Månads arkivering oktober 2014

Apotek missade feldosering

3

En kund hade blivit ordinerad Cordarone-tabletter som används mot rytmrubbningar i hjärtat. I receptet angavs fyra uttag med samma dos att ta tre gånger om dagen. I normalfall ska läkemedlet tas i en nedtrappande dosering där man startar med tre tabletter och sedan minskas dosen till två tabletter om dagen för att stanna på en tablett om dagen som underhållsdosering.

Vid första uttaget expedierades doseringen tre tabletter om dagen och apotekspersonalen nämnde inget om någon nedtrappning. Tio dagar senare fick kunden tabletter med samma dosering och ingen information om att dosen nu skulle vara lägre. Först vid tredje uttaget gjordes en kontroll med läkaren och då blev det klart att receptet varit felaktigt och att kunden överdoserat läkemedlet.

Kunden tvingades göra ett flertal provtagningar och riskerade att få skador på sköldkörtel, lever, lunga och hjärta. Vid tidpunkten då Lex Maria anmälan gjordes till IVO angavs att kunden var utom fara men stod fortfarande under övervakning.

Vid felexpedieringen var apoteket normalbemannat och inblandade farmaceuter hade fast anställning och lång tjänstgöringstid, skriver apoteket i anmälan.

Kombinationsbehandling mot neuroblastom

0

Neuroblastom drabbar ungefär 20 barn om året, oftast före två års ålder. Prognosen varierar och cirka 65 procent överlever. Vissa tumörer är väldigt aggressiva och ger en dålig prognos trots intensiv behandling.

Nu har forskare kartlagt en mekanik i cancercellerna som gör det möjligt att förbättra behandlingsresultaten. Neuroblastomceller har ofta en molekyl som kallas ALK på sin yta och det finns cytostatika som blockerar detta. Crizotinib är en ALK-hämmare och används mot bland annat småcellig lungcancer men har inte visat samma effekt för neuroblastom.

De nya fynden visar att om man kombinerar ALK-hämmare med en annan substans, ERK5-hämmare, så stängs signalvägen i cellerna av och neuroblastomceller kan inte växa i cellodlingar. Samma kombinationsbehandling fungerade även i musmodeller.

Studien är publicerad i Science Signaling och är bland annat gjord av forskare vid Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Branschöverskridande konsortium ska bekämpa antibiotikaresistens

0

Uppsala universitet deltar i ett nytt projekt som ska minska riskerna från en allt mer utbredd antibiotikaresistens. EUs Innovative Medicines Initiative, IMI, finansierar projektet med mer än 85 miljoner kronor som kommer från både offentliga som privata medel.

Målsättningen är att definiera hur befintliga antibiotika kan användas på ett ansvarfullt sätt så att inte resistens utvecklas mot de få preparat som fortfarande fungerar mot flertalet bakterier. Projektets andra uppdrag är att hitta ekonomiska modeller som kan stimulera läkemedelsbolagen till att våga investera i framtagandet av nya antibiotika. Endast två nya klasser av antibiotika har nått marknaden de senaste 30 åren.

Projektet som nu satts igång kallas DRIVE-AB, Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use. Deltagare från 11 europeiska länder deltar och samlar expertis från både ifrån akademien, forskningsinstitut samt läkemedels- och bioteknikbolag.

Projektet ska samla kunskap som spänner över flera faser av forskning och utveckling. Även finansiering, klinisk användning, förvaltning, ekonomiska modeller samt utvärdering av folkhälsopolicys ska gås igenom och sammanfattas. Arbetet ska göras i ett globalt perspektiv och även inkludera aktörer utanför Europa.

Från Uppsala universitet deltar en tvärvetenskaplig grupp med forskare från företagsekonomi, medicin, informatik och media, ekonomisk historia, juridik, utbildningsvetenskap och teknikvetenskap tillsammans med internationella läkemedelsföretag.

Nya hepatit C-läkemedel subventioneras tillfälligt

0

Den senaste tiden har flera nya behandlingssätt mot hepatit C visat sig möjliga och läkemedlen botar infektionen snabbare och med färre biverkningar än gamla preparat. Nästa år kommer tre nya läkemedel och under 2016 ytterligare två.

Det i många fall väldigt höga priset för behandlingarna hindrar Sveriges 40 000 diagnostiserade hepatic C-patienter från att få läkemedlen.

Nu har TLV beslutat att de som är svårast sjuka ska få subventionerade behandlingar. Det gäller patienter med redan svårt skadad lever, till de som genomgått organtransplantationer och dem som har andra svåra sjukdomar i andra organ än levern på grund av sin hepatit C-infektion.

TLVs beslut är tidsbegränsat och preparaten ska ingå in läkemedelsförmånerna till och med 1 juli 2015.
– Detta skapar förutsättningar för konkurrens som kan pressa priserna så att fler patienter som har hepatit C kan få behandling, säger Sofia Wallström, TLVs generaldirektör i ett pressmeddelande.

Ytterst är det landstingen som beslutar om ett läkemedel ska användas eller inte. Om samordningen brister när olika instanser ska besluta om pris och användning kan detta innebära regionala skillnader i tillgången av behandlingen. För att undvika detta har TLV och landstingen samt läkemedelsbranschen samarbetat så att möjligheten till att bli behandlad ska bli jämlik i hela landet.

Medivir har tillsammans med landstingen tecknat en överenskommelse om att dela på riskerna ifall att patienter inte bli virusfria och även om totala behandlingskostnader. Detta gäller för behandling med simeprevir, Olysio.
– Vi har arbetat på ett nytt sätt tillsammans med landstingen, vilket har varit framgångsrikt. Parallellt med TLV:s utredning av förmånsansökningarna har landstingen och SKL utformat en nationell rekommendation och ett nationellt upplägg för ordnat införande i hela landet, som är i samklang med varandra. Vi är nöjda med att Medivir, som ett av bolagen bakom de nya läkemedlen, träffat en överenskommelse med landstingen om att dela på riskerna och kostnaderna, säger Sofia Wallström.
 

Oflexibel syn på preventivmedel

0

Våren 2013 kom landstingen överens om att man skulle ha en gemensam linje för subventioneringen av hormonella preventivmedel till unga kvinnor. Men en majoritet av landstingen följer den inte fullt ut.

De gemensamma reglerna innebär att kvinnor till och med 25 års ålder ska få sina preventivmedel till en egen högsta kostnad på 100 kronor om året. Kravet är att preventivmedlet omfattas av läkemedelsförmånssystemet. Det kravet är haken.

Medan de flesta landsting följer överenskommelsen vad gäller ålder och egenkostnaden på högst 100 kronor obstruerar flera mot att landstingssubventionen enbart ska gälla för preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet. Elva landsting har generösare regler och subventionerar även preventivmedel utanför förmånen. De har, tycks det, istället hörsammat professionens krav.
– Vi har pressat på rätt hårt och lobbat för att få landstingen att förstå vikten av ett enhetligt system. Problemet är att rekommendation som kom från SKL, om att enbart läkemedel inom förmånen ska ingå, inte fungerar eftersom det i många fall inte är vad vi inom professionen rekommenderar, säger Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi.

Kruxet idag är att relativt många nyare hormonella preventivmedel inte ingår i högkostnadsskyddet, antingen för att företaget inte ansökt eller för att TLV avslagit ansökan till det begärda priset. Kritikerna menar att TLV i sin värdering inte förmår värdera fördelar med de nya preparaten.
– Det nuvarande systemet klarar inte att handskas med preparat som inte behandlar en sjukdom, där effektmåttet ”inte gravid” är svårt att leverera mer på med en ny behandling, åtminstone i en kontrollerad klinisk prövning. Det går inte att bli ”lite mer inte gravid”. Däremot kan det finnas individuella skillnader i hur man når målet, menar Ulf Janzon, pressansvarig på MSD som bland annat marknadsför vaginalringen Nuvaring som nekats subvention.

Lena Marions håller med.
– TLVs bedömning när man säger nej grundar sig på att de inte anses kostnadseffektiva. Man kan till exempel säga nej med hänvisning till att det redan finns ett effektivt p-piller. 

Men ibland har andra metoder fördelar, menar hon och exemplifierar med erfarenheterna från Norrbottens landsting. Där har alla kvinnor under 26 rätt till fria hormonella preventivmedel, oavsett om de ingår i läkemedelsförmånen. 

– Subventionen hos oss var rätt begränsad tidigare och våra aborttal tillhörde de högsta i landet. Nu ser vi att de minskar, berättar landstingsrådet Agneta Granström (MP). 
En effekt hon tillskriver den generösa ungdomssubventionen och inte planerar att ändra.
– Nej, jag bedömer hälsan bland unga kvinnor som viktigare än SKLs rekommendationer. 

I studier med en perfekt användning kan två metoder vara likvärdiga, men i praktiken är de inte alltid det. Det har TLV haft svårt att förstå, menar professionen. 

Och TLV tycks ha tagit åt sig av kritiken. På initiativ från Stockholms läns landsting, ett av landstingen med en bredare subvention än överenskommelsen, pågår nu inom TLV ett arbete för att finna en lösning för hanteringen av preventivmedel i läkemedelsförmånerna. 

Det handlar inte bara om nya preventivmedel. Eftersom MSD tog sin storsäljare, p-pillret Cerazette, ur förmånen just innan patentet gick ut finns det idag inte någon subventionerad östrogenfri preventivmetod i tablettform. De kopior som var på väg att marknadsföras fick nämligen inte subvention med hänvisning till att det saknades hälsoekonomiska studier. Om originalet är subventionerat krävs bara en enkel ansökan.  

TLV tittar nu på förändringar som förhindrar att originalföretag på det här sättet hindrar konkurrens från generikaföretag. En möjlighet är att ändra i de föreskrifter som reglerar vilka underlag som behövs vid en ansökan. En annan, enklare väg, som juristerna grunnar på, är om TLV helt enkelt kan ändra sin praxis så att det förenklade förfarandet också ska gälla om originalföretaget på eget initiativ lämnat förmånen. 

SKLs och läkemedelskommittéernas linje är att man genom att begränsa den generella landstingssubventionen till medel inom förmånerna ska förmå företagen att anpassa sina priser och inte heller lockas att lämna förmånen. En linje som alltså inte tycks hålla, om inte TLV hittar ett sätt att vidga subventionen.

Så nu ligger preventivmedlen på TLVs bord, som för samtal med profession, landstingsföreträdare och företag.
– Vi tittar på preventivmedelsfrågan, men söker samtidigt lösningar som inte ska vara specifika för den gruppen, säger Niklas Hedberg, chefsfarmaceut på TLV och den som håller i arbetet.
Någon gång under hösten hoppas han att TLV ska presentera ett förslag som kan påverka möjligheterna att inkludera nya och gamla produkter.

620 miljoner till centrumbildning

0

Flera aktörer samlar sig bakom ett nytt centrum för molekylär medicin som ska skapas inom Göteborgs universitet.

Bakom satsningen står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som kommer att bidra med 270 miljoner till uppbyggnaden och dessa pengar ska gå till karriärtjänster för unga forskare. Göteborgs universitet bidrar med 160 miljoner och Västra Götalandsregionen med 150 miljoner. AstraZeneca finns också med i satsningen för att fortsätta sina akademiska samarbeten och bidrar med minst 40 miljoner om året i åtminstone 4 år.

– Det koncept som skapats av Göteborgs universitet, där unga forskare får kontakter både med näringslivet och den kliniska verksamheten, är ett utmärkt exempel och något som kommer att stärka landets konkurrenskraft inom life science, säger Peter Wallenberg Jr, vice styrelseordförande för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i ett pressmeddelande.

Prioriterade forskningsområden är cancer, fetma, diabetes samt inflammatoriska samt respiratoriska sjukdomar.
– Stiftelsen satsar bara på forskning i absolut världsklass. Satsningen visar att Göteborgs universitet har sådan forskning. Vi får nu möjlighet att höja oss ytterligare ett snäpp genom att rekrytera unga internationella toppkrafter till oss. Det är väldigt roligt, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet i pressmeddelandet.

Centrumbildningen ska vara i gång 2016 och satsningen omfattar tio år.

Placebo bättre än inget vid barnhosta

0

Föräldrar som söker vård för hostande barn får ofta rådet att hostmediciner inte hjälper och avråds ibland från att behandla barnet. Hostmediciner ska heller inte ges till barn under två år.

Amerikanska forskare visar nu i en randomiserad studie publicerad i JAMA Pediatrics att symtomen hos barnen minskar ifall de fick en placebobehandling. 119 barn i åldrarna mellan 2 till 47 månader delades in tre grupper. En grupp fick kommersiellt tillgänglig agavenektar med druvsmak. En andra grupp fick en placebobehandling bestående av vatten med druvsmak och den tredje gruppen fick ingen behandling alls.

Föräldrarna återrapporterade nästa dag hur barnet hostade och hur mycket föräldrar och barn hade sovit.

Både agavenektar och placebobehandling gav en signifikant förbättring mot ingen behandling alls. Det var ingen skillnad mellan de två lösningarnas effekt.

TLV överklagar inte Cerezyme

0

Kammarrätten konstaterar, liksom TLV, att läkemedlet inte kan kosta hur mycket som helst. Men kammarrätten anser att TLV istället för att utesluta behandlingen ur förmånssystemet  borde ha fastställt ett lägre pris på läkemedlet.

Det motiverar domstolen med ett uttalande i förarbetena till förmånslagen som man menar öppnar för en sådan möjlighet. Om företaget inte uttryckligen villkorat sitt deltagande i förmånssystemet med ett visst pris kan TLV fastställa ett lägre, enligt domstolen.

TLV hade alltså kunnat besluta om ett lägre pris och sedan hade det varit upp till företaget att gå med på det eller lämna förmånen?
-Det är så jag uppfattar Kammarrättens resonemang, säger Leif Lundquist, chefsjurist på TLV.

Det är ett agerande som ni hittills aldrig använt er av?
-Nej, däremot kan ju företaget under handläggningen förstå att man nog ligger på ett för högt pris för att komma med i systemet och då kan man justera sitt prisyrkande om man varit intresserad av att ingå.
-Nu funderar vi på hur det här domslutet ska tolkas och tillämpas, säger Leif Lundquist.
 
Ett skäl till att TLV beslutat att inte överklaga är att myndigheten sedan ärendet med Cerezyme påbörjades, våren 2012, fått i uppdrag att utveckla den värdebaserade prissättningen.
-Det här domslutet kan vara värt att fundera på också i det sammanhanget, säger Leif Lundquist.
Behandlingen med Cerezyme mot Gauchers sjukdom kostar cirka 4,7 miljoner kronor per år för en patient.

Prostatamedel kopplas till ökad risk för hjärtdöd

0

En behandling vid prostatacancer är antiandrogener som blockerar testosteronets effekt på prostatan. Tidigare studier har funnit att behandlingen ökar risken för diabetes, hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.

Nu har en grupp amerikanska forskare gått vidare och analyserat data från drygt 5 000 patienter som behandlats för prostatacancer mellan 1997 och 2006, varav ungefär en tredjedel behandlats med androgener.

Forskarna fann, efter knappt fem år, inget samband mellan androgener och hjärtrelaterade dödsfall hos män utan kardiella riskfaktorer. Men bland män med hjärtsvikt eller tidigare hjärtinfarkt var behandlingen förknippad med en drygt tre gånger ökad risk att dö av hjärtproblem. I den här subgruppen hade sju procent av männen som behandlades med androgener avlidit, jämfört med två procent i gruppen som inte fått den behandlingen.

 
Medan antiandrogener kan vara livräddande tycks de alltså samtidigt som en risk för män med hjärtsjukdom, sammanfattar forskarna.
Men de understryker också att studien, som publicerats i BJU International, är en retrospektiv studie och att resultatet bör vägas mot större kontrollerade studier som visar på fördelarna med androgener.

Studier underskattar biverkningar hos barn

0
Barns användning av astmamedicin tycks orsaka allvarligare biverkningar än vad som finns dokumenterat i de kliniska studier som föregår marknadsföringen. Det visar en studie som två danska forskare nyligen publicerat.

Studien bygger på biverkningsrapporter om astmamediciner, som godkänts för och används av barn, under en femårsperiod mellan 2007-2011 och rapporterats in till EMAs biverkningsdatabas, Eudra Vigilance.
Det handlar inte om en överväldigande mängd rapporterade biverkningar om man ser till användningen, 774 totalt. Men nästan alla, 85 procent, hade rapporterats av läkare som allvarliga, sex med dödlig utgång.

Det är en betydligt högre frekvens av allvarliga biverkningar  än i de publicerade studier som gjorts på barn. Utöver de klassiska biverkningarna som andnöd och hosta rapporterades också psykiatriska biverkningar som mardrömmar, aggressivitet och hudutslag.
– Det är en viktig observation, som vårdpersonal bör vara uppmärksam på, kommenterar professor Ebba Holme Hansen från institutionen för farmaci vid Köpenhamns universitet i ett pressmeddelande. Hon är en av forskarna bakom studien som publicerats i International Journal for Clinical Pharmacy.

De flesta rapporterna gällde pojkar, 57 procent. En fjärdedel av rapporterna gällde barn upp till ett års ålder. Forskarnas slutsats är att, även om bara ett fåtal biverkningar identifierades i biverkningsdatabasen, så var en stor majoritet allvarliga.

 

Glömde fråga om andra läkemedel

1
En äldre person med ryggont rekommenderades av apotekspersonalen läkemedel med diklofenak. Enligt kunden frågade personalen varken om kundens hälsotillstånd eller annan läkemedelsanvändning.

Men kunden led av hjärtsvikt och tog blodförtunnande läkemedel. Användningen av diklofenak resulterade i ökad hjärtsvikt och kunden blev så sjuk att hen behövde vårdas på sjukhus i flera dygn. Kunden är nu återställd.
Vem i personalen som missat att förhöra sig om kundens eventuella sjukdomar och läkemedelsanvändning går inte att i efterhand fastställa. 

Bättre adhd-vård målet för ny samordning

0

Idag presenteras ett nytt samlat kunskapsstöd med målsättningen att sprida aktuell vetenskaplig kunskap om adhd. Målsättningen är att allt fler barn och vuxna med adhd ska få den behandling och det stöd som behövs för att göra deras vardag bättre. Kunskapen ska höjas inom vård, elevhälsa och social omsorg.

Det samlade kunskapsstödet har utarbetats efter ett regeringsuppdrag som ska samordna området som rör psykiatrisk hälsa. I samarbetet ingår Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering samt Folkhälsomyndigheten.

Samordningen rör behandling, läkemedel, läkemedelssubventioner samt utbildnings- och informationsmaterial.

Socialstyrelsen säger i ett pressmeddelande att tidig upptäckt är viktigt. Nu ska förskola, skola, socialtjänst och primärvård få bättre redskap så pedagogiska och psykosociala insatser kan göras innan man erbjuder läkemedelsbehandling.
− Med stödinsatser som till exempel föräldrautbildning och en anpassning av miljön för ett barn kan man förhindra att tillkommande problem som stress och humörsvängningar växer sig stora. Det kan vara av stor betydelse för hur det går i livet, säger Annika Remaeus, utredare Socialstyrelsen.

I kunskapsunderlaget finns verktyg för hur utredningar ska göras och vad man bör ta ställning till i samband med att en diagnos ställs. Först när diagnosen är fastställd bör läkemedelsbehandling erbjudas.

− Det är viktigt att noga överväga om det finns andra orsaker som påverkar personens funktionsförmåga än adhd. Här vill vi bidra till att skapa en mer enhetlig praxis och därmed en jämlik vård, säger Sofia von Malortie, utredare vid Socialstyrelsen i pressmeddelandet.

Projektet presenteras sin helhet på kunskapsguiden.se

Akut indragning efter metallpartiklar hittats i ögonsalva

0

Tillverkaren Pharmachim har dragit in en tillverkningssats av ögonsalvan, varav 350 paket levererats till svenska apotek. Läkemedlet används mot herpesinfektioner i ögat.

Salvan får inte längre säljas eftersom partiklarna som är 0,1-1 mm stora kan orsaka skador på hornhinnan.

Det är bara tillverkningssatser märkta med batchnummer 3M941 som berörs av indragningen. Hur många av förpackningarna som redan sålts var oklart när indragningen gjordes. De patienter som har förpackningen hemma uppmanas att inte använda salvan och byta ut den på apoteket.

EMA vill återanvända antibiotikum

0

Polymyxiner är en grupp antibiotika som innehåller kolistin eller kolistimetat och har funnits tillgängliga sedan 1960-talet. Användningen har varit begränsad efter att nya preparat med färre biverkningar nådde marknaden.

Just tack vare att medlen använts så lite är det ovanligt att bakterier är resistenta mot dem. Därför har intresset ökat för att kunna använda polymyxiner i speciella fall.

För att underlätta en säker behandling med gruppen av läkemedel har nu EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP gjort en genomgång av effekt och säkerhet samt sammanfattat nya behandlingsrekommendationer. Framförallt behövde doseringen och information om farmakokinetiska egenskaper uppdateras.

Sammanfattningen gäller produkter som antingen injiceras eller som inhaleras för upptag i lungorna. Väldigt lite av läkemedlen kan tas upp i mag-tarmkanalen. Oral behandling är därför bara aktuellt då man vill att medlet ska verka lokalt i tarmen. Någon uppdatering för sådan användning är inte gjord nu.

CHMP anser att injicerat kolistimetat bara ska användas till svårt sjuka i de fall andra läkemedel inte fungerar. Behandlingen ska också göras i kombination med ett andra antibiotikum. Både vuxna som barn, inklusive nyfödda, som är infekterade med aeroba gramnegativa bakterier kan få medlet.

Aktuella doseringar har också publicerats. Tidigare har man ibland angett koncentrationen av kolistimetat i varierande enheter och för att undvika förväxlingar ska fortsättningsvis enheten IU användas.

Kolistimetatnatrium kan ges som inhalation till patienter med cystisk fibros som är kroniskt infekterade med Pseudomonas aeruginosa.
Det pågår studier som mer noggrant ska kartlägga medlens farmakokinetik för att undersöka om andra doseringar kan bli aktuella.

EU-kommissionen kommer nu ta ställning till CHMPs rekommendationer.

Kan ge hudskador hos prematura

0

EMAs säkerhetskommitté PRAC inledde i somras en granskning av klorhexidinprodukter för huddesinfektion då det kommit flera rapporter om svåra hudbiverkningar. Företag som marknadsför klorhexidinprodukter ombads skicka in fallrapporter.

PRAC identifierade ett 40-tal fall där klorhexidin gett alltifrån hudutslag till kemiska brännskador och hudavlossning, skriver Läkemedelsverket. Det var främst barn som fötts före vecka 32 och där användning skett under de två första levnadsveckorna som fick de svåra biverkningarna.

Hudskadorna hade oftast skett när stora mängder klorhexidinlösning använts och blivit kvar vid naveln eller när barnet legat på indränkta förband. PRAC kunde inte dra några slutsatser om det fanns någon skillnad mellan alkohol- eller vattenbaserade lösningar eller om koncentrationen påverkade.

Men eftersom effektiv hudvård är viktigt för att undvika allvarliga infektioner och det inte finns något alternativ, avråder PRAC inte från användning hos för tidigt födda barn. Men vårdpersonal ska undvika att låta stora mängder lösning bli kvar på huden eller i hudveck. Det är också viktigt att se till att barnets hud inte utsätts för långvarig kontakt med förband som är indränkt i klorhexidinlösning, skriver myndigheten.

Det finns idag inga tydliga rekommendationer för vilka antiseptika som bör användas till spädbarn eller för tidigt födda barn, varken i Sverige eller internationellt. De flesta klorhexidinprodukter saknar rekommendationer i produktinformationen om hur de bör användas hos barn, enligt Läkemedelsverket.

Samarbetar om life science

0

Samarbetsprojektet som heter Agenda för hälsa och välstånd drivs av Forska Sverige tillsammans med 24 andra organisationer inom medicinsk forskning, företagande och vård. Syftet är att snabba på genomförandet av en nationell life science-strategi.

Projekt ska ta fram förslag på åtgärder och hur de ska genomföras. Förslagen ska sedan lämnas över till politiker och departement.

Apotekarsocieteten är en organisationerna i samverkansprojektet.
– Tillsammans med de andra aktörerna i styrgruppen blir det en stark signal om samsyn kring hur en nationell life science-strategi kan genomföras. Från Apotekarsocietetens sida har vi inom styrgruppens arbete framför allt lyft fram konkreta förslag kring hur vi kan stärka klinisk forskning i Sverige, som vi ser som en nyckelfaktor för att Sverige ska ha en stark position i ett globalt perspektiv, säger Apotekarsocietetens vd Karin Meyer i en presskommentar.

Karolinska institutet, Lif, Svenskt Näringsliv, Reumatikerförbundet och Danderyds sjukhus är några av de organisationer som deltar i projektet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng