Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Läkare fällda för mutbrott

0

Rättegången gäller en studieresa som en klinik vid Ryhovs sjukhus gjorde till Prag sommaren 2003. Kliniken hade samlat in 64 000 kronor från sju olika läkemedelsföretag för att finansiera resan.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz ansåg att pengarna var en belöning för att kliniken använde företagens produkter och åtalade tre läkare och fyra representanter för de olika företagen för mutbrott respektive bestickning.

Förra hösten friades samtliga åtalade i Jönköpings tingsrätt. Men Nils-Eric Schultz överklagade till Göta hovrätt. Och hovrätten dömde i dag två av läkarna till 60 respektive 30 dagsböter för mutbrott rapporterar TT. Däremot fastställs den friande domen för företagsrepresentanterna.

Fler får förskriva narkotikaklassade ADHD-medel

0

Tidigare har bara läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri haft rätt att förskriva vissa narkotikaklassade läkemedel till patienter med ADHD. Nu meddelar Läkemedelsverket att från den 1 december i år kommer även läkare som är specialiserade inom psykiatri och rättspsykiatri att få förskriva dessa typer av preparat.

En av anledningarna är att allt fler vuxna diagnostiseras med ADHD och deras läkare behöver kunna ge dem behandling.
– Vi har varit väldigt restriktiva med att använda centralstimulerande läkemedel i Sverige och det har länge uppfattats som kontroversiellt. Men det finns också ett behov i vården och en önskan bland förskrivare som vi möter med förändringen, säger Bo Bergman på Läkemedelsverket.  

De läkemedel som omfattas av den ökade förskrivningsrätten är Concerta, Equasym Depot, Medikinet och Ritalin som alla innehåller metylfenidat.

FDA på plats i Kina

0

>Åtta medarbetare från amerikanska FDA kommer att med start i veckan börja arbeta i Kina. Tre kontor kommer att öppna i städerna Beijing, Guagnzhou och Shanghai. Det amerikanska hälsodepartementet, HHS, meddelar att de också planerar att ha representanter från FDA i Indien, Latinamerika, Mellanöstern och Europa.

Michael Leavitt, chef för HHS sade i en kommentar att FDA genom att ha representanter i andra delar av världen kan arbeta närmare tillverkarna och andra regeringar vilket ökar kvalitén och säkerheten.

Avastin kopplas till ökad risk för blodpropp

0

Bland cancerpatienter är trombos i djupa vener i ben eller lunga en vanlig dödsorsak. Misstankar har riktats mot att läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl, så kallade angiogeneshämmare, kan öka risken för blodproppar.  Ett av de vanligaste preparaten i den klassen är just Avastin (bevacizumab) en rekombinant monoklonal antikropp riktad mot tillväxtfaktirn VEGF.

För att kartlägga om det fanns något samband har amerikanska forskare tittat på data från 15 kontrollerade studier som jämfört patienter med cancer som fått bevacizumab med dem som inte fått preparatet. Totalt fick forskarna fram data på 7 956 patienter där även uppgifter om ventrombos fanns tillgänglig.

Forskarna kunde se att bland patienter som fått bevacizumab var risken att drabbas av en venös blodpropp 33 procent högre än bland patienter som inte fått läkemedlet. Av de patienter som fått bevacizumab drabbades 11,9 procent av någon form av venös trombos och 6,3 procent av allvarlig venös trombos.

Författarna till artikeln påpekar att det är viktigt att patienter och kliniker känner till den ökade risken för blodpropp med Avastin och att göra en riskbedömning om en trombos skulle inträffa under pågående behandling.

Konkurrensverket vill införa nationellt apoteksmärke

0

Konkurrensverket, KKV, presenterar en rad förslag för hur en ny apoteksmarknad ska se ut i en rapport till regeringen. Den första delen i verkets rapport ? Åtgärder för bättre konkurrens? innehåller ett förslag om att det bör vara tillåtet för företag som inte är apotek att sälja samtliga receptfria läkemedel. Dessa skulle kallas för fullskaliga egenvårdsbutiker. Vilka krav och regler som gäller för en sådan verksamhet skulle definieras lagen. I rapporten menar KKV att apoteksutredningens förslag innebär att ett fullskaligt utbud av receptfria läkemedel enbart kommer att finnas på vissa apotek vilket missgynnar andra aktörer på en ny marknad.

I rapporten föreslår KKV också att ett nytt nationellt apoteksmärke införs som ska användas av handlare som blir godkända som apotek. Apoteket AB:s varumärke är väldigt stark och skulle ge företaget ett försprång gentemot andra aktörer på en omreglerad marknad. Ett nytt apoteksmärke skulle vara en bra riktlinje för konsumenterna.

Det ska också kunna bli möjligt att starta renodlade djurapotek, tvärtemot vad som föreslås av apoteksmarknadsutredningen skriver KKV. Eftersom kostnaden för att etablera ett renodlat djurapotek beräknas vara mindre än för ett med humana läkemedel hindrar modellen konkurrens om inte djurapotek får startas.

Krafttag krävs mot ökad användning av antibiotika

0

I samband med den europeiska antibiotikadagen den 18 november, presenterade Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Strama sin rapport om antibiotikaanvändandet i landet. Rapporten är en del i ett regeringsuppdrag som de tre aktörerna genomfört.

Deras slutsats är att resistensutvecklingen går att stoppa men att det är ledarna inom hälso- och sjukvården som har huvudansvaret för arbetet.
–  När apoteksmonopolet avskaffas blir det extra viktigt att uppgifter om antibiotikaförsäljning fortsätter att vara lika tillgängliga som idag. Alla aktörer som säljer antibiotika måste fortsätta att leverera statistik, säger Otto Cars som är ordförande i Strama.

Han menar att för att få en bra bild över om antiobiotikaanvändnignen håller god kvalitet så bör orsaken till förskrivningen anges på recepten. För att komma tillrätta med onödig och felaktig förskrivning av antibiotika krävs också att personal på vårdcentraler har tillgång till riktlinjer och stöd från infektionsläkare.

 En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att bara hälften av landets vårdcentraler har ett sådan stöd.
– Ingen skulle acceptera att andra behandlingsmetoder satts in på samma svaga underlag, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett pressmeddelande.

Smittskyddsinstitutet föreslår att ett nytt nationellt system införs för insamling av data om resistensutveckling. De föreslår att data ska samlas in varje dygn från laboratorier i landet i en nationell databas för att snabbt kunna se när nya fall av resistens dyker upp.

Förslaget lämnas till regeringen i dag.

Recipharm tar över bioteknik från Astrazeneca

0

Det är konsekvenserna av att Astrazeneca tidigare i år förvärvat bioläkemedelsföretaget Medimmune som gör att man lämnar proteintillverkningen i Södertälje. Astrazeneca kommer nu att samla all bioteknologisk verksamhet till anläggningar i USA och Storbritannien.

Recipharm kommer att bilda ett nytt dotterbolag, Recipharm Biotech AB, som hyr fabriken i Södertälja i minst 12 år. Recipharm köper all utrustning i fabriken och meddelar att omkring 30 av de 45 anställda kommer att bli kvar i den nya regin.

Recipharms vd Thomas Eldered kommenterar händelsen i ett pressmeddelande där han säger att han är mycket glad över förvärvet och att det innebär ytterligare ett steg i företagets mål att bli ett av de tre största företagen i världen för uppdragsutveckling och tillverkning av biofarmaceutiska läkemedel.

Få känner till omregleringen av apoteksmarknaden

0

På uppdrag av Farmaciförbundet har företaget Novus Opinion gjort en telefonundersöknina bland svenskar om omregleringen av apoteksmarknaden. En av frågorna som ställdes var om personen känner till att Apoteket ska privatiseras. 40 procent svarade att de inte känner till det.

Sämst är kunskapen bland svenskar i åldern 16 till 29 år där hela 71 procent svarade att det inte kände till omregleringen.
– Det är upprörande och oroande att regeringen valt att koncentrera sig på att informera de kommande aktörerna och  att informationen om privatiseringen till  läkemedelskonsumenterna är undermålig så nära inpå privatiseringen, säger Åsa Norrman-Grenninger, kanslichef på Farmaciförbundet.

Undersökningen genomfördes under månadsskiftet oktober-november då 1000 svenskar över 16 år intervjuades. Personerna fick svara på frågor om de känner till att Apoteket ska privatiseras och vem de tycker ska stå för en oberoende information om läkemedels effekter och biverkningar i fortsättningen. På den senasre frågan kunde de välja mellan svarsalernativen; privata företag som tillverkar läkemedel, en fristående statlig aktör eller någon annan.

Svaren visade att 70 procent vill att informationen ska komma från en statlig aktör som inte är kopplad till apoteksägare eller industrin, en fråga som Farmaciförfundet jobbar hårt för.

 Åsa Norrman-Grenninger menar att många konsumenter är oroliga för vad som kommer att hända  efter den 1 juli nästa år.
– Problemet är att apoteksreformen inte utgår från läkemedelskonsumenterna och deras behov. Regeringen talar om en ökad tillgänglighet men det innebär så mycket mer än bara antal apotek., säger Åsa Norrman-Grenninger.

Första traditionella växtbaserade läkemedlet godkänt

0

Sedan i maj 2007 gäller EU:s nya lagstiftning för klassificering av naturläkemedel. Lagen innebär att de flesta av preparaten som tidigare var naturläkemedel ska klassas om till antingen traditionella växtbaserade läkemedel eller växtbaserade läkemedel med väletablerad medicinsk användning.

Nu är det första traditionella växtbaserade läkemedlet godkänt av Läkemedelsverket. Det är produkten Alpenkraft för lindring av symtom vid förkylning och tillfällig hosta som godkänts. Produkten marknadsförs av tyska Salus Haus GmbH & Co KG och har tidigare sålts som ett frilistat naturmedel med tillfälligt försäljningstillstånd.

För att en produkt ska klassas som ett traditionellt växtbaserat läkemedel krävs att den har använts i traditionell medicin under minst 30 år, varav minst 15 år inom EU. Produkten kan till exempel ha funnits som naturmedel eller naturläkemedel i Sverige. Några krav på visad effekt i kliniska studier finns inte för traditionellt växtbaserade läkemedel.

Europeers livslängd kartlagd

0

Kvinnor i flera av de europeiska länderna lever både friskare och längre än svenska kvinnor. Männen i Sverige klarar sig bättre i konkurrensen, visar en ny rapport där livslängd och hälsa i de 25 EU-länderna har jämförts. I genomsnitt lever europeiska kvinnor och män som i dag är 50 år ett friskt liv tills de blir ungefär 70 år.

Det är en engelsk forskargrupp som gjort studien på uppdrag av EU:s allmänna hälsoprogram. Rapporten publiceras på tidskriften Lancets hemsida. Forskarna konstaterar att skillnaderna inom länderna varierar mer med avseende på antal år människor förväntas leva med bibehållen hälsa, än för den  förväntade totala livslängden. Men även den siffran varierar mycket mellan länderna.

Italienska män väntas till exempel leva i 80 år vilket är drygt nio år längre än män från Lettland, som ligger i botten av listan. Det skiljer sex år i livslängd mellan kvinnor i Frankrike och Lettland, 85,4 år och 79,3 år.
Svenska män och kvinnor förväntas leva tills de blir 70 år med bibehållen hälsa. Det placerar  kvinnorna på sjunde plats och männen på fjärde i den europeiska ligan. Detta kan jämföras med Danmark som toppar listan. Danskarna kan förvänta sig att leva tills de blir 73 år med hälsan i behåll.

Författarna till artikeln framhåller att skillnaderna mellan länderna bland annat speglar satsningar på äldreomsorgen. På tio år har svenskarna ökat sin förväntade livslängd med cirka tre år. Svenska män lever idag i genomsnitt till dess att de fyllt 80 år, och de svenska kvinnorna kan väntas bli 84 år.

Stress ett skäl till ökad förskrivning av antibiotika

0

Under 2007 toppade landstinget i Halland listan över antibiotikaförskrivningen till barn under 4 år. Användningen hade stigit med 25 procent på bara ett år. För att komma till rätta med de höga siffrorna genomfördes en omfattande kampanj riktad mot läkare i länet. Som en del i detta har ett 20-tal distriktsläkare djupintervjuats för att ta redan på orsaker till antibiotikaförskrivande. Det visade sig att stress och intensiva arbetsdagar bidrog till att läkarna snabbt ville hjälpa sina patienter. Ett sätt att göra det kunde vara att förskriva antibiotika om patienten ville det.

En annan anledning som kom fram vid intervjuerna var omfattande omstruktureringar. Landstinget i Halland genomgick en stor förändring under 2007 då det blev först i landet med att låta patienterna själva välja vilken mottagning som ska få dennes vårdpeng, det så kallade vårdval Halland.
–  Vissa av läkarna menar att en sådan stor omorganisation påverkar verksamheten och deras egen inställning. Tankar om att vilja behålla patienter och vara dem till lags kom fram i intervjuerna,  säger Mats Erntell som är smittskyddsläkare i länet till Läkemedelsvärlden.

Användningen av antibiotika i Halland är högst i rika kommuner, ett mönster som går igen i hela landet.
–  Det kan bero på att föräldrar med högre inkomst är mindre benägna att vänta ut en sjukdom, de kräver läkemedel fast det kanske inte behövs eller inte ens hjälper. De är vana att ha kontroll och vill undvika att stanna hemma med sjukt barn, förklarar Mats Erntell.

Inom ramen för informationsarbetet skickades mejl till läkarmottagningar med statistik över hur mycket antibiotika just den mottagningen hade förskrivit och vilka sorter. Det ordnades också möten med diskussion för vårdpersonal i länet och arbetet tycks ha gett resultat. Under 2008 års första månader minskade förskrivningen till de små barnen med 30 procent.
–  Läkarna har tagit till sig informationen, många har nog tänkt till och ifrågasatt om det verkligen är nödvändigt i alla fall, säger Mats Erntell.

Men målet är att minska förskrivningen ytterligare. Nu går man vidare och ställer liknande frågor till alla allmänläkare i Halland via landstinget hemsida för att få en bättre bild av anledningen till det trots allt höga förskrivandet är. Däremot kommer det inte bli någon direkt ekonomisk bestraffning för mottagningar som skriver ut mycket antibiotika på det sätt som det framkommit i media, säger Mats Erntell.

Nya föreskrifter om celler och vävnader för tillverkning av läkemedel

0

Den som driver en anrättning som hanterar celler eller vävnad från
människa måste nu ha ett tillstånd av Läkemedelsverket. De som redan
bedriver en sådan inrättning måste skicka in en ansökan senast den 1
december i år.

De nya reglerna om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga celler och vävnader började gälla den 1 juli i å.  Läkemedelsverkets föreskrifter är ett komplement till de nya lagarna och gäller för tillfällen då mänskliga celler och vävnader används för läkemedelstillverkning.

Blanketter för ansökan och mer information finns på www.lakemedelsverket.se

Diabetiker använder insulin för viktnedgång

0

Det är forskare vid Diabetes Australia Victoria som sett att av 250 personer med typ 1-diabetes struntar en tredjedel i att regelbundet ta sitt insulin. Hälften av dessa tog dagligen en lägre dos än de skulle.

Som anledning uppgav personerna att de vilel gå ner i vikt och allra störst var problemet bland unga kvinnliga diabetiker.
– Som i alla andra grupper finns det folk med typ 1-diabetes som har problem med sin vikt och kroppsuppfattning, sade Phil Bergman, specialist på typ 1-diabetes och ätstörningar vid Monash Medical Centre i Melbourne till tidningen Sydney Morning Herald.

I studien framkom också att bara tolv procent av patienterna tiidigare hade fått frågan om de någon gång underdoserade sitt insulin. Forskarna uttryckte en oro över detta eftersom för låga insulinnivåer på längre sikt kan leda till skador på hjärta, ögon och njurar.

Resultaten presenteras den 14 november i samband med World Diabetes Day.

Stress gav ökad användning av antibiotika

0

Förra året toppade landstinget i Halland listan över antibiotikaförskrivningen till barn under 4 år. Förskrivningen hade stigit med 25 procent jämfört med 2006. När ett 20-tal läkare djupintervjuades visade det sig att stress och intensiva arbetsdagar gjorde läkarna mer benägna att snabbt vilja hjälpa patienterna.

Landstinget i Halland genomgick också en stor förändring under 2007 när de var först med att låta patienterna själva vilken mottagning som ska få dennes vårdpeng. Landstingets smittskyddsläkare Mats Erntell säger till Sveriges radio att en sedan stor omorganisation kan ha påverkat verksamheten och läkarnas inställning.

Efter förra årets höga siffror startades en omfattande informationskampanj för att minska förskrivningen av antibiotika, en kampanj som tycks ha gett resultat. Under 2008 års första månader minskade förskrivningen till de små barnen med 30 procent.

Men Mats Erntell tycker att användningen fortfarande är för hög nästa år införs ekonomiska straff för mottagningar som skriver ut för mycket.
? Det handlar om kvoter, hur man använder olika antibiotika. Landstinget gör mätningar på den vanliga förskrivningen och sätter gränser. På sikt kommer det få ekonomisk betydelse för den enskilda mottagningen, säger han till Sveriges Radio.

Schweiz först i Europa att godkänna Zevtera

0

Ceftobiprol har blivit godkänt för behandling av komplicerade infektioner i hus och mjuka vävnader samt för behandling av fotinfektioner hos diabetiker. Ceftobiprol tillhör gruppen cefalosporiner och är en bredspektraantibiotika som slår mot multiresistenta bakterier.

Preparatet som utvecklats av Johnson & Johnson:s och Janssen-Cilag och marknadsför av företaget Basilea är sedan i juni godkänt i Kanada. Företaget drabbades av ett bakslag tidigare i våras då de fick nej för Zevtera av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Myndigheten efterfrågade ytterligare data på produkten.

Fiber och pepparmyntolja effektivt mot IBS

0

Omkring en miljon svenskar beräknas ha problem med mag-tarmkanalen som med ett samlat namn kallas för IBS, irritable bowel syndrome.  Uppkomsten till sjukdomen är oklar och vilken som är den bästa behandlingen har länge varit föremål för diskussion. Nu har brittiska forskare gått igenom data för omkring 2 500 personer med diagnosen IBS och sett att behandling med pepparmyntolja verkar vara mest effektivt följt av lösliga fibrer och kramplösande medel.  

Allra bäst resultat gav behandling med pepparmyntolja. Forskarna tittade på studier av totalt 392 patienter där 75 procent blev hjälpta av pepparmyntolja.  För patienter behandlade med kramplösande blev en av fem hjälpta, bäst effekt gav preparat innehållande skopolamin.

Av patienter som fått behandling med fiber såg forskarna att olösliga fibrer som fullkorn inte gav någon relevant effekt medan lösliga fibrer som psylliumfrö var effektivare. En av elva patienter som fick psylliumfrö blev hjälpta.

Alex Jones från St James University Hospital i Leeds som lett studien, säger till BBC att resultaten visar att dessa traditionella och relativt billiga behandlingar kan vara bra förstahandsalternativ vid IBS. Författarna säger också att eftersom biverkningarna var få kan det vara bra för patienterna att prova sig fram till vad som passar dem bäst.

– De här preparaten har används för behandling av IBS i 15-20 år men hamnat i skymundan när nya läkemedel nått marknaden, sådana som sedan dragit tillbaka på grund av säkerhetsproblem, säger Alex Jones.

Resultaten finns publicerade på the British Medical Journal:s hemsida