Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Missvisande om unga och lugnande medel

Petra Hedbom
-
0

Under måndagen rapporterades ibland annat Sveriges Radio om att antalet barn och unga som tar lugnande medel har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt uppgifter har försäljningen av lugnande medel och sömnmedel ökat med över 50 procent bara de senaste tre åren. Men att dra sådana slutsatser av statistiken är fel. Det menar Mikael Hoffman, chef för NEPI, stiftelsen för läkemedelsepidemiologi.

Han reagerade på nyhetsrapporteringen och har lagt ut en egen sammanställning på NEPI:s hemsida.
– Den största ökningen beror på att förskrivningen av melatonin har ökat. Melatonin är ett kroppseget hormon som inte ger samma beroende- och utsättningsproblem som många andra lugnande medel, säger han. 

Statistiken som ligger till grund för uppgifterna kommer från Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Den visar att förskrivningen av läkemedel inom gruppen N05C, det vill säga lugnande medel och sömnmedel, har ökat med 54,7 procent de senaste åren. Men till den gruppen hör alltså melatonin sombygger på en annan behandlingsprincip än andra lugnande medel och inte ger upphov till beroende på samma sätt. Men också den ökade användning av melatonin som syns i statistiken är enligt Mikael Hoffman också troligen missvisande hög. Melatonin registrerades först 2007 och användning innan dess syns inte i statistiken.

Behandlingstiden för melatonin är ofta betydligt längre än för övriga inom N05C-gruppen. Detta gör att den definierade dygnsdosen, DDD, blir högre för den enskilde patienten. Men det betyder inte att fler personer behandlas. Mikael Hoffman menar att det är komplicerat att plocka ut statistik ur Läkemedelsregistret och tolka den rätt.
– Den är full av fallgropar och det blir tyvärr ofta fel slutsatser som presenteras vilket är olyckligt. Rätt använd är statistiken från Läkemedelsregistret väldigt bra.

Någonting man kan reagera på med statistiken är att melatonin, som är godkänd för behandling av personer över 55 år, förskrivs till barn och ungdomar. Men det är inte konstigt enligt Mikael Hoffman.
– Det är ju så att få läkemedel provas på barn och därför ingår de inte i indikationen. Därför kan det vara nödvändigt att behandla barn off-label.  Det förskrivarna behöver är bättre tillgång på information från företag och myndigheter och högra krav på uppföljning.

Förmånskostnaderna ökade

Petra Hedbom
-
0

Totalt har kostnaderna för läkemedelsförmånen minskat med 0,1 procent jämfört med den förra 12-månadernas perioden. Det visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.Under årets tre första månader var kostnaderna för förmånen 0,9 procent lägre än under motsvarande period förra året.

De kostnader som SKL presenterar för rekvisitionsläkemedel är inte jämförbara med tidigare år, på grund av att slutenvårdsberedningar inte redovisas på beredningsvarunummer och att Stockholms läns landsting sedan januari 2010 har börjat med nettopris. SKL redovisar därför kostnaderna för januari, februari och mars månad 2010 i varje landsting utan jämförelser med tidigare år. Mellan januari och mars var den sammantagna kostnaden för humanläkemedel i slutenvården drygt 1 598 miljoner kr för landstingen.

Statistiken som SKL redovisar baserar sig på uppgifter från Apotekens Service databas Concise. Sedan juli 2009 är det Apotekens service som tillhandahåller försäljningsstatistiken för läkemedel.

Nederländsk chef för ECDC

Petra Hedbom
-
0

Mikrobiologen Marc Sprenger tog den 1 maj över som chef för den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC som ligger i Solna utanför Stockholm. Han har de senaste sju åren varit generaldirektör för det holländska National Institute for Public Health and the Environment. Tidigare har han varit chef för den nederländska smittskyddsmyndigheten och har haft ledande positioner inom ECDC.

Marc Sprenger, som är disputerad i medicinsk mikrobiologi på ämnet influensaepidemiologi, säger sig vilja fokusera på tre områden de kommande åren. Hög kvalitet på vetenskapliga analyser och rådgivning, samarbeten med nationella och internationella smittskyddsenheter och att bygga en effektiv organisation som ger värde för de investeringar som görs inom smittskydd.

Chefen för ECDC utses för en femårsperiod.

Ungdomar har dåliga kunskaper om OTC

Petra Hedbom
-
0

Det är en undersökning utförd på uppdrag av bland annat det amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC, som visar att tonåringarnas kunskaper om OTC-produkter är bristfälliga. I studien ingick 266 ungdomar mellan 16 och 23 år från delstaten New York. Försökspersonerna utsattes för en situation där de hade möjlighet att välja att ta receptfria läkemedel med paracetamol.

Undersökningen visade att hela 85 procent av deltagarna skulle valt att ta läkemedlet i sådana doser att det fanns risk för leverskador. Över 60 procent av ungdomarna i studien uppgav att de inte kände till paracetamol eller visste hur det ska doseras, även då de hade tillgång till produktresumén. Trots det uppgav omkring 21 procent att de hade tagit läkemedel som Tylenol, som innehåller paracetamol under den senaste månaden.

En av forskarna bakom studien, Laura Shone, professor i pediatrik vid URMC Golisano Childrens Hospital, säger att resultaten är oroväckande.
– Ungdomar tar de här preparaten på egen utan att rådfråga sina föräldrar.  Att de är receptfria betyder inte att de är oskadliga och den som överdoserar kan drabbas av allvarliga leverskador, säger hon.

Vinst för avreglerade Apoteket

Petra Hedbom
-
0

Apoteket AB ökade resultat efter skatt till 4 620 miljoner kronor, det meddelade bolaget på fredagen. I resultatet ingår reavinster från försäljning av åtta dotterbolag med 4 427 miljoner kronor. Med denna engångseffekt borträknad blev resultatet efter skatt 193 miljoner kronor, att jämföras med resultatet från första kvartalet förra året på 142 miljoner kronor.

Omsättningen i kvarvarande apotek ökade med 3,2 procent. Den sammanlagda nettoomsättningen uppgick till 8 122 miljoner kronor vilket är en minskning med 23 procent.
– Jag är mycket nöjd med vår första kvartalsrapport på den omreglerade apoteksmarknaden, säger koncernchef och vd Apoteket AB Stefan Carlsson i en presskommentar.

Stefan Carlsson sade att några av de faktorer som bidragit till resultatet varit en ökad omsättning på kvarvarande apotek, högre försäljning inom Apoteket Farmaci och förbättrad produktivitet inom Apoteket Partners dosverksamhet.

FDA godkänner vaccin mot prostatacancer

Petra Hedbom
-
0

Preparatet Provenge (sipuleucel-T) bygger på en immunoterapi där patienternas vita blodkroppar behandlas med läkemedlet utanför kroppen. Behandlingen gör blodkropparna mer potenta vad gäller att bekämpa cancercellerna när de sedan återinförs intravenöst i patienten.

Godkännandet från FDA, som kom på torsdagen, gäller behandling av män med så kallad kastrationsresistent prostatacancer som inte svarat på hormonsupprimerande behandling. Det är alltså inget vaccin i bemärkelsen att det används förebyggande utan ges till de som redan är sjuka. Till grund för beslutet ligger studien IMPACT som omfattat 512 patienter. Dessa slumpades till att få antingen behandling med Provenge eller placebo.

Studien visade att de som behandlades med Provenge fick en ökad treårsöverlevnaden med 40 procent jämfört med placebo och att deras  medelöverlevnadstid ökade med 4 månader. Däremot verkar behandlingen inte förhindra progression av tumören. I andra typer av cancerbehandlingar hänger ofta ökad överlevnad ihop med hämmad tumörtillväxt

Dendreon kommer att fortsätta göra uppföljande säkerhetsstudier bland annat för att kartlägga riskerna att drabbas av cerebrovaskulära händelser som till exempel stroke. I fyra studier noterades sådana problem i 3,5 procent av dem som behandlades med Provenge jämfört med 2,6 procent i placebogrupperna.

OAB blev holdningbolag

Petra Hedbom
-
0

På torsdagen hölls bolagsstämma för Apoteket Omstrukturering AB, OAB. Bolaget som varit moderbolag till Apoteket AB under omregleringen har i och med ett beslut  ändrat sitt verksamhetsmål och övergått till att bli Apoteksgruppen Holding AB.

Bolagets främsta uppgift blir att ha hand om försäljningen av de småföretagarapotek som är kvar i statens ägo. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB ska förvalta de två bolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen förvaltning AB.

Verksamhetsmålet är för holdingbolaget är enligt mötesprotokollet att Apoteksgruppenkoncernen ska bedrivas ekonomiskt effektivt och även se till att krediter till småföretagare inom Apoteksgruppen inte är så förmånliga att de riskerar strida mot EU:s statsstödsregler.

Ägandet av de delar av apoteket AB som inte sålts ut har sedan 26 mars gått tillbaka till statens ägo och ligger under socialdepartementet. Av OAB:s årsredovisning framgår att dess vd, Eva-Britt Gustafsson, tjänade omkring 2,4 miljoner kronor förra året.

Dålig blodsockerkontroll ökar hjärtrisken

Fredrik Hedlund
-
0

Forskarna har följt närmare 7 500 diabetiker i det svenska Diabetesregistret mellan 2002 och 2007 och registrerat utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom hos dessa. Resultatet visar en stadig ökning av hjärtrisken med ökade blodsockervärden, mätt i HbA1c, ett mått som visar den genomsnittliga blodsockernivån de senaste två månaderna.

När forskarna delade upp patienterna i två grupper med lågt, respektive högt HbA1c såg de ett tydligt samband. Gruppen med låga blodsockervärden (HbA1c 5-7,9 procent, medel 7,2 procent) hade 41 procent lägre hjärtrisk jämfört med gruppen med höga värden (HbA1c 8-11,9 procent, medel 9,0 procent).

Stora skillnader i överlevnad i lungcancer

Fredrik Hedlund
-
0

Svenska, norska och brittiska forskare har jämfört femårsöverlevnaden i lungcancer hos närmare 300 000 patienter i de tre olika länderna mellan 1996 och 2004 och de finner stora skillnader.

Hur forskarna än delade in patienterna i ålder, kön eller uppföljningstid så var överlevnaden klart lägre i Storbritannien jämfört med de båda nordiska länderna.

För män var femårsöverlevnaden 11,3 procent i Sverige, 9,3 procent i Norge och 6,5 procent i Storbritannien. För kvinnor var motsvarande siffror 16 procent i Sverige, 13,5 procent i Norge och 8,4 procent i Storbritannien.

Studien pekar på att det finns stora skillnader i överlevnad i lungcancer mellan tre länder med likartade sjukvårdssystem och liknande sjukvårdskostnader, enligt professor Lars Holmberg vid King?s College i London, som har ansvarat för studien.

Orsaken till varför det är på detta sätt kan inte studien avgöra, men forskarna pekar på två möjliga orsaker. En faktor är att lungcancerpatienter i Storbritannien söker vård något senare jämfört med i Sverige. Andelen patienter i den tidigaste fasen av sjukdomen är 15 procent i Storbritannien och 18 procent i Sverige. Men den kanske troligaste faktorn handlar om skillnader i behandling. I Storbritannien erbjuds endast 10 procent av patienterna kirurgisk behandling jämfört med 16 och 17 procent i Norge och Sverige. När det gäller läkemedelsbehandling lämnas 48 procent av de brittiska patienterna utan antitumörbehandling jämfört med 40 procent i Norge och endast 19 procent i Sverige.

?Vi kan inte utesluta att skillnaderna i behandlingsaktivitet har en betydelse?, skriver forskarna på sitt försiktiga vis.

Triobe ut ur subventionen

Fredrik Hedlund
-
0

Beslutet om att Triobe inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet togs av TLV på onsdagen.
– Det är inte rimligt att subventionera ett läkemedel som uteslutande ska användas för att förebygga B-vitaminbrist. Svåra sjukdomar där behoven är stora har större prioritet. Vårt uppdrag är att få ut mesta möjliga hälsa för skattepengar som går till subvention av läkemedel, säger Anja Wikström, medicinsk utredare på TLV i ett pressmeddelande.

Triobe används för att förebygga brist på vitamin B12, B6 och folsyra och cirka 70 000 svenskar står idag på preparatet, främst äldre. Men TLV menar att det finns bättre alternativ.
– De vitaminer som ingår i Triobe finns i högre doser, till en lägre kostnad i andra subventionerade läkemedel. Samtidigt säljer Triobe för cirka 35 miljoner kronor per år inom högkostnadsskyddet. Det är pengar som kan användas till andra angelägna områden, säger Anja Wikström.

EU-märkning föreslås för internetapotek

Fredrik Hedlund
-
0

Internetapotek har blivit en öppen dörr in i EU för förfalskade läkemedel. Därför röstade ett enhälligt EU-parlament i veckan för att inkludera internetapoteken i det nya direktivet mot förfalskade läkemedel som ska klubbas i EU-parlamentet senare i år, enligt nättidningen PharmaTimes.
– Internet skulle ha blivit som en Trojansk häst för förfalskade läkemedel. Vi kan ju inte lämna den största porten in i unionen för förfalskade läkemedel utanför denna lagstiftning, säger Marisa Matias till tidningen.
Hon är EU-parlamentariker från Portugal och var den som föreslog ändringen.

För att få driva internetapotek i framtiden kommer det, om förslaget går igenom, att krävas att apoteket skaffar ett särskilt godkännande i de medlemsländer där de ska verka. Alla godkända apotek kommer att registreras i en europeisk databas och det blir obligatoriskt att ha en särskild EU-logga på sajten för att visa att den är godkänd.

Lagstiftningen kommer även att kräva att receptbelagda läkemedel från internetapoteken ska ha särskilda sigill eller serienummer som går att spåra.

Astrazeneca betalar 3,7 miljarder vid förlikning

Petra Hedbom
-
0

Anklagelserna som riktats mot Astrazeneca handlar om att företaget mellan 2001 och 2006 ska ha marknadsfört det antipsykotiska läkemedlet Seroquel (quetiapin) på felaktiga grunder. Enligt amerikanska myndigheter har företaget i sin information hävdat att medlet kan användas vid bland annat Alzheimers sjukdom, demens, ångest, adhd, sömnstörningar och posttraumatisk stress. Dessa områden är inte godkända indikationer för Seroquel i USA.

Enligt anklagelserna ska Astrazeneca bland annat ha anlitat läkare som stått som författare på spökskrivna artiklar som visat på nyttan med läkemedlet mot de icke-godkända diagnoserna. Konsekvensen av marknadsföringen är enligt amerikanska myndigheter att det betalats ut för mycket pengar från olika sjukförsäkringsprogram.

Nu har Astrazeneca efter en överenskommelse gått med på att betala tillbaka 520 miljoner dollar, motsvarande 3,7 miljarder kronor, till de amerikanska myndigheterna.
? Vi gör den här överenskommelsen, men vi håller inte med om påståendena. Det är en förlikning, säger Ann-Leena Mikiver, företagets presschef i Sverige till TT.

Få kommuner kontrollerar butiker

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett bekymmer för kommunerna har varit att besluta på vilken nämnd kontrolluppgiften ska ligga.
– Det här är ett beslut som ska fattas i kommunfullmäktige och innan ett sådant beslut kan fattas måste ärendet beredas. Det tar cirka tre månader, säger Nils Alesund på Sveriges Kommuner och Landsting.

Även frågan om vilken taxa som kommunerna ska ta ut för kontrollerna har dragit ut på tiden.Kontrollen ska enligt Läkemedelsverket ske vart tredje år på de butiker som sköter sig. Varje inspektion beräknas ta två timmar och administrationen en timma. Förslaget från SKL är därför att kommunerna slår ut kostnaden för de tre arbetstimmarna på tre år vilket ger en årsavgift för butikerna på strax under 1000 kronor. Behövs det sedan återbesök i butikerna får butikerna betala för det separat.
– Vi räknar med att taxan ska kunna beslutas i kommunerna inför budgetåret 2011, säger Nils Alesund.
– Vi har hela tiden varit kritiska till att regeringen forcerat fram den här reformen. Det har varit helt omöjligt för både Läkemedelsverket och kommunerna att få ordning på tillsynen på den här korta tiden.

Ett av tre apotek har apotekare

Ingert Nilsson
-
0

Av de närmare 640 apotek som inte ägs av Apoteket AB har 31 procent apotekare som läkemedelsansvariga. Siffran gäller för klusterapoteken, Apoteksgruppens apotek och ett 40-tal nystartade apotek. Det är ungefär samma andel apotekare som inom Apoteket AB. Av deras 323 apotek har cirka en tredjedel apotekare som läkemedelsansvariga.

Ännu tycks de nya ägarförhållandena alltså inte ha påverkat utbildningsnivån på de som ansvarar för att verksamheten uppfyller de krav som gäller för försäljning och hantering av läkemedel. Regeringens uttalade ambition i samband med omregleringen var att man ville se apotekare som läkemedelsansvariga när monopolet försvann. Något som alltså ännu inte fått genomslag. De nya ägarna har inte ändrat på förhållandena.

I statistiken från Läkemedelsverket finns bara ett 40-tal helt nya apotek med.
– Och klusterköparna har fått ta över en tidigare organisation och har kanske ännu inte kunnat göra några stora förändringar på personalsidan. Det är ju en lång process, säger Anna Bäckman Gyllenstrand på
Läkemedelsverket som har hand om tillstånden.

Branschen uppmanas skicka kunderna till varandra

Ingert Nilsson
-
0

Är det skäligt att patienten själv ska behöva ringa runt till apotek för att hitta sin kanske livsavgörande medicin? Den retoriska frågan ställer en medborgare i ett brev till socialminister Göran Hägglund. Att man som apotekskund i den här situationen inte längre kan få hjälp att hitta närmaste apotek som har det läkemedel man kommit för att hämta ut är en effekt av omregleringen. Socialdepartementet har fått en del reaktioner på det via brev från enskilda och bland andra pensionärsorganisationen PRO menar att detta är en betydande försämring jämfört med tidigare.

Från apoteksaktörerna tycks man dock ta kritiken ganska lugnt.
– Det här är helt enkelt ett resultat av den nya konkurrensen, konstaterar Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB.
– Ingen kräver ju att till exempel Konsum, om man har slut på köttfärs, ska veta om det finns på ICA runt hörnet.

Samma liknelse använder Johan Wallér, vd för branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.
– Det är ju det här som är konkurrens. Det är så som alla andra marknader fungerar.

Med tiden, menar Johan Wallér, kommer konkurrensen göra att det blir betydligt viktigare än på monopoltiden att varje apotek har läkemedlen på lager.
– Bara möjligheten att man tidigare kunde titta om varan fanns på ett annat apotek i närheten gjorde att man inte behövde vara lika noggrann med att ha det i lager själv.Nu riskerar du att tappa kunder om du blir känd som ett apotek där det ofta saknas läkemedel.

Socialdepartementet tycks inte vara helt övertygat. Socialminister Göran Hägglund säger via sin pressekreterare Martin Kits att han noterat att det här skapar problem för enskilda kunder och ibland är ett bekymmer.
– Men det är svårt att komma åt det här via lagstiftning eftersom konkurrenter då skulle ha insyn i varandras lager. Socialdepartementet tycker att det här bör kunna lösas via en
branschöverenskommelse.

Eftersom socialdepartementet inte anser att den här konsekvensen av konkurrensen på apoteksmarknaden är jämförbar med konkurrens inom detaljhandeln har Göran Hägglund beslutat att kalla till sig branschen och Apotekens Service AB för att hitta en lösning utan lagstiftning.

Satsningar på grossistled skakar om

Ingrid Helander
-
0

När de stora apotekskedjorna nu ser över sin logistik pekar mycket åt att hela modellen för distribution är på väg att ändras i Sverige. Enkanalsdistributionen, det vill säga att läkemedelsföretagen levererar sina läkemedel till antingen KD Pharma eller till Tamro som sedan distribuerar ut läkemedlen till alla apotek, är utsatt för konkurrens.
– För apoteken är enkanalsdistributionen inte effektiv. Tio leveranser i veckan till varje apotek från olika distributörer är dyrt eftersom personal ska ta emot varorna och plocka upp dem. Med en egen distributör som levererar hela sortimentet till apoteken så kan vi få ner antalet leveranser, säger Jostein Lönberg, vice vd på Apotek Hjärtat.

Hjärtat är den första kedjan som öppet satsar på att bli en fullsortimentsdistributör, det vill säga att de vill få alla leverantörer att köra sina varor till en grossist som sedan kör ut varorna till Hjärtats apotek. Som kedja väljer de alltså att hellre betala för distributionen själva istället för att låta läkemedelsföretagen betala det. Genom att helt ta över distributionsledet räknar de också med att bättre kunna förhandla ner priserna med läkemedelsföretagen. Apoteket AB:s satsning på en egen grossistverksamhet utgår från samma resonemang enligt Tore Löwstedt, företagets chef för distribution och produktion.

Även för läkemedelsföretagen innebär den nya marknaden stora omställningar. Många utvärderar nu sina avtal med de gamla distributörerna och diskuterar med de nya apotekskedjorna.
– Vi är ute efter en kostnadseffektiv lösning som är leveranssäker och patientsäker, sen hur den ser ut på den här nya marknaden kan vi inte säga ännu, säger till exempel Johan Walde, affärsområdesdirektör på Pfizer.

På de befintliga distributörerna KD Pharma och Tamro avvaktar man hur marknaden utvecklar sig. Tamros vd Hans Wahlén beskriver det hela som en kamp mellan läkemedelsföretagen och apoteken, olika distributionsmodeller är effektiva för olika intressenter.
– Många av apoteken vill gärna se en lösning där de bara behöver använda sig av en leverantör. Samtidigt ser läkemedelsindustrin vinster i att använda sig av en distributör till alla apotek. Så vi kommer nog se något av en dragkamp som vi som distributörer inte styr över. Vi kommer göra det som marknaden vill.

Dragkampen kommer i slutändan handla om vem som får mest volymer. Om apotekskedjorna lyckas få över leverantörerna av receptbelagda läkemedel direkt till sina egna grossister minskar den volym som KD Pharma och Tamro har att distribuera, vilket i sin tur kommer göra att de tvingas höja sina priser för distributionen ytterligare och konkurrenskraften minskar successivt. Om läkemedelsföretagen istället väljer att fortsätta anlita enkanalsdistributörerna står apotekskedjorna låsta och måste använda dem.

Men en internationell utblick visar att på avreglerade marknader är stora kedjor oftast sina egna distributörer och grossister.
–  Enkanalsdistributionen har utan tvekan sin effektivitet men kommer nog bäst till sin rätt vid ett monopol på detaljhandelsidan. Sannolikt kommer andelen läkemedel som distribueras enligt en enkanalsmodell att vara betydligt mindre om ett par år, säger Tore Löwstedt på Apoteket AB.

1...333435...55Sida 34 av 55