Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Mässlingutbrott i Europa

Ingert Nilsson
-
0

Det har varit flera stora mässlingutbrott i Europa den senaste tiden. I år har fall rapporterats från bland annat Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Frankrike. Bara i Frankrike hade man under 2010 5000 fall och enligt WHO tyder allt på att trenden fortsätter i år.

Sverige har sedan årsskiftet haft fem fall av mässling, enligt Smittskyddsinstitutets statistik. Tre av fallen gällde ovaccinerade personer och två hade bara vaccinerats med en dos. För ovaccinerade svenskar som inte heller haft mässling finns det risk att smittas i samband med resor till länder där utbrott är vanligare eller av importfall till Sverige, skriver Smittskyddsinstitutet på sin hemsida och uppmanar till vaccinering.

 

Astrazeneca anses sämre på miljö än Volvo

Ingert Nilsson
-
0

I undersökningen har drygt 3000 svenska konsumenter svarat på frågor om hur de uppfattar och bedömer hur 151 företag på den svenska marknaden arbetar med miljöansvar och socialt ansvarstagande.

Coop är enligt enkäten bäst i Sverige på hållbar utveckling följt av konkurrenten ICA. På tredje plast har konsumenterna rankat ett bilföretag, Volvo när det gäller miljö- och socialt ansvar. Det framgår av varumärkesundersökningen Sustainable Brands som bland annat medieföretaget IDG står bakom.

Av de fyra läkemedelsföretag som finns med bland de 151 listade varumärkena klarade sig Astrazeneca bäst med en 43:e plats. Det är en placering med god marginal till läkemedelskonkurrenterna som alla tre, Pfizer, Roche och GSK hamnade bland de 50 sämst rankade, vilket gör att läkemedelsbranschen är den bransch som svenskarna bedömer som sämst på miljöansvar och socialt ansvarstagande. Fyra bilföretag och bensinföretaget OKQ8 placeras tillexempel högre än Astrazeneca och SAS anses av svenska konsumenter ta ett bättre miljöansvar än Pfizer, Roche och GSK.
? Undersökningen baserar sig på konsumenternas känsla och uppfattning om varumärkena, understryker Erik Heden på mediekoncernen IDG.

Apoteksföreningen vill ha returrätt

Ingert Nilsson
-
0

Under rubriken Orimliga villkor ger brist på läkemedel ger Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening branschens förklaring till att den har problem att leva upp till kravet att läkemedel ska finnas tillgänglig för kund inom 24 timmar.
?Idag har landets apotek väldigt många skyldigheter, men få rättigheter när det gäller möjligheten att påverka logistiken?, skriver Johan Wallér och listar i artikeln förändringar som föreningen menar skulle förbättra läkemedelsförsörjningen:

Idag ingår fri leverens när TLV bestämmer priset på varan. Men föreningen kräver att apoteken får inflytande över leverensvillkoren. Gammal praxis är leverens av läkemedel till apotek en gång om dagen varje vardag, en praxis som föreningen ifrågasätter. Idag med många helgöppna apotek är det en regel från en svunnen tid som bör förändras, anser föreningen.

Rädslan för att sitta på osålda lager är ett annat skäl till problem med lagerhållningen. I debattinlägget ställs krav på att apoteken ska få returnera läkemedel som inte används.
Ett flexiblare generikasystem, skulle också förbättra lagerhållningen på apoteken anser Apoteksföreningen.

Hjälp vid dosering

Ingert Nilsson
-
0

Trots den omfattande användningen av antibiotika är kunskaperna om optimal dosering ganska dålig. Elisabeth Nielsen på Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet har utvecklat en matematisk modell som bättre kan beskriva tillväxt och avdödning av bakterier då de utsätts för olika antibiotikaexponeringar och därmed göra doseringarna säkrare.

Hur kroppen omsätter antibiotikasubstansen, dess farmakokinetik, avgör vilken läkemedelsexponering bakterien utsätts för och påverkar därmed resultatet. För vissa patientgrupper är farmakokinetiken okänd.
En sådan grupp är nyfödda barn, samtidigt som infektioner är en av de vanligaste dödsorsakerna i den gruppen. Deras farmakokinetik av antibiotikat gentamicin studerades därför i en klinisk studie. Man fann att förmågan att omsätta gentamicin, förutom att det berodde på kroppsvikt också kunde kopplas till i vilken graviditetsvecka barnet föddes samt dess ålder. Faktorer som alla har betydelse vid doseringen.

I sitt avhandlingsarbete har Elisabeth Nielsen utvecklat matematiska modeller för sex av våra vanligaste antibiotika. En modell som kan vara ett hjälpmedel för att förbättra doseringsstrategierna.

Många kosttillskott hälsofarliga

Ingert Nilsson
-
0

De två myndigheterna har fokuserat på bantnings- och prestationshöjande preparat, även om andra, främst med smärtlindrande eller potenshöjande verken också ingick. Livsmedelsverket köpte in 43 kosttillskott från åtta svenskspråkiga hemsidor och Läkemedelsverket analyserade produkterna.

I 30 av dem ingick växter eller växtextrakt som kan innehålla hälsofarliga substanser. Substanser som kan ge biverkningar fanns i 28 produkter och i åtta av dem fann man läkemedelssubstanser som inte alls ska finnas i den här typen av produkter och som vid en klassificering skulle klassas som läkemedel. Substanser det handlar om är koffein, forskolin, acetylcystein och GABA.

På Läkemedelsverket ska man nu gå vidare med fynden från den här granskaningen, men hur är inte klart.
? Det som skiljer den här branschen från läkemedelsbranschen är ju att de här medlen säljs av så många och vi måste gå på varje hemsida eller importör så det tar ett tag. Men vi uppmanar de som säljer de här produkterna att ta kontakt med oss, säger Ingela Ottoson på Läkemedelsverket.

På Läkemedelsverket har man sedan en tid ett projekt där man granskar de stora gymsidorna och försäljare av kosttillskott.
? I den här branschen liksom andra finns det både fula fiskar och de som direkt tar bort preparat på uppmaning från oss. Ofta handlar det ju också om okunskap, menar Ingela Ottoson.
? Nyligen fick vi bort en produkt som innehöll Parkinsonmedlet L-dopa från en hemsida. Den substansen är ju ytterst olämplig i kosttillskott.

Av de substanser man hittat i den gemensamma granskningen med Livsmedelsverket nämner hon speciellt produkter som innehåller GABA som har en blodtryckssänkande effekt och i undersökningen såldes under namnet BrainCalm och kosttillskott som innehöll acetylcystein, som bland annat används vid behandling av bronkit och cystisk fibros eftersom det är slemlösande. Men under senare år har det börjat förekomma i kosttillskott då det påstås kunna skydda levern mot bieffekter av anabiola steroider.

Kroniskt trötthetssyndrom drabbar socialt utsatta

Ingert Nilsson
-
0

Sociala problem liksom brist på socialt stöd och brist på motion ökar risken att drabbas av kroniskt trötthetssyndrom enligt en engelsk studie. Forskarna har tittat på data för över 4000 vuxna i London och Manchester. När de tittade på förekomsten av kroniskt trötthetssyndrom tillsammans med andra medicinska faktorer fann de att tillståndet var associerat med såväl depression som ångest men också att risken halverades för personer som motionerade.

I England har tidigare studier antytt att syndromet främst drabbar vit medelklass, vilket den här studien alltså går på tvärs mot. Istället spelade socioekonomiska faktorer en betydande roll tillsammans med etnisk bakgrund. Incidensen var störst bland personer som hade problem med ekonomin liksom bostadsproblem, om de inte fick stöd. Upplevd diskriminering liksom kränkningar på arbetet påverkade också förekomsten av syndromet.

IT upphov till många vårdproblem

Petra Hedbom
-
0

Problemen med IT inom vården har diskuterats under flera år men trots det verkar ingen bättring vara på gång. Enligt en genomgång som Computer Sweden gjort fortsätter anmälningarna strömma in till Socialstyrelsen. Under 2009 och 2010 gjordes 44 IT-relaterade anmälningar relaterade till IT jämfört med 27 under 2007 och 2008.

De allra flesta fall handlar det om problem och fel med patientjournalsystem som drabbats av virus, tappat bort information och viktiga anteckningar. Många gånger är felen kopplade till dosering och val av läkemedel vilket leder till att patienterna behandlas fel. I Jönköpings län har problemen med journalsystemen varit så omfattande att man tvingats dra ner på antalet behandlade patienter som får vård. Socialstyrelsen inledde en särskild gransknig av ärendet under januari.

Sedan knappt ett år tillbaka kom det tydligare riktlinjer för när IT-system inom vården ska klassas som medicinteknik, något som gör det lättare att ställa krav på en så kallas CE-märkning, en form av kvalitetsstämpel. Från Läkemedelsverket säger man att detta betyder att man nu kan ställa tydligare krav på tillverkarna.

Recipharm inleder produktion av jodtabletter

Petra Hedbom
-
0

Det är i företagets tillverkningsanläggning i Årsta utanför Stockholm som tillverkningen av jodtabletter är i gång sedan drygt en vecka. Den första leveransen väntas vara klar om tre till fyra veckor, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.

Anledningen till att Recipharm startat produktionen är inte att de fått någon order utan att de räknar med att efterfrågan kommer att öka till följd av den pågående kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan. Bland annat tror man att USA kommer att stå för beställningar där lagrena av jodtabletter håller på att ta slut.

Inga tabletter kommer att hinna skickas till Japan under krisfasen men Carl-Johan Spak, affärsenhetschef på Recipharm säger till Ekot att det ökade fokuset på riskerna med kärnkraft gynnar bolaget.
– Det här är något som man måste ta ansvar för runt om i världen och se till att man har ett bra lager där det skulle behövas, säger Carl-Johan Spak.

På torsdagen gick  Läkemedelsverket ut med att de avråder folk i Sverige att ta kaliumjodtabletter i förebyggande syfte.

25 EU-länder överens om patent

Petra Hedbom
-
0

I februari sade Europaparlamentet ja till en förfrågan från ett antal av medlemsstaterna om att inleda ett så kallat fördjupat samarbete kring ett gemensamt patent. I veckan har även ministerrådet sagt ja vilket var nästa steg i processen. Processen är ett sätt för medlemsländer att ta fram gemensamma regler när de vanliga beslutsvägarna inte nått resultat, vilket är fallet för patentfrågan.

I dagsläget är 25 länder, däribland Sverige,  med på tåget men Spanien och Italien har sagt nej. Anledningen är kommissionens förslag att de språken som ska användas i samarbetet är engelska franska och tyska. Dessa tre har varit de officiella för det europeiska patentkontoret, EPO, sedan 1997 men från Italien och Spanien anser man att detta kommer att ge franska, brittiska och tyska företag orättvisa fördelar.

Men att de båda länderna sätter sig på tvären kommer inte att kunna hindra samarbetet och både Spanien och Italien kommer att kunna ansluta sig till patentsamarbetet om och när de vill i framtiden.

Parallellt med arbetet mot ett gemensamt EU-patent har länderna arbetat för en gemensam Europeisk patentdomstol. De planerna grusades däremot i förra veckan då EG-domstolen sade nej till en sådan.

EMA och FDA i nytt samarbete

Charlotte Schröder
-
0

Samverkansprojektet mellan EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten och FDA, den amerikanska dito, ska pågå i tre år med start första april och innebär att myndigheterna kommer att arbeta parallellt när det gäller utvärderingen av nya läkemedel. Ett samarbete som dock inte inkluderar biologiska läkemedel.

Samarbetet handlar om att förbättra bedömningen av kvalitetsparametern QbD, Quality by Design, där man granskar det vetenskapliga underlaget för ett läkemedel i fråga om både utveckling och framställning. Det finns redan idag riktlinjer för hur verktyget QbD ska användas men av oklara skäl tolkas dessa ibland olika i USA och Europa. Vilket samarbetsprojektet förhoppningsvis kan råda bot på.

Utvärderingen av nya läkemedelsansökningar kommer att hanteras separat av myndigheterna, men med regelbunden kommunikation dem emellan. Målet är att nå entydiga och gemensamma beslut ifråga om läkemedlen, samt i fall där kompletteringar behöver göras från läkemedelföretagens sida kunna utforma frågelistor signerade både EMA och FDA.

Hanteringen av HPV-upphandling JO-anmäls

Charlotte Schröder
-
0

I över ett år har rättsprocessen kring vilket HPV-vaccin som ska ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet pågått. Redan 2008 fattade Socialstyrelsen beslutet att vaccin mot livmodershalscancer ska finnas tillgängligt för alla svenska flickor i årskurs fem och sex från och med 1 januari 2010. Ett beslut som omgående gick i stå.

Den nationella upphandlingen av HPV-vaccin hanteras av Stockholms läns landsting och innebar att man i början av 2010 lät valet falla på vaccinet Cervarix från läkemedelsföretaget GSK. Ett beslut som snart kom att överklagas av konkurrenten Sanofi Pasteur MSD som äger vaccinet Gardasil. En produkt som redan använts i många landsting när föräldrar själva har bekostat sina barns vaccination.

Den rättsliga process som har följt efter Sanofi Pasteur MSD överklaganden till i första hand Förvaltningsrätten och därefter Kammarrätten har fått mycket kritik vilket föranleder att  den kristdemokratiska riksdagsledamoten Caroline Szyber nu sätter ner foten genom att JO-anmäla den rättsliga hanteringen. Hon menar att det inte är rimligt att en rättsprocess av detta slag får ta mer än ett år.

? Flickor går miste om vaccinet vilket gör att risken för att smittas av en allvarlig sjukdom är större. Dessutom innebär den utdragna processen stora kostnader för både det offentliga och enskilda, säger Caroline Szyber i ett pressmeddelande.

Överklagandet har från Kammarrätten bollats vidare till Konkurrensverket och sedan tillbaka igen. Det är nu ett år sedan den första ansökan om så kallad överprövning inlämnades och ännu inte är rättsprocessen avslutad.

? Det är orimligt att långa handläggningstider i domstol gör att upp till 200 000 flickor får vänta på besked om när de kostnadsfritt kan erbjudas vaccinet, säger Caroline Szyber.

Genterapi mot Parkinson

Charlotte Schröder
-
0

Efter 20 år av enträget arbete har en forskargrupp vid New York-Presbyterian Hospital och Weill Cornell Medical Collage presenterat de första resultaten någonsin där genterapi jämförts med placebokirurgi. Fas II-studien, dubbelblind och randomiserad, är genomförd vid sju olika sjukhus i USA och publicerad i The Lancet Neurology.

16 Parkinsonpatienter i åldrarna 30-75 år blev lottade till genterapi. Terapin går ut på att man borrar ett hål i hjärnan och sprutar in ett virus som bär med sig en stor mängd kopior av den gen som styr produktionen av GABA. Till kontrollgruppen värvades 21 Parkinsonpatienter för behandling med placebokirurgi vilket innebär att ett hål borrades men bara till hälften, och inget virus tillfördes.

GABA är en hämmande signalsubstans vars funktion är att lugna ner överaktiva motorneuron. Hos patienter med Parkinson finns en brist på GABA vilket förklarar många av sjukdomens motoriska symtom.

Resultaten visade att patienter som fått genterapi uppvisade 23 procent förbättrad muskelkontroll jämfört med drygt 12 procent i placebogruppen, efter sex månader. Genterapigruppen upplevde också bättre effekt av sin läkemedelsbehandling.

Forskarna bakom studien menar att resultaten är lovande på många sätt, bland annat på grund av att behandlingsmodellen kan komma att användas även när det gäller andra neurologiska sjukdomar.

Internationell samverkan för ökad patientsäkerhet

Läkemedelsvärlden
-
0

Jag efterlyser ett nytänkande vad avser hur svensk sjukvård snabbt ska kunna förebygga riskabla situationer som involverar läkemedelsbehandling. Min uppfattning är att ingen myndighet eller organisation i Sverige tar tillräckligt ansvar för att förebygga risker i samband med medicinering. Kanske är det så att myndigheter är naturligt långsamma i sina processer och därför olämpliga att utföra detta arbete?

Ett exempel: När semestern var slut sommaren 2006 möttes jag till min stora häpnad av att Merck i samband med övergången från NM Pharma valt att byta sina förpackningar enligt ovan (dvs från förpackningarna till vänster till de till höger). Detta upptäcks av den farmacevt som ansvarar för lagret på operationsenheten på mitt sjukhus och vi väljer att märka upp med ?förväxlingsrisk? i läkemedelsrummet. Två veckor senare kommer rapport om förväxling där patienten höll på att få fel läkemedel, ytterligare en vecka senare kom rapport om att en förväxling faktiskt skett. Patienten kom denna gång inte till skada. Men incidenter och händelser där patienter kommit till skada rapporterades under augusti-september 2006 från många operations-intensivvårdsenheter runt om i Sverige.

Av mina muntliga kontakter med Läkemedelsverket framkom att förpackningsbytet inklusive bytet av färgmarkering på etiketterna  (från grönt till gult, samt vice versa) hade godkänts av Läkemedelsverket. När jag frågade Merck varför bytet skett svarade representant därifrån att en konsult kommit fram till att företaget stärkte sitt varumärke genom att ha enhetlig färgsättning inom samma ATC-kod. På frågan vad de lärt sig av detta svarar personen att de skall skapa användargrupper som får tycka till innan liknande förändringar sker igen.

Hur ser beredskapen för att hantera liknande situationer ut nu 5 år senare? Skulle detta kunna hända igen? Tyvärr tror jag att vi måste svara ja på den frågan. Vad blir nästa händelse där många patienter riskerar att drabbas av liknande risker på grund av  att det i svensk sjukvård inte finns en snabb organisation som kan fånga upp, larma och påverka samtliga intressenter i en händelsekedja till snabba förbättringar?  Kanske finns det utrymme inom arbetet för läkemedelsstrategin att få till en förstärkt patientsäkerhet på riktigt?

Svenska patienter utsätts systematiskt för risker i samband med läkemedelsbehandling som redan upptäckts och åtgärdats i andra länder. Ett exempel är att det i Sverige fortfarande saknas färdigspädda lösningar som täcker behovet för att kunna ge kalium intravenöst utan förväxlingsrisker (En sammanställning av händelser där patienter skadats kommer att publiceras i Läkartidningen nr 16, 2011, AnnSofie Fyhr et al.)

Ett alternativ till försöken att få fart på myndigheterna är att vi i Sverige skapar en motsvarighet till ?Institute for Safe Medication Practices?, ISMP, som finns i USA!

Personligen har jag funnit inspiration av ett besök på en månad vid ISMP:s huvudkontor i Philadelphia. ISMP (www.ismp.org) är ett ickevinstdrivande institut där läkare, sjuksköterskor och farmacevter arbetar tillsammans för att förebygga patientskada genom att hjälpa vården undvika fel eller misstag i samband med hantering av läkemedel.

ISMP arbetar bland annat med ett anonymt spontant internetbaserat rapporteringssystem som möjliggör att larm om risker identifierade av läkare, sjuksköterskor, farmacevter, patienter och anhöriga, snabbt kan komma andra till del. Inom 14 dagar efter att en rapport inkommit publicerar ISMP händelsebeskrivningen och ger handfasta råd om hur andra enheter i sjukvården, inklusive apoteken, kan förebygga liknande händelser.  Informationen sammanställs som ett nyhetsbrev som når förskrivare, sjuksköterskor och farmacevter.

Standardfrågorna som rapportörerna besvarar är:
? Beskriv misstaget / bieffekterna (skall vara möjligt att förebygga). Vad blev fel? Hur gick det för patienten?
? Vilka enheter var involverade  (sjukhus, primärvård, apotek, kommunalt äldreboende, patientens hem)?
? Vilket läkemedel, det generiska namnet, preparatet, dosen, koncentration/styrkan?
? Hur upptäcktes misstaget/det potentiella misstaget?
? Vilka rekommendationer har Du för att förebygga liknande händelser?

Nytt är att ISMP numera har ökat fokus på vad patienter kan göra själva för att undvika läkemedelsskador. På temat ?Medication Errors That Have Occurred and How You Can Avoid Them? lär organisationen ut tips och råd till allmänheten med utgångspunkt från händelsebeskrivningar där något gått snett i samband med medicinering.  http://www.ismp.org/Newsletters/consumer/consumerAlerts.asp.  ISMP sysslar däremot inte med att rapportera biverkningar av enskilda läkemedel. Detta sköts av Food and Drug Administration, FDA.

Vad krävs för att starta en ny organisation?
En organisation där en läkare, en sjuksköterska och en apotekare tillsammans får uppdrag att samla in, analysera och ge råd då fel och misstag i samband med medicinering sker skulle egentligen räcka. Eventuellt som del av, eller i samverkan med, ISMP USA. ISMP finns även i Canada och Spanien.

Vad kan en av myndigheterna oberoende organisation göra mer?
? Jobba fram och förankra standarder av olika slag. Rimligen borde läkemedelsföretagen får en rekommendationslista för säker namngivning av preparat, hur läkemedelsform och administreringsväg skall uttryckas. Register för programmering av maxdoser mm för användning i infusionspumpar kan förvaltas nationellt (istället för som idag av varje berörd sjukhusklinik)

? På konsultbasis genomföra oberoende risk- och händelseanalyser vid allvarliga händelser där det inte är lämpligt att den egna enhetens personal utreder.

?    Lämna synpunkter på de åtgärder som föreslås i samband med lokalt genomförda risk- och händelseanalyser där felaktig läkemedelsanvändning identifieras. Dagens verklighet är att lokalt genomförda förändringar av rutiner vid närmare analys i värsta fall kan innebära ökade risker. Ett sådant exempel är införande av färgkoder. En och samma färgkod kan innebära olika saker vid olika vårdenheter, och för personal som byter arbetsplats kan detta innebära ökad risk att göra fel.

Ett internationellt nätverk för organisationer som samlar in och analyserar händelser finns redan. Under hösten 2006 skapades ett forum International Medication Safety Network, IMSN för utbyte mellan nationella organisationer som samordnar patientsäkerhetsfrågor med fokus på läkemedel. Nästa möte är i Hong-Kong i november 2011. Skall Sverige ta chansen att hänga på?
www.intmedsafe.net

Det behövs en, av myndigheterna oberoende, organisation som agerar blåslampa och som snabbt kan larma om uppkomna risker med läkemedel. Det behövs också en kunskapsresurs för vårdgivarnas organisation (SKL, respektive landsting) samt myndigheterna.  Min slutsats är att ingen av myndigheterna känner att de har resurser (eller mandat?) att säkerställa att kunskap om risker vad avser medicinering kommer svenska patienter till del, rimligt snabbt. Kanske kommer Sverige att starta en patientsäkerhetsorganisation? Bra, men sätt i så fall full fart nu, det är bråttom!

Anne Hiselius
Klinisk apotekare
Landstinget i Jönköpings län

Stopp för subventioner av nya läkemedel i Australien

Charlotte Schröder
-
0

I ett försök att minska samhällskostnaderna och få siffrorna svarta istället för röda i den ansträngda statsbudgeten provar myndigheterna i Australien ett nytt grepp.

Det hela tog sin början för en månad sedan när regeringen gick tvärtemot sin egen expertgrupp, PBAC, Pharmaceutical Benefits Advisory Committee, när denna önskade godkänna åtta nya läkemedel för den australiska marknaden. Däribland Astrazencecas Symbicort (budesonide och formoterol) mot astma och KOL och GlaxoSmithKlines Duodrat (dutasteride och tamsulosin) mot prostataförstoring.

Regeringens beslut att häva subventionerna för nya läkemedel under drygt två år framöver innebär att medborgarna kommer att gå miste om subventioner för ungefär 100 nya läkemedel om året. En åtgärd som beräknas spara 200 miljoner dollar årligen till statens plånbok. Och på samma gång öka kostnaderna för patienterna med 65 dollar i månaden. Högkostnadsgränsen för läkemedel i Australien är i dag 34,20 dollar i månaden och kommer enligt de nya reglerna att hamna på 100 dollar i månaden.

Förslaget har mött stark kritik, både från läkemedelsbranschens företrädare och olika läkar- och patientorganisationer.

Rusning efter jod

Charlotte Schröder
-
0

De dramatiska händelserna i Japan, där flera reaktorer vid kärnkraftverket Fukushima havererat efter jordbävningen och tsunamin förra veckan, har orsakat en rusning efter jodtabletter i delar av Asien och USA. På amerikanska västkusten rapporteras att jod är slutsålt på många håll.

Enligt rapporter från såväl amerikanska som europeiska läkemedelsföretag är jod inte en produkt som lagras i större omfattning. Produkterna tillverkas i regel efter beställning. Men nu har katastrofen i Japan väckt såväl läkemedelsbranschen som politiska beslutsfattare inför frågan om hur en eventuell kärnkraftsolycka ska hanteras.

I USA genomförs nu en granskning av befintliga rekommendationer till allmänheten, tillkännagav en talesman för Obamaadministrationen i tisdags. Redan nu nämner administrationen att det ur ett samhällssäkerhetsperspektiv kan behövas större lager av jod i händelse av en kärnkraftsolycka.

Samtidigt flaggar amerikanska hälsovårdsmyndigheter för att det finns risker med att allmänheten börjar använda jod utan att ha tillgång till kunskap. Detta eftersom det är hälsofarligt för personer med vissa allergier eller sjukdomstillstånd i sköldkörteln att få i sig för mycket jod.

Utöver en säker tillgång på jod kräver därför flera amerikanska debattörer att man måste uppdatera samhällsinformationen om strålningsskador.

Även på svenska och finska apotek märks en ökad efterfrågan av jodtabletter, enligt rapporter från handel och apotek. 

Fler tysta arbetsplatser efter omregleringen

Charlotte Schröder
-
0

För att få information om hur omregleringen har påverkat arbetsmiljön genomför Farmaciförbundet en enkätundersökning och flera arbetsplatsbesök. Redan i dagsläget har förbundet fått signaler från medlemmarna om att frågorna har prioriterats ned på många arbetsplatser.
– Mitt intryck är att tystnaden har brett ut sig på apoteken. Genom omregleringen har det tillkommit nya arbetsgivare där visstidsanställda har fått chansen att få fast jobb, och många som jobbat länge har passat på att byta jobb. Gemensamt för båda grupperna är att ingen vill börja på en ny arbetsplats med att vara obekväm och ifrågasätta arbetsförhållandena, säger Kristina Håkansson, ombudsman vid Farmaciförbundet.

På Farmaciförbundsdagen den 14 mars var Kristina Håkansson och andra från förbundet ute på ett antal arbetsplatsbesök på apotek för att tala med medlemmarna om hur de uppfattar sin nya vardag.
– Min känsla är att många inte vågar ställa krav på en fungerande arbetsmiljö. Även sådant som tidigare har fungerat, som till exempel delaktighetsmöten, är inte lika vanligt förekommande längre. Jag var på flera apotek där det inte fanns stolar där personalen kunde vila sig under arbetsdagen. Och ingen hade heller väckt frågan för arbetsgivaren. Att plötsligt införa söndagsöppet eller komma med schemaändringar var sådant som ofta hade genomförts utan att de anställda först blivit informerade.

Kristina Håkansson tillägger att det säkert finns medlemmar som är nöjda med omregleringen.
– Det finns förstås bra arbetsplatser där man tar ansvar för arbetsmiljöfrågorna, men de som är nöjda hör av förklarliga skäl inte av sig till förbundet. Därför att det viktigt att vi genomför enkätundersökningen så att vi får en riktig bild av hur det förhåller sig.

Enkäten pågår till den 5 april och den som är medlem i Farmaciförbundet kan gå in på förbundets hemsida och delta. En annan viktig fråga för förbundet är att se över situationen på de många mindre apotek som öppnat i och med omregleringen.
– När ett apotek kanske bara har två anställda är det inte lika självklart att det finns ett skyddsombud eller någon annan fackligt ansluten. Till hösten kommer våra regionala skyddsombud göra inspektioner runt om i landet för att skaffa sig en uppfattning om hur det ligger till, säger Kristina Håkansson.
 

1...363738...50Sida 37 av 50