Fönstertittarsjuka, eller claudicatio intermittens, orsakas av åderförkalkning. Sjukdomen ger smärta i benen vid gång, en smärta som försvinner vid en stunds vila. Sedan 2007 används cilostazol som behandling i Sverige. Läkemedlet hämmar ett enzym som minskar nedbrytning av cykliskt AMP. Cykliskt AMP finns ibland annat i trombocyter och kärlväggar och behandlingen kan vidga kärlen och hämma ihopklumpningen av trombocyter.
Nu har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, sammanfattat kunskapsläget om effekten av cilostazol. Granskningen visar att läkemedlet ger en viss förbättring. I genomsnitt kan en patient som tar cilostazol gå 50 meter längre innan smärtan blir för svår än den som inte tar medlet.
SBU skriver i sin rapport att ingen av de studier som granskats tar upp preparatets effekt i förhållande till rökstopp och träningsråd. Detta ska komma som första alternativ vid en behandling. Genomgången visar också att biverkningar som huvudvärk och problem med mag-tarmkanalen är i större utsträckning drabbar den som tar cilostazol än de som inte gör det.
Kostnaden för behandling med cilostazol (Pletal) är cirka 17 kronor per patient och dygn vid en dosering på 100 mg två gånger dagligen och preparatet ingår sedan 2008 i läkemedelsförmånen. Enligt SBU finna bara en hälsoekonomisk studie som utvärderar de aspekterna av preparatet och därför går det inte att dra några slutsatser om behandling med cilostazol är hälsoekonomisk.
Årlig arkivering 2010
Måttlig effekt av Pletal
Forskare flyr komplicerade prövningar
Liksom i Sverige har antalet kliniska prövningar som utförs i Storbritannien minskat de senaste åren. Trots insatser från statligt håll för att främja den kliniska forskningen sjönk antalet prövningar i fas II till IV under 2009 dramatiskt. Forskare vid Warwick Buisness School, WBC, och Queen Mary University i London har under två år intervjuat olika aktörer för att försöka kartlägga varför prövningarna uteblir rapporterar Pharma Times.
Ett problem som varit känt sedan tidigare är svårigheten att rekrytera patienter. Ett annat, som förvånade forskarna, är svårigheterna att få studierna godkända. Även om de kliniska prövningarna får godkänt från myndigheterna kan de stöta på motstånd ute på sjukhus och andra vårdenheter.
Eftersom tiden är en väsentlig faktor för företagen och forskarna som vill utföra prövningarna tröttnar de enligt rapporten på att vänta på besked och söker sig utomlands. Enligt Maxine Robertson, professor i innovation och organisation vid Queen Mary University, behövs betydligt mer omfattande åtgärder från statligt håll för att snabba upp de komplicerade ansökningsprocesserna. Annars, menar hon, kommer ytterligare kliniska prövningar att förläggas utomlands.
Roche tror på försäljning i Kina
Högre medel inkomster, ökad efterfrågan på dyra cancerläkemedel och nationella sjukvårdsreformer är några av de skäl som anges ligga bakom ökningen i Kina. Under de kommande tre åren kommer kineserna att stå för hälften av marknaden för läkemedel i östra och södra delarna av Asien. Den bedömningen gör i alla fall Luke Miels, chef för Roche:s läkemedelsenhet.
Han säger till nyhetsbyrån Bloomberg att företagets försäljning i Kina steg med 20 procent till 743 miljoner dollar under 2009 medan den i området totalt steg med 12 procent. Från Roche menar det stora antalet patienter i Kina och de ökade satsningar på sjukvården kommer att göra landet till en mycket viktig marknad de kommande åren.
Samtidigt släpps en analys från konsultfirman JZ Med som pekar på att den kinesiska sektorn för aktiva substanser, API, minskade under 2009. Värdet av marknaden minskade med tre procent under 2009 jämfört med året innan. Skälet till det är enligt analysen att flera kvalitetsproblem uppdagades vid anläggningar i landet.
Men JZ Med spår också att de högre krav på kvalitet som kommer från väst kommer leda till en blomstrande marknad för västerländska konsultfirmor som ska hjälpa dem att höja standarden. API-sektorn i Kina kommer enligt företaget att öka mellan fem och åtta procent om året fram till 2015.
Särläkemedel dyrast i världen
Amerikanska Forbes är kända för att publicera listor över allt från rikaste personer till bästa uppfinningar. Nu har nyhetsbyrån listat världens dyraste läkemedel. På listan som innehåller nio produkter återfinns läkemedel som behandlar sällsynta sjukdomar som drabbar få människor. Alla kostar mer än 200 000 dollar per år för en genomsnittlig användare. Slutsatsen som Forbes drar är att läkemedelsmarknaden på så sätt är tvärtemot de flesta andra eftersom ju färre som vill ha varan desto mer kostar den.
Högst upp på listan hamnar Soliris (eculizumab) från Alexion Pharmaceutical´s. Den monoklonala antikroppen behandlar en ovanlig sjukdom, PNH, där immunförsvaret förstör röda blodkroppar. En genomsnittlig behandling kostar 409 500 dollar per år. Tvåa hamnar Elaprase (idursulfas) som kostar i snitt 375 000 dollar per år. Elrapas ges till patienter med Hunters sjukdom som beror på brist av olika enzymer. Ytterligare två läkemedel ostar över 350 000 dollar per år; Naglazyme (galsulfas) mot en metabol sjukdom och Cinryze (c1-esterashämmare) mot enzymbristsjukdomen HAE.
Till skillnad från läkemedel som tillverkas i standarddoser är många av dessa dyra tvungna att ges i individuellt anpassade doser. Detta tillsammans med kostsamma utvecklingskostnader och en liten marknad är biotechindustrins förklaring till att preparaten blir så dyra. Men enligt Forbes blir de dyraste läkemedlen mycket dyrare för varje år. Få privatpersoner behöver stå för kostnaderna eftersom de i många länder betalas behandlingarna av staten eller av försäkringsbolag
Många av cancerläkemedlen som brukar omnämnas som dyra platsar inte på Forbes lista. Förklaringen är att de ofta bara används under en kortare tid medan de sällsynta diagnoserna ofta kräver livslång behandling.
Avgift för läkemedelstillverkare
För att finansiera den i USA vilt diskuterade hälsovårdsreformen har president Obama föreslagit extra avgifter för läkemedelsindustrin. De extra påslagen på tio miljarder dollar är tänkta att löpa från med 2011 och tio år framåt.
Pengarna är tänkta att användas till receptbelagda läkemedel inom det statligt finansierade Medicare-programmet.
Cooppoäng på Kronan
Medlemmar i Coop som har MedMera-kort får poäng på allt de handlar på Kronans Droghandels apotek. Coops medlemmar kan också använda sina premiecheckar vid alla inköp utom receptförskrivna läkemedel när de handlar på KD:s apotek.
Det är en del av samarbetet mellan de två företagen. På KD har man gjort bedömningen att den här typen av marknadsföring, det vill säga möjligheten att använda bonuscheckarna till inköp på KD inte strider mot marknadsföringslagen om läkemedel.
? Det är i och för sig en svårbedömd fråga, men vi anser att det är möjligt, säger Cecilia Törnblom jurist på KD.
Åhléns har i dagsläget valt att inte ha bonuspoäng för läkemedel som inhandlas på koncernens apotek, däremot på handelsvarorna.
På Läkemedelsverket har Ragnhild Johnsson som arbetar med tillsynen av marknadsföringen ännu inte gjort någon bedömning om det här håller sig inom ramarna för laglig marknadsföring.
? Vi tittar på de här frågorna allt eftersom de dyker upp. Och man kan förstås fundera över om det främjar en ändamålsenlig användning av läkemedel eller om det kan uppmuntra till en överkonsumtion.
? I dagsläget har jag svårt att se att de här bonuspoängen uppmuntrar konsumenter att köpa mer läkemedel än de behöver.
Stora störningar vid receptexpediering
På grund av ett fel gick det system som används för receptexpediering på Apoteket AB och tre av de nya aktörerna mycket trögt på måndagen.
Felet gällde Apoteket AB:s apotek och alla apotek som tidigare övergått från Apoteket AB till nya ägare, det vill säga Medstop, Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel.
Kommunikationen mellan apoteken och olika databaser var drabbade men på eftermiddagen var felet enligt uppgifter från Apoteket AB åtgärdat.
– Vi har nu åtgärdat felet som var direkt kopplat till överlämningen av apotek från Apoteket AB till nya apoteksaktörer. Överlämningen är en mycket komplicerad teknisk process och vi beklagar att en del kunder fått vänta på sin medicin. Felet var relaterat till apotekens datakommunikation och inte till någon databas som hanteras av Apotekets Service AB, säger Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall i en presskommentar.
Nytt antibiotika fick nej
Det är det schweiziska företaget Basilea som i samarbete med Johnson&Johnson har utvecklat det antibiotiska preparatet ceftobiprol. Medlet är en cefalosporin som tillhör en ny generations antibiotika som ska vara verksamt mot svårhanterade infektioner av bland annat MRSA i hus och mjukdelar.
I förra veckan gav Ema:s rådgivande kommitté, CHMP, ett negativt besked för ceftobiprol, under namnet Zeftera. Företaget lämnade in sin ansökan till den europeiska myndigheten redan 2007 och i november 2008 fick de ett positivt besked. Att myndigheten nu ändrat sig beror enligt dokumenten på att man ifrågasätter att de kliniska studierna med preparatet har utförts enligt Good Clinical Practice. Det får CHMP att ifrågasätta om de kan lita på de positiva resultaten från studierna.
Deras besked ligger i linje med det som lämnades av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som har försenat godkännandeprocessen för ceftobiprol. FDA skickade i augusti förra året ett varningsbrev till Johnson&Johnson där de kritiserar deras roll som sponsor av två kliniska prövningar. De har efterfrågat att två nya prövningar görs innan de behandlar ansökan.
Problemen har lett till att Johnson & Johnson beslutat att återlämna alla rättigheter till preparatet till Basilea något som kommer att ske under en tidsperiod på ett år.
Fass slopar interaktionsregister
Fram till mitten av januari har det varit möjligt att via fass.se undersöka om olika läkemedel interagerar med varandra. Men sedan den 12 januari har Läkemedelsindustriföreningen, Lif, som står bakom Fass, bestämt att inte längre tillhandahålla interaktionsregistret.
Anledningen är att det finns för många sådana system vilket skapar förvirring.
– Idag finns två andra interaktionsdatabaser, Sfinx och apotekens EES, tidigare känt som DUR. I det lilla land som Sverige är har vi bedömt att det inte behövs fler än så. Kärnan i Sfinx är den information som finns i Fass, säger Per Manell som arbetar med Fass på Lif.
Han menar att Lif ställer sig positiva till elektroniska beslutsstöd men att med flera olika stöd som kan ge olika utfall ökar risken för förvirring. Vad gäller interaktionsstöd har alla landets regioner och landsting nyligen beslutat att använda sig av Sfinx . Databasen är utvecklat i samarbete med Stockholms läns landsting och avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och det finska företaget Medbase Ltd.
Enligt Per Manell är två interaktionsdatabaser också för mycket.
– Med två olika beslutsstöd kan det bara bli problem. Det borde finnas ett och det ska användas vid förskrivningsögonblicket eftersom förskrivaren och patienten är de som har hela bilden. Att göra ytterligare en koll på apoteket är överflödigt.
Interaktionsregistret på fass.se kunde även användas av privatpersoner en möjlighet som nu försvunnit.
– Nu är det skralt med möjligheter för patienterna att själva ta reda på interaktioner men vi har bedömt att det bästa beslutat var att stänga registret, säger Per Manell.
Avandia ifrågasatt i USA
I december 2009 tillsatte Janet Woodcock , en representant vid det amerikanska läkemedelsverket FDA, en särskild panel som ska se över riskerna med diabetsmedlet Avandia (rosiglitazon). Bakgrunden är enligt New York Times att en splittrad debatt om läkemedlet som pågått under de senaste åren inom myndigheten. Expertpanelen ska presentera sitt utlåtande i sommar och FDA:s chef Margaret Hamburg har sagt att hon inte tänker ta något beslut i frågan innan dess.
Men debatten fortsätter och i helgen presenterade två senatorer en rapport där de hävdar att Avandia från Glaxosmithkline, GSK, är betydligt mer riskabelt att använda än konkurrerande Actos (pioglitazon). Senatorerna Max Baucus och Charles Grassley hävdar också att de allvarliga riskerna var kända av GSK redan tidigare och vill att preparatet ska dras tillbaka omedelbart.
Avandia som ges vid behandling av typ 2-diabetes har utsatts för hård kritik från flera håll. Anledningen är rapporter som kommit om att patienter som behandlas med preparatet löper en ökad risk att drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt. Den europeiska läkemedelskommittén CHMP gjorde 2008 en ny nytta-risk-bedömning för rosiglitazon där de kom till slutsatsen att nyttan med läkemedlen överväger riskerna men att information om riskerna till förskrivare skulle förstärkas.
I somras publicerades resultat från den så kallade Recordstudien som visade att diabetiker som behandlas med Avandia i kombination med gängse behandling löper inte ökad risk att dö eller hamna på sjukhus. Däremot fördubblas risken att drabbas av hjärtsvikt.
GSK har i ett pressmeddelande framför att de tycker att den nya rapporten inte stämmer och att de lägger stor vikt vid att säkerställa patieinternas säkerhet.
Över 400 bud lämnade på småföretag
Utförsäljningen av apoteken sköts av Apoteket Omstrukturering AB, OAB och den 12 februari var sista datum för intresserade småföretagare att lämna bud på att köpa apotek. Enligt uppgifter från OAB har det kommit in 440 bud från småföretagare på 112 apotek.
Nu ska OAB ta ställning till buden. De slutgiltiga köparna tar över apoteken i ett rullande schema från slutet av juni och till och med slutet av året.
– Vi har ett intensivt och spännande arbete framför oss att gå igenom alla bud och göra den slutliga bedömningen i vår kreditkommitté. Vi har fått bud på 112 apotek som vi räknar med att nu avyttra initialt. Uppdraget är att sälja samtliga apotek, säger Claes Kjellander, projektchef för transaktionsprocessen inom Apoteksgruppen i en presskommentar.
OAB gör en kreditbedömning som baseras på godkänd affärsplan, bankfinansiering och egen insats. Det är högsta bud som är avgörande om två parter uppfyller samtliga krav. Till sist ska Läkemedelsverket godkänna personen som ska äga apoteket som lämplig.
De 150 apoteken som är till salu ska bilda en kedja av entreprenörer med ett gemensamt koncept. Apoteksgruppen ska fungera som stödorganisation med gemensamma tjänster som IT, varuinköp, sortiment med mera.
– Vi bedömer att den planerade kombinationen av självständiga entreprenörer med lokal anknytning och personlig inriktning med ett starkt rikstäckande koncept kan bli mycket framgångsrikt, säger Claes Kjellander.
Placeboeffekt även utan piller
Placeboeffekten är et inom vetenskapen välkänt fenomen. Det beskriver hur personer som ingår i vetenskapliga studier som kontrollgrupp och som inte får en verksam behandling, ändå kan uppleva sig bli bättre. Ibland beskrivs effekten vara så stor att placebo inte är tillförlitlig som jämförande behandling i studier. I det senaste numret av Lancet har australiensiska forskare gått igenom de biologiska, kliniska och etiska aspekterna av placeboeffekten.
De kommer i sin översiktsartikel fram till att det vi kallar placeboeffekt kan ta många olika uttryck. Dels finns det psykologiska aspekter där studiedeltagarna kan uppleva sig bättre på grund av sin förväntan att bli bättre och en stark önskan att bli symptomfri.
Även laboratorietester visar att det finns placeboeffekt.
Från ett neurobiologiskt perspektiv har den mesta forskningen runt placeboeffekter gjort på smärtstillande effekt och framförallt endogena opioider. Enligt författarna visar forskning att i studier där försökspersoner först fått en verksam opiat som bytts ut mot placebo så forsätter den smärtlindrande effekten som medierats via samma mekanism. Däremot i studier av andra typer av smärtstillare är det helt andra typer av smärtlindring som uppstår med placebo.
En av de viktigaste slutsatserna som presenteras i artikeln är att det inte behövs någon placebo för att få placeboeffekt. Studier visar att i försök där patienterna får aktiv substans eller placebo administrerat utan någon kontakt med vårdpersonal, till exempel via en datoriskerad injektionspump, i allmänhet får sämre resultat är patienter som får sin behandling av vårdpersonal. Den som vet att den får en behandling och som får den i kontakt med vårdpersonal blir alltså bättre än de som inte interagerar med personal.
Författarna diskuterar också om placebobehandling kan användas kliniskt som en metod, utan att patienten vet om det. Detta, resonerar det, kan tyckas vara en bra idé men medför många etiska svårigheter och går emot mycket av det som vetenskapen står för.
De avslutar med att säga att fler studier, både laboratorieförsök och kliniska behövs för att utreda olika typer av placebo och vilken effekt dessa har.
Osäkert om oral antibiotika är bäst
Det är det norska statliga Kunnskapssenteret som arbetar med att utvärdera behandlingsmetoder inom vården som tagit en närmare till på antibiotikabehandlingar. Anledningen är att man ville se om behandling med oralt administrerad antibiotika är bättre än intravenöst.
Nackdelarna med antibiotika i tablett- eller flytande form är att upptaget hos patienten är osäkert. Med intravenös behandling kan dosen kontrolleras mer exakt men att ge det intravenöst kan leda till komplikationer och kräver mer insatser från vårdpersonalen.
Resultaten från Kunsskapssenteret är att det är osäkert vilken form som är bäst. Främst beror det på att den dokumentation som finns är bristfällig så det bli svårt att dra några slutsatser.
– Våra fynd visar på att et saknas dokumentation av hög kvalitet på området. Vi behöver mer och bättre forskning i alla de Skandinaviska länderna, säger Ingvil Saeterdal som lett det norska projektet.
Doc Morris öppnar idag
Idag invigs Doc Morris sitt första apotek i Eskilstuna. I och med öppnandet blir Doc Morris den första privatägda apotekskedjan som öppnar i helt nya lokaler. Inom kort kommer ytterligare ett att slå upp dörrarna i Billdal och två i Kalmar, några datum är inte satta.
Tidigare har Doc Morris meddelat att de skulle vara igång i slutet av februari och att det gått snabbare beror enligt på ett bra samarbete enligt kommunikationschef Märit Wikström.
– Vi har haft ett väldigt bra stöd från Celesio och från norska Vitusapotek som delat med sig av sina erfarenheter, säger hon
Korta väntetider och smidiga kösystem är några av de saker som företaget deklarerat att de ska erbjuda kunderna.
– Vi kommer bland annat att ha ett smidigt system, en form av karusell som gör det lätt för personalen att komma åt läkemedlen. Våra kunder kommer bara att behöva stå i en kö, de betalar sina produkter i samma kassar som receptet expedieras, säger Märit Wikström.
Inom ett par år är målet att det ska finnas ett hundratal Doc Morris apotek i Sverige. Men företaget planerar inga samarbeten med andra kedjor eller varuhus.
– Nej vi kommer att vara våra egna och driva apotek i egna lokaler, säger Märit Wikström
På måndag är det dags för Kronans Droghandel som då tar över 171 apotek i hela landet. Den officiella invigningsceremonin blir vid ett apotek i Liljeholmen i Stockholm.
Cochrane ifrågasätter influensavaccin
Det finns inga belägg för att personer över 65 år blir friskare av att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. Det budskapet kommer från Cochraninstitutet som analyserat data från fyrtio säsonger av influensa i hela världen.
? Nästan alla studier är av låg kvalitet, även de som publiceras i de bästa tidskrifterna. Men inte nog med det, forskarna drar dessutom ofta överdrivna slutsatser som inte har stöd i deras egna data. De studier som är sponsrade av läkemedelsindustrin kommer genomgående fram till att vaccin har större verkan än då studierna är statligt finansierade, säger Thomas Jefferson epidemiolog och en av forskarna bakom rapporten till Svenska Dagbladet.
Enligt analysen saknas belägg för att vaccinationerna gör större nytta för människor över 65 år än att vädra och tvätta händerna. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen sedan 1997 att alla över 65 år ska vaccinera sig varje år mot säsongsinfluensa. Vaccineringen av denna grupp bekostas i de flesta fall av landstingen.
Thomas Jefferson säger att ungerar vaccinet bäst på unga med bra immunförsvar, alltså den grupp som också har bäst naturlig motståndskraft även utan vaccin. Cochraneanalysens slutsatser får kritik av Smittskyddsläkare Åke Örtqvist i Stockholm är skeptisk till institutets slutsatser.
– Det är en klar förenkling att påstå att det inte finns studier som visar på skyddseffekt. Sådana studier finns men det gäller unga människor. Att göra lottade studier på äldre eller riskgrupper vore oetisk, säger han till Svenska Dagbladet.
Stockholms förskrivare följer råd
I Stockholms län publicerar landstingets expertgrupp varje år rekommendationer för hur läkemedelsanvändningen kan förbättras. Detta gör man dels genom den så kallade Kloka listan som innehåller rekommenderade preparat för de vanligaste sjukdomarna, dels genom Kloka råd.
Ökningen för kostnaderna för läkemedel halverades 2009 jämfört med året innan. Totalt ökade kostnaderna med knappt 3,5 procent under förra året. Att förskrivare till 77 procent följt Kloka listans rekommendationer är en av förklaringarna till den bromsade kostnadsökningen enligt ett pressmeddelande. En annan är att flera patentutgångar som lett till att nya generika använts på sjukhus och förskrivits på recept.
Exempel på de råd som kommer rån expertgruppen är en minskad antibiotikaanvändning och att välja simvastatin som blodfettssänkande medel. Enligt SLL utgör nu simvastatin 74 procent av statinanvändningen i länet.