Utvärderingen Kvalitet och Förnyelse 2011, KoF11, startades på initiativ av Uppsala universitet och genomfördes av en internationell panel. De flesta av forskargrupperna fick omdömena hög klass eller högsta internationella klass, skriver Svensk Farmaci. Dock anser panelen att det finns saker som kan förbättras, och fakulteten har stora förändringar att vänta.
?Inom farmaceutiska fakulteten pågår en diskussion om hur vi på bästa sätt skall bedriva förnyelsearbetet genom forskningsstrategier, professorsprogram, resursfördelningsmodeller samt omvärldskontakter och opinionsbildning?, säger fakultetens dekanus Göran Alderborn i ett nyhetsbrev från vetenskapsområdet för medicin och farmaci, enligt Svensk Farmaci.
Annons
Home 2012
Årlig arkivering 2012
Uppsalaforskare får gott betyg
Björklund vill satsa på toppforskare
Utbildningsminister Jan Björklund vill se den medicinska forskningen i fokus i Sverige. Enligt Björklund kan nedläggningen av Astrazenecas forskningsavdelning i Södertälje ses som en ?nyttig väckarklocka? som visar på hur snabbt situationen kan ändras och att Sverige måste fokusera på medicinsk forskning i framtiden.
?Vi måste lämna jantelagen och våga peka ut våra mest framgångsrika forskare och även satsa på talangfulla yngre forskare?, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Han påpekar hur viktig kunskap är för Sveriges konkurrenskraft, och att det är med utbildning och forskning som man kan locka till sig kunskapsintensiva företag.
?I det sammanhanget är läkemedelsindustrin inte vilken bransch som helst; det är den mest forskningsintensiva. Få större företag har en högre andel disputerade i sin personal?, skriver han.
I höst presenteras den nya forskningspropositionen, och fokus hålls på just medicinsk forskning. I debattartikeln presenterar Björklund Folkpartiets ståndpunkter inför propositionen. Till exempel föreslås att två stora forskningsanläggningar för bland annat grundforskning för läkemedelsutveckling ska startas i Lund. Han vill också att de mest framgångsrika forskarna ska prioriteras, men även yngre talangfulla forskare ska få extra insatser. Ytterligare ett förslag är att rekrytera utländska toppforskare.
Fler pneumokockinfektioner, men färre dör
I Sverige infördes pneumokockvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 2009. Men det vaccin som ges till barn är inte heltäckande. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Det finns två vaccin mot pneumokockinfektioner, polysackaridvacciner som skyddar mot fler varianter men som inte ges till barn under två år och konjugatvacciner som kan ges till små barn men skyddar mot färre typer. Doktoranden och infektionsläkaren Erik Backhaus har i sin avhandling studerat samtliga fall av svåra pneumokockinfektioner hos barn och vuxna i Västra Götaland mellan 1998 och 2001.
Studien visar att konjugatvaccinerna i teorin skyddar mot ungefär 70 procent av infektionerna.
– Men omkring 95 procent av alla infektioner orsakades av typer som ingår i polysackaridvaccinet. Det vaccinet kan inte ges till barn under två år, vilket innebär att det inte kan användas till dem som behöver det mest, säger Erik Backhaus, i ett pressmeddelande.
Studien visar också att dödsrisken i infektionen beror ålder, bakomliggande sjukdomar och kön. Män har högre risk att då i sjukdomen än kvinnor. Under de senaste 45 åren har antalet fall tredubblats, det beror sannolikt på att man tar fler blododlingar och fler fall på så sätt upptäcks.
Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet har införandet av pneumokockvaccination i allmänna vaccinationsprogrammet minskat antalet fall. Incidensen hos barn under två år ner från 26,1 2007 till 12,3 2010. I december förra året godkände EU Pfizers barnvaccin mot pneumokocker också för personer över 50 år.
FDA skyndar på godkännande av pertuzumab
I slutet av förra året visade en studie att pertuzumab är en effektiv tilläggsbehandling vid HER2-positiv bröstcancer, när den ges tillsammans med trastuzumab och docetaxel. FDA ska nu skynda på granskningsprocessen av ansökan, med en så kallad prioriterad granskning. Den ska inte ta mer än 6 månader, jämfört med vanligtvis 10 månader.
Ungefär 15-20 procent av alla kvinnor med bröstcancer har HER2-positiv bröstcancer, som är en särskilt aggressiv typ.
– Vi har forskat på HER2-positiv bröstcancer i mer än 30 år, och vi hoppas att en skyndsam granskning ska hjälpa oss att snabbt få ut ett läkemedel till de personer som kämpar mot denna aggressiva sjukdom, säger Hal Barron vid Roche i ett pressmeddelande.
Tilläggsbehandling blir subventionerad
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att telaprevir (Incivo) vid behandling av kronisk hepatit C ska ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedlet bedöms som kostnadseffektivt.
I december ändrade Läkemedelsverket behandlingsrekommendationerna för hepatit C, eftersom det under hösten godkänts två nya proteashämmare, boceprivir och telaprevir, i Europa. Behandlingen ska ges i kombination med peginterferon-alfa och ribavarin. Trippelkombinationen botar fler och förkortar behandlingstiden för många patienter.
TLV bedömer att kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår är låg vid tillägg av Incivo vid behandling med peginterferon och ribavirin. Därför beslutar myndigheten att läkemedlet blir subventionerat från den 27 januari i år.
Framodlade celler ger hopp för Parkinsonsjuka
Nu har forskare i USA gjort ett genombrott i Parkinsonforskningen. Genom att odla fram mänskliga hjärnceller kan de nu se exakt hur genmutationer orsakar ärftlig Parkinson.
– Det här är första gången som mänskliga dopaminneuroner har tagits fram från Parkinsonsjuka patienter med mutationer på parkingenen, säger forskaren Jian Feng till BBC News, som ledde studierna.
Enligt Jian Feng är det omöjligt att använda levande neuroner, därför var man tvungna att odla fram dem i labb. Djurmodeller saknar ofta parkingenen och utvecklar därmed inte sjukdomen, därför kan de inte användas för den här typen av forskning.
Forskarna använde hud från fyra personer, två friska och två med sjukdomen. Parkingenen kontrollerar produktion av enzymet monoaminoxidas, som i sig kontrollerar dopamin. När genen muterar ökar nivån av enzymet som kan vara toxiskt för dopaminproducerande hjärnceller.
Genom att testa nya behandlingar hoppas forskarna kunna stoppa mutationen och på så sätt kunna förhindra att patienterna utvecklar den här formen av Parkinson.
Vaccin mot rotavirus orsakar inte tarmproblem
Rotaviruset kan orsaka svår diarré, vilket kan leda till att vissa barn behöver vårdas på sjukhus. Nu visar en amerikansk studie på cirka 800 000 barn att risken att hamna på sjukhus med tarmvred (när en del av tarmen glider in i en annan) inte var större hos vaccinerade barn än ovaccinerade.
– Vi kan inte utesluta att en låg nivå risk skulle kunna existera, säger forskaren Irene Shui, från Harvard Medical School i Boston, till Reuters, men menar att nyttan med vaccinet är större än riskerna.
Rotavirusvaccin infördes i USA 1998, men efter rapporter om tarmvred drogs den första versionen av vaccinet tillbaka. Det har dock funnits oro att även andra rotavirusvacciner kan öka risken. Men det visar den här studien att det inte finns.
Forskarna undersökte sjukhusinläggningar på grund av tarmvred hos vaccinerade och ovaccinerade barn mellan 2006 och 2010. Man jämförde också med sjukhusinläggningar mellan 2001 och 2005, innan man börjat vaccinera igen.
En månad efter att 787 000 barn blivit vaccinerade fanns det 21 fall av tarmvred, medan det i den ovaccinerade gruppen fanns 20,9 fall. Studien finansierades av det amerikanska smittskyddsinstitutet.
Rotavirus är en av de främsta anledningarna till diarré i många länder och orsakar omkring 500 000 dödsfall bland barn under fem år varje år. Omkring hälften av dessa i Afrikanska länder. Varje år orsakar rotaviruset upp till 50 000 sjukhusinläggningar i USA. Varken Sverige eller Norge vaccinerar mot rotavirus idag, men det norska Folkhelseinstituttet föreslog nyligen att vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. I stort sett alla barn i Sverige drabbas en eller flera gånger om året av viruset och runt 2 000 behöver varje år sjukhusvårdas på grund av infektionen.
Sensor ska sänka läkemedelskostnader
1995 kostade läkemedelsforskningen i USA och Europa 23 miljarder euro. 2010 hade summan ökat till 53 miljarder euro, trots att antalet ansökningar om nya läkemedel minskade. Men nu har Kristinn B Gylfason, Tommy Haraldsson och Hjalmar Brismar, forskare vid KTH, fått 3,8 miljoner av Vetenskapsrådet för att utveckla en sensor som kan minska utvecklingskostnaderna.
– På sikt innebär vår forskning förhoppningsvis inte bara att fler nya läkemedel kan bli tillgängliga utan också att det kommer att finnas botemedel för sjukdomar som idag inte kan behandlas, säger Kristinn B Gylfason i ett pressmeddelande.
Forskarna vill utveckla en sensor i samma storlek som en cell och som kan ligga extremt nära cellen. Sensorn ska fånga upp de molekyler som cellen utsöndrar när den utsätts för läkemedel. Genom att tidigt kunna testa läkemedelskandidater på celler kan kostnaderna minska.
– Drogar man en massa celler i ett provrör ser man bara en medelrespons. Genom att istället testa enstaka celler blir provsvaren mer rättvisande. Då kan vi förse läkemedelsutvecklare med ny och cellbiologiskt relevant information för att välja ut läkemedelskandidater i ett tidigt stadie, och vår nya teknik och metod snabbar upp framtagningen av nya läkemedel, säger Kristinn B Gylfason.
Ifrågasatt läkaretik
Det är bland annat formuleringen i pressmeddelandet att den som använder sig av hälsotjänsten kommer att få sin hälsa bedömd av ?några av Sveriges bästa läkare och specialister? och från en rådgivande grupp ?under ledning av Anders Milton, tidigare ordförande i Läkarförbundet? som fått förbundets etik- och ansvarsråd att reagera.
Thomas Flodin, ordförande i etikrådet, säger till Läkartidningen att det så vitt han kan se bryter mot förbundets regler mot marknadsföring. Enligt dessa får man inte framställa sig som viktigare än sina kollegor.
Anders Milton säger till Läkartidningen att han själv inte varit med i utformningen av pressmaterialet och att han själv skulle valt andra formuleringar.
Det kostar 1250 kronor att ansluta sig till hälsotjänsten, hurmarjag.se. Då får man enligt sajten en komplett hälsoundersökning med provtagning och läkare som kontrollerar svaren. Provtagningen gör man på en av de provtagningsenheter som är ansluten till tjänsten.
I den rådgivande gruppen ingår förutom Anders Milton, ett knappt 20-tal läkare. Men som kund har man inte direktkontakt med dem.
Thomas Flodin kritiserar också att det inte framgår vem som bedömer labbsvaren.
Just nu tittar Läkarförbundets jurister på fallet.
Sämre njurfunktion hos kvinnor som får hjärtinfarkt
Kvinnor som drabbas av akut stor hjärtinfarkt har i tidigare forskning visat sig ha nästan dubbelt så hög risk att dö under sjukhusvistelsen. Orsakerna är bland annat att de ofta är betydligt äldre när de insjuknar och har flera sjukdomar och riskfaktorer som till exempel diabetes och hjärtsvikt. Men i tidigare studier på skillnaderna har man sällan tittat på njurfunktionen, vilket hjärtläkaren Sofia Sederholm gjort och nu ska doktorera på.
Bland de patienter som under 2005 behandlades vid Universitetssjukhuset i Linköping för stor hjärtinfarkt hade två tredjedelar av kvinnorna nedsatt njurfunktion, jämfört med en fjärdedel av männen. Samma tendens fann hon i registret över alla patienter som vårdats för stor hjärtinfarkt mellan 2003 och 2009.
Snabbvård på Kronans droghandel
Det är det finska företaget Laastari Lähiklinikka som i mars öppnar några snabbkliniker på Kronans droghandel i Stockholm. I Finland har företaget startat fem sådana här kliniker och nu tar man alltså konceptet över Bottenviken.
På apoteken kommer en sjuksköterska att finnas på plats för enklare rådgivning och provtagningar.
? Till exempel kommer vi att kunna ta snabba streptokockprov och urinprov, säger Ville Öhman som startat verksamheten med så kallade minutkliniker i Finland.
Vid behov kommer patienten också att via videolänk få en läkarkonsultation och läkaren kommer också att vid behov skriva ut recept.
? Den här typen av telemedicin använder man sig redan av i glesbygden i norra Sverige och Finland och vi menar att man kan utveckla den. Via videolänk kan läkaren till exempel titta på örontrumman i realtid.
Priset för den här snabbvården blir 490 kronor.
? Men om sköterskan anser att kunden bör konsultera en vårdcentral kommer vi inte att ta betalt, säger Ville Öhman.
Forskare bojkottar tidskriftsförlag
Bojkotten startade i början av året efter att matematikern Timothy Gowers publicerat ett blogginlägg där han kritiserade förlaget Elsevier för bland annat skyhöga prenumerationspriser och för att stötta amerikanska lagförslag som han anser blir ett hinder för fri vetenskaplig information.
Blogginlägget fick till resultat att en hemsida, TheCostOfKnowledge.com, upprättades på vilken forskare uppmanas att bojkotta förlaget.
Elsevier är ett holländskt förlag som publicerar runt 2000 tidskrifter, bland de mest kända är den medicinska tidskriften Lancet. Förutom de höga prenumerationspriserna hävdar kritikerna att förlaget stöttar amerikanska lagförslag som i förlängningen kommer att hindra forskare från att göra sina studier tillgängliga för alla. Om till exempel lagförslaget The Research Works Act går igenom kommer arkiv som till exempel PubMed Central att tvingas släcka ned enligt de bojkottande forskarna.
Till dags dato har drygt 4 000 forskare skrivit på uppropet, varav 200 på det medicinska området.
Förlaget avvisar kritiken.
Mindre läkemedelsreklam i amerikansk TV
Sedan 2007 har marknadsföring av receptbelagda läkemedel minskat med 23 procent fram till 2011. 2007 använde företagen 3,1 miljarder dollar till reklam i TV, förra året var siffran 2,4 miljarder dollar.
2007 liberaliserade den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, reglerna och började tillåta TV-reklam till patienter om receptförskrivna läkemedel. Och fram till 2007 ökade företagens budget för TV-reklam varje år.
Att den sedan började minska menar analytiker bland annat beror på den kritik som företagen fick för många av sina reklaminslag. Den kanske mest kritiserade var Mercks reklam för smärtlindraren Vioxx som sedan drogs in på grund av allvarliga biverkningar.
Analytiker spår att anslagen till TV-reklam kommer att minska ytterligare framöver, eftersom många av de storsäljande läkemedlen, till exempel Lipitor, förlorar sina patent de närmaste åren.
EPO-receptor påverkar behandling vid bröstcancer
Effekterna av EPO, erytropoetin, som hormonbehandling har varit omdebatterade, bland annat på grund av att studier visat att den har negativ effekt på överlevnaden för cancerpatienter. Därför används EPO-behandling sällan i Sverige.
Nu visar en avhandling från Lunds universitet att patienter som hade bröstcancertumörer med höga halter av EPO-receptorer hade en bättre cancerdiagnos. Tumörerna var dock tvungna att vara hormonkänsliga.
Resultaten från studien visade också att EPO-receptorer hade en negativ effekt på behandling med tamoxifen, som ofta används vid bröstcancer. Forskaren kunde i experimentella försök visa att när receptorerna slogs ut så fick behandlingen bättre effekt.
Forskningen är baserad på en bröstcancerstudie på cirka 500 kvinnor från södra Sverige.
Professorer vill se satsning på toppforskare
Astrazenecas besked om att lägga ner forskningsenheten i Södertälje har mötts av oro över den svenska medicinska forskningens framtid. Sju professorer som representerar Kungl vetenskapsakademiens vetenskapliga klass skriver i en debattartikel på DN debatt att det behövs omedelbara och specifika åtgärder för att Sverige ska kunna återta sin forskningsposition i världen.
Professorerna anser bland annat att merparten av forskningsanslagen ska ges till de skickligaste forskarna. Anslagen bör vara stora och långsiktiga, vilket kommer att innebära svåra prioriteringar. Det behöver också satsas mer på tydliga, attraktiva och konkurrensutsatta karriärvägar för unga forskare, och rörligheten bland svenska medicinska forskare måste stimuleras.
Professorerna uppmanar de framgångsrika universiteten att våga satsa på de mest talangfulla och ambitiösa forskarna. ?Genom att rekrytera starka forskare från andra miljöer och länder berikar man institutionerna och skapar en kreativ dynamik? skriver de.
De kritiserar också den bristande kliniska forskningen i Sverige, och menar att det behöver vara meriterande för läkare att också ha en forskarutbildning, bland annat vid chefstillsättning. Universitetssjukhusen måste se klinisk forskning som ett nödvändigt steg vid effektivisering och rationalisering av vården, skriver professorerna i debattartikeln.