Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Frankrike förordar off label vid ögonsjukdom

Ingert Nilsson
-
0

Den franska nationalförsamlingen har sagt ja till regeringens förslag att tillåta och rekommendera förskrivning av Avastin, (bevacizumab) för våt åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, trots att behandlingen inte är godkänd för den indikationen.
Det är däremot Lucentis (ranibizumab) men cancerläkemedlet Avastin kostar bara en bråkdel jämfört med Lucentis.

Substanserna i båda produkterna har utvecklats av Roche dotterbolag Genentech och verkar genom att hämma vaskulär endotel tillväxtfaktor, VEGF. I Europa marknadsförs Avastin av Roche och Lucentis av Novartis.
Båda bolagen hävdar att Avastins formulering inte är utvecklad för användning i ögat. Avastin med högre tillåtna halter av partiklar gör produkten olämplig för administrering i ögat, enligt företagen. Men flera studier visar på samma effekt av de två produkterna.

Det franska beslutet har fått frän kritik av den europeiska branschorganisationen EFPIA som företräder läkemedelsföretag. Enligt EFPIA underminerar det här den rättsliga ramen för EU och patientsäkerheten.
I ett uttalande säger organisationens ordförande, Richard Bergström, att företag genom det här förslaget kan avskräckas från kostsamma och tidskrävande ansökningar för nya indikationer. Han menar också att det finns en oroande trend bland europeiska regeringar att kringgå säkerhetsföreskrifter för att spara pengar på kort sikt.

Färre korrigeringar med ökad makt till farmaceuter

Ingert Nilsson
-
0

Enligt en beräkning som Sveriges Apoteksförening gjort korrigerar apoteken ungefär 850 000 felaktigt förskrivna recept under ett år. Det motsvarar cirka 1 procent av alla expedierade recept.

Beräkningen bygger på en kartläggning som branschföreningen gjort på 115 av landets 1300 apotek under fem dagar i oktober förra året. Under den perioden rapporterade de studerade apoteken in 1418 receptkorrigeringar, vilket motsvarar 2,5 korrigeringar per dag och apotek.

Av korrigeringarna bedömdes 56 procent vara av administrativ karaktär, till exempel utbyte då ett läkemedel inte längre ingick i förmånen, makulering av recept eller att lösa problemet då ett förskrivet läkemedel inte fanns inne på det aktuella apoteket, för att nämna några.

De resterande 44 procenten bedömdes vara kliniska korrigeringar. Av dessa bedömdes 7 procent som mycket viktiga genomförda ändringar. För 41 procent av dessa korrigeringar bedömde en klinisk farmakolog att det annars funnits risk för sjukhusinläggning eller vårdskada, till exempel korrigerades dubbelförskrivning och felaktig dosering av blodförtunnande läkemedel, liksom överskriden maxdosering av paracetamol. Branschföreningens bedömning är att apotekens korrigeringar hindrar cirka 90 sjukhusinläggningar per vardag.

Motsvarande danska studier har visat på ett betydligt lägre antal korrigerade recept, 0,33 procent. En bidragande orsak till skillnaden kan vara att den danska studien pågick i en månad och den svenska fem vardagar.
– Det kan vara lättare att hålla intresset uppe för att dokumentera korrigeringarna med en kortare studietid, säger Robert Svanström chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening och den som hållit i kartläggningen.

I den danska studien var det också en lägre grad av administrativa korrigeringar, 45 procent, jämfört med 56 procent i den svenska. En förklaring till skillnaden kan vara, menar den svenska apoteksföreningen att det danska systemet medger utbyte av mer omfattande karaktär än det svenska med sina tydliga begränsningar beroende på förmånsstatus.
– I Danmark har man utbyte oavsett förmånsstatus. Så borde det vara också här, det skulle underlätta för såväl kunder som förskrivare. En produkts förmånsstatus är ju egentligen av sekundär betydelse när Läkemedelsverket bedömt läkemedlen som utbytbara, säger Robert Svanström.

I en debattartikel i DN argumenterar Sveriges Apoteksförening, med utgångspunkt från kartläggningen för att regelverket ändras så att farmaceuter får rätt att hantera utbyten utan att inhämta samtycke från förskrivaren.

Vaccin mot ebola kan testas i höst

Ingert Nilsson
-
0

Utvecklingen för att finna en behandling eller vaccin mot ebolaviruset går långsamt, samtidigt som det senaste utbrottet nu orsakat cirka 800 dödsfall, enligt Världsorganisationen WHO.

Men enligt uppgifter i Fierce vaccines förbereder den amerikanska myndigheten NIH, National Institutes of Health, en tidig klinisk prövning i september.
Den planerade studien kommer efter påtryckningar från hälsoorganisationer som Läkare utan gränser och den brittiska Wellcome Trust för att möjliggöra att experimentella behandlingar kommer i användning för patienter med hög risk att utveckla sjukdomen.

Vaccinet som utvecklats av det nationella institutet för allergi- och infektionssjukdomar innehåller inget infekterat Ebolavirus. Istället är det en schimpans-adenovirusvektor vaccin som innehåller en sats med två ebolagener. Adenovirusvektorer är attraktiva modeller för vaccinkandidater eftersom viruset är lätt att manipulera.

Enligt uppgifter från bland annat nyhetsbyrån Reuters ska de två amerikanerna Writebol och Brantly som smittats med ebola och transporterats hem till USA fått behandling med en läkemedelskandidat som är under utveckling av ett privat bioteknikföretag och tidigare enbart testats på apor.

Roche köper danskt bioteknikföretag

Ingert Nilsson
-
0

Priset för det danska företaget, 1,4 miljarder kronor, betalar Roche främst för kommande samarbete på cancerområdet.

Santaris Pharma har sedan början av 2000-talet utvecklat så kallade RNA-riktad behandling mot en rad sjukdomar, bland annat cancer och infektionssjukdomar.

Under transaktionen som förväntas bli klar under augusti ska Roche betala ytterligare dryga miljarden när den nya avdelningen inom Rochekoncernen uppfyllt vissa definierade mål.

Roche ska, enligt Nyhetsbyrån First Word, fortsätta med verksamheten i Danmark under namnet Roche Innovation Center Copenhagen.

Yngre välutbildade tror på Läkemedelsverket

Ingert Nilsson
-
0
Av de 3 273 personerna som svarade uppgav 39 procent att de hade mycket stort eller ganska stort förtroende för Läkemedelsverket medan 35 procent svarade att man hade vare sig stort eller litet förtroende för myndigheten. Det kan jämföras med till exempel biblioteken som 63 procent av de som svarade hade mycket stort eller ganska stort förtroende för eller Arbetsförmedlingen där sju procent sade sig ha mycket eller ganska stort förtroende.

Yngre personer med hög utbildning hade större förtroende för myndigheten än äldre med lägre utbildning. Personer ideologiskt orienterade till höger hyste också större förtroende än vänstersympatisörer för Läkemedelsverket enligt den här undersökningen. Undersökningen har gjorts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet i samverkan med Läkemedelsverket. Frågorna ingick i en nationell postenkät som innehöll en mängd olika frågor.

Personer som beskriver det egna hemmet som ett företagarhem var mest skeptiska till Läkemedelsverket medan personer i högre tjänstemammahem var mest positiva till myndigheten.

Siffrorna presenterades i mitten av sommaren.
 

Nya råd för akut-p-piller igen

Ingert Nilsson
-
0

Efter att ett par kliniska studier i slutet av 2013 visat att effektiviteten av akut-p-pillret Norlevo som innehåller levonorgestrel beror på kvinnans vikt ändrades produktinformationen för medlet.

Samtidigt beslutades om en EU-granskning för att utreda om produktresumé och bipacksedel för samtliga akutpreventivmedel med levonorgestrel (bland annat Norlevo och Postinor) eller ulipristal (Ellaone) behövde uppdateras. 

Den vetenskapliga kommittén CHMPs slutsats är att tillgängliga data inte räcker för att med säkerhet stödja slutsatsen att akutpreventivmedlens effekt minskar med ökad kroppsvikt. CHMP har inte funnit att effekten för Norlevo minskar på det sätt som anges i den ändrade produktinformationen.

Det finns vissa kliniska studier, för både levonorgestrel och ulipristal, som antyder en minskad effekt hos kvinnor med hög kroppsvikt, samtidigt som andra studier inte visar på någon skillnad. CHMP rekommenderar därför att påståendet om kroppsviktens betydelse för effekten ska tas bort från Norlevos produktinformation.

Ett halvår med prisfokus

Amina Manzoor
-
0
Ett halvår med prisfokus

Läkemedelssverige darrade
Trots ett bud på 765 miljarder kronor föll Pfizers uppköpsplaner av Astrazeneca platt. Då Pfizers tidigare uppköp lett till stora nedskärningar andades både brittiska och svenska forskare och politiker ut när Astrazenecas styrelse nobbade det slutliga budet. Men än kan de inte slappna av då Astrazeneca är hårt pressade att leverera ur den fina pipeline man lovade investerarna. Även Pfizer är under tidspress, då de skattemässiga skäl som låg bakom uppköpsintresset täpps till vid årsskiftet. Affären är nu i karantän och först i höst får Pfizer återkomma med nya bud. 

Fritt pris till högt pris
Fem år efter omregleringen har lugnet börjat infinna sig på apoteksmarkaden, i alla fall vad gäller uppköp och sammanslagningar. Mer diskussion har det varit om de stora skillnader i pris som olika apoteksaktörer sätter på läkemedel som inte ingår i förmånen. Att vissa kedjor dessutom länge var ovilliga att öppet redovisa sina priser väckte upprördhet och i maj gick Sveriges apoteksförening ut med en rekommendation om att priserna ska offentliggöras. Även landstingen har reagerat på att apotekens vinstpåslag för vissa medel mot bland annat hepatit C kan skilja med över 1000 procent mellan olika kedjor.

450 blev 21 och slutligen fem stycken kvalitetsindikatorer för apotek som Läkemedelsverket i juni överlämnade till Socialdepartementet. Indikatorerna ska hjälpa kunder att jämföra olika apotek med avseende på bland annat patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet.

Den av många efterlängtade möjligheten att se vilka läkemedel apoteken har i lager verkställdes i april och i juni blev det klart vilka apotek som får rätt till glesbygdsstöd från staten. Totalt är det 31 stycken som får vilket var något färre än väntat.

In och ut ur förmånen
Apotekens fria prissättning på receptläkemedel utanför förmånen är inte något som TLV ska se över i dagsläget. Det är däremot trenden att flera läkemedel tas ut ur förmånen av företagen. En utveckling att ta på stort allvar enligt myndighetens generaldirektör som nu utreder frågan åt regeringen.

TLV har också varit fortsatt aktuell i fråga om olika former av prisöverenskommelser som skett mellan landsting och läkemedelsföretag. Nu senast fick myndigheten rätt mot Region Skåne i Kammarrätten när domstolen anser att TLV haft rätt i att förbjuda Region Skåne att ingå den typ av prisöverenskommelser regionen gjort med UCB Pharma. TLV fick också rätt i att förbjuda Region Skåne att uppmana förskrivare att kryssa recepten så att ett visst läkemedel expedieras.

Frivilligt och ordnat
Med syfte att snabbare och mer jämlikt introducera nya läkemedelsbehandlingar presenterade SKL i april rapporten Ordnat införande i samverkan. I grova drag bygger förslagen på att alla landsting agerar gemensamt och det ska inte finnas utrymme för enskilda landsting och regioner att låta bli att introducera en behandling, att gå före eller efter de andra eller avtala om ett eget pris. Idag tar det omkring ett år från godkännande till införande av en ny behandling en tid som rapportförfattarna hoppas kan kortas till ett par månader med den nya modellen.

Bra, men dyrt
Flera hepatit C-läkemedel, bland annat svenska Medivirs simeprevir, godkändes under våren i EU. De nya preparaten botar många fler än tidigare och med mycket lindrigare biverkningar, men har anklagats för att vara för dyra. En tremånadersbehandling med Olysio, simeprevir, kan kosta 360 000 kronor. Landstingen ska stå för notan.

Får gå
Ytterligare en omorganisation blev det på Läkemedelsverket under våren innan det stod klart att regeringen inte förlängde förordnandet för den hårt kritiserade generaldirektören Christina Åkerman. 24 personer har sökt tjänsten, och till hösten ska den nya generaldirektören vara på plats.

Öppenhet, eller?
Det har på EU-nivå hörts allt fler krav på ökad transparens inom kliniska forskningsresultat. I början av april röstade EU-parlamentet med en övervägande majoritet igenom ett nytt direktiv som ska leda till just det. Men redan efter någon månad kom oroande tecken från EMA att öppenheten skulle begränsas, vilket bland annat ledde till kritik från EUs ombudsman. Efter diskussioner beslutade sig ändå EMAs styrelse för en ny policy, som går längre än vad lagen kräver, och börjar gälla redan i oktober i år.

Brottsligt
Förra sommaren anklagades flera stora läkemedelsbolag för mutbrott i Kina. Under slutet av våren började åtalen komma. Bland annat har tre tidigare högt uppsatta chefer vid GSK åtalats. GSK utreds även för mutbrott i Polen, Libanon, Irak och Storbritannien. 

Roche och Novartis har också varit i blåsväder under våren. Företagen utreddes för ett olagligt samarbete för att förhindra off label-förskrivning av Avastin istället för det mycket dyrare preparatet Lucentis. Italienska myndigheter kräver nu ett skadestånd på 1,6 miljarder kronor, trots att företagen förnekar ett sådant samarbete. 

Rakt på mål
När cancerkongressen ASCO gick av stapeln i början av juni var målinriktat ett hett ämne. Medan GSKs Tyverb misslyckades med att öka överlevnaden jämfört med enbart Herceptin, fick patienter med malignt melanom en bättre överlevnadsprognos om de behandlades med PD1-hämmare.

Framåt
I höst har vi ett riksdagsval att se fram emot. Socialdemokraterna gjorde ett utspel om att ge Apoteket AB utökat samhällsansvar i våras, men apoteken lär knappast bli en het valfråga. Däremot kan prisskillnaderna på läkemedel utanför förmånen fortsätta att diskuteras, då det drabbar enskilda personer hårt. Något vi väntar spänt på är om Pfizer återkommer med ett bud på Astrazeneca när tidsfristen på sex månader gått ut. 

Men först ser vi fram emot en vacker sommar.

Ritalin godkänt för vuxna med adhd

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket har godkänt nyinsättning av Ritalin i kapselform, metylfenidat, för behandling av vuxna med adhd. Tidigare har inte metylfenidat varit godkänt för start av adhd-behandling i vuxen ålder, på grund av avsaknad av långtidsstudier. Novartis har nyligen genomfört en sådan studie, vilken ligger till grund för godkännandet. 
– Vi vet att användningen av Ritalin till vuxna utanför indikation varit omfattande, och vi hoppas att detta ska vara ett stöd för de läkare som sett den nytta även vuxna patienter har av Ritalin, säger Jöns Lundmark, medicinsk rådgivare hos Novartis, i ett pressmeddelande.

Ritalin kapslar är godkänt för behandling av vuxna med adhd som en del i det totala behandlingsprogrammet. Läkemedlet har sedan tidigare varit godkänt för behandling av barn och unga mellan 6 och 18 år. 

Rekommenderar inte Zostavax

Amina Manzoor
-
0

Bältrosvaccinet Zostavax inkluderades i läkemedelsförmånen 2011, men TLV omprövade subventionen efter att långtidsstudier visade att det var oklart hur länge effekten av vaccinet kvarstod. I maj i år kom beslutet att Zostavax utesluts ur högkostnadsskyddet, men först i november. TLV menade ändå att det skulle vara möjligt med vaccination till vissa åldersgrupper inom landstingens försorg. Därför utesluts Zostavax ur förmånen först den 1 november, så att landstingen skulle ha tid på sig att ordna med vaccinationer.

NLT-gruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tidigare rekommenderat landstingen att bara i undantagsfall använda Zostavax och invänta TLVs omprövning. Nu kommer NLT med en uppdaterad rekommendation för vaccinet där man tycker att landstingen ska avstå från vaccination. Socialstyrelsen kommer under hösten att ta fram en kunskapssammanställning kring användning av Zostavax, och NLT rekommenderar att landstingen väntar på den.

Sanofi Pasteur MSD, som marknadsför Zostavax, gick tidigare i veckan ut och krävde besked om Zostavax. Företaget menade att all nödvändig data sedan länge funnits hos berörda myndigheter och beslutsfattare, och att ett fördröjt beslut innebär onödigt lidande för de som drabbas av bältros. 

NLT har kommit med ytterligare rekommendationer under juni för tre cancerpreparat. Gruppen rekommenderar landstingen att använda Avastin och Xofigo. Även Halaven får en positiv rekommendation, under förutsättning att företagets erbjudande om prissänkning på tio procent genomförs.

Oro för överbehandling med statiner

Petra Hedbom
-
0

Tidigare i veckan presenterade Läkemedelsverket sina nya behandlingsrekommendationer för hjärtkärlområdet.  Arbetet med att ta fram dem kantades av diskussioner och åsiktsskillnader mellan medlemmarna i den expertgrupp som Läkemedelsverket hade till sin hjälp, en debatt som nu fortsätter.

Nu har två av de läkare som ingått i gruppen, Jan Håkansson och Anders Hernborg, skrivit i en debattartikel i Läkartidningen att de inte ställer sig bakom alla delar av dokumentet. De framför i artikeln en oro för att orimligt många personer över 65år  kommer att behandlas med blodfettssänkande statiner.

Enligt rekommendationerna ska risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdom bedömas enligt SCORE-diagrammet. Den risk motsvarande 5 procent (10-års risk för död i hjärtkärlsjukdom) enligt SCORE innebär enligt debattörerna att en mycket stor del av befolkningen över 50 år kommer att rekommenderas statinbehandling trots tveksam nytta.

De skriver att det saknas en konsekvensanalys av rekommendationerna är tveksamma till det rimliga i att en växande andel av befolkningen med en viss ökad risk ska exponeras för en omfattande läkemedelsbehandling med tanke på risken för biverkningar, interaktioner och polyfarmaci.
 

Låter alla få PD1-hämmare

Amina Manzoor
-
0

PD1-hämmare var ett hett ämne på den amerikanska cancerkongressen ASCO tidigare i juni. Till exempel presenterade Bristol-Myers Squibb, BMS, positiva resultat från en kombinationsbehandling med nivolumab och Yervoy, ipilimumab.

Nu har BMS meddelat positiva resultat från en annan studie på nivolumab på patienter med malignt melanom. Resultaten är så positiva att företaget erbjuder alla patienter behandlingen, skriver Firstword Pharma.

I fas III-studien ingick 418 patienter med metastaserat malignt melanom som inte fått behandling förut. Alla patienterna hade också en BRAF-mutation. De randomiserades till behandling med nivolumab en gång varannan vecka eller dakarbazin en gång var tredje vecka. Efter att en interimsanalys visade att nivolumab var associerad med en överlägsen överlevnad jämfört med dakarbazin valde BMS att pausa studien.

Nu erbjuder man alla patienter nivolumab samtidigt som man fortsätter att analysera långtidseffekterna av behandlingen. 

Två nya generaldirektörer

Amina Manzoor
-
0

Regeringen har beslutat vem som blir Christina Åkermans efterträdare som chef och generaldirektör för Läkemedelsverket. Valet föll på Catarina Andersson Forsman, som idag är biträdande landstingsdirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör på Stockholms läns landsting. Hon har tidigare varit vd för Sveriges läkarförbund och direktör för tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen. Hon är röntgenläkare och har en doktorsexamen i medicinsk vetenskap, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Catarina Andersson Forsman tillträder sin tjänst den 1 oktober. Christina Åkermans förordnande går ut den 31 augusti.

Under våren valde regeringen att inte förlänga Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för myndigheten, utan gick ut med ett brett ansökningsförfarande. Totalt fick regeringskansliet in 24 ansökningar. 

Regeringen har också tillsatt en ny generaldirektör för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, då nuvarande chefen Måns Rosén går i pension. Hans efterträdare blir Olivia Wigzell som idag är chef för enheten för folkhälsa och sjukvård på socialdepartementet. Hon har tidigare varit chef för analysenheten på Socialstyrelsen och haft EU-uppdrag.

Olivia Wigzell tillträder som generaldirektör för SBU den 1 november.

Astrazeneca får bakläxa

Amina Manzoor
-
0

Astrazeneca är under hård press att leverera fina resultat ur sin pipeline sedan styrelsen tackade nej till att bli uppköpta av Pfizer. Nu har företaget nått en motgång för läkemedelskandidaten olaparib mot äggstockscancer.

Astrazeneca har ansökt om godkännande för olaparib under namnet Lynparza i USA. Men en rådgivande kommitté vid FDA vill ha mer kliniska data innan myndigheten fattar ett beslut om godkännande för läkemedlet, skriver nyhetsbrevet Firstword Pharma. Kommittén röstade 11 mot 2 för att rekommendera Astrazeneca att komplettera med den andra delen av SOLO-studien. Resultaten från studien väntas i slutet av nästa år.

Kommittén ifrågasatte också validiteten och möjligheten att upprepa effektivitetsdata för olaparib. Det resultatet var baserade på en analys av en subgrupp bestående av 96 patienter. I analysen kom Astrazeneca fram till att patienter med äggstockscancer och en BRCA-mutation hade en längre progressionsfri överlevnad om de behandlades med olaparib jämfört med placebo, 11,2 månader och 4,1 månader för placebo. Det fanns ingen signifikant skillnad i total överlevnad mellan grupperna.

FDA kommer att fatta ett beslut kring godkännande i oktober. Myndigheten måste inte följa den rådgivande kommitténs rekommendation, men brukar göra det. Enligt analytikers beräkningar kan det innebära förlorade inkomster på 150 miljoner dollar fram till 2016 för Astrazeneca om man tvingas invänta resultaten från SOLO-studien.

Olaparib är en PARP-hämmare. Astrazeneca avbröt de kliniska studierna på olaparib under 2011 efter att den inte ökade överlevnaden för patienter med äggstockscancer. Under 2013 gav företaget substansen ett nytt försök, då för patienter med en BRCA-mutation.

Överklagar dom om rabattavtal

Amina Manzoor
-
0

Ärendet om Region Skånes rabattavtal har gått igenom flera instanser. TLV förbjöd Region Skånes prisöverenskommelse med UCB Pharma om rabatt på TNF-hämmaren Cimzia i januari 2013. Landstinget överklagade och sedan har ärendet behandlats av både förvaltningsrätten och kammarrätten. 

I mitten av juni i år beslutade kammarrätten att överenskommelsen som skulle ge lägre pris på läkemedel inom förmånen bröt mot lagen. Dessutom hade Region Skåne inte heller rätt att uppmana läkare att motsätta sig utbyte på Cimzia. TLV ansåg att skälen främst var ekonomiska och inte medicinska.

Region Skåne vill att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ärendet, och planerar att skicka in en överklagan inom några veckor. Det är sedan upp till Högsta förvaltningsdomstolen att besluta om fallet får prövningstillstånd.
– Vi anser att vi har rätt. TLV ska sätta pris för apoteken, men inte för landstingens inköp av läkemedel. Det är principiellt viktigt att reda ut vem som har rätt, säger Jonas Rastad, regiondirektör, Region Skåne.

– Om TLV får rätt anser jag att det behövs en lagändring. Dagens princip för prissättning av öppenvårdsläkemedel är ingen förhandling, utan TLV säger ja eller nej till företagens prisförslag. En volymsbaserad dialog skulle påverka priset och är naturligtvis särskilt intressant för de dyrare läkemedlen. Sådana diskussioner finns i alla andra sällanköpsområden, säger Jonas Rastad.

Dags nominera till forskarpris

Petra Hedbom
-
0

Scheelepriset delas ut vartannat år till en framstående forskare inom läkemedelsområdet. Nästa gång blir i november 2015 men redan nu och fram till den 15 oktober kan den som har förslag skicka in sin nominering. I december fattas beslutet om vem pristagaren blir.

Lilian Walther Jallow är vetenskaplig sekreterare vid Apotekarsocieteten, som står bakom priset, och även sekreterare i priskommittén.
– Hittills har vi fått in två förslag men det brukar bli omkring 30 stycken. Främst är det utländska forskare som nomineras men några svenska namn brukar också dyka upp. Hittills är Mathias Ulhén den enda svensk som fått priset, säger hon.

Vem som helst kan skicka in förslag men det är viktigt att den som nomineras är en aktiv forskare och att forskningen har läkemedelskoppling. Själva prisutdelningen äger rum i samband med Scheelesymposiet i november 2015 där pristagaren och andra forskare inom samma område håller presentationer om sin forskning.

Prissumman är på 200 000 kronor och priset delas ut till minne av den svenska apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele. Tre av de tidigare pristagarna har senare i karriären fått Nobelpriset. Lilian Walther Jallow menar att priset är ett bra sätt för Apotekarsocieteten att vara med och stärka läkemedelsforskningen.
– Förhoppningen är också att vi genom att bjuda hit pristagaren och ordna ett symposium kring dennes forskning kan bidra till att bygga närverk för svenska forskare.
 

Vill du nominera någon kan du gå in på www.scheeleaward.se.

Vill ta Apotek Hjärtat till börsen

Amina Manzoor
-
0
Vill ta Apotek Hjärtat till börsen

Sverige kan få sitt första börsnoterade apoteksbolag. Apotek Hjärtats styrelse och ägare Altor Fund III har beslutat att förbereda kedjan inför en notering på Nasdaq OMX Stockholm. 
– Vi tycker att bolaget nu är moget för en börsnotering. Det är fem år sedan Altor gjorde investeringen, apoteksmarknaden har nu stabiliserats och Apotek Hjärtat har en god utveckling av verksamheten och lönsamheten. Vi tror att det finns en efterfrågan på den här typen av stabila och konsumentnära företag på börsen, säger Fredrik Strömholm, partner på Altor Equity Partners.

Tidplanen för börsnoteringen är inte satt, men kan ske mot slutet av året enligt Fredrik Strömholm. 
– Börsen är en kvalitetsstämpel och gör även varumärket mer känt. Nu ser vi en ökad satsning på differentiering av apotekskedjorna. Apotek Hjärtat kommer att kunna erbjuda mer varor och tjänster, men jag tror inte att varken kunder eller anställda kommer att märka någon skillnad mot tidigare på kort sikt.

Apotek Hjärtat är Sveriges näst största apotekskedja och har en marknadsandel på 25 procent, fler än 300 apotek och drygt 2 000 anställda. Apotekskedjan har en omsättning på drygt nio miljarder kronor.

1...212223...48Sida 22 av 48