Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

Mediciner förvaras inte barnsäkert

Amina Manzoor
-
0

Varje dag måste i genomsnitt två barn under fyra år uppsök akutvård på grund av förgiftning. 80 procent av barnen har förgiftats genom att äta läkemedel eller kemikalier. De allra flesta har ätit mediciner, men det är också vanligt med förgiftningar av hushållskemikalier som rengöringsmedel och tändvätska.

Knappt hälften (52 procent) av de tillfrågade förvarar läkemedel och kemikalier i skåp där de tror att barnen inte kan komma åt dem. Men bara 30 procent har barnsäkra lås på de skåpen.

? Det vi ser är att man förvarar hälsoskadliga produkter och mediciner där man tror att barn inte kan komma åt dem, men det är viktigt att även förse skåpet med ett barnsäkert lås. Det kan vara bra att även prata med mor- och farföräldrar så att de också tänker på att låsa in mediciner och farliga kemikalier då barnbarnen kommer på besök, säger Jan Schyllander, styrelseledamot vid Barnolycksfallsfonden, i ett pressmeddelande.

Undersökningen baseras på intervjuer med 1013 föräldrar i Sverige mellan 18-65 år.

Äldre kvinnor får oftare bensodiazepiner

Amina Manzoor
-
0

Rapporten presenterar data från 16 vårdcentraler runt om i Sverige och cirka 150 000 patienter. Den visar att det finns en skillnad i vilka läkemedel som skrivs ut till män och kvinnor.

Många skillnader kan förklaras av att samma sjukdom drabbar könen olika, till exempel urinvägsinfektion. Däremot är det 86 procent högre förskrivning av bensodiazepiner hos äldre kvinnor än män i samma ålder.
– Det kan kanske bero på att kvinnor söker vård för dessa besvär i större utsträckning än vad män gör, men det kan även bero på att kvinnor i högre grad har psykosomatiska besvär medan män har mer muskulära besvär. Detta är förstås bara teorier, säger Jörgen Månsson, medicinsk direktör vid Carema sjukvård.

Män behandlas 65 procent oftare med kinoloner, men det förklaras med att kvinnors urinvägsinfektion lättare kan behandlas med antibiotika. Man fann ingen skillnad i behandling eller läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar. Kvinnor och män behandlas ungefär lika mycket med antibiotika för
luftvägsinfektioner, men kvinnor får åtta procent oftare
bredspektrumantibiotika.
– Det har vi ingen bra förklaring till, men det är något som vi gärna vill titta lite närmare på, säger Jörgen Månsson.

Den visar även att kvinnor får mer läkemedel än män. För kvinnor över 75 år är det sex procent vanligare att de har tre eller flera läkemedel utskrivna än män i samma ålder. Vid över 80 års ålder är det 18 procent vanligare att kvinnor har fler än 10 läkemedel än män i samma ålder. Av alla 80-åringar har 21 procent fler än 10 läkemedel.
– Utgångspunkten för studien var att det inte var olika behandling beroende på kön. Men nu ser vi att det sker i många fall. Det leder till att vi aktivt bör ta itu med detta, säger Jörgen Månsson.

Rapporten bygger på en studie som Carema sjukvård genomfört i samarbete med SKL.

Nytt register för extemporeläkemedel

Amina Manzoor
-
0

Den 1 september lanserade APL ett register för extemporeläkemedel. Det blir tillgängligt för alla extemporeapotek som godkänts av Läkemedelsverket. Syftet med registret är förse hälso- och sjukvården och apoteksmarknaden med produkt- och artikelinformation för lagerberedningar av extemporeläkemedel via Läkemedelsverkets register NPL och Apotekens Services register VARA.

Andra extemporeapotek har tidigare kritiserat socialdepartementets förslag eftersom APL då skulle få veta vilka konkurrenternas nya produkter är innan de når marknaden.

Registertjänsten är en övergångslösning tills en permanent lösning tagits fram.

Finsk rapport bekräftar samband mellan Pandemrix och narkolepsi

Amina Manzoor
-
0

Den finska socialstyrelsen THL har nu presenterat slutrapporten från en finsk registerstudie om sambandet mellan vaccination med Pandemrix och risken att insjukna i narkolepsi hos barn och ungdomar mellan 4-19 år. Studien visar att risken var 13 gånger ökad. Det skulle motsvara 6 nya fall bland 100 000 vaccinerade barn och ungdomar. Resultaten stämmer överens med den preliminära rapport som Finland presenterade i januari i år.
? Rapporten säger egentligen ingenting nytt, den bekräftar bara det vi redan visste ? att det finns en överrisk för narkolepsi hos barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix, säger Ingemar Persson, senior expert på Läkemedelsverket.

Slutrapporten stämmer även överens med resultaten från den svenska registerstudie som Läkemedelsverket presenterade i mars och en svensk fallinventeringsstudie som presenterades i juni. I de svenska studierna var risken för narkolepsi bland barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix ökad 4-7 gånger. Det innebär 3-4 nya fall per 100 000 vaccinerade.
? En förklaring till skillnaden kan vara olika upplägg på studierna. I Finland har man bredare kriterier för urvalet medan vi i Sverige har strängare regler för urvalet. En annan förklaring kan vara att risken är högre i Finland än i Sverige, men det vet vi inte än, säger Ingemar Persson.

Både i Sverige och Finland pågår nu forskning för att se om eventuella faktorer samverkat med vaccinet och om orsaksmekanismer. Den finska rapporten kommer inte att medföra några förändringar i rekommendation från Läkemedelsverket.
? Vi har redan rekommenderat en begränsad användning av Pandemrix för barn och ungdomar. Däremot kommer vi att fortsätta forskningen om varför det finns en överrisk för narkolepsi i Sverige och Finland men inte i andra länder. Det kan finnas någon samverkande faktor och det försöker vi nu ta reda på genom fortsatt forskning, säger Ingemar Persson.

Tydligt fokus på reell uppföljning

Läkemedelsvärlden
-
0

I stort är vi från Läkarförbundet nöjda med arbetet kring den nationella läkemedelsstrategin. Visst kan man säga att det inte är mycket nytt i den, eftersom problemområdena som lyfts fram har varit kända långt tidigare, men det är ändå viktigt att de nu finns belysta och utvecklade i en och samma skrift. Dessutom finns det nu namngivet vilken myndighet eller motsvarande som har huvuduppdraget att driva på respektive fråga.

En strategi innehåller ofta visioner och inriktningar, men det som verkligen skiljer denna strategi från många andra är uppföljningsdelen. Jag har sällan sett ett sådant tydligt fokus på reell uppföljning och tryck i tidsaspekterna som detta. Om fortsättningen av arbetet håller samma höga tempo och tydliga politiska vilja till resultat så tror jag att läkemedelsområdet kommer bli säkrare, tydligare och förbättrat hanterat inom en snar framtid.

Mikael Rolfs

ordförande Rådet för läkemedel, it och medicinsk teknik, Sveriges läkarförbund.

Ny ordförande i Sveriges Apoteksförening

Amina Manzoor
-
0

Han efterträder Cecilia Marlow, som avgick i samband med att hon lämnade vd-posten på Kronans Droghandel.

– Apoteksaktörerna står inför flera branschgemensamma utmaningar och jag ser med spänning fram emot dessa och hur vi tillsammans kan skapa bästa möjliga villkor för branschen och för våra kunder, säger Anders Nyberg, i ett uttalande.

Vill ha varningstext på PPI

Amina Manzoor
-
0

Den amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen vill att FDA ska uppmana läkemedelsföretag att sätta en varningstext på sina protonpumpshämmare som Nexium, Losec Lanzo. Organisationen menar att dessa läkemedel kan vara vanebildande och orsaka allvarliga biverkningar.

Public Citizen menar att patienter som använder PPI i mer än en månad kan få ännu mer magsyra när de slutar ta medicinen, vilket gör att patienterna åter börjar med PPI och därmed skapar ett långvarigt beroende.

Organisationen anser att PPI ordineras allt för ofta till personer som kanske inte bör använda dem.
– Som ett resultat av detta riskerar miljontals människor att i onödan bli beroende av protonpumpshämmare samtidigt som de utsätter sig för de allvarliga riskerna med långtidsbehandling, sade Sidney Wolfe vid Public Citizen i ett uttalande.  

Läkemedlen har redan varningstexter på förpackningarna, men Public Citizen vill att de blir mer framträdande.

Läs mer om PPIs okända biverkningar i nästa nummer av Läkemedelsvärlden som kommer ut den 9 september.

Diabetesmedicin får EU-ja

Amina Manzoor
-
0

Boehringer Ingelheim och Eli Lilly får nu marknadsföra diabetesläkemedlet Trajenta (linagliptin) i Europa. Det är ett piller som tas en gång om dagen med metformin eller med metformin och sulfneuroider. Trajenta får även användas av patienter som inte kan ta metformin.

Godkännandet kom efter en klinisk studie på 6 000 vuxna med typ 2-diabetes. Studien visade att läkemedlet gav förbättrad blodsockerkontroll som varade i upp till 52 veckor.

– Trajenta finns i en enda dosstyrka vilket är praktiskt för behandlande läkare då en dos är rätt dos för alla vuxna patienter, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid diabetescentrum, Södersjukhuset, i ett pressmeddelande.

Läkemedlet fick godkännande av FDA i maj, där det marknadsförs som Tradjenta.

Diagnostiskt test identifierar patienter för Pfizers nya cancerläkemedel

Fredrik Hed
-
0

I fredags godkände amerikanska FDA Pfizers nya lungcancerläkemedel crizotinib (Xalkori) för behandling av vissa patienter med metastaserad, icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som uttrycker den onormala ALK-genen (anaplastisk lymfom kinas).

Som ett komplement till läkemedlet erbjuds även ett diagnostiskt test, för att avgöra om patienten har den onormala ALK-genen eller inte. Och för att avgöra om patienten är kandidat för behandling eller inte. Men testet finns bara med i det amerikanska godkännandet. I ansökan till det europeiska läkemedelsverket EMA, som lämnades in den 15 augusti, finns det diagnostiska testet inte med.  I USA är godkännandet direkt kopplat till ett visst specifikt test, medan det i EU inte är specificerat vilket test från vilken tillverkare som måste användas, och därför är det diagnostiska testet inte med i ansökan.
– Nej, det gör det inte. I USA är det krav på att testet följer med, det är det inte i Europa, säger Christina Astrén Eriksson, kommunikationsdirektör på Pfizer i Sverige.

Det amerikanska kravet på diagnostiskt test kan vara kopplat till den höga prislappen på preparatet; USD 9 600 per månad, eller USD 115 200 per år.

Blockerar kinaser
Någonstans mellan en och sju procent av NSCLC-patienterna har den onormala ALK-genen, som orsakar uppkomst och tillväxt av cancer. De som drabbas av denna cancerform är normalt sett inte rökare. Xalkori kommer i tablettform som tas två gånger om dagen. Läkemedlet verkar genom att blockera vissa proteiner, kinaser, som produceras av den onormala ALK-genen.

Crizotinib har i två säkerhets- och effektstudier på 255 patienter utvärderats på objektiv svarsfrekvens, andelen patienter där tumören helt eller delvis krympte. De flesta patienter i studierna hade tidigare fått cellgiftsbehandling. I ena studien var den objektiva responsen 50 procent med ett mediansvar på 42 veckor. I den andra var svarsfrekvensen 61 procent med ett mediansvar på 48 veckor.

I USA godkändes crizotinib genom en snabbutredning som tar max sex månader. Den 15 augusti skickade Pfizer in ansökan om europeiskt godkännande till europeiska EMA. Enligt Pfizer brukar det ta cirka 15 månader till att ett europeiskt godkännande kan vara klart.

Artikeln ändrades 2012-10-25

TLV ska bli bättre på att följa upp nyttan med läkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Tjänsten har gått till Love Linnér. Han har tidigare arbetat på TLV som medicinsk utredare i fem år. Love Linnér är naturvetare och har disputerat inom farmakologi på Karolinska Institutet.

? TLV har hela tiden arbetat med villkor till företagen som ska följas upp. Kvaliteten på dessa villkor och uppföljningar har varierat ganska mycket, bland annat eftersom vi själva har varit otydliga och ibland lämnat över till företagen att själva tolka vad vi menar, säger Love Linnér.

Därför ska TLV nu ge läkemedelsföretagen tydligare uppföljningsvillkor och bli snabbare på att granska uppgifterna. TLV vill också att formerna ska styras upp för hur dessa villkor tas fram.

? Det är bra om uppföljningsvillkoren tas fram och beslutas redan när subventionsärendena handläggs. Vi kommer också att ge mer stöd till läkemedelsföretagen kring uppföljningar och villkor och försöka ha en bättre dialog med landstingen, säger Love Linnér.

Det behövs ett tydligare ansvar för patientens hela behandling

Esbjörn Börjesson
-
0

Strategin anger fem övergripande mål, varav äldre personer är mest berörda av det första: ?Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass?. Det är oklart vad denna formulering får för praktisk betydelse, eftersom de länder man i så fall jämför sig med sannolikt inte har bättre vård än Sverige.

Det är viktigt att man i strategin konstaterar att de mest sjuka äldre är minst nöjda med vården, att riktlinjer saknas för läkemedelsbehandling av äldre multisjuka och att detta är en situation som behöver förbättras. Koll på läkemedel har i flera utspel visat exempel på detta från såväl multimedicinering som från användning av för äldre olämpliga läkemedel. Socialstyrelsen har fått uppdraget att genomföra nödvändig förbättring. Det är också positivt att ökad patientmedverkan och effektiva läkemedelsgenomgångar tas upp i handlingsplanen. Båda dessa ämnen är prioriterade inom Koll på läkemedel.

Det finns också viktiga aspekter på äldres läkemedelsbehandling som inte berörs i strategin. De flesta läkemedel som multisjuka äldre använder är inte dokumenterade för den patientgruppen. Det gör att doseringen av dessa medel är osäker och att onödiga biverkningar och interaktioner kan förekomma. Läkemedelsstrategin tar inte upp denna fråga.

Äldre multisjuka behöver också en namngiven läkare med övergripande ansvar för patientens hela läkemedelsbehandling. Något sådant krav finns inte i strategin. Här är skrivningarna istället vaga, man talar om ?behov av anpassad läkemedelsbehandling? och tycks lita till olika former av framtida it-stöd. Tydlighet på den här punkten skulle vara av stort värde för multisjuka äldre.

Detta vill Koll på Läkemedel uppnå

– Varje äldre patient ska få en läkare med totalansvar för all medicinering

– Bättre dokumentation av de läkemedel som ordineras till äldre

– Årliga läkemedelsgenomgångar för äldre som behandlas för flera sjukdomar

Ökad risk för stroke om du har psoriasis

Läkemedelsvärlden
-
0

Den danska studien har jämfört registerdata från 36 765 patienter med mild psoriasis samt 2 793 patienter med svår psoriasis, med 4 478 926 människor utan psoriasis.

För patienter med mild psoriasis var den justerade risken att drabbas av förmaksflimmer 1,50 för dem yngre än 50 år och 1,16 för patienter 50 år och äldre. Patienter med svår psoriasis hade en högre risk för förmaksflimmer om 2,98 (yngre än 50 år) och 1,29 (50 år och uppåt).

Patienter med svårare former av psoriasis uppvisade också högre risk att drabbas av ischemisk stroke, med en relativ risk om 1,97 och 2,80 hos patienter yngre än 50 år med mild och svår psoriasis. För patienter 50 år och äldre var den relativa risken 1,13 och 1,34 för patienter med mild och svår psoriasis.

Författarna menar att eftersom psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom kan den inflammationen bidra till uppkomsten av förmaksflimmer och ischemisk stroke. De avslutar med att konstatera att resultaten bekräftar tidigare forskning att patienter med psoriasis kan anses löpa ökad kardiovaskulär risk.

Hopp om nya blodfettssänkare

Ingert Nilsson
-
0

Forskare och branschanalytiker hoppas nu på att en ny kolesterolsänkare kan vara på väg. Den fungerar genom att blockera ett protein, PCSK9, vars funktion är att bevara nivåerna av LDL-kolesterolet i blodet.

Bioteknikföretaget Regeneron håller nu på att tillsammans med Sanofi utveckla ett läkemedel som ska sänka LDL-nivåerna radikalt, rapporterar nyhetsbyrån Reuter.
Andra företag till exempel Amgen, Merck och Bristol-Myers Squibb ska vara samma idé på spåren. Även om Regenerons försök hittills inte visat på några allvarliga biverkningar med sin nya läkemedelskandidat behövs flera och större studier för att utesluta till exempel toxicitet eller förhöjt blodtryck som gjort att tidigare lovande hjärtläkemedel, som Pfizers torcetrapib fått skrotas.

Den nya kandidaten är tänkt att injiceras en gång i månaden. Senare i år väntas resultatet från större studier.
Oberoende analytiker som inte är involverade i forskningen säger till Reuters att det kan vara en ny behandling som håller på att ta form, men varnar samtidigt för oväntade säkerhetsproblem.

Även läkemedelsföretaget Roche har med anledning av den europeiska kardiologkonferensen i Paris berättat om en ny kolesterolsänkare som ska höja det goda HDL-kolesterolet utan att också blodtrycket höjs. Men också här handlar det om för små studier, för att veta om kandidaten håller hela vägen.

Billiga läkemedel används för lite

Ingert Nilsson
-
0

Billiga förbyggande läkemedel som skulle kunna förhindra många dödsfall i stroke eller hjärtinfarkt skrivs allt för sällan ut, enligt den här studien som presenteras i den medicinska tidskriften Lancet.

I studien ingick 17 länder. Totalt ingick 153 996 personer från såväl städer som landsbygd. Länderna som ingick var såväl höginkomst-, som medel- och låginkomstländer, bland annat Sverige, Kanada, Argentina, Polen, Pakistan och Zimbabwe.

Av de som hade haft en hjärtinfarkt eller en stroke tog bara var fjärde blodförtunnande medel, omkring var femte en betablockerare eller acetylsalicylsyra och endast var sjunde tog kolesterolsänkande läkemedel. Lägst var, förstås, siffrorna i låginkomstländer, där färre än tio procent behandlades.
Studien visar att det är ländernas ekonomi som styr behandlingen betydligt mer än individuella faktorer som till exempel kön, BMI, diabetesstatus och blotryck.
? Från Sverige deltog cirka 4 000 patienter i studien, säger Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin.
Hon har ännu inte fått data specifikt för den gruppen.
? Men vi vet att långt ifrån alla av dem fått den behandling de borde ha, säger hon.

Huvudförfattaren till studien professor Salim Yusuf vid McMaster University i Kanada säger i en kommentar att det är en global tragedi att billiga läkemedel som skulle hjälpa miljontals människor med hjärtkärlsjukdom underutnyttjas världen över.

Patienter följer ordination på motion

Ingert Nilsson
-
0

Sedan början av 2000-talet har fysisk aktivitet på recept, FYSS, använts inom sjukvården för att behandla och förebygga ett 30-tal sjukdomstillstånd. Ordinationen kan bestå både av vardagsmotion och organiserade aktiviteter.
Och det tycks som förskrivningen fungerar.

I den senaste undersökningen som gjorts av sjukgymnasten Amanda Ek vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har 49 procent svarat att de följt ordinationen och gjort exakt de aktiviteter som ingick, 19 procent svarade att de följt ordinationen men bytt någon aktivitet mot någon annan.
? Uppföljningen gjordes efter sex månader och då följde alltså 68 procent ordinationen även om man kanske bytt vattengympa mot gympa, säger Amanda Ek.

Resultatet baseras på enkätfrågor och Amanda Ek är förstås medveten om att man i enkäter gärna svarar ?bättre? än verkligheten.
? Jo så är det, men det finns också en samvariation mellan hur man svarat på den här frågan och att den stillasittande tiden sjönk.
I studien ingick 98 personer, 82 procent var kvinnor. En majoritet hade ordinerats fysisk aktivitet av flera orsaker, de vanligaste var muskel- och skelettsjukdomar, fetma och högt blodtryck.

Generisk förskrivning ska införas

Ingert Nilsson
-
0

Strategin spänner över hela kedjan, från forskning till uppföljning av effekterna i vardagen.
Läkemedelsstrategin ska användas och ses som en plattform för vidare diskussioner och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå.

Den innehåller fem långsiktiga mål: Sverige ska ha medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass, jämlik vård, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, vi ska vara attraktiva inom innovation av produkter och tjänster samt arbeta för att läkemedel har minimal miljöpåverkan.

För att uppnå dessa mål pekar strategin ut sju områden där speciella insatser är särskilt påkallade.
Det handlar till exempel om att skapa en bättre ordinationsprocess, bland annat ska generisk förskrivning införas. Men för att det ska bli möjligt måste de nationella IT-stöden komma på plats. Vidare behövs det en förbättrad samsyn när det gäller ordinerade behandlingar, ett instrument för att uppnå det är effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar.
Kunskapen om riktlinjer för läkemedelsanvändning behöver förbättras, insatser behövs för att minska antibiotikaresistens, modellerna för prissättning och finansiering behöver utvecklas, liksom uppföljningen av läkemedels effekter och användning.

Strategin har tagits fram med de myndigheter som blir ansvariga för olika områden, till exempel är det Läkemedelsverkets uppgift att göra generisk förskrivning möjlig. Myndigheten blir också ansvarig för att följa upp och samordna den nationella strategin.
Sveriges Kommuner och Landsting, läkemedelsindustrin, läkarprofessionen och apoteksbranschen har också deltagit i arbetet.

1...181920...50Sida 19 av 50