behandlade patienter, konstaterar skribenterna.
Enligt det norska läkemedelsverket kan en förklaring vara att rapporter om allvarliga biverkningar är betydligt vanligare när det gäller nya läkemedel jämfört med gamla.
Det påståendet tycks inte gälla i Sverige. Förra året använde 22 426 patienter nya antikoagulantia enligt Läkemedelsregistret, nästan lika många som i Norge. Men den svenska läkemedelsmyndigheten fick förra året in fem rapporter jämfört med 19 i Norge om misstänkta dödsfall där det fanns en koppling till dessa läkemedel. Av de 202 630 patienter som förra året använde warfarin misstänks 41 stycken ha avlidit på grund av medicineringen i Sverige.
– Men de där rapporterna säger egentligen ingenting. Det är fler som avlider på grund av såväl warfarin som nyare behandlingar än vad som rapporteras, säger Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi.
Boken ”Det hade inte hänt mig om jag var yngre” som ges ut av Apotekarsocieteten, beskriver hur människor särbehandlas negativt på grund av sin ålder. Lars G Nilsson som ligger bakom boken hade ett stort engagemang i läkemedelsfrågor och speciellt kopplat till äldre. I boken tar han upp begreppet ålderism – äldrediskriminering, ur olika samhällsaspekter.
Ett kapitel ägnar Lars G Nilsson åt just läkemedelsbehandling av äldre och tar upp problem med bland annat för många läkemedel och olämpliga läkemedel.
– Ålderism påverkar också äldres läkemedelsbehandling. Äldre får för många läkemedel, olämpliga läkemedel och resultatet av behandlingen följs inte upp. Det beror till stor del på bristande engagemang för de äldres situation, det vill säga ålderism, har Lars Nilsson sagt tidigare.
I boken lämnar han också tips på hur man som äldre kan påverka och förbättra sin situation genom att till exempel ta del av tjänster som erbjuds av apoteken eller göra en läkemedelsgenomgång hos läkaren.
Lars G Nilsson var vid sin bortgång sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Sveriges Pensionärsförbund, SPF och hade tidigare varit chef för den farmaceutiska verksamheten inom dåvarande Apoteksbolaget och vd för Apotekarsocieteten. Han avled hastigt i en olycka i april.
