Annons

Månads arkivering oktober 2014

Ja till Astrazenecas cancermedel

Amina Manzoor
-
0

EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, rekommenderar godkännande för flera nya läkemedel i EU. Ett av dem är Astrazenecas Lynparza, olaparib. CHMP rekommenderar att läkemedlet godkänns som monoterapi mot återfall i platinumkänslig äggstockscancer hos patienter som har en BRCA-mutation. 

Lynparza är det första läkemedlet i en ny klass som kallas PARP-hämmare. Proteinet PARP hjälper till att reparera skadad DNA, även i tumörceller. Genom att blockera proteinet hindras tumörcellens DNA från att repareras och cellen dör istället.

Äggstockscancer drabbar runt 150 000 kvinnor i EU, och är den femte vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken för kvinnor. Trots att det finns flera behandlingar finns det ett behov av behandlingar med nya verkningsmekanismer då det är vanligt med återfall i äggstockscancer, skriver EMA i ett pressmeddelande.

Den positiva rekommendationen är baserad på en fas II-studie hos patienter med äggstockscancer med en BRCA-mutation. Patienterna som fick olaparib hade en ökad progressionsfri överlevnad, 11,2 månader i median jämfört med 4,3 månader hos de som fick placebo. CHMP rekommenderar att Astrazeneca ska presentera resultat från pågående studier så fort de är klara, även efter ett formellt godkännande av läkemedlet.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA röstade i slutet av juni för att begära mer kliniska data av Astrazeneca innan man kunde rekommendera ett godkännande. Ett beslut i USA förväntas komma i början av nästa år.

CHMP rekommenderade även ett godkännande för Scenesse, afamelanotid. Det är ett läkemedel mot den sällsynta ärftliga sjukdomen erytropoetisk protoporfyri, som orsakar en smärtsam känslighet mot solljus. Det finns idag inga godkända läkemedel mot sjukdomen. CHMP rekommenderar ett marknadsgodkännande under särskilda omständigheter, vilket kan ges där behandlingsmöjligheterna är begränsade och det kan vara svårt att få fram fullständiga studiedata. I detta fall saknas data kring Scenesses effekt då det inte varit möjligt att genomföra en placebokontrollerad studie. På grund av sin sjukdom har patienterna inte velat utsätta sig för solljus.

Scenesse godkändes utifrån data på 110 patienter och information från patienter och behandlande läkare som menade att patienter som behandlades med läkemedlet rapporterade en ökad livskvalitet. Företaget ska fortsätta att samla in data kring säkerhet och effektivitet efter läkemedlets godkännande.

Utöver det har CHMP rekommenderat godkännande för Duavive mot östrogenbrist och Rixubis mot hemofili B. 

Anoro Ellipta kan hjälpa kol-patienter

Jonas Sandstedt
-
0

Anoro Ellipta är en kombinationsbehandling mot kol med umeklidiniumbromid som är en muskarinreceptorantagonist tillsammans med vilanterol vilket är en beta2-agonist.

Den nya behandlingen jämfördes i en randomiserad dubbelblind studie med tiotropium som finns i medicinen Spiriva, en långverkande specifik muskarinreceptorantagonist.

Båda behandlingarna gavs i fasta doser som inhalerades en gång om dagen under 24 veckor. Vid studien slut mättes så kallad forcerad utandningsvolym. Anorobehandlingen visade sig ge en ytterligare förstärkning med 112 milliliter av lungkapaciteten utöver den effekt som tiotropium gav. Skillnaden var statistisk signifikant.

Biverkningar rapporterades från 44 procent av patienterna i Anorogruppen och vanligast var nasofaryngit och huvudvärk. Tiotropium gav biverkningar bland 42 procent av kol-patienterna.

Mindre pengar till förmånerna

Amina Manzoor
-
0

På torsdagen presenterade regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet sin första budget. Några av förslagen handlade om läkemedel och life science.

Enligt beräkningar från Socialstyrelsen har statens totala kostnader för läkemedelsförmånerna minskat de senaste åren och kommer att fortsätta minska de kommande två åren. Det beror bland annat på minskade kostnader för läkemedel genom införandet av den så kallade takprismodellen, TLVs omprövningar och landstingens arbete för att uppnå en effektivare läkemedelsförskrivning.

Enligt en prognos från Socialstyrelsen väntas läkemedelskostnaderna minska med 1,75 procent under 2015 och 0,75 procent under 2016. Under 2017 och 2018 kommer de däremot att vara oförändrade.

Regeringen föreslår därför minskade anslag till landstingen för läkemedelsförmånerna. Under 2015 föreslås 21,16 miljarder kronor och under 2016 beräknas anslaget uppgå till 21,125 miljarder kronor. I år var anslaget 21,23 miljarder men utgifterna beräknas uppgå till 21,47 miljarder.

Regeringen har tidigare meddelat att man tänker föreslå att receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år från och med 1 juli 2015. Det kommer att kosta 200 miljoner kronor under nästa år och från och med 2016 blir reformen permanent till en kostnad av 410 miljoner kronor per år.

I budgetpropositionen lyftes också den sedan tidigare kända satsningen på att inrätta ett innovationsråd fram. Innovationsrådet ska ledas av statsministern och det ska bestå av berörda ministrar och företrädare för bland annat näringslivet. Ett av de strategiskt viktiga områdena som rådet ska arbeta med är life science.

Ytterligare ett förslag i budgetpropositionen är att det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform får en ny inriktning. Istället för att investera i fordonsindustrin ska riskkapitalbolaget investera i små och medelstora företag i tidigt skede inom life science och miljöteknik, där det idag råder brist på kapital.

EU flyttar inte medicinansvaret

Jonas Sandstedt
-
0

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har nu klargjort att det inte blir någon ansvarsförändring inom EU för frågor som handlar om läkemedel. Hälsoavdelningen D5 som reglerar auktorisering av medicinska produkter, EMA, och avdelningen D6 som kontrollerar kvalitet och effekt av medicinska produkter blir kvar under direktoratet för hälso- och konsumentfrågor.

Man hade tidigare flaggat för att dessa ansvarsområden skulle flyttas till direktoratet för inre marknad och näringsliv. Denna plan möttes av protester från ett flertal håll med bland annat farhågor om att fokus skulle riktas mot att gynna industrin och riskera folkhälsan ifall till exempel insynen skulle minska.

Junker sa i sitt tal för kommissionen att han håller med om att mediciner inte är produkter som andra.

Intresseorganisationen Health Action International Europe applåderar beslutet men ser ändå risker för att direktoratet för inre marknad och näringsliv kommer få ett stort inflytande i policyfrågor som rör mediciner. Man vädjar till EUs hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis om att försäkra sig om att folkhälsan inte äventyras genom intressen från den privata sektorn.

Misstänkta ebolafall testar vårdens beredskap

Amina Manzoor
-
0
Misstänkta ebolafall testar vårdens beredskap

Över 10 000 människor har insjuknat och minst 4 500 dött i det pågående ebolautbrottet i Västafrika. FN har varnat för att minst 70 procent av alla smittade måste tas om hand på ett säkert sätt och 70 procent av alla begravningar vara smittsäkra inom 60 dagar. Annars står världen inför en helt ny situation, och det finns ingen plan för det, enligt FN.

Många länder har ökat sina insatser, bland annat Sverige som skjutit till ytterligare 100 miljoner kronor för arbetet mot ebola. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska använda pengarna till sjukvårdsinsatser och samordning av frivillig svensk sjukvårdspersonal, men också till exempelvis lastbilar och att ordna boende för hjälparbetare. Det svenska stödet är nu totalt 239,3 miljoner kronor.
– Det är bara att hoppas att vi kan hinna ikapp och komma förbi kurvan, det finns hopp om det, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog och chef för avdelningen för övervakning och uppföljning vid Folkhälsomyndigheten.

Ebolautbrottet har även märkts av i Sverige. Den svenska vården är beredd och enligt riktlinjerna ska ebola misstänkas om en person får symtom där ebola inte kan uteslutas, till exempel feber över 38 grader, mindre än 21 dagar efter vistelse i något av de drabbade länderna. 

Med sådana specificerade riktlinjer bör alltså inte den kommande influensasäsongen och vinterkräksjukan ställa till det för sjukvården och leda till fler testade.
– Tester ska vara styrt av sjuka resande från Västafrika och de har inte influensa på samma sätt där. Vi har idag ett ganska litet resande från de aktuella länderna, så det bör inte bli fler tester om inte resandet eller antalet ebolasmittade ökar, säger Anders Tegnell.

Hittills har ett tiotal personer med misstänkt ebolasmitta isolerats och testats, trots att flera haft låg risk. Alla har varit negativa. Det är inte oväntat, enligt Anders Tegnell då endast en ebolasmittad av 10 000 fall flugit utanför Västafrika än så länge. Men det är bra att den svenska sjukvården tar prover tycker han. Det ger vården en chans att provköra rutiner och material. 

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, håller med om att det är bra.
– De här misstänkta ebolafallen håller garden uppe. Det är bättre att testa en gång för mycket än för lite. Vi hinner testa systemen och ta reda på var flaskhalsarna finns. Om det finns brister hinner vi rätta till dem innan ett skarpt läge.

Ett exempel är att dräkterna som ska användas vid ebolasmitta gick sönder när Skåne universitetssjukhus testade dem. Men Sveriges beredskap är god, menar Anders Tegnell.
– Det är bra att Skåne inventerat utrustningen, man vill inte behöva upptäcka sådana fel i ett skarpt läge. Vi har mycket på plats, kontakter inom vården, labb och utrustning. Det har fungerat bra under de misstänkta fallen. Det finns säkert mer man kan göra, men detta är ett bra utgångsläge.

När det gäller utrustning finns särskilda ambulanser för att minimera smittspridning. Det finns även möjlighet att frakta ambulansen med ett Herculesplan, då det är ett långt avstånd som den smittade ska flyttas. Det finns även möjlighet att använda Herculesplanet för att flyga till Västafrika och hämta hem en smittad. Det är även möjligt att byta personal med hjälp av en flyttbar sluss till ambulansen. 

Enligt Björn Olsen finns det en risk för att det första svenska ebolafallet blir just en hjälparbetare. Beredskapen inom vården är god, och det bör inte leda till fler smittade i landet, menar han. Att Sverige är ett glesbefolkat land, har god sjukvård och en befolkning som ofta gör som myndigheterna säger, är bra förutsättningar för att kunna hantera den här typen av smittsamma sjukdomar.
– Av och till kommer det smittsamma sjukdomar, och de kommer snabbt. Vi behöver den här grundberedelsen i vården, för smittsamma sjukdomar kommer att bli mer och mer vanliga, säger Björn Olsen.

Parkinsonmediciner misstänks ge impulskontrollstörningar

Jonas Sandstedt
-
0

Vid en stor genomgång av ett decenniums registrerade biverkningar i FDA-databaser fann forskare en ökad risk bland parkinsonpatienter för att råka ut för impulskontrollstörningar. Bland störningarna fann man tvångsmässigt spelmissbruk, tvångsmässigt shoppande eller hypersexualitet.

Från databasen kontrollerade man 2,7 miljoner biverkningsrapporter. Bland dessa fann man 1580 tillbud med svåra impulskontrollstörningar. Hela 45 procent av dessa fall var kopplade till användandet av en av sex olika dopaminreceptor-agonister. I 60 procent av dessa fall tog patienten medicinen som en parkinsonbehandling, i övriga fall användes medicinen för mycket mindre allvarliga indikationer som restless legs-syndrom.

De läkemedel som hade flest tillbud var pramipexol och ropinirol.

Resultaten publicerades 20 oktober i JAMA Internal Medicine och författarna anser att medlen bör förses med en extra varningstext.
 

Imbruvica godkänt i EU mot blodcancrar

Jonas Sandstedt
-
0

EU-kommissionen har godkänt Imbruvica, ibrutinib, för att behandla behandlingsresistent eller återkommande mantelcellslymfom, MCL. Medlet får också användas till patienter med kronisk lymfatisk leukemi, KLL, som redan fått någon form av behandling. Läkemedlet är även godkänt till KLL-patienter som har en genetisk variant som gör att deras leukemi är extra svår att behandla.

Ungefär 500 personer i Sverige får KLL varje år och medelåldern bland dessa är 70 år. Överlevnaden varierar mycket men sjukdomen framskrider hos de flesta som då får allt färre behandlingsmöjligheter.
MCL är en aggressiv blodcancer som drabbar B-celler och varje år insjuknar ungefär 80 personer i Sverige. Medelöverlevnadstiden är tre till fyra år.

Imbruvica är en BTK-hämmare som blockerar Brutons tyrosinkinas. Genom att medlet binder till BTK i maligna B-celler så dör dessa och antalet cancerceller minskar. Dessutom bromsas försämringen av cancern. Medicinen tas som en kapsel en gång om dagen.
−  MCL och KLL är B-cellmaligniteter där patienterna har hittills haft få behandlingsalternativ och ofta fått svåra biverkningar av behandlingen. Med Imbruvica kan dessa svårbehandlade patienter få möjlighet att både leva längre och må bättre under behandlingstiden eftersom läkemedlet generellt tolereras väl och kan tas av patienten i hemmet, säger Kristina Sandström, Nordic Medical Affairs Director hos Janssen, i ett pressmeddelande.

Utsläpp i naturen kan bidra till antibiotikaresistens

Jonas Sandstedt
-
0

En studie gjord vid Uppsala universitet undersökte egenskaper hos resistenta bakterier som först isolerades vid ett utbrott på Akademiska sjukhuset i Uppsala, enligt Läkartidningen.

Från bakterierna utvanns en så kallad plasmid som är ett slags extra-DNA vilket kan finnas i bakterier och även överföras till andra bakterier. Plasmiden i försöket visade sig innehålla cirka 40 gener som bland annat gav resistens mot ett flertal antibiotika av olika klasser. Dessutom fanns motståndskraft mot silver, koppar och arsenik.

I laboratoriet fördes plasmiden över till bakterier som odlades i miljöer där man utsatte dem för olika nivåer av antibiotika och tungmetaller. Tillväxten jämfördes med bakterier som saknade plasmiden.

Bakterierna med plasmiden förökade sig snabbare än bakterier utan när de utsattes för låga nivåer av tetracyklin, trimetoprim, erytromycin och kanamycin samt koppar och arsenik. Nivåerna av ämnena var så låga att de vanligtvis inte borde ha påverkat bakterierna och substanserna i odlingsmediet förstärkte varandras positiva effekt.

Forskarna menar att studien tyder på att multiresistenta bakterier gynnas i miljöer där de selektiva ämnena finns i låga nivåer. Då antibiotika och tungmetaller i dagsläget sprids i naturen utsätts möjliga sjukdomsframkallande bakterier konstant för dessa ämnen. I Läkartidningen skriver två av forskarna till studien att det är ytterst viktigt att minska utsläppen av både antibiotika och tungmetaller för att kunna bekämpa antibiotikaresistens.

Läkemedelssamtal hjälper nydanskar närmare arbetsmarknaden

Jonas Sandstedt
-
0

Arbetsförmedlare i Danmark har upplevt att de vid möten med klienter med invandrarbakgrund ofta tillfrågas om hjälp i frågor som handlar om medicinering. De arbetssökande har ibland svårigheter att få överblick av sin behandling eller förstå behandlingsrekommendationer.
Nu har ett nytt forskningsprojekt har gjorts i Århus, Odense, Esbjerg och Kolding. Projektet startades av forskare från Pharmakon i samarbete med Esbjergs kommun och Köpenhamns universitet.

Syftet var att förbättra målgruppens hälsotillstånd och arbete genom kundanpassade läkemedelsinsatser med fokus på säker och effektivt genomförande av läkemedelsbehandlingar. Projektet var utformat så att det bestod av fyra samtal mellan en apoteksanställd och en patient då man gick igenom personens hälsotillstånd, aktuella medicineringar och behandlingar. Patienten fick en specifik personlig undervisning om sina läkemedel.

Arbetsförmedlare, apotekspersonal och projektdeltagarna ansåg alla att projektet var positivt. Efteråt rapporterade 75 procent av patienterna att de hade större kunskap om sina mediciner och 63 procent förstod mer om sin aktuella sjukdom. Förmågan att ta sina läkemedel på ett bättre sätt än tidigare hade ökat bland hälften bland deltagarna.

Undersökningen visade också att en stor del av arbetsförmedlingarna hade upplevt att hälsoproblem ofta stod i vägen för att arbetssökande skulle få jobb.
Fyra av fem arbetsförmedlingar var därför positiva till att använda sig av apoteken för att få hjälp med detta.

Kanada ger möjligt ebolavaccin till WHO

Jonas Sandstedt
-
0

VSV-EBOV är ett ebolavaccin under utveckling som framställts av Canadas´s National Microbiology Laboratory och blev i september godkänt för fas-I studier av FDA. Försök har redan inletts i USA och de första resultaten ska komma i december. Vaccinet innehåller delar av ebolavirus tillsammans med ofarliga virusdelar

Kanadas hälsominister Rona Ambrose säger enligt FirstWord Pharma att detta möjliga ebolavaccin är en global resurs av intresse för folkhälsa som landet delar med sig av.
Vaccinet kommer att skickas i olika omgångar och kanadensiska myndigheter kommer att samarbeta med WHO om praktiska och etiska frågor som uppstår vid försök med en experimentell behandling.

Fortsatta försök med vaccinet ska göras i Tyskland, Schweiz och i afrikanska länder där ebola inte finns enligt BBC.

Vill klassa ebola som samhällsfarlig

Jonas Sandstedt
-
0

Ju större hot mot befolkningens hälsa som ett utbrott av en sjukdom kan innebära, desto strängare åtgärder får man ta till. Infektioner med ebola har hittills klassats tillsammans med andra hemorragiska febrar som en allmänfarlig sjukdom.

Nu bedömer Socialstyrelsen att det finns ett behov av extraordinära smittskyddsåtgärder som kan sättas in när det gäller risker förknippade med ebola. Myndigheten har därför begärt av regeringen att klassifikationen för ebola ska ändras och vill att sjukdomen ska räknas som samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen 2004:168.
– Vi hanterar ärendet skyndsamt, säger Anders Klahr på socialdepartementet.
Han berättar att regeringen kan skynda på en lagstiftning genom ett bemyndigande i smittskyddslagen men ett sådant beslut finns ännu inte.

Vid den tidigare klassifikationen allmänfarlig sjukdom kan patienter få individuellt utformade förhållningsregler som är tvingande. Den som inte följer reglerna kan i yttersta fall bli tvångsisolerad efter beslut i länsrätten. Däremot kan ingen testas mot sin vilja. Som samhällsfarlig sjukdom kan personer tvingas gå igenom hälsokontroller vid till exempel inresa till landet. Man kan sätta in extraordinära skyddsåtgärder som möjligheten att hålla personer med misstänkt smitta i karantän eller att spärra av ett geografiskt område för att hindra smittspridning.

Bara två andra sjukdomar klassas som samhällsfarliga i Sverige, sars och smittkoppor.

Regeringen beslutade redan den 23 oktober att klassa ebola som en samhällsfarlig sjukdom.

Ändrad den 24 oktober kl 09:24

Abbvie ger upp planen att köpa Shire

Jonas Sandstedt
-
0

Efter långdragna förhandlingar kom till slut under måndagen beskedet om att det inte blir något sammangående mellan amerikanska Abbvie och irländska Shire. Sista budet för affären var på nästan 400 miljarder kronor och som kompensation för det uteblivna köpet ska nu Abbvie betala 11,7 miljarder kronor enligt ett pressmeddelande från Shire.

Ett nytt försök för att köpa upp Shire är möjligt tidigast om ett år enligt brittiska bestämmelser.

Abbvie skyller den uteblivna affären på de nya förslaget som det amerikanska finansdepartementet presenterade förra månaden om regler som hindrar så kallad skatteinversion, enligt Reuters. Planen var att Abbvie skulle kunna sänka sin bolagsskatt genom att flytta sin hemvist till Irland vilket nu inte längre fungerar.

Abbvie såg även fram emot att bland annat få tillgång till Shires portfölj av läkemedel mot sällsynta sjukdomar för att bredda marknaden och inte vara så beroende av sitt storsäljande läkemedel Humira.

Handlingsplan ska stärka life science

Jonas Sandstedt
-
0

Tillsammans presenterar Lif, Swedish Medtech och Sweden Bio en åtgärdsplan som ska stärka svensk life sciences konkurrenskraft. Branschorganisationerna menar att det saknas en sammanhållen strategi för att kunna ha nytta av tidigare gjorda insatser. De vill nu att det ska gå vidare till åtgärder.Organisationerna anser att regeringen bör utforma en ny life science-strategi och att de föreslagna punkterna i planen kan vara en början.

Åtgärderna är uppdelade i sju områden som bland annat handlar om att stärka tidig forskning och utveckling, ge vården utrymme att använda nya innovationer och kunna delta i utvecklandet av nya metoder. Dessutom bör etableringar i Sverige göras attraktiva och en samordning och marknadsföring av branschen behöver förbättras.

I en debattartikel i Göteborgs-Posten betonar företrädare för organisationerna att tre redan gjorda utredningar direkt bör omsättas i praktiken. Dessa är Starka tillsammans, nationella E-hälsostrategin och Biobanksutredningen. Man vill också att det statliga riskkapitalet ses över och att det skapas en struktur som bidrar till en långsiktig finansiering för företagens hela utvecklingskedja.

Uppmaningen går till statsminister Stefan Löfven att direkt komma igång med åtgärder.

Mindre antibiotika till djuren

Jonas Sandstedt
-
0

I 18 av 20 länder minskade den europeiska försäljningen av antibiotika till djur enligt en sammanställning gjord av EMA. Nedgången varierade med 0,4 till 49 procent i de medlemsländer som lämnade information mellan åren 2010 och 2012.

Försäljningsdata samlas in årligen av European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption. ESVAC som är en kooperation mellan ländernas myndigheter och EMA.
– De senaste siffrorna som pekar mot en positiv trend gällande ett ansvarsfullt användande av antibiotika till djur inom Europa är mycket välkomna, säger David Mackay som är chef för EMAs avdelning för veterinärmedicin i ett pressmeddelande.
Han anser också att det finns utrymme för ytterligare minskningar och att ett mer rationellt användande av antibiotika till djur behövs som en fortsättning av EU-kommissionens handlingsplan mot antibiotikaresistens.

Enligt medlemsländerna kan nedgången bero både på ökade restriktioner mot antibiotika och på grund av en ökad medvetenhet om antibiotikans nackdelar. Men även variationer i mängden djur kan ligga bakom det minskade användandet. Fler analyser ska mer exakt försöka fastställa orsakerna.

I Sverige minskade antibiotikaanvändningen med elva procent från en av de redan lägsta nivåerna. Störst förändring såg man i Nederländerna som minskade sin användning med 49 procent, men i landet använder man fortfarande fem gånger så mycket antibiotika som i Sverige.

ESVAC-projektet startade 2010 av EMA för att få ett samlat grepp på antibiotikaanvändning bland djur och med tiden ansluter sig allt fler länder. 2012 ingick 26 nationer och i dessa finns uppskattningsvis 95 procent av EUs djurpopulation för livsmedelsproduktion.

Svenskt särläkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Att bioteknikbolaget Clanotech, som till 80 procent ägs av Karolinska Development, fått särläkemedelsstatus för kandidaten CLT-28643 innebär att processen för godkännande snabbas på och att marknadsexklusiviteten stärks.

CLT-28643 ska användas för att hjälpa läkningsprocessen och motverka ärrbildning efter kirurgiska ingrepp vid ögonsjukdomen grön starr, glaukom.

 

Komplext när nytta och risk kommuniceras

Amina Manzoor
-
0
Komplext när nytta och risk kommuniceras

Läkemedelskongressen inleddes med en debatt om läkemedels nytta. Debattledarna Pär Skoglund Finquist och Birgitta Karpesjö inledde med att väcka frågan om debatten i medier oftare ligger på biverkningsrisker och höga kostnader än på nyttan med läkemedel. Expressens medicinjournalist Anna Bäsén höll inte med om den beskrivningen, utan menade att åtminstone hennes tidning oftare skriver om nya behandlingar och ny forskning än om biverkningar. Hon tyckte att medierna borde vara bättre på att ta upp vissa negativa aspekter med läkemedelsbehandling, till exempel polyfarmaci.

Forskaren och ms-patienten Sara Riggare menade att ett problem ofta är tidningarnas rubriker, då hälsa och medicin är för komplext för att ge en rättvis bild i en mening. Johan Olofsson stod för apoteksperspektivet. Han är apotekare och egenföretagare. Han tyckte att mediernas slagkraft är tydlig på apoteksgolvet, då patienter ibland slutat sin behandling för att det rapporterats om biverkningar om just det läkemedlet. Medierna har ett ansvar när man skriver, tyckte han.

Anna Bäsén ansåg att en informerad patient kan ta det bästa beslutet själv och menade att det ibland förekom ett förmynderi från hälso- och sjukvården. Det höll inte Bo Björkstrand, läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, med om. Ibland blir det allt för stort fokus på biverkningar på grund av för mycket information, ansåg han och efterlyste en balanserad bild.

Om läkemedel är för dyra, var också en fråga som togs upp. Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, tyckte att det var en komplex fråga och sade att Sverige lägger mindre pengar på sjukvården än andra i-länder. Jakob Tellgren, vd för läkemedelsföretaget MSD, höll med om att frågan var komplex. Läkemedel är inte dyra om man kopplar det till den stora nyttan de gör, sade han. Därför är det viktigt med höga krav på nya läkemedel.

Avslutningsvis debatterades patientens ansvar för sin läkemedelsbehandling. Bo Björkstrand tog upp att nu för tiden diskuterar läkaren behandlingen med patienterna, vilket man inte alltid gjorde förr. Patienterna är oftast mycket pålästa. Sara Riggare kallade sig en patientextremist, och menade att inte alla behöver vara så aktiva och informerade som hon. 

Johan Olofsson trodde på att involvera patienten i sin läkemedelsbehandling, och tog upp idén med att ha en personlig husapotekare som patienten kan komma till med frågor om sin läkemedelsbehandling och som följer patienten över en längre tid.

123...6Sida 2 av 6