Kunder som ringer apotekskedjan Medstop för läkemedelsinformation kommer att kopplas till företaget Läkemedelstjänster för att få sina frågor besvarade.
-De som ringer till Medstop och har frågor om sina mediciner eller vill ha information om läkemedel kommer att slussas vidare till dom, säger Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop.
-Det kommer att fungera på samma sätt som Apoteket AB:s callcenter gör idag och är en service vi erbjuder de som ringer till oss.
Annons
Månads arkivering januari 2010
Medstop lägger ut läkemedelsinformation
Brittiska farmacevter ska slippa fängelse
De nya riktlinjerna som kommer i år, innebär att enstaka felexpedieringar inte längre ska gå till åtal, något de farmacevtiska branschorganisationerna argumenterat för under flera år.
För drygt ett år sedan aktualiserades frågan när en farmacevt expedierat betablockerare istället för kortikosteroider till en kund för behandling av andningssvårigheter. Kunden dog och farmacevten dömdes till villkorligt fängelsestraff.
MRSA sprids främst av patienter som flyttas mellan sjukhus
Slutsatsen drar forskarna av den stora kartläggning av förekomsten av multiresistenta bakterier som gjorts inom EU.
De holländska forskarna har analyserat prover från 450 sjukhus i Europa och fann att förekomsten av MRSA var geografiskt koncentrerad, ibland till vissa sjukhus.
? Vi tror det är klokt att screena patienter som nyligen behandlats på ett annat sjukhus eller vårdinrättning, skriver Hajo Grundmann vid University Medical Center i Groningen och huvudförfattare till rapporten
Meda köpte rätt till Ceplene
Indikationen för Ceplene är underhållsbehandling och förebyggande av återfall hos vuxna med akut myeloid leukemi, AML.
Läkemedlet har godkänts av EU-kommissionen som en orphan drugvilket innebär tio års marknadsexklusivitet.Meda räknar medt ett liknande skydd på andra marknader.
Studier pågår också för behandling med läkedlet på andra indikationer, till exempel Myelodyplastiskt syndrom, MDS, och kronisk myeloisk leumi, KML.
Medstop tar över nästa vecka
Buden om exakta datum när de nya apoteksägarna ska ta över har varit många. Men nu verkar det som att Medstop blir först ut att byta ut Apoteket AB:s logga mot sin egen. Med start den 17 januari kommer företaget som blivit ägare till 62 apotek att ta över. En vecka senare beräknar de ha alla sina apotek i drift.
Medstops vd Fredrik Söderberg säger till TT att de fått datum för övertagandet och att de redan på söndag börjar ta över sina apotek i Stockholm, Malmö, Göteborg med omnejd. Apotek Hjärtat uppger att de kommer att vara på plats i början av februari och även Kronans Droghandel säger att även de planerar att ta över sina apotek inom kort.
Tony Rydberg tillträdande vd för Vårdapoteket i Norden, som tar över 24 expeditionsapotek säger till TT att de planerar ta över under det årets första kvartal.
Stockholms kommittéer blir en
Stockholms läns landstings tidigare sex läkemedelskommittéer är sedan den 1 januari en enda, Stockholms läns läkemedelskommitté. Efter ett beslut av landstingsstyrelsen i december görs organisationen också om för att skapa bättre förutsättningar för kunskapsutvecklingen i regionen.
Expertråden för läkemedel, tidigare expertgrupper, blir kvar och kopplas till Specialitetsråden samtidigt som Stockholms läns läkemedelskommitté kopplas till Stockholms Medicinska Råd. Ordföranden i expertråden samlas också i Stockholms läns läkemedelskommitté för läkemedelsarbete med till exempel Kloka Listan. Kommittéernas tidskrifter ersätts också av en gemensam.
En annan konsekvens av beslutet i december är att Läkemedelscentrum och Avdelningen för stöd till kunskapsstyrning slås ihop och istället bildas Medicinskt kunskapscentrum. Centret får i uppdrag att stödja det utvecklingsarbete som bedrivs i vården och göra den tillgänglig för medarbetarna.
Apotekets forskning till Läkemedelsverket i förslag
Från och med den 1 juli i år bör Apoteket AB:s enhet för forskning och utveckling skiljas från företaget. Verksamheten liksom den personal som är anställd vid Apoteket FoU bör föras över till Läkemedelsverket och de doktorander som är anställda av Apoteket ska ges möjlighet att avsluta sin utbildning. Det är förslag som finns med i en promemoria från socialdepartementet.
Anders Carlsten, forskningschef på Apoteket AB, är positiv till den påtänkta huvudmannen.
– Jag är väldigt nöjd med att man beslutat att verksamheten ska få vara kvar Att den hamnar hos Läkemedelsverket tror jag blir bra, även om forskningen kanske får sig en annan inriktning på en omreglerad marknad.
Enligt Anders Carlsten är det en ny dynamisk apoteksmarknad som väntar och vad hans enhet kommer att ägna sig åt beror dels på vad den nya huvudmannen vill men också efterfrågan från allmänheten.
– En myndighet bedriver ju i vanliga fall inte forskning men jag tror att mycket kommer att handla om patientsäkerhet och läkemedelsanvändning. Det blir också intressant att se vilka ambitioner den nya branschorganisationen har, säger han.
I diskussionerna om Apotekets forskning har både Apotekarsocieteten och Svenska Läkaresällskapet nämnts som tänkbara huvudmän. Att de inte bedöms vara lämpade beror bland annat på att statliga medel då skulle överföras till fristående organisationer vilket skulle kunna leda till upphandlingsrättliga problem.
– Den aktör som tar över verksamheten ska få omkring 16 miljoner kronor för att driva verksamheten. Hamnar dessa hos en privat aktör kan man behöva genomföra en offentlig upphandling, det slipper man om den läggs hos en myndighet, säger Helena Nilsson tjänsteman på socialdepartementet.
I departementets bedömning finns också förslag om att ett särskilt råd för bättre läkemedelsanvändning bör inrättas vid Läkemedelsverket. Rådet ska ha till uppgift att verka för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom området som TLV, SKL, läkemedelskommittéerna och Apotekens Service AB.
Stiftelsen Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, som inrättats av Apoteket AB tillsammans med Apotekarsocieteten bör enligt regeringens bedömning finnas kvar men utan engagemang från Apoteket AB. Deras roll föreslås ersättas av andra där Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet nämns som tänkbara alternativ. Verksamheten bör knytas till ett centrum för bättre läkemedelsanvändning som bör inrättas vid Läkemedelsverket.
Promemorian är nu ute på remiss hos ett 50-tal berörda och senast den 29 januari ska deras synpunkter ha lämnats till socialdepartementet.
Novo Nordisk och universitet samarbetar
Nätverket Combine är en samling forskargrupper från Sveriges alla sex medicinska universitet som arbetar gemensamt för att forska kring autoimmuna sjukdomar. Dessa ska nu ingå i ett projekt tillsammans med det Köpenhamnsbaserade läkemedelsföretaget Novo Nordisk med syfte att bland annat hitta behandlingar till sjukdomarna.
Samarbetet som nu inleds innebär att forskare från Combine kommer att få tillgång till prekliniska data från Novo Nordisk och testa dem på vävnadsprover från patienter. Forskarna kommer också att analysera blodprover från patienter som är under behandling för att försöka ta reda på varför vissa av dem svarar på behandlingar och andra inte.
Tanken med Combine är att forskare, läkare patienter och industrin tillsammans ska identifiera behov hos patienter med autoimmuna sjukdomar och gemensamt samla in data om dessa för att förbättra forskningen kring sjukdomarna. Ursprungligen finansierades projektet med medel från Vinnova, Vårdalstiftelsen, Reumatikerförbundet, Invest in Sweden Agency, KK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning.
Samarbetet som Novo Nordisk är med i kommer att pågå i minst två år och
än så länge har parterna inte bestämt hur den finansiella
överenskommelsen ska se ut.
EU granskar danska Lundbeck
EU-kommissionen meddelade på torsdagen att de inleder en utredning mot Lundbeck efter misstankar om att de hindrar försäljning av generiskt citalopram.
Danska Lundbeck är de som har utvecklat det antidepressiva citalopram och att de nu sätts under lupp beror på att kommissionen hittat dokument som tyder på att företaget utnyttjat sin dominerande ställning. Bland annat misstänks att de genom otillåtna överenskommelser hindrat generiska varianter av läkemedlet att nå marknaden.
Talespersoner för Lundbeck, säger i ett officiellt uttalande att företaget kommer att samarbeta med kommissionen i arbetet och att de känner sig säkra på att de följt lagar och regelverk. Man menar att utredningen troligen handlar om en undersökning från 2005 där företaget misstänktes missbruka sin dominerande marknadsställning för citalopram på den italienska marknaden.
Under de senaste åren har EU-kommissionen gjort ett flertal oannonserade räder mot läkemedelsföretag i Europa efter misstankar om otillåten kartellbildning och andra uppgörelser som förhindrar generiska preparat att nå marknaden.
Andrew Witty tar över Efpia
Andrew Witty, vd för företaget Glaxosmithkline, efterträdde den 1 januari Arthur Higgins som ordförande för Efpia, branschorganisationen för de europeiska forskande läkemedelsföretagen. I en presskommentar sade den nya ordföranden att han tar över i tid som är utmanande för läkemedelsindustrin och att Europa behöver en ny 2010-talets strategi för att närma sig hälso- och sjukvården.
Andrew Witty har varit vice ordförande i Efpia sedan 2008.
Novartis köper mer i Alcon
Novartis annonserade i början av veckan att de planerar att köpa ytterligare 52 procent av aktierna i bolaget Alcon från Nestlé. I och med köpet blir Novartis majoritetsägare med 77 procent av innehavet. I ett pressmeddelande säger Novartis att man planerar att på sikt förvärva hela Alcon.
Alcon utvecklar och marknadsför produkter för diagnos och behandling av ögonsjukdomar. I deras sortiment finns läkemedel för behandling av bland annat glaukom , ögoninflammationer, allergier och ögoninfektioner.
I april 2008 köpte Novartis 25 procent av Alcon för 143 dollar per aktie, och utnyttjar nu optionen att köpa ytterligare 52 procent av bolaget för 180 dollar per aktie, eller 28,1 miljarder dollar. Den totala köpeskillingen för de 77 procent som Novartis innehar uppgår till 38,5 miljarder dollar. Transaktionen väntas slutföras under andra halvåret 2010.
Läkemedelsverket kör upplysning på egen hand
I och med omregleringen av apoteksmarknaden fick Läkemedelsverket i uppdrag att ta över ansvaret för läkemedelsupplysning till allmänheten den 1 juli förra året. Under en övergångsperiod har Apoteket AB skött verksamheten men nu är den alltså på plats i Läkemedelsverkets lokaler i Uppsala.
När regeringen gav uppdraget till Läkemedelsverket föreslog verket själva en lösning där upplysningen skulle skötas tillsammans med Sjukvårdsrådgivningen med nummer 1177. Men något sådant samarbete blir det inte.
– Det var svårt att hitta en gemensam lösning. Ett förslag var att vi skulle ha ett gemensamt nummer och att man genom en knapptryckning skulle komma antingen till Läkemedelsverket eller till Sjukvårdsrådgivningen. Men Sjukvårdsrådgivningens policy är att den som ringer ska få prata med en sjuksköterska på en gång, säger Gert Ragnarsson, direktör för enheten för Tillsyn och vetenskaplig information.
Den nya lösningen blir bra tror han eftersom det handlar om frågor med olika karaktär. Till 1177 ringer man om symptom och till Läkemedelsupplysningen om läkemedelsfrågor som interaktioner. Men de båda verksamheterna kommer att ha en dialog säger Gert Ragnarsson.
Gruppen på Läkemedelsverket som arbetar med upplysningen består av 13 personer med farmacevtisk utbildning som svarar på telefonsamtal. Alla har erfarenhet från Apotekets AB:s kundcentrum och kapaciteten ligger på 3000 samtal i veckan. Enligt Gert Ragnarsson har de första dagarna har gått bra.
– Vi började med introduktion av nya datasystem och andra praktiska saker men med det på plats rullar det nu på. Vi har ett mål att alla som ringer ska få hjälp inom tre minuter.
Gert Ragnarsson tror att behovet av oberoende information kan komma att öka bland annat på grund av det utbud av receptfria produkter som nu säljs utanför apotek och där personalen inte får komma med rekommendationer. När de nya apoteksaktörerna sedan är på plats gissar han att dessa kommer att erbjuda upplysningstjänster till sina kunder. Därför, menar han, är det svårt att nu veta hur stor efterfrågan på Läkemedelsverkets tjänster kommer att bli.
– Vi får vänta och se. Men planen är att vi ska bygga ut informationen till allmänheten på vår hemsida. Nu när vi tagit över ansvaret för verksamheten är det lättare att få en bild av vilken information som efterfrågas.
Läkemedelsupplysningens nummer är 0771-46 70 10 och är öppen vardagar 08.00 – 17.00.
Många onödiga biverkningar
Varje år skulle upp till 400 dödsfall kunna undvikas om läkare bättre kontrollerade vilka läkemedel deras patienter tar, visar ett par nya studier från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV i Göteborg. Studierna om läkemedelsbiverkningar visar att omkring tio procent av de rapporterade biverkningsfall som inte är dödliga hade kunnat undvikas om de ansvariga läkarna följt såväl rekommendationer som praxis, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.
Tidigare studier har visat att läkemedelsrelaterade problem kan leda till återinläggningar och till och med till dödsfall. Hur många dödsfall som beror på felaktig läkemedelsbehandling har inte varit känt men de nya studierna pekar på att det handlar om omkring 400 per år.
Mikael Rolfs ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik., säger till Ekot att problemen ofta beror på att läkarna inte har all nödvändig information. Han menar att bättre it-lösningar och gemensamma nationella satsningar behövs för att komma till rätta med problemen.
-Tekniskt sätt är detta inte ett problem men det måste finnas en vilja att prioritera lösningar på dessa onödiga problem, säger Mikael Rolfs.