Annons
Home 2007

Årlig arkivering 2007

Canceröverlevnad hög i Sverige

Ingrid Helander
-
0

Överlevnaden i cancer ökar totalt i Europa, och skillnaderna
mellan länderna minskar. Det visar två artiklar som publiceras i Lancet Oncology online
idag och som båda baseras på EUROCARE-studien. Studien är en internationell
populationsbaserad analys av canceröverlevnad med data ur 83 register från 23
länder.

Överlevnaden i de fyra vanligaste cancerformerna, det vill
säga kolorektalcancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer, är högst i
Sverige, Finland och Norge. Här överlever 57 procent de första fem åren efter
diagnos. Därefter kommer Sydeuropa, efter dem England och Irland, och lägst är
överlevnaden i Östeuropa.

Studien tittar också på hur mycket pengar länderna totalt satsar på
sjukvård. De länder som har de högsta utgifterna har också de högsta
överlevnadstalen. Men här sticker både England och Danmark ut, som har
lägre överlevnad än andra länder med motsvarande utgifter. Detta, menar forskarna, visar att det inte bara handlar om pengar utan också om hur man organiserar sin cancervård.

Författarna till den ena artikeln, ledd av Arduino
Verdecchia, skriver i sin slutsats att mycket finns att vinna på en gemensam
europeisk cancerplan som kan hjälpa alla länder att ta till sig modern
diagnostik och moderna behandlingsmetoder.

 

 

Mutåtal mot läkare

Ingrid Helander
-
0

De tre läkarna vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping står åtalade för mutbrott på grund av en resa till Prag 2003 som till hälften var betald av olika läkemedels- och implantatföretag.

Resan hade en enda programpunkt som var av utbildingskarraktär, deltagarna besökte då ett museum med sjukhusanknytning. Resten av resan bestod enbart av social samvaro.

Fyra representater för företagen Leo Pharma, Anatomica, Ossano Scandinavia och Link Sweden är också åtalade för att lämnat muta.

Åklagare Nils-Eric Schultz säger till TT att han tycker att målet är särskilt tydligt eftersom det inte fanns några kurser eller annat på hemmaplan som ledde fram till resan. Han tycker också att det är en särskild omständighet att initiativet till resan togs från vården.

Rättegång väntas pågå i tre dagar från och med onsdag.

Östrogen – bättre tidigt än sent

Birgitta Gerne
-
0

Resultaten baseras på en analys som nyligen publicerades i British Medical Journal av den så kallade WISDOM-studien. Den startade 1999 för att utvärdera långsiktiga risker och fördelar av HRT efter menopaus. Rekryteringen till studien stoppades år 2002 när de första resultaten av den stora WHI-studien visade att kvinnor som behandlades med östrogen oftare drabbades av hjärtinfarkt, stroke och bröstcancer än andra kvinnor.

WISDOM var ursprungligen utformad för kvinnor i åldern 50 -79 år med en genomsnittlig uppföljningstid på 8,5 år, men den ändrades senare till 50-64 år och utsträcktes slutligen till 69 år. Analysen bekräftar att det sker en snabb ökning av risken för blodpropp och hjärtsjukdom hor kvinnor som påbörjar hormonbehandling vid en genomsnittlig ålder på 63 år och 15 år efter menopaus.

Varken WHI eller WISDOM har besvarat frågan om fördelar och risker vid långtidsbehandling med hormonersättning hos den stora majoriteten av kvinnor som startade behandlingen runt menopaus. Det pågår en diskussion om det finns ett ?menopausalt fönster? för terapeutiska fördelar.  I så fall har dess övre gräns inte definierats närmare och troligen varierar gränsen beroende på kvinnans hälsa och andra riskfaktorer. Forskarna poängterar att mer forskning behövs för att utvärdera effekterna vid långtidsbehandling som påbörjats i anslutning till menopaus.

Ökad livskvalitet är den vanliga motiveringen för att inleda hormonterapi och analys av livskvalitetsdata från WISDOM kommer att göras separat.
?För postmenopausal hormonterapi är cirkeln nu sluten?, hävdar gynekologen Helena Roberts från Nya Zeeland i en kommentar i samma nummer av BMJ. HRT användes ursprungligen för att behandla menopusala symtom och det är nu åter den enda rekommenderade indikationen. Där är HRT idag den bästa tillgängliga behandlingen men den ska användas i lägsta möjliga dos som krävs för att ge symtomlindring.

Okända effekter av testosteron

Birgitta Gerne
-
0

Forskare vid University of Mississippi har i djurstudier sett att testosteronsupplement till äldre djur leder till njurskador och förhöjt blodtryck. Studien gjordes på tre grupper av råttor; råttor där testiklarna opererats bort, råttor som fick testosteron samt obehandlade djur. Forskarna fann efter 13 månader att blodtrycket var signifikant högre hos de råttor som behandlats med testosteron jämfört med de obehandlade råttorna. Kastrering hade ingen inverkan på blodtrycket.

Felbehandling av barn upptäcks för sent

Birgitta Gerne
-
0

Forskarna analyserade uppgifter från en amerikansk databas över felrapporter från åren 1999 och 2004 som gällde cancerbehandling av patienter under 18 år. Forskarna identifierade 310 fall från 69 sjukhus och de kunde se att det förekom fler rapporter från större sjukhus där man oftare har tillgång till farmacevtisk rådgivning dygnet runt.

Totalt 85 procent av läkemedelsfelen upptäcktes inte innan läkemedlet nått patienten. Av dessa resulterade 15,6 procent i bättre övervakning av patienterna eller olika terapeutiska åtgärder. Fem procent av fallen var så allvarliga att de krävde ytterligare behandling eller förlängd sjukhusvistelse.
I genomsnitt förekom drygt hälften av felen på sjukhus, tio procent på öppenvårdsklinik och drygt en tredjedel på okänd plats. Av de identifierade felen var det 20 procent som uppstått inom ett apotek. Hälften av de rapporterade misstagen skedde vid administrering av läkemedel och det vanligaste var fel dos, att läkemedlet gavs vid fel tidpunkt eller att medicinen uteblev.

En tredjedel av felen uppstod vid dispensering av läkemedlet.
De vanligaste grupperna av läkemedel som var inblandade i felrapportering var antimetaboliter (39 procent) , alkylerande medel (14 procent) och antracykliner (9 procent). Metotrexat var det oftast rapporterade enskilda läkemedlet (15 procent) följt av cytarabin, etoposid och doxorubicin.
Pediatrisk vård och kvalitetsförbättrande forskning bör inriktas på säkerheten vid administrering och förskrivning av dessa potentiellt riskabla läkemedel, skriver forskarna. Personalen bör överväga att införa olika rutiner som kan öka säkerheten.

Viracept får inte säljas

Läkemedelsvärlden
-
0

Roche drog tillbaka Viracept från marknaden
i juni efter att det visat sig att produktionen blivit kontaminerad av etylmesylat. EMEA rekommenderade därefter kommisionen att
helt dra tillbaka försäljningstillståndet tills företaget kan presentera nya
data. Beslut om att återigen tillåta försäljning kan endast tas av kommissionen.

Skärpta varningar för Acomplia

Ingrid Helander
-
0

Redan när Acomplia godkändes i juni 2006 stod det i produktinformationen att rimonabant, som används för behandling av fetma och övervikt, ökar risken för att drabbas av depression. Trots det visar de första säkerhetsuppföljningarna att rimonabant i stor omfattning förskrivs till just personer med pågående depression.
?  Det skiljer sig mycket mellan olika europeiska länder, men på vissa håll är det så mycket som femton procent som förutom Acomplia behandlas för depression, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.

EMEA föreslår därför nu att depression ska ses som en kontraindikation för Acomplia när det gäller personer som har en pågående depression. Dessutom vill EMEA se skärpta varningar i produktinformationen. Eftersom det dessutom visat sig att depression är den vanligast rapporterade biverkningen under det första året rekommenderar EMEA också att behandlingen avbryts om patienten drabbas av depression.

I början av sommaren beslutade amerikanska läkemedelsverket, FDA, att inte godkänna rimonabant alls. Detta eftersom en helt expertpanel kom fram till att riskerna för ångest, depression och självmordstankar övervägde nyttan med preparatet.

Pris till forskning på sjukdomsgener hos hundar

Ingert Nilsson
-
0

Forskargruppen vid Uppsala Universitet som leds av
Kerstin Lindblad-Toh ska fokusera på cancer.

? Eftersom hundar och människor i stort sett har samma
genuppsättning och samma sjukdomar är hund en mycket användbar modell, säger
Kerstin Lindblad-Toh.

? Cancergener har varit svåra att hitta hos människor, men
vi hoppas att de ska vara lättare att finna hos hundar. Just nu verkar det som
man hittar ett par tre stycken hos varje hundras.

Skelettcancer, blodcancer och mammarcancer, som motsvarar
bröstcancer hos människa, är de cancersjukdomar forskargruppen koncentrerar sig
på. Aveln av hundar har lett till att sjukdomsgenerna har olika koncentration
hos olika hundraser.

? Mastiff, rotveiler, greyhound och boxer är till exempel
hundraser som vi tittar på när det gäller skelettcancer, berättar Kerstin
Lindblad-Toh, som förstås är mycket glad över forskningsbidraget.

Ökad kontroll av enskilda läkares förskrivning

Samuel Lagercrantz
-
0
Ökad kontroll av enskilda läkares förskrivning

– Tanken är att det här ska öka möjligheterna att göra den uppföljning av läkemedel som landstingen är skyldiga att göra, säger lagmannen Sigurd Heuman, som hållit i patientdatautredningen.
Utredningen som tillsattes 2003 färdigställdes under sommaren.  Förslaget att Apoteket ska förse landstingen med uppgifter om läkares förskrivning har varit en omtvistad fråga.
– Det är klart att det innebär att landstingen kommer att veta vilka läkare som har skrivit ut vad. Och landstingen kommer att kunna ta kontakt med läkare på grund av detta, säger Sigurd Heuman.
De ökade möjligheterna till kontroll förväntas inte uppskattas av alla.
–  Man kan tänka sig att läkare inte tycker att det är bra, men de läkare som har varit delaktiga i utredningen har accepterat detta, fortsätter han.

Han tillägger att förskrivning är omgärdad av ett antal regler och att det är mycket viktigt att dessa följs.
Landstingen ska inte enbart ges möjlighet att efterforska hur de läkare som arbetar inom den egna organisationen skriver ut mediciner. Även privatpraktiserande läkare omfattas av förslaget.
– Anledningen är att landstingen har ett övergripande ansvar för vården. Landstingen får däremot inte begära ut patientjournaler från privata vårdgivare.
För att skydda läkemedelsanvändarnas identitet ska de uppgifter som lämnas ut vara krypterade på så vis att det inte går att uttyda något om personen som har hämtat ut receptet. Däremot ska det framgå vem som har skrivit ut receptet.

En annan ändring som föreslås i utredningen är att läkemedelsförteckningen ska innehålla namn på förskrivare. Idag går det endast att utläsa uppgifter om patienten och de mediciner som patienten hämtat ut.
En  läkemedelsförteckning gör det möjligt för en läkemedelskonsument att få en lista över vilka mediciner han eller hon har hämtat ut de senaste femton månaderna.

Att läkemedelsförteckningen ska innefatta uppgifter om namn och arbetsplats på förskrivande läkare innebär förstås att det i förteckningen tydligt framgår om en läkare skrivit ut läkemedel på ett felaktigt vis.
Anders Ekbom, som varit delaktig i utredningen som representant för Läkarförbundet, har inga invändningar mot förslaget.
– Det handlar om patientsäkerhet, säger han.
Han är heller inte oroad över förslaget att Apoteket ska sammanställa utförligare statistik till landstingen än vad som sker idag. Till skillnad från utredaren tror han inte att det leder till att landstingen kommer att undersöka hur enskilda läkare förskriver.
– Frågan är om landstingen är intresserade av att använda uppgifterna för att kontrollera vad läkare skriver ut, säger han
Han påpekar också att informationen om patienterna ska vara kodad, vilket försvårar för landstingen att bedöma om läkare har förskrivit olämpligt.

Experter kritiserar indragning av insulin

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till indragningen är enligt företaget att användningen idag är mycket liten.
? Volymerna är helt enkelt för små. Många patienter har gått över till andra insulin, eller engångspennorna, säger Björn Nilsen medicinsk rådgivare på företaget.
? Behovet är så litet att det för oss inte är ekonomiskt försvarbart att behålla produkten. Idag är det kanske 7000 patienter som använder den här beredningsformen.

Företaget fortsätter sälja Insulatard i den dyrare beredningsformen, färdigfyllda engångspennor. Det är ampullerna till flergångspennorna man drar in.
Enligt Apotekets försäljningsstatistik har försäljningen av produkten legat konstant sedan 2004 medan företaget hävdar att användningen minskat med femtio procent de senaste åren.

Indragningen har stött på protester, bland annat från LÄKSAKs expertgrupp för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Det här är visserligen ett gammalt läkemedel men än så länge finns det inte några hållbara bevis för att de nyare är överlägsna, hävdar kritikerna. I Stockholm pågår en jämförande studie, men det kommer att ta åtskilliga år innan den är klar.
? Företaget rekommenderar en övergång till deras nyare och dubbelt så dyra preparat Levemir. Men det finns inte någon dokumentation som säger att en långverkande insulinanalog skulle vara lika bra eller bättre än humaninsulin, säger Eva Andersén-Karlsson, ordförande i LÄKSAKS expertgrupp.

Hon vänder sig också mot att företaget upphör med en produkt som hon menar är bättre ur miljösynpunkt än engångspennorna.
Bengt Nilsson håller inte med.
? Enligt vårt huvudkontor är det tveksamt om produktion av ampullerna till flergångspennor är bättre än engångspennorna ur miljösynpunkt, säger Björn Nilsson.

Även sektionen för barnendokrinologer inom Barnläkarföreningen har reagerat på indragningen.
? Vi använder Insulatard Penfill rätt ofta eftersom man kan dosera halva enheter. Det kan man inte med engångspennan eller konkurrenternas alternativ, säger Ingmar Zachrisson, överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.

För barn under fem år innebär indragningen att diabetesvården försämras anser Ingmar Zachrisson. Hur många barn det berör i landet vet han inte, men uppskattar att ett 50-tal barn varje år doseras med halva enheter på kliniken i Solna.
? Jag antar att Insulatard är på väg ut vad gäller vuxenförsäljningen och då försvinner den här möjligheten för barnen eftersom de är kommersiellt ointressanta.
Enligt Niels Christian Hirsch, vd för Novo Nordisk arbetar företaget på att hitta en lösning för de mindre barnen.

Dödssjuka patienter förlorade mot FDA

Ingrid Helander
-
0

Som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare pågår sedan en
lång tid en rättsprocess i USA mellan dödssjuka patienter och det amerikanska
läkemedelsverket FDA. Den 7 augusti röstade åtta domare mot två i den federala
domstolen för att FDA även fortsättningsvis ska kunna neka dödssjuka patienter
läkemedel som är under prövning.  Det är
patientorganisationen Abigail Alliance som driver fallet och deras ordförande
Frank Burroughs är mycket missnöjd med domstolens beslut.

? Det största problemet är att vi blir konstant missförstådda, säger han. Vi är
inte för en helt oreglerad marknad. Det vi kämpar för är att dödssjuka människor
ska få pröva läkemedel som redan är i klinisk prövning som en sista möjlighet.

Många tunga röster och organisationer, som till exempel American
society of clinical oncology, har tidigare ställt sig bakom FDA.  Men enligt Frank Burroughs har hans
organisation fått stort stöd efter domstolens beslut.
? Media och ledarsidor har rapporterat utifrån vår ståndpunkt och
opinionsmätningar som gjorts visar att folk tycker att domstolen har fattat fel
beslut.

Abigail Alliance ska överklaga beslutet till Högsta
domstolen.

De flesta dödsfall inom vården anmäls inte

Fredrik Hedlund
-
0

Till Socialstyrelsen kommer varje år mellan 1000 och 1200 Lex Maria-anmälningar. Det är med stor sannolikhet bara en bråkdel av de misstag som verkligen sker i vården. Med hjälp av uppgifter från andra länder där en anmälan inte resulterar i något straff har Socialstyrelsen uppskattat att det inträffar mellan 3000 och 4000 dödsfall varje år i Sverige som borde anmälas. Och sedan tillkommer alla andra, mindre allvarliga, incidenter.
– Anmälningarna som vi får in är bara toppen på ett isberg, säger Hans Rudstam, tillsynsläkare på Socialstyrelsen.
För att komma åt problemet vill  Socialstyrelsen införa straffrihet för dem som anmäler snabbt.

Till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, kommer mellan 3000 och 4000 anmälningar varje år. Endast ett hundratal är Lex Maria-ärenden från Socialstyrelsen, resten kommer från allmänheten. Cirka tio procent av anmälningarna resulterar i att en påföljd utdöms ? antingen varning eller erinran.

Läkare dominerar bland dem som fälls följt av sjuksköterskor, barnmorskor och tandläkare. Apotekare och receptarier fälls så sällan att de inte redovisas separat.
Antalet återkallade legitimationer uppgick 2006 till 41 stycken.

Bush stoppar stamcellsförslag

Ingrid Helander
-
0
Bush stoppar stamcellsförslag

Redan när lagförslaget röstades igenom i kongressen i början av juni lovade president Bush att han skulle använda sitt veto. Förslaget som innebar att statligt finansierad stamcellsforskning skulle bli laglig igen föll alltså för andra gången när presidenten igår höll sitt löfte. För ett år sedan var ett liknande förslag aktuellt men även då använde Bush sitt veto.

Den här gången tillade dock Bush att han uppmuntar amerikanska forskare att ta fram nya metoder för stamcellsforskning där man inte skadar mänskliga embryon.

President Bush förbjöd statlig embryonal stamcellsforskning 2001. Det enda som är tillåtet att forska på med statliga medel i USA är de 78 stamcellslinjer som fanns innan förbudet började gälla.  

Sämre behandling i små kommuner

Ewa Lundborg
-
0

Sveriges kommuner och landsting har jämfört äldreomsorgen i landets kommuner. Resultaten av 13 olika kvalitetsmått har sammanställts i en rapport som presenteras i dag.
En slutsats av rapporten är att läkemedelsanvändningen bland de äldre behöver förbättras.
Ett mått är hur stor andel av de äldre som använder tre eller fler psykofarmaka.
Måttet är valt med motiveringen att behandling med många psykofarmaka innebär en ökad risk för biverkningar
och läkemedelsinteraktioner, och att det också kan vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.
I hela riket var det i genomsnitt sex procent av personerna som var 80 år och äldre som använde tre eller flera psykofarmaka.
I flera kommuner låg siffran mellan 8-10 procent. En tydlig trend är att västra Götaland, Värmland och delar
av Skåne har en betydligt större andel äldre som samtidigt använder tre eller fler
psykofarmaka än i exempelvis Norrbotten.

Ett annat mått i rapporten var förekomsten av D-interaktioner. Måttet valdes med motiveringen att felaktig användning av läkemedel leder till ohälsa hos individen och ökade kostnader för samhället. Läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 20 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus. Olämpliga kombinationer av läkemedel kan medföra hälsofara.
Med D-interaktion avses interaktioner som kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas.

Resultaten visar att den högsta förekomsten av äldre som använder dessa olämpliga kombinationer finns i kommuner med mindre än 15 000 invånare.
I riket som helhet hittades D-interaktioner hos strax över fyra procent av 80-plussarna. I ett antal kommuner låg siffran så högt som över åtta procent, till exempel i Gullspång, Färgelanda, Munkedal, Övertorneå, Perstorp, Storfors och Sorsele.
Minst andel D-interaktioner fanns i Eksjö (1,8 procent), Ekerö (1,9 procent) och Vaxholm (1,9 procent).

En annan intressant iakttagelse är att många av de små kommunerna med färre än 15 000 invånare i genomsnitt har en högre andel personal med omvårdnadsutbildning, närmare 70 procent.

 

Forsteo blir godkänt för osteoporos hos män

Ewa Lundborg
-
0

UROLOGI
Toviaz (fesoterodin)
Företag: Schwarz Pharma
Form: depottablett
Indikation: Symtomatisk behandling av trängningsinkontinens och/eller ökad frekvens av blåstömningar och/eller trängningar som kan uppträda hos patienter med överaktiv blåsa.
Kommentar: Toviaz är ett antikolinergikum. Läkemedlet blockerar muskarina receptorer i blåsan, vilket gör att musklerna som pressar ut urin ur blåsan slappnar av. Det ökar blåsans kapacitet, och förebygger oönskad urinering.
I studier har fesoterodin visats vara effektivare än placebo och lika effektivt som tolterodin (Detrusitol) när det gällde att minska antalet blåstömningar under en 24-timmarsperiod. Innan behandling hade patienterna cirka 12 blåstömningar per dygn. Tre månaders behandling minskade denna siffra med mellan 1,74-1,94 jämfört med 1,02 för patienter som fick placebo. Motsvarande siffra för tolterodin var en minskning med 1,69.
Läkemedelsverkets bedömning av tolterodin är ?kliniskt måttliga men signifikanta effekter?, och det vore inte osannolikt om värderingen av fesoterodin blir likartad.

POSITIVT OMDÖME
Följande läkemedel har fått klartecken för godkännande av EMEA:s rådgivande kommitté CHMP och väntar nu på formellt godkännande i Europa:


Aerinaz (desloratadin + pseudoefedrin) från Schering Plough, ny fast kombination för symtomatisk behandling av säsongsbunden allergisk rinit med samtidig nästäppa.
Desloratadin är den aktiva substansen i allergitabletten Aerius, och den avsvällande substansen pseudoefedrin ingår ofta i kombinationstabletter mot förkylning som säljs utomlands. Pseudoefedrin är också den aktiva substansen i Disofrol.
Företaget har beslutat sig för att inte tillhandahålla eller marknadsföra läkemedlet i Sverige, eftersom pseudoefedrin inte används i klinisk praxis här.


Increlex (mecasermin) från Tercica Europe, för långtidsbehandling av tillväxtstörning hos barn och ungdomar som har svår primär brist på insulinliknande tillväxtfaktor I, eller saknar gen för tillväxthormon (GH) och har utvecklat antikroppar som neutraliserar GH. Increlex ingår i kategorin särläkemedel.


Mircera (metoxypolyetylen-glykol-epoetin beta) från Roche, för behandling av anemi i samband med kronisk njursjukdom.

NEGATIVT OMDÖME
Ett läkemedel fick negativt omdöme av EMEA:s rådgivande kommitté CHMP. Kommittén rekommenderar därmed inte ett godkännande i Europa:


Vectibix (panitumumab) från Amgen, mot metastaserad cancer i kolon och rektum efter misslyckad behandling med oxaliplatin och/eller irinotecaninnehållande kemoterapi.
CHMP ansåg inte att det fanns tillräckliga bevis för att Vectibix gav tillräcklig nytta i förhållande till risken med behandlingen. I en studie på 463 patienter studerades effekten av Vectibix som tillägg till lindrande behandling (antibiotika, smärtlindring, transfusioner eller kirurgi ? dock inga cancerläkemedel) jämfört med enbart lindrande behandling. Effektmåttet var tiden till dess att sjukdomen blev värre eller patienten dog. Patienter som till en början enbart fick lindrande behandling kunde switchas till Vectibix-gruppen när sjukdomen förvärrades.
Studieupplägget innebar att så pass många patienter fick gå över till Vectibix-gruppen redan under studiens första veckor, att det var svårt att bedöma effekten av läkemedlet.
Dessutom innebar behandlingen inte att sjukdomsförloppet kunde fördröjas särskilt mycket. Läkemedlet medförde också biverkningar som försämrade livskvaliteten för patienterna.

NY INDIKATION
Läkemedel som fått klartecken från CHMP för utvidgad indikation.


Forsteo (teriparatid) från Eli Lilly. Indikationen utvidgas till att även inkludera behandling av osteoporos hos män. Dessutom har den ursprungliga indikationen ändrats till att gälla osteoporos hos postmenopausala kvinnor ?med ökad risk för fraktur? samt inkluderar ett uttalande om reduktion av icke-vertebrala frakturer .

Passion i blomsterlandet

Läkemedelsvärlden
-
0

Få kan väl ha undgått att det är 300 år sedan Linné föddes. Mycket har tidigare skrivits om Carl von Linné och hans livsverk, men under jubileet framspringer nu en vårflod av nya och nygamla alster. Det låter otroligt men det påstås att inte mindre än 127 titlar i årets bokflod har anknytning till Blomsterkungen. Det är sannerligen konkurrens och inflation ? många vill vara med.
Till skillnad från forna dagars levnadstecknare ? herrar som Forsstrand, Fries, Selander, Strandell, Tullberg, Uggla etcetera ? som huvudsakligen ägnade sig åt ?gubbens? liv och hans bekymmer, är många, ja förvånansvärt många, av 2000-talets Linnétecknare kvinnor. De vurmar ofta för det estetiska. De letar bland foder, kronblad, ståndare och pistiller och med stöd av nutidens möjligheter till suggestiv bildkonst, hittar de gärna ett och annat med syftning mot sexualitet, passion och magens såväl som själens njutning.

Ur den aktuella bokfloden plockar vi System och Passion ? Linné och drömmen om Naturens ordning, som utvalts till jubileumsårets officiella bok. I boken förenas ett omfattande bildverks ögonfröjd med lite djupare naturfilosofiska och lärdomshistoriska funderingar. Som idégivare och fotograf står Helene Schmitz och huvudansvarig för författarskapet är Nils Uddenberg. Pia Östensson, blomsterexpert vid Naturhistoriska riksmuseet, sköter ruljansen kring de faktakunskapsspäckade bildtexterna.

Bokens struktur är uppbyggd kring de 24 klasserna i Linnés sexualsystem, med detaljstudier av blommor som representerar varje klass.
Som försättsblad till klassindelningen figurerar ett plagiat på G. D. Ehrets gravyr över växternas sexualsystem. I ingressen till bildavsnitten för varje klass, upprepas tillsammans med klassnamnet den bild ur gravyren som motsvara den aktuella klassen, kombinerat med ett suggestivt citat relaterat till hur Linné såg på sexualsystemet ? Nio män i samma kammare med en kvinna. Till bildsviterna i varje klass fogas Pias bildtexter. Bildsviterna varvas med kapitlen av Nils som är fem till antalet. Dessutom innehåller boken några bilder av ark ur Riksmuseets Linnéherbarium.

När det gäller ?close-up? bilder av växter är det ingen tvekan om att Helene kan sin sak. Bildmaterialet är skönt, suggestivt och artistiskt fulländat. Symbolik och sexualsystem, nåja visserligen är det två kvinnor och en man som funderar kring sex i blomsterlandet, men fotografierna ger allt företräde för mansgrisarna. I bildspråket är ståndarna i klar majoritet. Symboliskt framträder genomgående ?ollonkrönta ståndarsträngar?. Klimax nås hos kastanjeblomman med sju män i samma äktenskap eller hos bilden av korallträdets blomma crista-galli (tuppkam, även namnet signifikativt mansgulligt) som kröner bokens framsida. Bilder som suggererar till de kvinnliga födslodelarna är sparsamt förekommande, men närbilden av den blodröda japanska kamelian kan föra tankarna till något varmt, vått och välkomnande, varför inte förkroppsligat hos Alexandre Dumas d.y:s kvinnliga rollfigur som fått bära blommans namn.
Nils fem interfolierade kapitel reder ut begreppen. De återspeglar olika faser i Linnés tänkande och vart och ett fokuserar på hur ?systemen? utvecklas. Vi får veta att i Linnés tidiga värld ? uppfylld av den gudomliga planen ? var allt klart från början. Alla arter fanns på plats, naturen var gjuten i betong. Evolution fanns inte i sinnevärlden.
I kapitel II, Ung man tänker på sex lockas även Nils in i den Linnéanska sexologin. Han redogör för varifrån den unge mannen får sina tankar och idéer, men konstaterar också kallt att den gode professorn inte drog sig för att tala öppet om könslivets enskildheter.
Kapitel III analyserar Linnés dröm om den naturliga ordningen och andas lite av en mardröm när Linné måste ändra uppfattning och tillstå att vissa förändringar kanske kan ske. Vi vet ju att organisatören Linné lyckades ordna upp och hjälpligt systematisera en hel del, främst inom växt- och djurrikena och även inom mineralriket, men när det gällde Materia medica och framför allt sjukdomarna blev det svårare eller rent av omöjligt att systematisera.
Kapitlet IV, som handlar om Linnés idéer i ett globalt perspektiv och hans taktiska spel mellan vän och fiende finner jag som ett av bokens mest givande. Det fanns många system att välja mellan.
Informativt är också det sista kapitlet, där Linnés gärning värderas i backspegeln, det vill säga i ljuset av Darwins tankar om evolutionen och framför allt dagens kunskap om de genetiska sambanden. De senare når ju betydligt djupare än den hylleblad- ståndar- och pistillrelaterade växtmorfologin.
Liksom Helenes bilder bär Nils texter väl upp boken. Vid sidan av en person som Rolf Edberg har Nils Uddenberg allt mer kommit att framstå som en av vår samtids namnkunniga naturfilosofer.

Pias bildtexter kan liknas vid mer utförliga klassiska herbarieanteckningar (Namn, Familj, Fyndort, Växtplatsens beskaffenhet, Datum för insamling och Insamlad av). Hon har tyvärr fått den trista rollen av att vara trions faktarapportör, så även om katalogdata i de flesta fall kompletteras med beskrivningar av växtnamnens ursprung och betydelse samt viss annan information upprepar de sig och blir lätt monotona. Bilderna ur Riksmuseets Linnéherbarium för en anonym tillvaro då de inte kommenteras.
Som tjatigt monotona upplevs också ingresserna till bildavsnitten för varje klass. Texten är annars förhållandevis lättläst och språket är balanserat. Frågan är vilka boken riktar sig till. Under devisen Linné ? Mr flower-power vill organisatörerna fokusera jubileumsåret mot dagens ungdom och uppväcka ett intresse för naturvetenskapen. Riktar sig boken också till ungdomen, kanske? I förordets första mening försöker man anslå en ungdomlig ton Växter är inte bara vackra ? de är också häftiga, men sedan så blir det inte så mycket mer av den varan.   

Lever boken upp till sina syften? I förordet sägs att Helenes närbilder ska ge läsaren förståelse för den fascination Linné kunde känna inför blommornas byggnad och att Nils och Pias texter ska förmedla kunskap om hur Linné resonerade då han ordnade upp systemen. Helens bilder är klart förtrollande men frågan är om sinnliga ?close-ups? behövs för att man skall förstå hur någon kan fängslas av naturens blomsterprakt? Den svenska naturen finns där! Just nu är det bara att gå ut i hänryckningens tid. Därute finns också dofterna. Texterna förmedlar en hel del kunskap om hur Linné resonerade. Denna kunskap är nog känd förut, men är i boken strukturerad och angenämt paketerad.
Som en vän av ordning i Linnés anda tror jag mig funnit att viss sammanblandning smugit sig in i klass XXIII, där män, hustrur och ogifta sammanbor i åtskilda brudkammare. Mimosan och blåacacian förefaller ha bytt partners såtillvida att text och bild blivit omkastade.
Boken är att betrakta som ett praktverk med vackert tryck i elegant band men baksidans holograminspirerande, metalliska text är mycket svårläst. Vid tillkomsten av den officiella Linnéfilmen fick producenterna Matthias Klum och Folke Rydén förmånen att bedriva research runt hela vår planet. Det verkar som om man vid skapandet av den officielle Linnéboken måst nöja sig med små medel. Helene och Pia besökte växthusen vid Stockholms universitet och gjorde en och annan utflykt i den mer närliggande svenska geografin. Nå ja, en resa till Teneriffa blev det. Hittade beställaren kanske en sista minuten charter?

Björn Lindeke
 

1...161718...41Sida 17 av 41