Månads arkivering februari 2012

Barn får tugga Lipitor

1

Men TLV:s ja är kopplat till vissa begränsningar, tuggtabletterna får bara sättas in om barnet av någon anledning inte når behandlingsmålet med generiskt simvastatin.

Även generiskt simvastatin
kan användas för att behandla barn från tio års ålder, men de generiska tabletterna kan inte tuggas, bara delas.
Tuggtabletterna kommer, tror Pfizer, att ha en begränsad användning och har tagits fram som alternativ behandling av barn som är tio år och äldre.

 

Statiner minskar risk för depression

0

Även om studien inte kan motbevisa att resultatet beror på att statinanvändare generellt har en ljusare sinnesstämning än ickeanvändarna, så menar forskarna att resultatet stödjer den tidigare hypotesen att igensatta blodkärl kan spela roll vid utvecklingen av depression.
Det är möjligt att statinerna har en gynnsam effekt på depressionssymtom genom den skyddande effekten på cerebrovaskulära processer, är en slutsats av studiens resultat.

I studien som publicerats
i Journal of Clinical Psychiatry följde forskargruppen 965 personer i Kalifornien under flera år som alla hade drabbats av hjärtattack eller hade andra tecken på hjärtsjukdom. I början av studien screenade 17 procent av de som behandlades med blodfettssänkare positivt för depression, 24 procent i gruppen som inte behandlades. Av de som inte hade några depressiva symtom initialt gjorde 18 procent i statingruppen det någon gång under de sex år som studien pågick, 28 procent i den ickebehandlade gruppen.
Resultatet stödjer en mindre studie från 2003.

Även om statiner
generellt ses som en säker behandling har FDA häromdagen kommit med en varning på grund av en förhöjd risk för diabetes och försämrat minne vid statinbehandling.

Cellgift påverkar hjärnan år efter behandling

0

Tidigare studier har funnit att kvinnor som får kemoterapi får vad man kallat ?cellgiftshjärna? under och efter behandlingen, den nya rapporten är den första som testat bröstcancerpatienter långt efter att behandlingen avslutats. Forskarna understryker att man av studien inte självklart kan dra slutsatsen att det är just behandlingen med cellgifter som orsakar den kognitiva försämringen. Men ett par av forskarnas hypoteser är att cytostatika passerar från blodet in i hjärnan och dödar celler, eller att läkemedlens effekt på immunsystemet kan kopplas till den kognitiva förmågan.

Skillnaderna mellan
kvinnor som fått cellgiftsbehandling och kvinnor som inte behandlats var dock små, påpekar forskarna. Av de 17 test som de tidigare 196 bröstcancerpatienterna fick göra 20 år efter behandlingen hade de något lägre poäng på sju av dem jämfört med de 1500 kvinnor som inte behandlats med cellgifter.
Även om skillnaderna som sagt var små, menar forskarna att även små skillnader kan få betydelse i ett längre perspektiv, till exempel att de cellgiftsbehandlade kvinnorna kan ha högre risk att få allvarliga försämringar.

Kvinnorna hade
behandlats med cyklofosmaid, metotrexat och fluorouracil som inte längre används som kombinationsbehandling, men en del av dem används fortfarande. Forskarna menar att man troligen kan se samma effekt på den kognitiva förmågan även av modernare cytostatika.
De små kognitiva skillnaderna är dock inte något skäl att avstå från behandlingen, men det kan vara en hjälp för patienterna att känna till denna biverkan, menar forskargruppen.

 

Regeringen ändrar reglerna för Lifegene

0

I december stoppade Datainspektionen forskningsprojektet Lifegene eftersom insamlingen av uppgifter bryter mot personuppgiftslagen (Pul). Karolinska institutet, som är värd för projektet, överklagade beslutet. Nu aviserar regeringen nya regler så att forskningen kan fortsätta.

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår tre åtgärder för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning. Forskningens behov måste vägas mot den personliga integriteten i alla insatser.

1. Nya regler för forskningsregister såsom Lifegene. Enligt de nya reglerna ska universitet och högskolor få föra register för befolkningsbaserad forskning om hälsa.
2. Nya regler för att underlätta sambearbetning. En utredare ska se över möjligheterna att underlätta att uppgifter från olika register sambearbetas för forskningsändamål.
3. Ny organisation för sambearbetning. Statistikutredningen får i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta registerbaserad forskning.

– Cancer, diabetes och hjärtsjukdomar orsakar mycket lidande. Forskningen med register kan hjälpa oss att komma närmare att lösa dessa sjukdomars gåtor. Självklart ska vi underlätta för den forskningen, inte göra den omöjlig, säger Jan Björklund i ett pressmeddelande.

Lifegene är ett forskningsprojekt som startade 2010 och som ska samla in hälsouppgifter om en halv miljon svenskar. Hittills har 20 000 personer deltagit i projektet och lämnat information om hälsa och levnadsvanor, samt blod- och urinprov i en biobank för framtida forskning. Alla sex medicinska fakulteter i Sverige står bakom Lifegene och Karolinska institutet är värd.

De tio dyraste sjukdomarna

0

Det amerikanska statistikföretaget Milliband har i en rapport räknat ut vilka sjukdomar och medicinska tillstånd som kostar mest. Totalt kostar sjukdomarna det amerikanska samhället i snitt 4 000 dollar (cirka 26 000 svenska kronor) per person och år.

De dyraste sjukdomarna är:
1. Akut andningssvikt vid respiratorbehandling 314 000 dollar
2. Njursvikt i slutstadiet 173 000 dollar
3. För tidigt födda barn med extrema problem 101 000 dollar
4. Kranskärlssjukdom 75 000 dollar
5. Hjärtattack inklusive kärlnybildning (angioplastik med eller utan stent) 72 000 dollar
6. Blödarsjuka 62 000 dollar
7. Stroke 61 000 dollar
8. Transplantationer 51 000 dollar
9. Cancer 49 000 dollar
10. Hiv 25 000 dollar
Siffrorna är den genomsnittliga vårdkostnaden per patient per år.

Ensamstående ska få insemineras

1

Kenneth Johansson (C), Mats Gerdau (M) och Barbro Westerholm (FP) skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att ?människors lämplighet som förälder avgörs inte om man lever i en parrelation?. Idag får sjukvården enligt lag bara utföra assisterad befruktning om kvinnan är gift eller sambo, vilket medfört att många kvinnor sökt sig utomlands för att få hjälp att bli gravida.

?Lagen borde stödja ansvarsfulla vuxna som vill ha barn, inte lägga krokben för dem? skriver de och ska därför i socialutskottet föreslå att regeringen ska ändra lagen. I och med detta väljer partierna att gå vidare utan Kristdemokraternas stöd. Det är inte klart när lagen kan komma att ändras. 

Rekordmånga sjuka i influensa

0

Smittskyddsinstitutets (SMI) influensarapport för perioden 13 februari till 19 februari visar att sammanlagt 416 laboratorieverifierade fall av influensa har rapporterats in. Av dem var 405 fall säsongsinfluensa A (H3N2) och jämfört med 177 fall veckan innan är det mer än en fördubbling. Sedan rapporteringen började 1993 har så många fall aldrig tidigare rapporterats. Enligt SMI utgör dock de som provtas bara en liten del av alla insjuknade och man vet inte exakt hur omfattande influensan är.

Möjliga bidragande orsaker till den höga siffran kan vara mer provtagning och effektivare analyser. Men enligt SMI visar den främst på att säsongsinfluensan återhämtat sig efter att tillfälligt ha hållits tillbaka av pandemiviruset.

Metformin kan förhindra hjärtsjukdom

0

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar i studier på råttor att metformin bidrar till att öka hjärtats pumpförmåga, förbättrar energibalansen, minskar ansamlingen av fett och minskar antalet hjärtceller som drabbas av apoptos. Metformin är ett läkemedel som används mot diabetes.
– Djuren i vår studie behandlades med metformin i ett helt år, vilket visar att effekten tycks vara över lång tid, säger Jörgen Isgaard, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Forskarna jämförde det med andra diabetesläkemedel, men där såg man inga positiva effekter på hjärtat. Vissa diabetesläkemedel har allvarliga biverkningar för personer med hjärtsjukdom. Forskarna hoppas nu att resultaten följs upp med studier direkt på patienter.

Studien har publicerats i tidskriften Diabetes.

Hopp om ny behandling mot infertilitet

0

Teorin att kvinnor föds med alla ägg de någonsin kommer att ha kan vara fel. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Forskarna har följt upp tidigare studier på möss som visade att de stamceller som utvecklas till att producera ägg spontant genererade oocyter, omogna äggceller, i laboratorieförsök. Nu visar forskarna i ytterligare försök att de äggen kan bli befruktade och utvecklas till embryos.

Studien ger hopp om nya möjligheter att behandla infertilitet hos kvinnor. Enligt forskarna finns det likheter i äggstockarna mellan kvinnor i fertil ålder och vuxna möss. Det öppnar upp för möjligheterna med ett oändligt antal ägg i framtiden.

Fågelinfluensans dödlighet kan ha överskattats

0

Forskarna har gjort en metaanalys och kommit fram till att många fler infekterats av H5N1-viruset eftersom WHO inte räknat in personer på landsbygden som inte kunnat ta sig till sjukhus, personer som inte har några symtom och andra faktorer. Som stöd för detta visar blodprover från 14 000 personer att mellan 0,2 till 5,6 procent smittats av viruset.

Enligt forskarna innebär det att flera miljoner av världens befolkning ska ha smittats av viruset, de flesta utan att märka av det. Det betyder att dödligheten skulle vara mycket lägre, under en procent, skriver Reuters.

Metaanalysen spär på en debatt som väcktes i slutet av förra året efter att amerikanska myndigheter ville få tidskrifterna Nature och Science att låta bli att publicera artiklar om hur fågelinfluensan lättare kan spridas till människor eftersom risken att informationen skulle hamna i fel händer var för stor. Forskargrupperna pausade därefter frivilligt sin forskning under några månader. Enligt WHO behövs en analys av säkerhetsfrågorna kring studierna, men sedan bör de alltså bli tillgängliga.

Lättare att spåra magsjuka

0

I september 2008 spreds magsjuka i Lilla Edet utanför Göteborg och 2 400 personer drabbades. Kommunens vattenverk misstänktes vara smittkälla. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, djupare analyserat utbrottet av calicivirus.

Resultatet visar att smittan spreds till dricksvattnet av friska men smittbärande invånare längs Göta Älvdalen.
– Vår analys visar att föroreningen av dricksvattnet tycks ha varit omfattande, och att betydande mängder förorenat avloppsvatten kan ha spolats ut i älven i samband med den höstens kraftiga regn. Men analysen visar att smittan orsakades av ett stort antal olika calicivirusstammar, varav en ny virusstam som inte tidigare karakteriserats. Vår slutsats av detta är att smittan sannolikts spreds till dricksvattnet från invånare i Lilla Edet och/eller uppströms därom, som var friska bärare av alla dessa calicivirus, säger forskaren Tomas Bergström i ett pressmeddelande.

Genom studierna av virusutbrottet har Tomas Bergströms forskargrupp lyckats utveckla en metod som inte två till tre dagar kan bestämma vilka calicivirus som ligger bakom ett smittoutbrott. Tidigare tog detta flera månader.

Studien har publicerats i tidskriften Applied Environmental Microbiology.

Nikotintuggummi ökar risken för kolik hos barn

0

Tidigare har man trott att nikotinläkemedel är säkra att använda för gravida. Nu visar en dansk studie att det inte är så. Forskarna gick igenom data av 63 000 kvinnor som fått barn mellan 1996 och 2002. Av dem hade runt 15 000 rökt under graviditeten, 1 200 hade använt nikotinläkemedel och rökt någon gång under graviditeten och 207 kvinnor hade enbart använt nikotinläkemedel.

Av de kvinnor som aldrig rökt fick sju procent av barnen kolik. Bland de kvinnor som rökte fick nio procent av barnen kolik och av de kvinnor som använde nikotinläkemedel fick elva procent av barnen kolik. Studien undersökte däremot inte hur mycket nikotin kvinnorna använde.

Forskarna påpekar att nikotinläkemedel är bättre än att den gravida kvinnan röker, eftersom rökning ökar risken för andra sjukdomar hos barnet. De påpekar att studien inte ska få gravida som inte kan sluta röka på annat sätt att sluta använda nikotinläkemedel, men menar att det behövs fler studier om säkerheten med dessa.

Kolik är när ett friskt spädbarn skriker mer än tre dagar i veckan utan synbar förklaring. Det är inte farligt men kan vara mycket ansträngande för familjen. Det försvinner vid tre-fyra månaders ålder.

Studien har publicerats i tidskriften Pediatrics.

Nya riktlinjer för hur säkerheten med läkemedel ska övervakas

0

GVP syftar till att förbättra säkerheten för patienter genom att stärka säkerhetsövervakningen i EU. De täcker läkemedel som har godkänts centralt av EMA samt läkemedel som är godkända på nationell nivå.

GVP-riktlinjerna finns att läsa på EMA:s webbplats och kommentarer ska komma in till EMA till den 18 april. Riktlinjerna riktar sig såväl till innehavare av godkännanden för försäljning av läkemedel för humant bruk som till de nationella ansvariga myndigheterna i EU.

De första sju modulerna är nu publicerade och täcker in:

? Vägledning om systemen för säkerhetsövervakning och deras kvalitetssystem,

? Master File, som avser systemet för säkerhetsövervakning på läkemedelsföretag,

? Riskhanteringssystem för godkända läkemedel,

? Rapportering av biverkningar,

? Periodiska säkerhetsrapporter (PSUR),

? Säkerhetsstudier efter godkännande (PASS), och

? Signaldetektion (övervakning av biverkningsprofilen för enskilda eller grupper av läkemedel).

De återstående nio modulerna för hela GVP-paketet är under utveckling och kommer att släppas på remiss senare under året.

Hälsodagbok minskar behov av sjukhusvård

0

I drygt ett år har 15 personer med svår hjärtsvikt fått vård i hemmet via Linköpings avancerade hemsjukvård, LAH, med stöd av Hälsodagboken. Projektet har fallit så väl ut att det nu får förlängning.

Varje morgon rapporterar patienterna sin vikt och andfåddhet med hjälp av en digital penna. De antecknar också vilka mediciner de har tagit och kan även skriva meddelande till de sjuksköterskor som tar emot rapporten. Är något värde alarmerande plingar det till i sjuksköterskornas mobil och de kan snabbt rycka ut.

? Under det år pilotstudien pågått har ingen patient behövt åka till sjukhus på grund av försämring i sin hjärtsvikt, berättar Leili Lind, universitetslektor vid institutionen för medicinsk teknik, forskare på Santa Anna IT research institute och projektledare och forskningsansvarig för Hälsodagboken.

Just sjukhusinläggningar är annars vanligt för patienter med svår hjärtsvikt. Varannan patient kommer tillbaka till sjukhuset inom 3-6 månader. Eftersom det i Sverige finns mellan 200 000 och 300 000 personer som lider av hjärtsvikt finns både pengar, oro och lidande att spara.

? Våra preliminära resultat visar att patienterna upplever en ökad trygghet och större delaktighet.

Pilotprojektet har fallit så väl ut att det nu får en fortsättning på 2,5 år, och ska även testas på patienter med KOL.

Verket tilldelades en tredjedel av EU-utredningarna 2011

0

Totalt tilldelades Läkemedelsverket utredningsuppdraget som rapportör eller medrapportör för 53 inkomna centrala ansökningar av totalt 192 inom EU, vilket motsvarar 28 procent. Samma siffra för 2010 var 53 av 199, 27 procent. Av dessa utgör 27 nya produkter, jämfört med 29 för 2010.

Tilldelning i EMA:s vetenskapliga kommittéer sker i konkurrens med andra nationella läkemedelsmyndigheter i EU. Under 2011var det enbart Storbritannien som tilldelades en större andel utredningar. En så hög svensk andel visar på ett fortsatt stort förtroende för Läkemedelsverket via tidigare utredningar, engagemang inom EU och insatser inom till exempel vetenskaplig rådgivning, skriver verket i sin årsredovisning för 2011.

Eftersom rapportören även har ansvar för ändringar och övrig uppföljning av produkten innebär stort engagemang som rapportör också ett stort antal sådana ärenden.

Karo bio säger upp 16 anställda

0

I höstas presenterade läkemedelsföretaget ett antal kostnadsbesparingar, med bland andra personalneddragningar. Uppsägningarna av 16 anställda innebär kostnadsbesparingar på 17 miljoner kronor per år.

För en vecka sedan meddelade företaget att man avbryter försöket med sin kolesterolsänkare, eftersom det gett broskskador i djurförsök. Eftersom det inte gick att utesluta att även människor kan drabbas lades projektet ned.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng