Månads arkivering oktober 2012

Krav på rimliga lager hos apoteken

0

Under monopoltiden fick 95,8 procent av alla sina läkemedel direkt. Nu är siffran ungefär samma, 95 procent, enligt en mätning från Sveriges apoteksförening. Samtidigt har både konsumenter och patientföreningar rapporterat att det har blivit sämre efter omregleringen. 

Det tror utredaren Sofia Wallström bland annat beror på skärpta krav på generiskt utbyte, att undersökningarna inte visar hur många som vände i dörren och gick till ett annat apotek, inkörning av nya IT-system samt att förväntningarna höjts i samband med att 24-timmarsregeln har uppmärksammats.

Men för att förbättra tillgängligheten på läkemedel föreslår Sofia Wallström att det införs ett krav om rimlig lagerhållning hos apoteken. Det ska också förtydligas i vilka fall 24-timmarsregeln inte gäller. Dessa undantagsfall fanns även under monopoltiden. Dessutom ska det bli bättre möjligheter att skicka läkemedel mellan apoteken, men också en skyldighet för apoteken att informera kunden om var läkemedlet finns tillgängligt.
– Det är bättre att skicka läkemedel istället för att skicka patienten till ett annat apotek, sa Sofia Wallström, när hon presenterade delbetänkandet.

Hon vill även att Apotekens Service AB ska ta fram ett gemensamt söksystem som ska visa på vilka apotek ett läkemedel finns i lager. Det ska vara en skyldighet för apoteken att rapportera sitt lagersaldo, däremot ska det inte vara möjligt att söka av ett apoteks hela lager. 

Man ger dessutom Läkemedelsverket i uppdrag att se över omfattningen av restnoteringar. Det ska ligga till grund för om det bör införas en leveransskyldighet för läkemedelstillverkarna.

Priset på läkemedel ska pressas

0

Sofia Wallström föreslår i delbetänkandet av läkemedels- och apoteksutredningen en ny prismodell för originalläkemedel utan generisk konkurrens. Den nya modellen innebär att dagens värdebaserade prissättning av originalläkemedel behålls och utvecklas. Till exempel införs en bagatellgräns för inträde i läkemedelsförmånerna. Gränsen är en beräknad årlig försäljning på maximalt tio miljoner kronor per år. Det beräknas frigöra ungefär 30 procent av TLVs granskningsresurser.

Dessutom föreslås att det ska göras internationella prisjämförelser för läkemedel äldre än fem år. Då sätts takpris efter genomsnittspriset av referensländerna. De länderna föreslås vara Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Österrike. Efter tio år ska takpriset beräknas till genomsnittet av de tre länderna med lägst pris.

Utredningen öppnar även upp för regionala samarbeten mellan industri och landsting kring vissa öppenvårdsläkemedel, till exempel TNF-alfahämmare, läkemedel mot MS och reumatism. Det kan förutom besparingar leda till att nya läkemedel används tidigare. I de flesta andra länder behandlas dessa läkemedel som slutenvårdsläkemedel och är utsatta för upphandling.
– Vi tror att det kan finnas stor potential i möjliga samarbeten mellan sjukvården och industrin kring de här behandlingarna, sa Sofia Wallström, vid en presskonferens där hon presenterade delbetänkandet.

Den här modellen kommer enligt utredningen att frigöra 2,4 miljarder kronor årligen. Den största besparingen görs på prispress av originalläkemedel, eftersom Sverige idag betalar relativt mycket för äldre läkemedel. 
– Det finns mycket pengar att tjäna i detta. Vi anser att vårt system är bra och då vill vi förbättra det istället för att byta, sa Sofia Wallström. 

Prismodellen kommer dock att ha en negativ inverkan på apotekens handelsmarginal. Den räknas minska med 40 miljoner kronor. Däremot ges öppenvårdsapoteken möjlighet att öka parallellimporten genom att förhandla pris på icke utbytbar generika, i likhet med övriga icke utbytbara läkemedel. 

En del av besparingarna föreslås användas för att stimulera samarbeten mellan sjukvården och industrin, kring till exempel kliniska prövningar och introduktion av nya läkemedel.

Fler länder stoppar influensavaccin

0

Italienska myndigheter har stoppat försäljningen av och avrått från användningen av Novartis influensavacciner Agrippal och Fluad på grund av oro för biverkningar. Det italienska läkemedelsverket AIFA har varnat de andra EU-länderna, EU-kommissionen och EMA. Det har fått bland annat Tyskland, Spanien och Frankrike att tillfälligt stoppa försäljningen av dessa vaccin, skriver Pharmatimes.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påpekar i ett pressmeddelande att detta endast är en försiktighetsåtgärd, eftersom det än så länge inte finns något som tyder på att de misstänkta kvalitetsbristerna har någon inverkan på vaccinernas säkerhet eller effektivitet. 

Eftersom produkterna har nationella godkännanden har EMA ingen formell auktoritet i ärendet, men säger att man stödjer myndigheterna i medlemsländerna genom att tillhandahålla expertis. AIFA undersöker de stoppade vaccinerna å EUs vägnar och beslutar sedan om vaccinerna bör stoppas permanent.

Alla medlemsländer ska undersöka vilken effekt det kan ha på det nationella vaccinationsprogrammet mot säsongsinfluensa om dessa vacciner stoppas.

Saknar förslag om generikasystemet

0

Regeringens utredare Sofia Wallström har presenterat delar ur läkemedels- och apoteksmarknadsutredningen och förslagen har redan fått kritik. Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening menar att utredaren missar en viktig del när inte leverantörer av läkemedlen omfattas av 24-timmarsregeln.
– Utredningen har tyvärr inte lyssnat på apoteken som i praktiken är de som möter patienterna och ska hantera generikasystemets och 24-timmarsregelns baksidor. Det är olyckligt, skriver Johan Wallér i en kommentar på föreningens hemsida.

Han tycker att Sofia Wallström hade kunnat göra förändringar av generikasystemet för att öka tillgängligheten och patientsäkerheten men att hon istället fokuserat på åtgärder som riskerar att bli marginella, som att reglera lagerinformationen och förlänga periodens vara till två månader.
Han är positiv till att farmacevter får ökade möjligheter att hindra utbyte av läkemedel.
– Denna rätt finns redan idag, så vi förutsätter att framtida reglering innebär en reell förändring, vilket i så fall kan bli väldigt bra för många patienter, säger Johan Wallér.
 

Forskar vidare på Astrazenecas substanser

0

Det brittiska medicinska forskningsrådet MRC delar ut sju miljoner pund till 15 brittiska forskningsprojekt. Medlen ska användas för forskning på 22 kliniska substanser som Astrazeneca ställt till förfogande för den akademiska forskningen i Storbritannien. Läkemedelsföretaget har inlett tidiga försök och utvärderat substanserna men valt att avbryta utvecklingen. 

Nu hoppas man att substanserna ska komma till nytta inom andra områden. Forskarna ska studera dem för både vanliga och ovanliga sjukdomar. Projekten rör bland annat Alzheimer, cancer, ALS och muskeldystrofi, skriver Astrazeneca i ett pressmeddelande. Åtta av forskningsprojekten kommer att innefatta kliniska prövningar, medan resterade sju är i tidigare utvecklingsfaser.

Samarbetet med att göra de kliniska substanserna tillgängliga inleddes i december 2011 och är en del av Storbritanniens life sciencestrategi.

– Vi strävar efter att förverkliga hela potentialen i vår utvecklingsportfölj genom samarbete med forskare runt om i världen. Vårt samarbete med offentliga institut, universitetsforskare och andra läkemedelsföretag är ett viktigt sätt att bidra till fler vetenskapliga upptäckter som kan leda till utveckling av nya läkemedel för svårt drabbade patienter, säger Martin Mackay, chef för forskning och utveckling på Astrazeneca, i pressmeddelandet.

Wallström föreslår längre tid för periodens vara

0

Idag överlämnar utredare Sofia Wallström det första delbetänkandet i läkemedels- och apoteksmarknadsutredningen till socialminister Göran Hägglund. Men redan på morgonen presenteras några av förslagen på DN-debatt.

Utredningen föreslår bland annat att tiden för periodens vara, alltså det läkemedel inom en utbytesgrupp som TLV som är det billigaste, blir två månader istället för en. Ett annat förslag är att apoteken ska ha ett gemensamt söksystem så att det blir lättare att veta vilka produkter som finns på vilka apotek. Söksystemet ska enligt förslaget vara öppet för alla så att även allmänheten kan ta del av informationen.

Farmacevterna ska också få ökade möjligheter att vid särskilda skäl emotsätta sig utbyte och lämna ut samma produkt som patienten fått tidigare. Sofia Wallström skriver i debattartikeln att hon i utredningen kommer att föreslå en ny prismodell för originalläkemedel utan generisk konkurrens.

Vad gäller 24-timmarsregeln kommer det bli ett förtydligande om att kravet på tillhandahållande inom ett dygn inte gäller i vissa situationer. Däremot kommer det inte att presenteras förslag på leveransskyldighet för det företag som har marknadsgodkännande av ett läkemedel.

Hela delbetänkandet Pris, tillgång och service – fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75) överlämnas till regeringen i dag klockan 12.
 

Boehringer gör upp och betalar

0

Förlikningen med amerikanska justitiedepartementet gäller några av det tyska företagets äldre läkemedel; det strokeförebyggande medlet Aggrenox, i Sverige under namnet Asasantin, KOL-läkemedlen Atrovent och Combivent samt blodtrycksmedlet Micardis.

Enligt anklagelserna ska företaget ha marknadsfört läkemedlen för behandling av tillstånd som det inte fanns täckning för.

Även om Boehringer Ingelheim nu betalar så säger man från huvudkontoret i Tyskland att man beslutat betala inte för att man är skyldig till påståenden utan för att man vill lösa tvisten och slippa ännu högre kostnader.

Det amerikanska justitiedepartementet har sedan januari 2009 fått in över 13,80 miljarder dollar i den här typen av tvister.

Fler som tar psykofarmaka faller

1

I en studie har Birgit Modén vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet undersökt varför människor skadar sig, med utgångspunkt i alla som sökte akutsjukvård för en skada i Skåne under 2006 och 2007.

Resultatet visar att fallolyckor är den dominerande orsaken till skador och studien pekar på användningen av psykofarmaka som en viktig orsak till fallen. Sambanden mellan psykofarmakaanvändning och fallskador noterades i alla åldrar, men blev särskilt tydligt bland äldre under den första veckan av medicineringen.

Varje år behöver cirka 135 000 människor i Sverige sjukhusvård på grund av skador. Nästan hälften, 46 procent, av de skador som kräver inläggning utgörs av fallskador. Antalet döda i fallolyckor har ökat med 60 procent under 2000-2010.

Feta bör behandlas tidigt

0

I studien har forskarna följt 643 barn och tonåringar mellan 6-16 år i över tre års tid. Barnen och tonåringarna fick under de här åren träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.

– Det är så vitt jag vet en unik studie eftersom den innefattar så många barn som vi följt under så lång tid, säger doktoranden och barnsjuksköterskan Pernilla Danielsson.

Resultaten från studien är att beteendeförändrande behandling har en bra effekt för barn med såväl svår som moderat fetma. Men ju äldre barnen blir desto svårare är det att förändra deras mat- och motionsvanor.

– Hos de som hade svår fetma och påbörjade behandlingen i tonåren ser vi inte någon förändring överhuvudtaget. Och hos tonåringar med moderat fetma hade behandlingen bara viss effekt, säger Pernilla Danielsson.

Ett viktigt budskap från Pernilla Danielsson är att den här behandlingen bör komma tidigt.

– Nästan alla vi behandlade var överviktiga redan som sjuåringar. Mitt viktigaste budskap är därför att det är oerhört viktigt att vi kommer igång med förändringsarbetet tidigt, säger Pernilla Danielsson.

Idag är genomsnittsåldern för påbörjad behandling tio år, men i vissa landsting finns överhuvudtaget inte någon behandling för feta barn och tonåringar.

Att beteendeförändringarna inte slår igenom i tonåren tror Pernilla Danielsson bland annat beror på att barnen då alltför ofta redan funnit sig i sitt öde, medan mindre barn inte är lika befästa i sina beteenden.

Pernilla Danielsson har i en tidigare studie undersökt prepubertala barn förmåga att lära sig att förändra sitt beteende med stöd av läkemedlet Xenical (orlistat).

– Det fungerade över förväntan, skulle jag säga.

I den studie som nu gjorts med beteendeförändrande behandling har alla barn och tonåringar som fått läkemedel exkluderats.

I Sverige är Xenical inte godkänt för behandling av barn och tonåringar.

– Men läkemedlet skulle, kan jag tänka mig, kunna vara ett komplement för behandling av feta tonåringar där det är svårt att få genomslag för beteendeförändringar.

Tre apotek stängda

0

Det tredje apoteket som stängdes efter en inspektion har dock i första hand inte stängts ned på grund av risk för kontaminerade läkemedel. I det här fallet rör det sig främst om miljöproblem vid tillverkningen av mediciner. Men myndigheterna har på grund av utbrotten av meningit och upptäckten att orsaken var smittade läkemedel från ett specialistapotek intensifierat inspektionerna.

Den senaste avstängningen kommer mitt i den utredning som pågår av New England Compounding Pharmacy som tros vara det företag som ansvarar för det nationella utbrottet av meningit. Hittills har 25 personer avlidit som en följd av hjärnhinneinflammation orsakad av läkemedel från specialistapoteket, 344 har insjuknat och  14 000 personer tros ha utsatts. Statliga och federala inspektioner har under de senaste veckorna rapporterat om ohälsosamma förhållanden på flera av apoteken ägda av New England Compounding. New York Times berättar om mögelbelagda ytor och bakterierester på steriliserad utrustning.

 

Allt fler får propplösare

0

Varje år drabbas cirka 30 000 i Sverige av stroke. Hos cirka 85 procent är orsaken en propp, en propp som kan lösas upp med läkemedel om patienten kommer in i tid till sjukhuset.

Förra året startade en nationell strokekampanj för att öka kunskapen om symptomen på stroke för att minska tiden från symtom till larm. En kampanj som kanske är en förklaring till att andelen patienter som får propplösande behandling ökat från i snitt 9,2 procent till ett snitt på 11,9 procent ett år senare. De siffrorna är bland de bästa i världen

Strokekampanjen är ett initiativ från Sveriges landsting och regioner och pågår till och med 2013.

En in och två ut

0

När den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i somras gav klartecken för läkemedlen Belvique och Qsymia var det de första nya fetmapreparaten som godkänts på 13 år. Många applåderade nytillskotten, landet i väst har enorma problem med en befolkning vars viktkurvor pekar allt högre upp. Beräkningar visar att övervikt och dess följdsjukdomar kostar upp till 270 miljarder dollar om året.  Även om det står klart att kost och livsstil är det absolut viktigaste för viktnedgång så står drömmen om farmakologiska behandlingar som fungerar långsiktigt högt upp på många önskelistor. I Europa var myndigheterna inte lika förtjusta. I slutet av oktober fick Qsymia, eller Qsivia som det heter här, negativt besked av EMA:s rådgivande kommité CHMP.

Historisk sett har området fetmaläkemedel varit en dyster historia. Svåra biverkningar som psykoser, beroendeutveckling och depression har lett till indragningar av produkter och flera forskningsprojekt har avbrutits av samma anledningar. Viktnedgångarna har varit blygsamma och i många fall inte motsvarat patienternas förväntningar eller myndigheternas krav. Senast 2010 togs aptithämmaren Acomplia bort från den europeiska marknaden efter att det visat sig ge upphov till allvarliga psykiska biverkningar och en ökad risk för självmord. Året innan hade Reductil gått samma öde till mötes när de kardiovaskulära riskerna ansågs vara för stora. Indragningarna fick konsekvenser för hela fetmaforskningsområdet och projekt som tittade på likande substanser tappade fart eller lades i byråladan.

Många av de stoppade medlen har, i likhet med de i USA nyligen godkända, den gemensamma nämnaren att de interagerar med olika signalsystem i hjärnan. System som bland annat påverkar vår aptit, mättnadskänsla och upplevelse av belöning, sådant som får oss att finna njutning i ätandet. Och det är där någonstans som skon klämmer och som gör det så svårt att hitta medel som kan få bukt med fetma och övervikt med en godtagbar riskprofil. Enligt Carl Johan Behre, specialistläkare och fetmaforskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet är förklaringen enkel.
– Det handlar om att vi går in och försöker påverka grundläggande biologiska system, organismens drivkraft att överleva. Den första cellens första uppgift var att få en positiv energibalans. Vi kan behandla de följdsjukdomar som en del feta drabbas av men att farmakologiskt behandla själva fetman är väldigt svårt. När vi griper in i ett biologiskt system så stör vi ett annat, säger han.

Däremot, menar han, finns ett stort behov av att hjälpa dem som har en svår fetma att gå ner i vikt. Men att de två preparat som nu godkänts i USA kommer få någon avgörande effekt tror han inte.
– Lorcaserin, den aktiva substansen i Belvique, påverkar det serotonerga systemet och kan sägas vara en upphottad variant av Reductil och där finns samma typer av problem med biverkningar. Tillsammans med livsstilsförändringar kan det ge några kilos viktnedgång i snitt vilket kan vara nog så viktigt för den enskilde patientens riskprofil. Men en tablett kan aldrig kompensera helt livsstilen, säger han.

Vägen för de två nykomlingarna har inte heller varit spikrak. Lorcaserin är en selektiv serotoninreceptoragonist som 2010 fick tummen ner av FDA eftersom studier visat på en ökad risk för tumör hos råttor som behandlats. Den har i placebokontrollerade studier visat sig ge en viktnedgång på 3-4 procent, det vill säga inga häpnadsväckande resultat. I biverkningsprofilen finns risker för uppmärksamhetsstörningar, minnesproblem och valvulopati, en förtjockning av hjärtklaffarna.

Qsivia som det heter i Europa, innehåller i sin tur en kombination av två redan välkända substanser, antiepileptikumet topiramat och den adrenerga substansen fentermin. Kombinationen har i studier visat på en större viktnedgång,  minus 10 procent, men har å andra sidan en mer komplicerad biverkningsprofil vilket, tilsammans med en oro för off-labelanvändning, fick ledamöterna i CHMP att skaka på huvudet. Topiramat kan ha en fosterskadande effekt och kvinnor i fertil ålder som behandlas ska göra regelbundna graviditetstester. Ytterligare en kandidat som kommit långt på vägen mot marknaden är Contrave. Även det innehåller två bekanta substanser, det antidepressiva bubropion och naltrexon som används för behandling av alkoholism.

För att komma undan de mest obehagliga biverkningarna har flera forskare styrt om siktet och börjat riktat in sig på mer perifera mekanismer. På Uppsala akademiska sjukhus befinner sig Anders Forslund, barnläkare specialiserad på barnfetma. Han är med och koordinerar ett större EU-finansierat forskningsprojekt, Beta-JUDO, för att hitta nya behandlingsmetoder för överviktiga ungdomar. De har intresserat sig för insulinpåslag och kopplingen till fetma.
– Tidigare har man sagt att om man äter för mycket går man upp i vikt, utvecklar insulinresistens och diabetes. I den hypotes vi arbetar efter har vi vänt på resonemanget och tänker oss att den ökade insulinfrisättningen leder till låg blodsockernivå vilket i sin tur ger en ökad aptit och viktuppgång hos barnen, som då löper en ökad risk att utveckla diabetes, säger Anders Forslund.

Studien har precis påbörjats och omfattar flera europeiska deltagarländer. Forskarna kommer att följa barnen och titta bland annat på deras insulinproducerande betaceller för att undersöka om de är dysfunktionella hos personer med fetma. Man kommer också att testa olika läkemedelssubstanser för att utvärdera hur de påverkar insulinfrisättningen. Allting är inte helt klart än men tänkbara läkemedel som ska studeras är GLP-1- eller DPP4-hämmare. Hormonet GLP-1, eller glucagone-like-peptide-1, ökar insöndringen av insulin och bidrar också till ökade mättnadskänslor och bromsar tömning av magsäcken. DPP4 är ett enzym som bryter ned GLP-1. Genom att hämma enzymet ökar halterna av GLP1 så effekterna blir liknande.
– Det är alltid känsligt att gå in och påverka centrala mekanismer, framför allt när det gäller barn och unga. Då känns det bättre att angripa mer perifera system, säger Anders Forslund.

Att hormoner som insulin påverkar vikten är välkänt. Tidigare studier har visat att diabetesläkemedel som liraglutid har viktnedgång som effekt, även hos icke-diabetiker. Novo Nordisk som marknadsför preparatet Victoza bedriver nu kliniska prövningar i fas II med hopp om att utöka indikationen till att omfatta viktnedgång.

I råttstudier har man också sett att höga nivåer av insulin gör att brun fettvävnad omvandlas till vit. Brun fettvävnad kan till skillnad från vit omvandlas till värmeenergi och att öka mängderna av denna på bekostnad av det vita fettet skulle kunna vara en väg att gå.  Detta har intresserat fetmaforskare på bland annat Karolinska institutet.
– En tanke är att man skulle hitta sätt att flytta fett som lagrats i muskler till den bruna fettvävnaden, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Tillsammans med kollegor publicerade han i september en studie i Nature som visar hur de genom att blockera proteinet VEGF-B lyckas förhindra fett från att lagras på platser som muskler och hjärta. Som en följd av detta har råttorna botats från, eller klarat sig från att drabbas av diabetes typ-2. Än så länge handlar det om djurstudier men upptäckten väcker hopp om behandling för dels diabetes men i förlängningen som ett inslag i fetmakampen.

Hur är det då med de preparat som lovades en lysande framtid när de kom, de som verkar lokalt på tarmen och inte är inne och petar i hormon och nervsystemen? Ett exempel är lipashämmaren orlistat som finns i Xenical och det receptfria Alli. Jo även dessa har gått föga smickrande öden till mötes med otrevliga biverkningar som läckande diarréer och säkerhetsprofilen har ifrågasatts av myndigherna. Dessutom har produktionsproblem gjort att Alli mer eller mindre är borta från den svenska marknaden.

Så kanske är det ändå via hjärnan och aptitregleringen som vi ska gå när det gäller fetmabehandling? I Göteborg på Sahlgrenska akademin finns också Suzanne Dickson, professor i fysiologi som funderar mycket på hur våra hunger- och mättnadskänslor styrs.
– Hungern är ju den bästa kryddan vilket har hjälp oss genom evolutionen. Problemet är när vi fortsätter att äta trots att vi inte behöver. En dröm vore att väldigt specifikt kunna påverka belöningssystemet som är kopplat till ätandet, men det kommer alltid bieffekter som sträcker sig utöver det vi vill.  

I sin forskning har Suzanne Dickson intresserat sig för ghrelin, ett hormon som stimulerar aptit och ätbeteenden och den njutning de flesta upplever av att äta, ett hormon som även Anders Forslund i Uppsala ska titta på i sin studie. Det är vad man vet idag det enda hormon som ökar aptiten som cirkulerar i kroppen och skulle kunna var mål för läkemedelsbehandling.
– Samtidigt vet vi att djur som saknar ghrelin verkar må bra ändå. Att äta så tätt förknippat med överlevnad att kroppen verkar hitta vägar för aptitstimulering även om en komponent saknas, säger hon.

Ansökningar om marknadsföring för både Qsivia och Belvique ligger och väntar hos det europeiska EMA men det är långt ifrån säkert att det blir tummen upp här. Med tanke på tidigare indragningar talar mycket för att myndigheten är på sin vakt. Faktum är att det enda som tycks ge en bestående effekt på vikten förutom en rejäl dos livsstilsförändringar är operation, en så kallad gastric by-pass. Men framför allt vad gäller unga finns det många farhågor eftersom det kräver mycket av den som opererats, i form av noggrann kosthållning och vitamintillskott. Något som kan vara svårt för tonåringar och det är här man vill stävja övervikten.
– Barn med fetma blir vuxna med fetma och det påverkar både hälsa och medellivslängden. Jag tror att ett eller flera läkemedel kan bidra till viktnedgång men det behövs livsstilsförändringar också. Tillgängligheten till inaktivitet har ökat dramatiskt och det behövs mycket mer av bådebehandlande och förebyggande åtgärder från samhället, säger Anders Forslund.

Men suget efter fetmapillret finns och enligt ekonomerna kommer de företag som lyckas vara med och dela på den saftiga kakan som fetmaläkemedel utgör, att skatta sig lyckliga. Enligt en analys i Nature Reviews handlar det om omkring 2,4 miljarder dollar år 2021 för marknaderna bara i USA, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien och Japan.
– Hittar man ett läkemedel som ger några kilos viktnedgång på gruppnivå så kommer det att slå. Det finns ett sådant desperat behov i samhället. Men många stirrar sig alldeles för blinda på vikten när det faktiskt är betydligt farligare att vara smal och lat än fet och tränad, säger Carl Johan Behre.

Zelboraf blir inte subventionerat

0

Zelboraf (vemurafenib) behandling av patienter med malignt melanom som spridit sig eller inte kan opereras bort. Läkemedlet ges endast till patienter med en BRAF-mutation. Omkring 200 personer drabbas varje år.

Trots att Zelboraf visat sig ge en förlängs överlevnad med ungefär 3,6 månader jämfört med dakarbazin, anser Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att hälsovinsterna inte står i relation till kostnaderna för behandlingen. Därför beslutar TLV att läkemedlet inte ska bi subventionerat och inte ingå i högkostnadsskyddet.

– Det är ett bra läkemedel och det är angeläget att patienterna får tillgång till det. Därför bekymrar det oss att läkemedelsföretaget väljer att begära ett så högt pris, säger Niklas Hedberg, chef för avdelningen för nya läkemedel på TLV, i ett pressmeddelande.

Roche är besvikna och överraskade av TLV:s beslut eftersom man anser sig ha bevisat för TLV att Zelboraf är kostnadseffektivt. En anledning är att behandlingen är skräddarsydd och endast ges till de patienter har nytta av den.

Artikeln uppdaterades 2012-10-29 kl 09:35

Man smittad med West Nile

0

En man från Västra Götaland har smittats av West Nile-fever under semester i Serbien. Han vårdades för hjärnhinneinflammation vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, skriver Smittskyddsinstitutet. 

Sjukdomen orsakas av ett virus som sprids via myggor och som är släkt med TBE. Det förekommer oregelbundna utbrott av sjukdomen i Europa, men på senare tid har antalet fall ökat. I år har omkring 300 fall av West Nile-fever rapporterats i Europa, varav hälften insjuknat i Grekland. Även i USA ökar smittan. Det här är första gången sjukdomen upptäckts i Sverige.

Runt 80 procent av de som smittas av West Nile-fever får inga symtom alls. De som blir sjuka får oftast influensaliknande symtom, men mindre än en procent av de smittade utvecklar hjärnhinne- och/eller hjärninflammation. Dödligheten är runt tio procent.

Det finns inte någon specifik behandling, utan man kan bara lindra patientens symtom. Det finns inte heller något vaccin, men det är under utveckling. Smittskyddsinstitutet menar att det svenska fallet visar att provtagning för West Nile-fever alltid bör utföras vid viral hjärnhinne- eller hjärninflammation efter utlandsvistelse.

Fyra klarade antibiotikamål

0

Smittskyddsinstitutet har utvärderat regeringens patientsäkerhetssatsning 2012. Resultaten visar att 20 av 21 landsting/regioner har genomfört uppdraget att verka för en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna.

Fyra av landstingen har nått målet att minska antibiotikaförskrivningen enligt det uppsatta målet. Ytterligare fem landsting har minskat antibiotikaförskrivningen, men inte riktigt nått ändra fram. Målet var att antibiotikaförskrivningen mellan 1 oktober 2011 och 30 september 2012 skulle minska med 10 procent av mellanskillnaden mellan antal förskrivna recept per 1 000 invånare jämfört med samma period året innan och det långsiktiga målet med 250 recept per 1 000 invånare.

Regeringen hade avsatt 100 miljoner kronor till de landsting som minskat antibiotikaförskrivningen och arbetat för en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna för vanliga infektioner i öppenvården. Socialstyrelsen beslutar om vilka landsting som får ta del av pengarna.

Sämre än väntat för Astra Zeneca

0

Under samma period förra året uppgick Astrazenecas vinst till 4 169 miljoner dollar, jämfört med årets 2048 miljoner. Enligr företagets delårsrapport för tredje kvartalet uppgick omsättningen till 6 682 miljoner dollar, jämfört med 8 213 miljoner dollar ett år tidigare.

I en kommentar säger företagets koncernchef Pascal Soriot att  Astrazeneca resultat, som väntat under 2012,  har påverkats av förlorad ensamrätt för flera produkter  deras  nyckelmarknader.

Bland annat har kolesterolsänkaren Crestor, det antipsykotiska Seroquel, och protonpumpshämmare Nexium sålt sämre än väntat. Astras resultatmål för helåret kvarstår.