Månads arkivering februari 2012

Kombinationsvaccin ökade risken för feberattack

0

Forskarna studerade data från de nationella hälsoregistren av 380 000 barn födda i Danmark mellan 2003 och 2008. I det danska barnvaccinationsprogrammet ges ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ b vid tre, fem och tolv månaders ålder.

Forskarna fann att drygt 7 800 barn, eller strax över 2 procent, hade diagnosticerats med feberattacker när de var 18 månader gamla. Av dessa hade 17 fått det efter den första sprutan, 32 efter den andra och 201 barn efter den tredje sprutan. Av dessa hade 9 barn fått feber samma dag som den första sprutan, 12 fått feber samma dag som den andra sprutan och 27 samma dag som den tredje sprutan. Men risken avtog snabbt och efter en vecka fanns ingen ökad feberrisk för barnen. Den absoluta risken för feber var dock låg, kommenterar forskarna.

Studien fann inte någon ökad risk för epilepsi för vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade. Den har publicerats i The Journal of the American Medicine Association.

EMA: Nyttan överväger riskerna med Trasylol

0

Trasylol (aprotinin) används för att motverka stora blödningar vid operationer, men Bayer stoppade självmant försäljningen efter att det utvärderats i den kanadensiska BART-studien. Studien stoppades eftersom det fanns en ökad dödlighet bland patienterna som behandlades med läkemedlet.

Nu har den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) vetenskapliga kommitté (CHMP) utvärderat nyttan och riskerna med aprotinin och granskat all tillgänglig data. Slutsatsen är att nyttan överväger riskerna för patienter med hög risk för stor blodförlust och som ska genomgå by pass-operation av hjärtats blodkärl. EMA rekommenderar därför att EU-kommissionen godkänner att Trasylol åter får marknadsföras.

Kan en superdator bli läkare?

0

Mats Olsson är framtidsstrateg på Kairos Future och författare till rapporten The data explosion and the future of health. I sitt föredrag pratade han om en digital hälsorevolution och gav flera exempel på tekniska lösningar som redan finns idag inom hälso- och sjukvården, men det är en fråga om att ta den till sig. Ett exempel är webbtjänsten Patients like me, som innebär att patienterna accepterar att dela med sig av personlig data om sin läkemedelsbehandling och biverkningar, för att bidra till bättre hälsa för andra. Ett annat exempel är en liten sensor som opereras in på ett av hjärtats artärer hos patienten och samlar in realtidsdata, som i sin tur överförs trådlöst till patientens behandlande läkare. På det sättet behöver patienten inte besöka läkaren för kontroll lika ofta. Under ett år ledde detta till 38 % färre sjukhusvistelser.

Mats Olsson talade också om svårigheten i att uppnå kostnadseffektiv klinisk forskning, en svår nöt att knäcka för läkemedelsindustrin idag. Lösningen kan vara virtuella kliniska prövningar, där patienten inte behöver träffa sin läkare, utan data kan samlas in med hjälp av tekniska lösningar. Frågan Mats Olsson ställer sig är hur vi ska göra oss konkurrenskraftiga i en värld som exploderar av digital information?

I det nya hälsosystemet sätter Mats Olsson patienten i centrum, och betonar vikten av att samla all patientdata i ett och samma elektroniska system. Han beskriver dagens ?föråldrade? patientjournaler som ?stentavlor? och sa att ?Vården har inte ett vetenskapligt problem, utan ett informationshanteringsproblem?.

Så var står vi idag? Enligt Mats Olsson är hälso- och sjukvården medvetna om situationen vi befinner oss i och vi är redo för förändring.?Vi pratar om det verkliga paradigmskiftet, och det är självklart att det inte kommer vara fritt från konflikter?, konstaterade han, och betonade att både sjukvård och patienter måste ge sig hän till det nya.

Mats Olsson talade också om ?Det digitala utanförskapet? och att det är en stor utmaning att få med alla in i det nya hälsosystemet. Många av dem som inte är med på banan är lågutbildade äldre, och kanske är det just de som behöver vården som mest. Han påpekade att år 2020 kommer 4 miljarder människor att vara uppkopplade på något sätt. Det är dit vi är på väg.

Efter föredraget följde en öppen intervju och diskussion, där Fredrik Hed ställde frågor till Mats Olsson. Drygt 50 personer satt i publiken. Fredrik Hed frågade hur det ska gå för alla de som inte är uppkopplade och som inte är en del av den digitala världen. Enligt Mats Olsson behöver man ställa sig frågan hur stödfunktionerna i det nya samhället ser ut. Stödfunktionerna måste se till att vi får med alla. Fredrik Hed ställde frågan om vi kan komma att ha olika nivåer i sjukvårdssystemet, där det kommer finnas en ?bassjukvård? som alla kan ta del av, men att det utöver detta finns högre nivåer för dem som delar med sig av sina data. Enligt Mats Olsson är det fullt tänkbart att det kommer bli så.

En fråga från publiken gällde hur teknikskeptisk man är inom sjukvården. Enligt Mats Olsson är det ganska otacksamt att vara innovatör i Sverige. ?Grejerna finns, men det händer inget. Det finns en vilja, men politikerna måste fatta besluten?, sa han.

Fredrik Hed frågade Mats Olsson hur han tänker framåt i tiden till år 2020-2030. Är det en positiv känsla eller är han bedrövad över hur vi ska klara det här? Han svarade att det egentligen bara är en fråga om hur mycket smärta vi kan ta innan vi lyckas och tvingas förändra situationen. Han ser positivt på framtiden, men sa att vi måste våga släppa på vissa principer för att kunna bli en del av den digitala hälsorevolutionen.

Nya regler för vaccinationsprogram blir riksdagsfråga i vår

1

Till årsskiftet 2013 är det regeringens förhoppning att de nya reglerna för de nationella vaccinationerna ska träda i kraft. Propositionen är nu hos lagrådet för granskning och kommer därefter att lämnas över till riksdagen för beslut, troligen innan sommaren.

Förslaget till proposition har i stort följt utredarens förslag som att det i framtiden blir regeringen och inte Socialstyrelsen som beslutar vilka sjukdomar som vaccinationsprogrammet ska omfatta. Det sedan länge efterfrågade hälsodataregistret ska också införas.

Däremot anser inte regeringen att upphandlingen av vaccinerna ska ske nationellt. Utredaren ansåg att vaccinerna till de nationella programmen skulle upphandlas centralt i nationella upphandlingar och finansieras av staten. Ansvaret för genomförandet skulle enligt utredningens förslag ligga kvar hos landstingen.
– Vi ser inte att det var möjligt att bygga upp en statlig upphandlingsfunktion som hanterar enbart de här vaccinerna, säger Anders Klahr på Socialdepartementet.
– Jag tror inte heller att till exempel HPV-upphandlingen skulle ha skett på ett annat och bättre sätt om staten skött det. Det hade nog blivit överklaganden i alla fall, eftersom det per definition är en svår hantering.

 

 

Läkemedel mot ovanlig cancer godkänt

0

EU-kommissionen har nu godkänt Caprelsa (vandetanib) för behandling av aggressiv och symtomatisk medullär sköldkörtelcancer hos patienter där sjukdomen inte går att operera.

Caprelsa är det
första godkända läkemedlet i Europa för behandling av framskriden medullär sköldkörtelcancer (MTC).
MTC är en ovanlig sjukdom, med dålig prognos. Omkring 25 procent av alla fall beräknas vara ärftligt betingade.
Behandlingen godkändes som särläkemedel av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA våren 2011 och är också godkänt i Kanada.

Kampanj mot utbytesregler

0

Medicinskåpet kallar Sveriges apoteksförening sin kampanj där man vill visa problemen med dagens modell för generiskt utbyte.

I grunden är det bra att byta dyra originalläkemedel mot billigare kopior när patent gått ut. Men dagens system är inte patientsäker och har gjort vardagen absurd för såväl apotekspersonal som patienter hävdar föreningen.

Dessutom är det nuvarande regelsystemet patientosäkert hävdar organisationen och hänvisar till en studie i vilken det ska framgå att 200 000 patienter felmedicinerar årligen på grund av det generiska utbytet.

På sajten får besökaren följa patienten Elsa med vanliga åkommor som diabetes, högt blodtryck och högt kolesterolvärde och hur hennes medicinskåp förändras under ett år och alla olika förpackningar hon tvingas hantera.

På webbsidan lanserar apoteksföreningen sin modell för generiskt utbyte som bland annat bygger på att apotekskedjorna ska få ingå avtal med läkemedelsföretagen. Det skulle resultera i bättre tillgänglighet till läkemedel, och patienterna skulle inte tvingas byta förpackning varje gång de ska hämta ut sina mediciner, menar föreningen.

Poäng på läkemedel är olagligt

0

I och med domen i Kammarätten är det förbjudet för Kronans Droghandel att registrera poäng på Medmera Visa kortet för de läkemedel inom läkemedelsförmånen som apotekskunder hämtar ut på apoteket.
Domen slår fast att det är olagligt att samla poäng på läkemedel som sedan omvandlas till rabatt.
? Kammarrätten har gått på vår linje i sin tolkning, säger Inger Erlandsson, chef för TLV:s apoteksavdelning.

Eftersom det
är Kronans droghandel som betalar Medmera Bank en viss ersättning med en viss procent per genererad poäng är det i praktiken Kronans droghandel som betalar ut rabatten till kunderna, är domstolens slutsats. Och därmed är det i strid med läkemedelslagen.

Ett liknande
fall som gäller ICA-Curas koppling till poängsamlande på kort ligger hos förvaltningsrätten i väntan på Kammarrättens utslag.
Kronans droghandel kan försöka får Kammarrättens utslag prövat i Högsta förvaltningsdomstolen.
? Men vi har ännu inte fattat något beslut, våra jurister håller för tillfället på att tolka domen, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på apotekskedjan.

Klart för ny behandling mot hudcancer

0

Det är läkemedelsföretaget Roche som nu fått ett europeiskt godkännande för att marknadsföra läkemedlet Zelboraf, vemurafenib, för behandling av patienter med malignt melanom som har en speciell genmutation. Det rör sig om patienter med en så kallad BRAF V600 mutation.
Behandlingen med Zelboraf godkändes i USA förra året tillsammans med ett medföljande test för BRAF V600 mutation.

Hormonspiral skyddade bäst mot cancer

0

För nästan tio år sedan visade norska forskare vid universitet i Tromsø att kvinnor som använde hormonspiral som preventivmetod också fick ett skydd mot livmodercancer.

I en ny studie
har forskarna funnit att också förstadier till livmodercancer försvinner hos kvinnor som använder spiralen.
? Hormonspiralen visade sig helt överlägsen jämfört med tablettbehandling. Alla kvinnor som använde spiralen svarade på behandlingen, säger professor Anne Ørbo till forskning.no.
I studien ingick 170 kvinnor som samtliga hade förstadier till livmodercancer.
En grupp behandlades med hormonspiralen och två grupper med olika doser tablettbehandling.

Hos gruppen som
fick progesteronbehandling med spiral såg man en tillbakagång av förstadierna hos samtliga kvinnor, i gruppen kvinnor med låg dos progesteron i tablettform hos hälften av kvinnorna. Bland de kvinnor som fick den höga dosen avbröt hälften behandlingen på grund av biverkningarna.

Progesteron i tablettform
är en vanlig behandling, men Anne Ørbo anser att många kvinnor som opererats, också yngre, bör kunna behandlas med hormonspiralen istället.
Hon hoppas nu att forskningen ska bidra nya nationella riktlinjer för behandling av kvinnor med förstadier till livmodercancer.

Samma molekyl men olika effekt

0

Forskare vid Umeå universitet har tidigare utvecklat en molekyl, FN075, som blockerar bakteriers hårliknande utskott. Utskotten används för att orsaka infektion och blockeringen gör att bakteriens infektionsförmåga bromsas. Molekylen används ännu inte i något läkemedel, men skulle kunna ha betydelse vid utveckling av nya antibiotika i framtiden.

De hårliknande utskotten är uppbyggda på samma sätt som amyloida proteiner som ses vid Parkinsons sjukdom.

? Vi testade därför om FN075 också kunde bromsa bildandet av amyloider hos ett protein som är inblandat i Parkinsons sjukdom. Men istället visade det sig att molekylen påskyndade bildandet av amyloida strukturer, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi och samordnare av projektet, i ett pressmeddelande.

Enligt Pernilla Wittung-Stafshede går det ännu inte att säga om effekten är positiv eller negativ rent medicinskt. Däremot kan forskarna med hjälp av de nya resultaten gå vidare och försöka utveckla små molekyler som kan påverka amyloidbildning.

Mässling sprids i Järna

1

Järna utanför Stockholm är ett centrum för antroposofin i Sverige och på orten finns en högre andel ovaccinerade än rikssnittet. Totalt har nu sju fall av mässling bekräftats, skriver Länstidningen Södertälje.
– Inkubationstiden är tio dagar och vi förväntar oss fler fall eftersom det handlar om en miljö med många ovaccinerade, säger Helena Hervius Askling, biträdande smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting, till tidningen.

Landstinget har nu gått ut med information till föräldrarna via skolorna och erbjudit gratis vaccin. Enligt Helena Hervius Asklund har landstinget erbjudit skolorna stöd, men de har sagt att de klarar sig själva.

Under förra året rapporterades flera mässlingutbrott runt om i Europa, bland annat i Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. Även Sverige hade under förra året fler fall av mässling, 26 jämfört med 6 under 2010.

Vaccination mot mässling ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet är vaccinationstäckningen i Sverige runt 96 procent när det gäller polio, stelkramp, difteri, mässling, påssjuka, röda hund och kikhosta.

Ny antibiotikaresistent bakterie hittad i människa

0

Smittskyddsinstitutet, SMI, har under 2011 upptäckt en ny variant av MRSA i ett fåtal fall hos människa. Den nya varianten går inte att identifiera med hjälp av vanliga analysmetoder. Därför har SMI gått igenom prover från tidigare år och med en ny metod hittat ytterligare fall.

Efter upptäckten 2011 uppmanade SMI laboratorier och smittskyddsenheter i Sverige att skicka in misstänkta fall av resistenta stafylokocker till SMI för analys.

? Sedan vårt utskick har vi identifierat ett drygt tiotal isolat med denna variant vilket motsvarar cirka en procent av det totala antalet nyanmälda MRSA i Sverige under 2011. Även om det idag alltså inte finns något som talar för att denna nyupptäckta variant är ett stort problem för människa i Sverige så är det viktigt att vi har kontroll även på nya varianter, säger Karin Tegmark Wisell, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid SMI, på myndighetens webbplats.

Eftersom den nya varianten av MRSA nu har hittats hos både mjölkkor och människa, är det enligt Socialstyrelsen viktigt att fråga efter eventuella djurkontakter när man försöker spåra smittan.

Kronans droghandel löser problemet med sommarbemanning

0

Förra sommaren gjorde bristen på farmacevter det svårt för apoteken att klara bemanningen. I sommar löser Kronans droghandel bemanningsfrågan genom att låta var och en av de 70 medarbetarna på huvudkontoret sommarjobba två veckor på apotek. De som har farmacevtutbildning får arbeta som läkemedelsspecialister och expediera recept. Övriga får bland annat sitta i kassan och plocka varor.

? Framför allt kommer vi kunna ge en bättre service till våra kunder. Sen kommer medarbetarna på huvudkontoret kunna få en bättre inblick i vardagen på apoteken, något Kronans droghandel kommer ha nytta av under lång tid framöver, säger Conny Mathiesen, försäljningschef på apotekskedjan i ett pressmeddelande.

Att huvudkontorets personal täcker upp under juni, juli och augusti innebär inte att de blir snuvade på sin semester. Alla är garanterade minst tre veckors sammanhållen semester under perioden och tanken är att de också ska få välja arbetsort.

Oxikodon kvar i subventionen efter prissänkning

0

2011 inledde TLV en omprövning av alla läkemedel innehållande oxikodon. Eftersom TLV bedömde att morfin var effektmässigt likvärdigt, sänkte Mundipharma priset på oxikodon med totalt 65 miljoner kr för att fortsatt omfattas av högkostnadsskyddet.

Men TLV:s förstahandsval är fortfarande morfin, eftersom det är lika effektivt men till en ännu lägre kostnad. TLV bedömer dock att det finns ett värde av sortimentsbredd eftersom det på individnivå kan finnas skillnader i effekt och biverkningar mellan oxikodon och morfin.

Prissänkningen träder i kraft den 1 mars 2012. TLV väljer därmed att avsluta omprövningen i och med prissänkningen och behåller Oxynorm, Oxycontin, Oxycodone Ratiopharm samt Targiniq i högkostnadsskyddet.

Bakgrunden till omprövning är att oxikodon, som har funnits sedan början av 1900-talet, kostade långt mer än morfin. TLV bedömer att oxikodon och morfin är effektmässigt likvärdiga på patientgruppsnivå och därmed finns det i princip ingen anledning för priserna att skilja sig åt.

Mer pengar till FDA från industrin

0

De senaste fem åren har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA till en tredjedel finansierats via avgifter från företag. Enligt nyhetsbyrån Reuters vill nu Barack Obama öka FDA:s budget med 17 procent, till totalt 4.5 miljarder dollar. Han föreslår att nästan hälften av budgeten, 45 procent, ska finansieras via avgifter från läkemedels- och livsmedelsindustrin. Enligt förslaget ska ungefär 10 miljoner dollar gå till nyanställning av 19 inspektörer som ska fokusera på Kina. Sexton av dem ska arbeta med tillsyn av livsmedels- och läkemedelsindustrin i Kina.

Även svenska Läkemedelsverket finansieras via avgifter från företag. Under 2010 finansierades deras verksamhet till 85 procent av avgifter och 15 procent av bidrag. Verkets totala omsättning under året var 612,5 miljoner kronor.

Kommunikationsenheten läggs ned

3

Medan den nya kommunikatonsstrategin utreds har den nuvarande kommunikationsenheten hamnat under personalenheten och personaldirektör Eva-Britt Örtegrens ansvar.
? Läkemedelsverket ligger ganska långt efter andra myndigheter och resten av världen, skulle jag säga, när det gäller kommunikationsstrategier. Det är till exempel få här som kan något om sociala medier och twitter säger Eva-Britt Örtegren.
Och det ska nu, Lars Dagerholt driva, enligt Eva-Britt Örtegren, men på enheten för vetenskaplig regulatorisk strategi.

Hela kommunikationsenheten
läggs ned och medarbetarna kommer att erbjudas anställningar på andra enheter i organisationen.
? Vi är ju tyvärr en ganska anonym organisation i Sverige och behöver jobba mer tydligt utåt med våra frågor.
Enligt Eva?Britt Örtegren finns det ett uttalat behov från enheter inom Läkemedelsverket att man vill ha hjälp med att kommunicera sina frågor.
? Och det behovet har den nuvarande kommunikationsenheten haft svårt att ta hand om. Nu ska vi tänka nytt.

I dagsläget är ytterst oklart om myndigheten kommer att anställa någon ny kommunikationsdirektör.
? Jag tror inte det, i alla fall inte den närmaste tiden, säger Eva-Britt Örtegren.
Hon menar att tiden är ute för stora som hon beskriver tunga kommunikationsenheter.